| 1. |
- Andréasson, Sven, et al.
(author)
-
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem : En evidensbaserad kunskapssammanställning
- 2001
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Utvärderingens syfteMissbruk och beroende av alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen. Narkotikamissbruk är mindre vanligt men har stora medicinska konsekvenser för de berörda. De sociala och juridiska aspekterna är betydande. En kritisk genomgång av litteraturen vad avser behandling av abstinens, protraherad abstinens, behandling i syfte att förhindra återfall, psykologiska och sociala behandlingar för att minska återfallsrisken, behandlingsprogram och institutionsvårdens roll, samt behandling av missbruk under graviditet. Dessutom en granskning av mini-intervention i primärvård och annan vård vars syfte är att minska konsumtionen hos högkonsumenter av alkohol. Nyligen gjorda meta-analyser inom området värderas och särskild vikt fästs vid interventioner som finns eller lätt kan introduceras i den svenska vårdorganisationen. Behandlingsprogram för patienter med samtidig annan psykisk störning värderas.Så kallat lågdosberoende av bensodiazepiner och andra lugnande medel eller sömnmedel behandlas inte. Inte heller belyses effekten av behandlingar vars primära mål är kroppsliga komplikationer av missbruket, och inte heller granskas metoder att minska tillgänglighet.TillvägagångssättStrukturerad översikt, kostnadsanalyser.Insamling av primärdataSystematisk sökning i relevanta databaser, litteraturlistor i påträffade studier samt i aktuella monografier. Ingen bakre tidsbegränsning och sökning i databaser till och med februari 1999.Utgångspunkt för urval av dataHuvudsakligen randomiserade, kontrollerade, dubbelblinda studier, samt metaanalyser som baseras på sådana studier. Vad gäller långtidsförlopp och ekonomiska analyser även kohortstudier och andra naturalistiska studier.Genomgång av publikationenSamtliga studier värderas med hjälp av en i gruppen utarbetad, och med övriga psykiatriprojekt gemensam, kvalitetsmall. Alla centrala studier läses av minst två i gruppen.Färdiga manuskript värderas av styrelse, expertgrupp samt externa granskare.
|
|
| 2. |
- Björklund, Fredrik, et al.
(author)
-
Emotion and social motivation in university students´ real life moral dilemmas
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studied the relationship between motivation and approaches to moral decision-making, and the emotions experienced in moral dilemmas. 44 students were interviewed about a dilemma they had faced. Intimacy was related to a preference for making decisions after having consulted others and to being open to their values and norms, whereas achievement was related to consequence-oriented reasoning and concrete construal of moral problems. When asked to relive their moral dilemma, participants scored lower than their baseline level on a mood questionnaire, females scoring lower than the males. Possible implications of emotion on cognitive processes involved in solving moral dilemmas are discussed.
|
|
| 3. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Psychosocial Treatment for Drug Dependence
- 2003
-
In: Treating Alcohol and Drug Abuse - An evidence based review. - : Treating Alcohol and Drug Abuse - An evidence based review John Wiley & Sons, Ltd. - 9783527306824 ; , s. 325-404
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- All randomized controlled studies published in international peer-reviewed journals up to July 1999 were meta-analysed with the aim of studying the effect of psychosocial interventions on patients with drug dependence. Systematic literature searches were administered by SBU. In all 104 studies were screened and rated according to the 12 dimension quality score of SBU. The analyses in the chapter studied the effects on drug abuse and retention and aimed at specific domains of research; 1) efficacy of treatment of opiate abuse/ depen¬dence (n=24) containing 5.721 patients, 2) of cocaine abuse/dependence, 26 studies with 5.956 patients), 3) cannabis abuse, (7 studies with 707 patients), 4) of treatment methods for patients with mental illness and (9 studies), 5) residential treatment containing 9 studies and 4.867 patients, 6) finally for structure interventions with other outcome measures than drug use, 5 studies with 461 patients. A clinical methodological model elaborated from Wolberg´s (1988) classification, divided the interventions into three groups: ranging in therapist skills, goals and costs from a) supportive, b) reeducational to c) psychotherapeutic intervenetions. Effect sizes were calcylated using Hedge´s d and groups of interventions were weighted with the root of the variance. In opiate abuse re-educational and psycho-therapeutic interventions had a significant but low Wd of .23 and .29 respectively. Re-educational interventions only gained a significant but low effect size of Wd = .24 in treatment of cocaine abuse. Family therapies finally were efficient in the treatment of teenage cannabis abusers in with an intact family network. Supportive interventions, generally, were not effective. For retention as outcome measure, finally, psychotherapies had a significant medium effect size in retention of opiate abuse (Wd= .56, n=3.380) and a low but significant positive effect size in retention of cocaine abuse (Wd= .30, n=3.381).
|
|
| 4. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Psykosocial behandling av drogberoende
- 2001
-
In: Behandling av alkohol- och narkotikaproblem - En evidensbaserad kunskapssammanställning. - 9187890739 ; 2, s. 11-122
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 5. |
- Fridell, Mats
(author)
-
Co-morbidity and Drug Abuse. In Report to the EMCDDA by the Reitox National
- 2004
-
In: 2003 to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point. Sweden – Drug Situation 2002. - : 2003 to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point. Sweden – Drug Situation 2002 National Institute of Public Health, Sweden. ; R2004:25, s. 87-128
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- The chapter by definition focuses on Swedish research and treatment practice in the area of comorbiditity. Three “ethiological” lines of comorbidity is outlined. it thus seems warranted to look upon patients with a precipitating psychiatric diagnosis and a consequent problem of alcohol and/or substance abuse as one specific model/type (1). A second type representting the drug and substance dependent person who´s psychiatric and psychological problems often remain unattended until a more thorough assessment is made. Here, personality disorders are by far the most common disorder. Model 3, finally, corresponds to a number of alcohol- and substance dependent persons who are not afflicted by any particular chronical psychiatric or psychological problem despite the severity of the alcohol/substance problem. The reason for differentiating specific comorbid patterns are, apart from diagnostic utility, also the need to gauge treatment carefully. The immediate ways of approaching the patient in a treatment encounter as well as for choosing an adequate treatment intervention differ and contain different possible combinations of psychosocial and pharmacological interventions. The national records of the Swedish National Board of Health and Welfare underreport systematically due to the fact the diagnostic procedures is lacking in clinical treatment and diagnoses consequently reported scarcely. The situations within the hospital system, in prisons and other treatment settings are presented, leaving a clear picture of a heavily afflicted group of patients, where their psychiatric ailments are only dealt with in a few clinics. In drug dependent individuals (type 2), personality disorders are be far the most common problem ranging from 60–85% in clinical settings.
|
|
| 6. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Comorbidity in heavy drug abuse
- 2004
-
In: Scientific Monograph series 3. - Lisabon : EMCDDA. ; , s. 1-4
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Kvinnor med narkotikamissbruk – Före, under och efter behandling
- 2002
-
In: Könsperspektiv på missbruk.. - : Könsperspektiv på missbruk. Bjurner & Bruno, Stockholm. - 9197410446 ; , s. 144-178
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Könsperspektiv på missbruk är en antologi, skriven av tolv forskare. D en vill inspirera till ett fördjupat synsätt på könets betydelse inom missbruksvård och -behandling. Det kan för läsaren innebära att en ny värld upptäcks. Självklart är könet en av de viktigaste aspekterna för att t.ex. åstadkomma en god 'matchning'. Boken är inte bara avsedd at t användas av dem som redan är förtrogna med missbruksarbete, utan av studerande på socialomsorgsprogrammet, socionomprogrammet, psykologpro grammet och läkarutbildningen. Förhoppningen är också att den ska stim ulera till fördjupad forskning inom området.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Paradontit och psyke.
- 2001
-
In: Odontologi 2001.. - Köpenhamn : Minksgaard. ; , s. 97-114
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Fridell, Mats, et al.
(author)
-
Psykisk och somatisk belastning hos tvångsvårdade kvinnor – En kohortstudie av LVM- och LVU-vårdade kvinnor vid Lunden
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Data avseende bakgrund, sjukdomsbild; både fysisk och psykisk med data hämtades ur ADAD och DOK och genom intervjuer, social- och sjukvårdsjournaler i ett konsekutivt material om 216 klienter som vårdats på Lunden mellan januari 1997 till juni 2000. Totalt 115 flickor/kvinnor (80 LVM- och 52 LVU-flickor) testades med två test BCT och CMPS, psykiska symtom (SCL-90) och personlighetsstörning enligt DSM IV (SCID II). PCL-R-skattning har också gjorts. Uppväxtförhållandena präglades av sociala och psykiska problem med missbruk och psykiska problem i familjen, ensamt eller i kombination. Bland LVM- hade 60 procent och bland LVU-kvinnorna hade 70 procent försökt att begå självmord. Narkotikamissbruk med ett utpräglat blandmissbruk dominerade bilden. Större delen av de som missbrukade hade ett beroendetillstånd (DSM-IV). Opiater var vanligast bland de äldre och centralstimulantia bland de yngre. Självrapporterad kriminalitet var mycket hög; drygt 70 % av LVM- och 85 % av LVU-kvinnorna hade någon gång under sin livstid ha begått kriminella handlingar. Prostitution var vanligare bland LVM-kvinnorna (40 %) än i LVU-gruppen (20%). Drygt 70 % i bägge grupperna hade någon form av personlighetsstörning. Säkerställd depressionsdiagnos förekom i bägge grupperna bland 13 %. En ångestdiagnos kunde ställas för 23 procent av LVM-kvinnorna. Toxisk psykos fanns hos 17 % i LVM- mot 15 procent i LVU-gruppen. Psykisk sjukdom som schizofreni eller bipolär affektiv sjukdom förekom enbart hos två flickor på LVU. Andelen kvinnor med psykopati motsvarade den i ett oselekterat material av tunga narkotikamissbrukare med 5,6 % psykopati bland de yngre flickorna och 3 % i LVM-gruppen. Profilerna på personlighetstesten Basic Character Trait test (BCT) och Cesarec Marke Personality Scheme (CMPS) visar huvudsakligen normala värden med staninepoäng mellan 4 och 6 med undantag av en klar förhöjning på behov av att bli om-händertagen (succorance) och ja-sägartendens (aquiescense). SCL-90 slutligen indikerar nor-mala symtomnivåer (T < 60) på de flesta kliniska skalor.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Rydén, Birgitta, et al.
(author)
-
Den första månaden efter förlossningen. Kvinnor och män som föräldrar efter barnets födelse
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studiens syfte var att undersöka hur många föräldrar som efter förlossningen önskade kontinuitet mellan graviditet och nyföddhetsperiod genom ett hembesök av den barnmorska som man lärt känna under graviditeten, hur dessa kvinnor och män formulerade sina erfarenheter och behov, om de skilde sig från föräldrar som inte önskade hembesök och om resultatet kunde ge synpunkter på en individualiserad hälsovård i nyföddhetsperioden. Önskan om bekräftelse, traumatiska förlossningsupplevelser, osäkerhet i relationen till barnet, påfrestningar och krissituationer kunde avslöjas i probandgrup¬pen som önskade hembesök (15% av inskrivna vid en mödravårdscentral). I jämförelse med en kontrollgrupp förekom fler av annan nationalitet än svensk och fler belastande omständigheter i probandgruppen: fler kvinnor med kroppsliga och psykiska besvär och fler parförhållanden med bristande samförstånd. Metoden kan ge riktlinjer för individualiserad hälsovård med möjlighet att bekräfta och stödja föräldrar, utifrån deras egna önskemål, i det tidiga samspelet med barnet.
|
|
