| 1. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Effects of ecological continuity on species richness and composition in forests and woodlands: A review
- 2014
-
Ingår i: Écoscience. - : Informa UK Limited. - 1195-6860 .- 2376-7626. ; 21, s. 34-45
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Forests and woodlands with a long, uninterrupted presence (continuity) are often associated with high biodiversity and many habitat specialist species. But the mechanisms by which, and the scales in time and space at which, populations are dependent on continuity remain debated. We examine the spatial and temporal scales at which occurrences of plants, fungi, and invertebrates are affected by continuity and consider whether they are restricted by time for colonization (continuity per se) or by habitat formation times. We give improved definitions of landscape and local levels of continuity anti evaluate the empirical literature with respect to these. By critically examining the reported effects of continuity on the occurrence of species in forests and woodlands, we explore the mechanisms behind the patterns at local and landscape scales. We conclude that many species are dispersal-limited in the current fragmented landscapes and occur mainly in landscapes with surplus continuity, meaning that the availability of habitats was greater in the past than it is currently. Our review indicates that local continuity per se is important at least for many forest herbs and for certain species of epiphytic lichens, insects, and land snails, but to a lesser extent for fungi. Several studies show that landscape-level continuity affects the current occurrence of species, in particular for vascular plants, but also for particular lichen, bryophyte, and invertebrate species. For continuity-dependent species, a successful conservation strategy should include both extending the period of habitat duration in relict patches and promoting habitat formation in the immediate surroundings of potential source patches. Conservation strategies need to acknowledge the continuity dependence of many species. Research on how to shorten habitat formation times by forest restoration is an urgent priority.
|
|
| 6. |
- Ekman, Stefan, et al.
(författare)
-
Raphidicyrtis trichosporella new to Sweden.
- 2013
-
Ingår i: Graphis Scripta. - 0901-7593. ; 25:1, s. 6-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rhaphidicyrtis trichosporella (Nyl.) Vain. is reported here as new to Sweden from five sites in the southernmost part of the country, two in the province of Skåne and three in Småland. All sites are deciduous woodlands of different composition, but most likely with a long ecological continuity. Two records are from scaling bark of Alnus glutinosa in Alnus swamps, two from hard and smooth bark of Fagus sylvatica in shady and humid Fagus forests, and one from the shallow furrows of a young Quercus robur in a semi-open woodland dominated by Quercus and Tilia.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Felton, Adam, et al.
(författare)
-
Replacing coniferous monocultures with mixed-species production stands: An assessment of the potential benefits for forest biodiversity in northern Europe
- 2010
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 260, s. 939-947
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Conifer dominated plantations in central and northern Europe are associated with relatively low ecological values, and in some cases, may be vulnerable to disturbances caused by anthropogenic climate change. This has prompted the consideration of alternative tree species compositions for use in production forestry in this region. Here we evaluate the likely biodiversity costs and benefits of supplanting Norway spruce (Picea abies) monocultures with polycultures of spruce and birch (Betula spp.) in southern Sweden. This polyculture alternative has previously been evaluated in terms of economic, recreational, and silvicultural benefits. By also assessing the ecological implications we fill a gap in our understanding of the range of socio-ecological benefits that can be achieved from a single polyculture alternative. We project likely broad scale changes to species richness and abundance within production stands for five taxonomic groups including ground vegetation, tree-living bryophytes, lichens, saproxylic beetles, and birds. Our research leads us to three key findings. First, the replacement of spruce monocultures with spruce–birch polycultures in the managed forest landscapes of southern Sweden can be expected to result in an increase in biological diversity for most but not all taxa assessed, but it is unlikely to improve conditions for many red-listed forest species. Second, modification of other aspects of forest management (i.e. rotation length, dead wood and green tree retention, thinning regimes) is likely to contribute to further biodiversity gains using spruce–birch polycultures than spruce monocultures. Third, the paucity of empirical research which directly compares the biodiversity of different types of managed production stands, limits the extent to which policy relevant conclusions can be extracted from the scientific literature. We discuss the wider implications of our findings, which indicate that some climate change adaptation strategies, such as risk-spreading, can be readily integrated with the economic, environmental and social goals of multi-use forestry
|
|
| 9. |
- Fritz, Örjan, et al.
(författare)
-
Bjurkärr – en småländsk bokskog med unika lavar och svampar.
- 2014
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 108:3–4, s. 2-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The old beech forest (250–300 yr) at Bjurkärr (core area 30 ha) in the province of Småland, S Sweden, was surveyed for epiphytic lichens of conservation concern in 1993–94. Several rare red-listed lichens were recorded, many with large populations. In 2011 the most endangered lichens were resurveyed due to the incorporation of Bjurkärr in the forthcoming national park of Lake Åsnen. Most species of the 1993–94 survey were rediscovered, whereas some apparently had vanished as a result of substrate decomposition. In addition, ten more red-listed lichens were recorded in 2011, e.g., Arthonia arthonioides and Collema fragrans. We also recorded Biatora ligni-mollis, not previously reported from Sweden. In all, 39 red-listed lichens are currently known from the area. Few areas in Sweden host such a large number of red-listed epiphytic lichens. In addition, the wood-inhabiting fungi on beech logs and snags were surveyed in 2011. The content of dead wood was high. A large number of red-listed or otherwise interesting wood-inhabiting fungi were recorded, e.g., Hericium erinaceus. Eleven fungal indicator species for valuable beech forests in Europe were recorded, the highest number for any Swedish beech forest. Factors explaining the high number of species of conservation concern include the long continuity of old, often slow-growing and damaged trees, the favourable geographical position in south Sweden, the suitable microclimate caused by the large neighboring lake and the exemption from modern forestry.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Miljöövervakning av epifytiska lavar och mossor i bokskog - förslag till nytt delprogram
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2009 fick Naturcentrum uppdrag från Länsstyrelsen i Kronobergs län att ta fram förslag på nytt delprogram för övervakning av naturvårdsintressanta epifytiska lavar och mossor i bokskog. Efter initiala studier av litteratur, internet och kontakter med liknande övervakningsprojekt knöts kontakter via Länsstyrelsen i Kronobergs län med Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet, expert på design av miljöövervakningsmetoder. Samarbetet innefattade fältstudier (Naturcentrum) och datasimuleringar (Anders Bignert) för att svara på tre viktiga frågor: 1) Hur stor är effektiviteten i artfångst för olika s.k. förenklade metoder jämfört med helyteinventeringar? 2) Fångar någon av metoderna upp förändringar bättre än någon annan? 3) Hur stort stickprov behövs per län för att med viss sannolikhet notera dessa förändringar?Under hösten har därför Naturcentrum inventerat fyra olika stora (1-4 ha) gamla bokskogar i Hallands län på naturvårdsintressanta arter. Dessa arter har i bestånden eftersökts på samtliga bokar med en större brösthöjdsdiameter än 20 cm.Dessutom har strukturdata som trädomkrets och trädtyp angetts för varje studerad bok. Samtliga träd, med och utan förekomst av arter, koordinatsattes för att möjliggöra simuleringar i dator. Anders Bignert har därefter testat effektiviteten i artfångst för tre olika s.k. förenklade metoder jämfört med de utförda helyteinventeringarna:A) Transekter B) Cirkelprovytor och C) Slumpade träd. Resultaten av hittills utförda simuleringar (fråga 1 ovan) visade att många träd behövde inventeras i bestånden för att hitta minst 80% av arterna i minst 80% av fallen. Orsaken till det beror på bl.a. få fynddata och aggregerade artförekomster i bestånden. Ingen metod var effektivare än den andra, utan i stort sett jämförbara. Tidsmätningar av metoderna i fält har dock inte utförts.Mot bakgrund av testerna och tidigare erfarenheter föreslår Naturcentrum preliminärt att delprogrammets metodval blir helytesinventering. Därigenom blir det möjligt att utvärdera artförekomster inte bara på större geografisk nivå utan även objektsvis, vilket skapar mervärden för t.ex. naturvården (ÅGP, Natura 2000, Vård- och Förvaltning i reservat ). Viss samordning kan göras med Skogsstyrelsen.Viktigaste förändring jämfört med tidigare använd metod (”Hallands-metoden) är urvalet av objekt. Dessa objekt avses att slumpas fram från gemensam databas av nyckelbiotoper i skogsmark och värdekärnor inom skyddade områden. Beräkningar behöver göras hur många sådana objekt som behöver göras, men antalet kommer sannolikt hamna mellan 20 och 40 per län. Ett rullande omdrev av objekt kan göras vart femte eller vart tionde år beroende på ambitionsnivå.Därutöver föreslås en rad förenklingar och effektiviseringar av metoden relativt ”Hallands-metoden”. På metodens basnivå inriktas datafångsten för arter enbart till förekomst/icke förekomst per träd (central målvariabel), inventerat trädurval begränsas till bokar ≥20 cm i brösthöjdsdiameter, enbart stående träd inventeras och en begränsad uppsättning naturvårdsintressanta arter (20 lavar, 6 mossor) används. Detta kan möjliggöra jämförelser mellan länen. Användare som har högre ambitionsnivå kan bortse från hela eller delar av restriktionerna. Metoden möjliggör också inventering av andra skogstyper än bokskog, men andra artlistor måste då tas fram för dessa och urvalet av objekt blir annorlunda.
|
|
| 12. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Rot holes create key microhabitats for epiphytic lichens and bryophytes on beech (Fagus sylvatica)
- 2010
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 143, s. 1008-1016
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Identification of trees with key microhabitats as well as knowledge of their ecological formation is important for the conservation of epiphytic bryophytes and lichens on beech Based on the hypothesis that certain types of stem damage are crucial for the occurrence of epiphytes of conservation concern, we surveyed 145 beech trees (57-280 years) for different types of stem damage and analysed their relationship to other tree characteristics, epiphyte species and wood-inhabiting fungi in a forest landscape on acid soils.Three main types of stem damage were identified; canker, rot hole and surface rot. The incidence of rot holes was highest on trees with a low growth rate during the last 50 years, but was unrelated to tree size or age per se Bark pH was significantly higher below than above rot holes, whereas no such relationship was found for cankers Wood mould from rot holes had a very high pH, explaining the higher bark pH below this type of damage The number of epiphyte species of conservation concern was strongly positively related to rot holes and high bark pH. Cankers had a weaker, yet significant positive effect. The fungus Psathyrella cernua was associated with the rot holes and is suggested to be a key species involved in creating this microhabitat.We conclude that slow-growing trees with rot holes are important for the conservation of epiphytes and should be selected as retention trees in managed forests. The study also highlights a potential for habitat restoration by inducing artificial damage and inoculation of decay fungi in beech trees (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 13. |
|
|
