| 1. |
- Drevenhorn, Eva, et al.
(författare)
-
Possibilities for patients with elevated blood pressure to achieve blood pressure control without affecting quality of life (the PEQ-study) – a study protocol.
- 2017
-
Ingår i: International journal of cardiovascular research. - : OMICS Publishing Group. - 2324-8602. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several interventions on adherence have been tested in hypertension care but still the number of patients with well controlled blood pressure is not increasing. The aim is to get a deeper understanding of the patients’ reasons for not following their treatment as a base for in collaboration with the patients, developing effective interventions. A mixed methods design is to be used. Patients with hypertension who have considered changing lifestyle will be interviewed individually about their reasons for changing or not changing lifestyle and for taking or not taking medicines. Other patients, both those who do and those who do not have well-controlled blood pressure, treated at health centres and hospital clinics, will be asked to fill in instruments. The Exercise of Self Care Agency instrument gives information about the patients’ ability to perform self-care (change lifestyle) and the SF-36 is about health-related quality of life. Finally, patients will be asked to participate in focus-group interviews about how they want to be treated and what would be of help for them to achieve blood pressure control. From the findings we will create intervention/interventions without negative impact on quality of life together with the patients. These interventions are to be carried out and evaluated in real practice with patients with hypertension and other significant persons or health care personnel that may be involved.
|
|
| 2. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI) är en pedagogisk metod som syftar till att öka genomströmningen i svåra kurser. Metoden uppstod i USA vid University of Missouri Kansas City i mitten på 1970-talet och har därefter spridits till mer än 1500 högre lärosäten i ett trettiotal länder (Martin, 2008). Kort kan SI sägas vara ett studentdrivet komplement till ordinarie undervisning vid högre utbildning. Material i en kurs bearbetas tillsammans i en studiegrupp genom diskussion och grupparbeten under ledning av en äldre student – den s.k. SI-ledaren. Samverkansinlärning kom till Lunds universitet 1994 och har fått stor spridning på universitetet. Lund universitet utgör också ett nav för SI både i Sverige (SI finns på ca 15 svenska högre lärosäten) och i Europa och är också platsen för det nordeuropeiska SI-centret som ansvarar för utbildning och uppföljning i området på uppdrag av det internationella SI-centret i USA. Denna rapport sammanfattar resultaten från en utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2016/17. SI-programmet vid Lunds universitet är omfattande med verksamhet på sex av universitetets fakulteter. Totalt har vi årligen ca 230 verksamma SIledare i ett sjuttiotal kurser. Organisationen av SI varierar mellan de olika fakulteterna. En ytterlighet finns vid LTH och naturvetenskaplig fakultet där verksamheten är starkt centraliserad. Den andra ytterligheten är vid samhällsvetenskaplig fakultet där SI-verksamheten är decentraliserad till de olika ämnena. Det som förenar de olika verksamhetsansvariga är den entusiasm som finns för SI-konceptet samt de dedikerade studenter som är SI-ledare. Närvaron på SI-möten är relativt god. Totalt har vi över 4000 studenter vid Lunds universitet som nyttjar SI varje år och en närvaro kring 30 % av kursregistrerade i snitt. Antalet deltagare på ett SI-möte ligger kring 10 i medeltal med en standardavvikelse kring 5 studenter, vilket ger goda förutsättningar för produktiva SI-möten generellt sett. De utvärderingar som gjorts av sambandet mellan SI-närvaro och kursresultat antyder att aktivt deltagande på SI ökar chanserna till ett bra resultat på kursen oavsett ämne. En specialundersökning i en kurs i matematik antyder också att alla studenter verkar gynnas av att gå på SI oavsett förkunskapsnivå. Enkätutvärderingar bland deltagarna antyder att den främsta drivkraften att delta på SI är att förstå kursmaterialet oavsett ämne och fakultet. Strategiska motiv som att klara kursen är normalt underordnade även om detta varierar beroende på fakultet/ämne. Det är roligt att konstatera att studiesocial interaktion mestadels värderas högt som motiv att delta på SI. Arbetsmiljön på SI upplevs som bra (lätt att fråga, lättsam, positiv och stödjande atmosfär samt lagom tempo) och generellt verkar mötena följa SI-metodiken väl. Oavsett fakultet verkar majoriteten av deltagarna känna att SI-mötena hjälper dem i deras kursarbete. De får en bättre förståelse av vad som förväntas av dem i kursen, ett ökat intresse för ämnet samt stöd i kursarbetet. De allra flesta verkar känna att de får en betydligt djupare förståelse för det kursmaterial man går igenom på SI-mötena. Dessutom upplever många att de sannolikt kommer att förbättra sitt kursresultat genom deltagande på SI. Detta antagande stödjs också som nämnts ovan av SI-närvaro och examinationsstatistik från kurser och ju högre SI närvaro desto bättre verkar det gå oavsett ämnesområde. Att döma av deltagarnas enkätsvar är det inte bara kursen med tillhörande SI som gynnas av SI-deltagande. Flera generella färdigheter tränas som bör gynna studenter i studier i andra kurser utan SI. Många deltagare upplever att färdigheter som problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, lagsamverkan och samarbete, presentation inför andra och sätt att studera utvecklats genom att delta på SI. Dessutom får flera ett förbättrat självförtroende i sina studier samt ett ökat nätverk av studiekamrater. Tidigare studier vid LTH antyder att de som deltagit på SI också presterar bättre i andra kurser utan SI och att de är mindre benägna att göra studieavbrott och tar ut examen i högre utsträckning (Malm, Bryngfors, & Mörner, 2012; Malm, Bryngfors, & Mörner, 2015; Malm, Bryngfors, & Fredriksson, 2017). Deltagarnas svar på frågan med ”Vad tycker du är det bästa med SI-mötena?” betonar möjligheten till diskussion och social interaktion, en god studiemiljö samt förståelseinriktad studietid. Detta gäller oavsett ämnesområde. Vad kan då förbättras med SI-mötena? Några antyder att strukturen/effektiviteten på mötena kan vara bristande. Detta kan i sin tur bero av att stödet för SI-ledare i form av observationer och handledning inte alltid fungerar som det skall. Detta är något att titta närmare på inom universitetet. Annat som kan förbättras med SI-verksamheten är att man vill ha fler möten, mer tid till mötena eller bättre schematider. Internationellt anses det ofta att SI-ledarna är de största ”vinnarna” i SI-konceptet pga de ledarskaps- och grupphanteringsfärdigheter de erhåller. Detta antyds även i enkätutvärderingarna för SI-ledare vid Lunds universitet. SI-ledarna verkar dessutom få ett bättre självförtroende, djupare förståelse av kursämnet samt bli bättre på att prata inför andra. Både deltagare och SI-ledare är generellt nöjda med sina möten.
|
|
| 3. |
- Rosén, Helena, et al.
(författare)
-
Challenges of patient-focused care: Nurses’ descriptions and observations before and after intervention
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Nursing Research. - : SAGE Publications. - 2057-1585 .- 2057-1593. ; 37:1, s. 27-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of patient-focused care aims to provide an environment in which the healthcare team focuses on the individual patient’s needs. In order to increase our understanding of how nurses perceive and conduct patient-focused care, the issue needs to be studied in various contexts. The aims of the study were to explore nurses’ descriptions of their patient-focused care, what took place during observed situations including the time spent, before and after the change of design from a more traditional to a single-bed hospital in Sweden. Non-participant observations with follow-up interviews were carried out. Data were analysed using qualitative content analysis. Three categories emerged from the analysis: Barriers to being close to the patient, Desire to be close to the patient and The influence of environment on caring. The theme Presence or absence was interpreted as the latent meaning. The conclusion was that being present is crucial in nursing when providing compassionate and effective nursing care.
|
|
| 4. |
- Axmon, Anna, et al.
(författare)
-
Demographic and diagnostic profiles of older people with intellectual disability and prescription of antipsychotics
- 2019
-
Ingår i: Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0933-7954 .- 1433-9285. ; 54:8, s. 937-944
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeTo describe demographic and diagnostic profiles in a national cohort of older people with intellectual disability (ID) who were prescribed antipsychotics.MethodsUsing national registers, we identified people with ID who were 55 + years in 2012 (n = 7936), as well as a subcohort with complete information on demographic factors (sex, year of birth, severity of ID, presence of behavior impairment, and residence in special housing; n = 1151). Data regarding diagnoses and prescription of antipsychotics were added for the time period 2006–2012. The potential effects of demographic factors and diagnoses on the prescription of sedating and less-sedating antipsychotics, respectively, were assessed in separate models by estimating the relative risks (RRs) of prescription.ResultsOf the demographic factors, severe/profound ID (RR 1.17), behavior impairment (RR 1.34), and living in special housing (RR 1.25) were associated with prescription of sedating antipsychotics, whereas only behavior impairment (RR 1.42) was associated with prescription of less-sedating antipsychotics. For both sedating and less-sedating antipsychotics, the diagnoses with the largest association (i.e., highest relative risk) were schizophrenia (RR 2.17 for sedating and RR 1.81 for less-sedating) and ID (RR 1.84 and RR 1.68, respectively), followed by disorders of psychological development (for sedating antipsychotics, RR 1.57) and organic mental disorders (for less-sedating antipsychotics, RR 1.55).ConclusionsThe associations between prescription of antipsychotics and demographic factors and non-psychotic diagnoses, respectively, suggest that older people with ID may be prescribed antipsychotic medication without thorough psychiatric diagnosing. If so, there is a need for improving the abilities of health care professionals to properly diagnose and manage psychiatric illness in this population.
|
|
| 5. |
- Gagnemo Persson, Rebecca, et al.
(författare)
-
Lungsjukdomar
- 2016. - 1
-
Ingår i: Omvårdnad och medicin. - 9789144076645 ; , s. 281-311
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Gagnemo Persson, Rebecca, et al.
(författare)
-
Läkemedel
- 2016. - 1
-
Ingår i: Omvårdnad & medicin. - 9789144076645 ; , s. 125-138
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Segerlantz, Mikael, et al.
(författare)
-
Prescription of pain medication among older cancer patients with and without an intellectual disability : A national register study
- 2019
-
Ingår i: BMC Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2407. ; 19:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The longevity for people with intellectual disability (ID) has significantly increased in developed countries during the past decades. Consequently, the incidence of cancer is expected to increase in this group. The aim of the present study was to investigate the prescription of pain medication in older cancer patients with intellectual disability (ID) compared to older patients in the general population, surviving or living with a cancer diagnosis. Methods: This Swedish national registry-based study, included people with ID aged 55 years or older in 2012, and alive at the end of that year (ID cohort, n = 7936). For comparisons, we used a referent cohort, one-to-one matched with the general population by year of birth and sex (gPop cohort, n = 7936). People with at least one diagnosis of cancer during 2002-2012 were identified using the Swedish National Patient Register, resulting in 555 cancer patients with ID and 877 cancer patients from the general population. These two cohorts of cancer patients were compared with respect to prescription of pain medication for the period 2006-2012. Outcome data were aggregated so that each patient was categorized as either having or not having at least one prescription of each investigated drug group during the study period, and relative risks (RRs) for prescription were estimated for prescription in the ID cohort vs the gPop cohort. Results: Cancer patients with ID were less likely than cancer patients in the gPop cohort to have at least one prescription of COX inhibitors (RR 0.61) and weak opioids (RR 0.63). They were, however, more likely to be prescribed paracetamol (RR 1.16), antidepressants (RR 2.09), anxiolytics (RR 2.84), and "other hypnotics, sedatives, and neuroleptics" (RR 1.39). No statistically significant differences between the two cohorts were found for strong opioids, antiepileptics, tricyclic antidepressants, or hypnotics and sedatives. Conclusion: In the studied cohort of older people surviving or living with cancer, prescriptions for pain-treatment was less common in patients with ID compared to the general population. These results may suggest that pain is not sufficiently treated among cancer patients with ID, a situation that most likely would compromise the quality of life in this group.
|
|
