| 1. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Aktiva badhus
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet. I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.
|
|
| 2. |
- Björk, Anders, et al.
(författare)
-
Goda råd för integrerad design inom processindustri
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument om goda råd är resultatet av arbetet som utförs i projektet INPROASIT som genomförts inom det Strategiska innovationsprogrammet Process-industriell IT och Automation (PiiA), en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projektet tillkom i diskussionerna mellan PiiA och arbetsgruppen som tog fram den strategiska innovationsagendan PI-Nordic. Svensk industri måste kunna ställa om produktionen snabbare i framtiden, kunna köra korta serier och många olika produkter. Detta innebär krav på kortare och effektivare utvecklingscykler. I den här skriften samlar vi gruppens råd för effektivare processutvecklingsprocedurer. ”Integrerad design inom processindustrin” är ett heltäckande begrepp för produktionsprocesser, vari det ingår: • Själva processen med sin fysik och kemi • Utrustning • Instrumentering • Övervakning och styrning med PLC och SCADA • Överordnad och samordnande avancerad processtyrning, APC • Produktionsplanering och produktionslogistik. För att få en bredare bakgrund till den europiska och svenska processindustrins utmaningar, se exempelvis: ”SusChem Strategic Innovation and Research Agenda”, ”SPIRE Roadmap”, ”European Roadmap for process automation", ”Nationell Kraftsamling för Processindustriell Automation” samt ”PI-Nordic – A strategic research and innovation agenda for process intensification and innovation in process industries”. Arbetet har startat med en litteraturstudie och sedan har diskussioner förts i workshopar där representanter från industrin, universitet och forskningsinstitut har medverkat. Huvudarbetet från detta projekt ligger på denna rapport Goda råd för integrerad design inom processindustri. Men vi har även gjort den mindre rapporten Kompetens-, utbildnings- och forskningsbehov för framtida god design inom processindustrin. Vi har valt att lägga dessa två delar i separata publikationer eftersom syftena är olika och även målgrupperna delvis. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 3. |
- Björk, Anders, et al.
(författare)
-
Kompetens-, utbildnings- och forskningsbehov för framtida god design inom processindustrin
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är ett delresultat från Workshops som genomförts i projektet INPROASIT. Den andra delen behandlar konkreta goda råd för design i processindustrin. Vi identifierade översiktligt nuläget och faktorer som på sikt är viktiga för erhålla en god design i processindustrin. Områden vi tittade på och presenterar är: - Utbildning inom området integrerad processdesign i processindustrin. - Kompetensbehov nu och i framtiden samt - Önskvärda utbildningsinsatser för framtida kompetensbehov. - Ett axplock av nuvarande forskning inom området. - Önskvärda forskningssatsningar inom detta breda område som spänner över olika discipliner. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 4. |
- Fridén, Håkan, et al.
(författare)
-
Kvalitetsarbete med batchprocesser
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Optimering av industriella processer är ett viktigt steg för kvalitetsäkring av processer och produkter och för en effektivt resurs- och energianvändning. En väsentlig del i kvalitetsarbetet med industriella batchprocesser är att spåra och minska processvariationer. Multivariata beräkningsmetoder är ett kraftfullt verktyg för detta men kräver ett systematisk arbetssätt för insamling och granskning av information, för utformning av beräkningsrutiner och för tolkning av resultaten.” Det som skiljer batchprocesser från mera vanliga kontinuerliga processer är att loggade data från processen förändras under batchens gång. Förutom dessa tidserier finns också skalära data, dvs ingångsdata som beskriver råvaror och bakgrundstillstånd samt resultatdata t.ex. i form av kvalitetsegenskaper. Den här rapporten beskriver arbetsgången vid multivariat analys och modellering av batchprocesser i industriella sammanhang. Arbetet sker i flera steg 1 Processbeskrivning 2 Datakatalogisering 3 Datainsamling och sammanställning 4 Analys och modellering 5 Rapportering För analys och modellering har vi använt principalkomponentanalys (PCA) och PLS-regression både på skalära data och på batchdata. Metoderna och tillvägagångssättet presenteras med användning av programmet SIMCA från Umetrics AB.
|
|
| 5. |
- Langer, Sarka, et al.
(författare)
-
Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar : Mätningar och enkätundersökning
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Ett fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimatzoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god.Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och polycykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för.Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygs-bränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.Den personliga exponeringen har mätts med passiva diffusionsprovtagare som burits i andningszonen av personer som arbetar ombord. Totalt har vi resultat från 124 personer på 11 olika fartyg med olika typ av framdrivningsmaskineri och som går på olika bränslen. En enkät med frågor om upplevd luftkvalitet på arbetsplatsen och i hytten har delats ut till alla personer i besättningen på de besökta fartygen. Enkäten har besvarats av totalt 308 personer viket motsvarar en svarsfrekvens på 78%.Resultaten visar att samtliga uppmätta personliga exponeringar låg långt under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden som också gäller svenskflaggade fartyg genom Transportstyrelsens föreskrifter. En del personer har exponerats för halter i nivå med och i vissa fall något över Världshälsoorganisationens hälsobaserade rekommenderade riktvärden för innemiljöer. Dessa riktvärden är dock satta för innemiljöer utan industriell verksamhet och med tanke på att barn, sjuka och äldre kan vistas i sådana innemiljöer under en längre tid. Även om fartyget utgör en boendemiljö för de som arbetar ombord, så kan besättningen förväntas utgöras av friska personer i arbetsför ålder. Däremot pekar resultatet på vikten av att arbeta systematiskt med att minimera exponeringen för farliga luftföroreningar så långt som det är möjligt. Världshälsoorganisationen menar att det inte finns säkra halter av bensen och benso(a)pyren. Därför kan de arbetsuppgifter som innebär en något högre exponering för dessa farliga ämnen behöva riskbedömas särskilt, till exempel sådana som innebär kontakt med bränslen, smörjoljor, hydrauloljor eller andra kemikalier, eller exponering för fordonsavgaser eller stekos.En jämförelse av hela besättningens exponering på de olika fartygen visade att det fanns skillnader både mellan fartyg och inom fartyg. Här har multivariata analyser av resultaten gett en sammansatt bild av exponeringen och bekräftar individuella ämnen. Fartygets funktion och bränsle är indikativa determinanter för exponeringens storlek. Fartyg som fraktar marint bränsle och de som drivs på tjockolja uppvisar högre exponeringsgrad än andra typer av fartyg.Vid en jämförelse mellan befattning och avdelning ser vi att maskinmanskap generellt har högst uppmätta halter, följt av personal inom däcksavdelningen och intendenturen som har lägst halter. Vid en jämförelse av resultaten för befäl och manskap på alla fartyg ser vi ingen skillnad i exponering.Resultaten av enkätundersökningen visar att luftkvaliteten i stort upplevs som acceptabel. När vi bryter ner resultaten per avdelning ser vi att driftpersonalen, däck- och maskinavdelningarna, är mer nöjda med sin luftkvalitet än intendenturen. Skillnaden mellan avdelningarna syns också när det gäller luktens intensitet, där däck- och maskinavdelningarna upplever liten till måttlig lukt på sin arbetsplats och i sin hytt och intendenturpersonalen upplever en starkare lukt på sin arbetsplats, från måttlig till stark lukt.Exponering för mer än ett ämne med liknande effekt innebär en så kallad additiv, hygienisk effekt. Ett kumulativt riskindex har därför tagits fram utifrån summan av kvoterna mellan uppmätt halt för ämnena NO2, bensen, benso(a)pyren och naftalen och deras respektive hälsobaserade riktvärde framtaget av Världshälsoorganisationen. Detta riskindex har använts för att jämföra exponeringen med normalbefolkningen i Sverige, samt för att identifiera skillnader mellan fartyg, befattningar och avdelningar. Kumulativt riskindex kan användas för riskbedömningar av arbeten och arbetsuppgifter med syfte att eliminera och minimera kända exponeringar så långt som möjligt.Åtgärder för att minska den personliga exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva särskilda utsug, såsom arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg, över stekbord i köket och liknande, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Alternativt kan befintliga utsug behöva förbättras. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.De skillnader i upplevelsen av luftens kvalitet som ses mellan avdelningarna kan dels förklaras av olika typer av arbetsuppgifter och exponeringar som personalen inom de respektive avdelningarna har men upplevelsen styrs också av psykosociala arbetsmiljöfaktorer som hög arbetsbelastning, höga krav i arbetet och liten möjlighet att själv kunna påverka sin arbetssituation, samt lågt socialt stöd och låg arbetstillfredsställelse. Här kan helt andra typer av arbetsmiljöåtgärder behöva diskuteras för att öka upplevelsen av inflytande, delaktighet och stöd i arbetet.
|
|
| 6. |
- Yamada, Takashi, et al.
(författare)
-
Nitrosative modifications of the Ca2+ release complex and actin underlie arthritis-induced muscle weakness.
- 2015
-
Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases. - : BMJ. - 1468-2060 .- 0003-4967. ; 74:10, s. 1907-1914
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skeletal muscle weakness is a prominent clinical feature in patients with rheumatoid arthritis (RA), but the underlying mechanism(s) is unknown. Here we investigate the mechanisms behind arthritis-induced skeletal muscle weakness with special focus on the role of nitrosative stress on intracellular Ca(2+) handling and specific force production.
|
|
