| 1. |
- Goldkuhl, Göran
(author)
-
Between Overexploitation and Underexploitation of Digital Opportunities : A Case Study with Focus on Affordances and Constraints
- 2020
-
In: Electronic Government (EGOV 2020). - Cham : Springer Nature. - 9783030575991 - 9783030575984 ; , s. 3-14
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Several policies for e-government, both on national and supranational levels, express visions and claims for more advanced exploitation of digital opportunities. The paper contributes through a problematization of the idea of utilizing digital opportunities and a conceptualization of this into the polarity of overexploitation vs. underexploitation of digital opportunities. It is based on a qualitative and diagnostic case study on the digitalization of medical certificates and theoretically informed by affordance theory and activity theory. Digital arrangements in the case study are investigated and different types of digital affordances and constraints are revealed. There are examples of surplus of affordances (i.e. overexploitation), lack of affordances and affordances with embedded constraints (i.e. underexploitation), and useful affordances (i.e. adequate exploitation). The application of the affordance and constraint concepts is, in the paper, done through a two-step staging: 1) General characteristics of digital technology give affordances for design. 2) The resulting digital artifacts will have different properties and these properties give affordances but also constraints for use. The resulting conceptualizations are discussed in relation to normative, regulative and other institutional aspects concerning digitalization in the public sector. This is conceptualized in a graphical model describing policy and other pre-conditions, designed digital artifacts, and workpractice effects.
|
|
| 2. |
- Goldkuhl, Göran, 1949-
(author)
-
Design Science Epistemology : A Pragmatist Inquiry
- 2020
-
In: Scandinavian Journal of Information Systems. - Göteborg, Sweden : IRIS (Information Systems Research in Scandinavia) Association. - 0905-0167 .- 1901-0990. ; 32:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper contributes to the clarification of a design science epistemology. Itpresents different epistemic types related to three stages of the design science process:1) Evaluative and explanatory background knowledge (pre-design knowledge), 2) prospective knowledge with design hypotheses (in-design knowledge) and 3) prescriptive knowledge with design principles (post-design knowledge). The epistemological inquiry adoptsa pragmatist approach and is pursued through a review of design science literature andinformed by an empirical design case on digital support for social welfare allowances.The clarified design science epistemology shows a diversified epistemological landscapewith several epistemic types: evaluative, critical, appreciative, normative, explanatory,prospective, prescriptive, categorial and attributive knowledge. Ways to express theseepistemic types have been proposed in principal clauses. Ways of grounding have beenclarified for each epistemic type. Proposals are given on how to utilize the design science epistemology in relation to design science process models and publication schemas.
|
|
| 3. |
- Goldkuhl, Göran, et al.
(author)
-
Design Science Theorizing : The Contribution of Practical Theory
- 2021
-
In: Advancing Information Systems Theories. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783030648831 - 9783030648848 - 9783030648862 ; , s. 239-273
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Information systems research is often conducted as engaged scholarship—collaborative work with practitioners to somehow improve the world and articulate new knowledge through gained experiences and reflection. In information systems, engaged scholarship often manifests as design science research. In this chapter, we argue that the design science discourse has been biased towards theorizing with a focus on design knowledge for a particular domain of artifacts and practices. We propose that design science also offers an opportunity to theorize instrumentalities through and for inquiry. Drawing from pragmatist epistemology as well as ideas on theorizing in management research, we adopt a case view on design science. We outline a view on the theorizing process in design science and propose practical theories as instrumental and emergent tools for design inquiry and as viable and important knowledge outcomes of design science. Finally, we discuss implications for design science research cases and how this can contribute to a cumulative knowledge evolution.
|
|
| 4. |
- Goldkuhl, Göran
(author)
-
Linguistic and Ontological Concept Formation: The LION Method
- 2022
-
In: Qualitative Report. - : NOVA SOUTHEASTERN UNIV. - 1052-0147 .- 2160-3715. ; 27:12, s. 2715-2743
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Concept formation is a demanding task in social research. A methodological approach (called LION) is presented that emphasizes the clarification of concepts based on linguistic and ontological views. This method originates from a qualitative-pragmatist tradition of studies of work-practices in organizational settings and it is explicitly based on the linguistic turn and the practice turn in social research. It is also based on the articulation of seven conceptualization maxims. Its aim is to bring rigor to the conceptualizing process and clarity to resulting conceptualizations. The method is illustrated through an analysis example from service management. The concepts of "value-in-use" and "value generation" are critically analyzed using linguistically and ontologically oriented questions. The application of the LION method in qualitative research is discussed concerning research question formulation, collection, and analysis of data, review of extant theory, and final articulation of theoretical contribution.
|
|
| 5. |
- Goldkuhl, Göran, et al.
(author)
-
Method Engineering as Design Science
- 2020
-
In: Journal of the Association for Information Systems. - : Baylor University. - 1536-9323. ; 21:5, s. 1237-1278
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this paper, we motivate, devise, demonstrate, and evaluate an approach for the research-based development of information systems development methods (ISDMs). This approach, termed "method engineering as design science" (ME-DS), emerged from the identified need for scholars to develop ISDMs using proper research methods that meet the standards of both rigor and relevance. ISDMs occupy a position of central importance to information systems development and scholars have therefore invested extensive resources over the years in developing such methods. The method engineering (ME) discipline has developed different frameworks and methods to guide such development work and, for that purpose, they are well-suited. Still, there remains a need for applications and evaluations of ISDMs based on the demands for knowledge justification. Unfortunately, in many cases, scholars come up short with regard to how ISDMs are generated and empirically validated. While design science (DS) stresses knowledge justification, prominent DS approaches seem to be biased toward the development of IT artifacts, making this approach ill-suited for the development of method artifacts. We therefore propose eight principles that marry ME and DS, resulting in a process model with six activities to support research-based development of ISDMs. We demonstrate and evaluate ME-DS by assessing three existing research papers that propose ISDMs. These retrospectives show how ME-DS directs attention to certain aspects of the research process and provides support for future ISDM development.
|
|
| 6. |
- Goldkuhl, Göran, et al.
(author)
-
Multi-grounded action research
- 2020
-
In: Information Systems and E-Business Management. - : SPRINGER HEIDELBERG. - 1617-9846 .- 1617-9854.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The research approach of multi-grounded action research (MGAR) is presented and analyzed. This is based on a review of issues and concerns in information systems action research. MGAR builds on the epistemological principles of multi-grounding. This combines empirical, theoretical and internal grounding. The multi-grounded approach builds on elements from grounded theory; i.e. building theory inductively from data through coding procedures, but it also comprises an abductive use of extant theory. MGAR is described through six knowledge contributions: (1) the MGAR process model, (2) the MGAR knowledge model, (3) the MGAR theory model, (4) the principle of the multi-grounded change outcome, (5) the principle of the multi-grounded theory outcome and (6) the principle of mutuality of purposes. MGAR has been applied in an IT service management (ITSM) case, which serves an illustration and a validation of MGAR. In this MGAR case, the improvement of ITSM has been conducted and studied through a multi-organizational setting. In the case, there was a special focus on the service quality of IT services and the relations between service providers and customers.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Goldkuhl, Lisa, 1983, et al.
(author)
-
Effekten av att föda barn i ett speciellt utformat födslorum: En randomiserad kontrollerad studie
- 2023
-
In: Konferensbidrag Reproduktiv Hälsa, Karlstad.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: Den upplevda miljön har betydelse för födselns fysiologiska processer hos kvinnor. Då majoriteten barn föds på sjukhus är det därav betydelsefullt att utforma sjukhusmiljön utifrån aspekter som främjar trygghet och förtrogenhet. Syfte: Att utvärdera om ett speciellt utformat rum ger bättre utfall i samband med födsel, i jämförelse med standardrum. Metod: En randomiserad kontrollerad studie genomfördes under åren 2019–2020 vid ett sjukhus i västra Sverige. Förstföderskor med en singelgraviditet i fullgången tid lottades till att vårdas antingen i ett rum speciellt utformat för att stödja födselns fysiologiska processer (testrummet) eller i ett standardrum. Hypotesen var att det primära kompositutfallet skulle uppfyllas hos fler kvinnor i testrummet, det vill säga: vaginal spontan födsel, ingen användning av oxytocindropp, positiv förlossningsupplevelse, samt blödning <1000ml. För att kunna påvisa en skillnad på 8% mellan de randomiserade grupperna i det primära utfallet, krävdes 1274 studiedeltagare. Bland sekundära utfall fanns andra perinatala utfall samt självskattad förlossningsupplevelse upp till ett år efter födsel. Resultat: Studien avslutades i förtid på grund av Covid-19-pandemin, vilket gjorde att 406 kvinnor randomiserades totalt. Därav uppnåddes inte tillräcklig styrka för att kunna påvisa en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende det primära utfallet. I testrummet uppfylldes det primära utfallet hos 42% av kvinnorna jämfört med 35% i standardrummet (odds ratio: 1.35, 95% CI 0.90–2.01). Kvinnor i testrummet använde epiduralanalgesi i lägre utsträckning. De rapporterade även mer positiva förlossningsupplevelser 3 och 12 månader efter födsel i jämförelse med kvinnor i standardrummen. Konklusion: Denna för tidigt avslutade studie kunde inte verifiera om testrummet förbättrar det primära utfallet. Däremot använde kvinnor i det testrummet i lägre grad farmakologisk smärtlindring och skattade bättre förlossningsupplevelse över tid. Finansiering: Vetenskapsrådet (2018–02406), Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Göteborgs Universitet.
|
|
| 9. |
- Goldkuhl, Lisa, 1983, et al.
(author)
-
Impact of Birthing Room Design on Maternal Childbirth Experience: Results From the Room4Birth Randomized Trial
- 2023
-
In: HERD. - : SAGE Publications. - 2167-5112 .- 1937-5867. ; 16:1, s. 200-218
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: To study the effect of the birthing room design on nulliparous women’s childbirth experience up to 1 year after birth. Background: Although it is known that the birth environment can support or hinder birth processes, the impact of the birthing room design on maternal childbirth experience over time is insufficiently studied. Methods: The Room4Birth randomized controlled trial was conducted at a labor ward in Sweden. Nulliparous women in active stage of spontaneous labor were randomized (n = 406) to either a regular birthing room (n = 202) or a new birthing room designed with more person-centered considerations (n = 204). Childbirth experiences were measured 2 hr, 3 months, and 12 months after birth by using a Visual Analogue Scale of Overall Childbirth Experience (VAS-OCE), the Fear of Birth Scale (FOBS), and the Childbirth Experience Questionnaire (CEQ2). Results: Women randomized to the new room had a more positive childbirth experience reported on the VAS-OCE 3 months (p =.002) and 12 months (p =.021) after birth compared to women randomized to a regular room. Women in the new room also scored higher in the total CEQ2 score (p =.039) and within the CEQ2 subdomain own capacity after 3 months (p =.028). The remaining CEQ2 domains and the FOBS scores did not differ between the groups. Conclusions: These findings show that a birthing room offering more possibilities to change features and functions in the room according to personal needs and requirements, positively affects the childbirth experience of nulliparous women 3 and 12 months after they have given birth.
|
|
| 10. |
- Goldkuhl, Lisa, 1983, et al.
(author)
-
Room4Birth – The effect of giving birth in a hospital birthing room designed with person-centred considerations: A Swedish randomised controlled trial
- 2022
-
In: Sexual and Reproductive Healthcare. - : Elsevier BV. - 1877-5764 .- 1877-5756. ; 32
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: To evaluate if a birthing room designed with person-centred considerations improves labour and birth outcomes for nulliparous women when compared to regular birthing rooms. Methods: A randomised controlled trial was conducted at a Swedish labour ward between January 2019 and October 2020. Nulliparous women in spontaneous labour were randomised either to a birthing room designed with person-centred considerations (New room) or a Regular room. The primary outcome was a composite of four variables: vaginal non-instrumental birth; no oxytocin augmentation; postpartum blood loss < 1000 ml; and a positive childbirth experience. To detect a difference of 8% between the groups, 1274 study participants were needed, but the trial was terminated early due to consequences of the Covid-19 pandemic. Results: A total of 406 women were randomised; 204 to the New room and 202 to the Regular room. There was no significant difference in the primary outcome between the groups (42.2% versus 35.1%; odds ratio: 1.35, 95% Confidence Interval 0.90–2.01; p = 0.18). Participants in the New room used epidural analgesia to a lower extent (54.4% versus 65.3%, relative risk: 0.83, 95% Confidence Interval 0.71–0.98; p = 0.03) and reported to a higher degree that the room contributed to a sense of safety, control, and integrity (p=<0.001). Conclusions: The hypothesis that the New room would improve the primary outcome could not be verified. Considering the early discontinuation of the study, results should be interpreted with caution. Nevertheless, analyses of our secondary outcomes emphasise the experiential value of the built birth environment in improving care for labouring women.
|
|
| 11. |
- Nordström, Malin, Filosofie Doktor, 1967-, et al.
(author)
-
Interoperabilitet #VPF3
- 2021
-
Other publication (film/video) (peer-reviewed)abstract
- Interoperabilitet #VPF3 - Videomanus I videorna om den semantiska triangeln och om verksamhetsspråk har vi pratat om kommunikation. Vi har sett hur ord och termer förmedlar mening och att de ofta kan syfta till olika begrepp. I den här videon ska vi se vad som händer med meningen hos ord och termer när vi inkluderar teknik som ett medium för kommunikation mellan olika praktiker.Allt mer av vår verksamhetskommunikation sker nämligen genom digitala resurser. Vilket så klart har gett oss stora vinster. Men det har också fört med sig nya utmaningar vad gäller meningen hos de ord och termer som kodas in i systemen. Eftersom kommunikation bygger på att sändare och mottagare har samma begrepp i åtanke så måste begreppen representeras på rätt sätt, även när de förmedlas genom digitala resurser. Den här förmågan hos digitala resurser att på ett korrekt sätt överföra information mellan olika parter kallas interoperabillitet och det har kommit att bli ett centralt begrepp i digitaliserade verksamheter. Interoperabilitet syftar alltså till förmågan hos praktiker i en verksamhet att kommunicera och fungera tillsammans med hjälp av digitala resurser.För att uppnå interoperabilitet krävs i första hand att kommunikationen flödar obehindrat mellan olika digitala system, och att informationen representeras på rätt sätt. Vi behöver då en teknisk infrastruktur där olika digitala resurser är kompatibla med varandra, och det brukar kallas för teknisk interoperabilitet. Ett tydligt exempel på teknisk interoperabilitet är när man rent fysiskt ska koppla digitala resurser till varandra. Här krävs det att de tekniska enheterna har kompatibla portar och därför har det utvecklats vissa tekniska standarder som följs av de flesta hårdvarutillverkarna. Ett annat tillfälle när vi behöver teknisk interoperabilitet är när vi ska koppla ihop digitala resurser genom digitala nätverk, som Internet exempelvis. Här krävs att de signaler som skickas fram och tillbaka kan tas emot och tolkas av de olika enheterna som är ihopkopplade. Och även här har man standardiserat för att uppnå interoperabilitet. Man har exempelvis upprättat protokollet http, som ligger till grund för all datakommunikation över World Wide Web.Men för att en verksamhet ska vara interoperabel räcker det inte enbart med teknisk interoperabilitet. För att kommunikationen ska kunna fungera måste information som utbyts genom digitala resurser även kunna tolkas och förstås av praktikerna, och då krävs vad som kallas för semantisk interoperabilitet. Semantisk interoperabilitet bygger på att man inom verksamheten kommer överens om vilka termer och kategorier som ska användas i de digitala resurserna och vilka begrepp de ska syfta till. Vi måste alltså definiera de termer och kategorier som ska bygga upp informationsmodellen. Och det måste råda samstämmighet mellan berörda praktiker om vad dessa termer och kategorier har för mening. För semantisk interoperabilitet krävs att vi standardiserar delar av vårt verksamhetsspråk. Det kallas att man formaliserar verksamhetsspråket, och det ligger till grund för att vi ska kunna behandla, lagra och överföra information genom digitala resurser.När man formaliserar ett verksamhetsspråk utgår man från det befintliga verksamhetsspråket, alltså de termer och begrepp som redan används av verksamhetens praktiker. Här måste man alltid göra en medveten avgränsning av vad det är man vill tala om och veta om genom den digitala resursen för det skulle vara omöjligt att formalisera precis hela verksamhetsspråket. Man tar också hänsyn till de regelverk som styr verksamheten, som exempelvis lagar och förordningar eller andra styrdokument. Och det här resulterar i en uppsättning definierade termer och kategorier som ska användas i systemet.Formaliserade verksamhetsspråk består alltså av en terminologi. Och den här terminologin implementeras sedan i digitala resurser där den representeras i mjukvarukod och databaser. Det betyder att praktikernas arbetssätt och möjliga språkbruk påverkas av hur den digitala resursen är uppbyggd. Och på det här sättet brukar man säga att digitala resurser blir bärare av verksamhetsspråket. Det sker alltså i digitaliseringen en standardisering av kommunikationen i verksamheten med fördefinierade termer, regler och kategoriseringar som praktiker måste anpassa sig efter. Om man har en olämplig struktur av termer och relationer så kommer den digitala resursen att försvåra verksamhetskommunikationen snarare än att hjälpa den. Det kan till och med bli så att de digitala resurserna blir en bromskloss för utveckling av språkbruket i verksamheten, om de inte är uppbyggda på rätt sätt. Verksamhetsspråk är komplexa fenomen i ständig rörelse och vi vill helst att våra digitala resurser ska spegla utvecklingen och fånga verksamhetsspråket, även när det förändras. Men i och med att det digitala landskapet växer och vi får fler och fler system så blir det allt svårare att åstadkomma en förändring. Det är ett brokigt digitalt landskap som ligger framför oss, med mängder av olika lösningar som ska interagera med varandra och som har lappats och lagats över många år. Och varje år tillkommer det nya tillägg som måste måste fungera med de redan befintliga digitala resurserna. Allt det här gör att det blir svårt att tillämpa en önskad förändring av det formaliserade verksamhetsspråket, till exempel för att tillmötesgå ny lagstiftning eller möta nya krav som ställs på verksamheten. Digitaliseringen ställer alltså nya krav på konsistens och entydighet hos de ord och termer som används i våra verksamheter. Det är ett gediget arbete att formalisera verksamhetsspråket på det här sättet, men det är också en nödvändighet om vi vill att vår kommunikation genom digitala resurser ska vara effektiv. Det man bör sträva efter är en sorts minsta gemensamma nämnare som kan vara meningsfulla för flertalet praktiker, och som det är möjligt att komma överens om. Men i bästa fall kan formaliseringen även ligga till grund för en framtida önskvärd kommunikationsmodell. Digitaliseringen kan alltså göras som en form av verksamhetsutveckling, där man strävar mot ett nytt språkbruk som man vill ska tillämpas av verksamhetens praktiker. Vi står alltså med digitaliseringen inför stora möjligheter, inte bara för hypersnabb teknisk överföring av information mellan olika enheter, utan även inför en möjlighet att utveckla verksamhetsspråket. Och det är en möjlighet som vi bör ta tillvara på.
|
|
