| 1. |
|
|
| 2. |
- Brännström, Sara, et al.
(författare)
-
Bioråvara till plast : nuläge och trender
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras möjliga bioråvaror som kan användas för att producera biobaserad plast och potentiella plastalternativ som är under utveckling eller redan finns tillgängliga på marknaden. Kartläggningen har utgjorts av litteraturgranskning samt intervjuer med olika aktörer inom området.Kartläggningen av bioråvarupotentialen hade fokus på råvara från skog, jordbruk, hav samt från biologiskt avfall. Generellt framgår att potentialen är störst för skogsbaserad råvara, följt av jordbruksbaserad råvara och biologiskt avfall, medan potentialen för havsbaserad råvara är minst. Projektet har kartlagt vilken produktionskapacitet som finns tillgänglig för biobaserad plast, främst avseende drop-in-plaster, som är direkt utbytbara med etablerade plaster, men även ersättningsplaster. Globalt är idag endast cirka en procent av plastproduktionen biobaserad. En övervägande del av dagens petrokemibaserade plaster produceras helt eller delvis via krackning av nafta och av det följer att om man kan konvertera biomassa in i det flödet får man in biobaserad råvara i alla dessa plaster, således för polyeten (PE), liksom för polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET), som är de tre mängdmässigt största plastsorterna. Biobaserade plaster med annan molekylstruktur än dagens högvolymplaster, här kallat ersättningsplaster, är ännu ganska sparsamt förekommande på marknaden. Det är främst polymjölksyra (PLA) som används, och produktionskapaciteten ökar globalt. En slutsats som dras i studien är att det pågår lovande utveckling och en långsam men stadig ökning av biobaserad plast, men att det är först runt 2030, och därefter, som bioråvara till plast, och plast från bioråvara, kommer att vara tillgänglig i större mängder.
|
|
| 3. |
- Fagerström, Anton, et al.
(författare)
-
Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden
- 2021. - B 2407
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document reports the findings of the project “Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden”. BEJF is an electrofuel produced in a synthesis process where biogenic carbon dioxide (CO2) is the main carbon source and hydrogen from electrolysis of water using renewable electricity is the main energy source. The project is a feasibility study for a factory for such fuel located at Jämtkraft's facility for CHP in Östersund. Thus, the aim of the project is to assess the feasibility for producing renewable aviation fuel at a specific location considering and evaluating e.g., different processes, operations and integrations, costs, environmental impact, business models and actors.IVL The Swedish Environmental Research Institute, Jämtkraft (JK), Chalmers University (CU), Lund University (LU), Nordic Initiative for Sustainable Aviation (NISA), and Fly Green Fund (FGF) have been the primary implementers in this project. Other project stakeholders (AFAB, and The Power Region), have provided relevant data to the various working groups. The project has included experimental work, modelling and calculations, as well as literature-based studies but not the construction of any facilities.
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 5. |
- Post Sennehed, Charlotte, et al.
(författare)
-
Evaluation of a multimodal pain rehabilitation programme in primary care based on clinical register data: a feasibility study
- 2020
-
Ingår i: Primary health care research & development. - 1477-1128. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: Investigate the feasibility of identifying a well-defined treatment group and a comparable reference group in clinical register data. Background: There is insufficient knowledge on how to avert neck/back pain from turning chronic or to impair work ability. The Swedish Government implemented a national multimodal rehabilitation (MMR) programme in primary care intending to promote work ability, reduce sick leave and increase return to work. Since randomised control trial data for effect is lacking, it is important to evaluate existing observational data from clinical settings. Methods: We identified all unique patients with musculoskeletal pain (MSP) diagnoses undergoing the MMR programme in primary care in the Skåne Health care Register (n = 2140) during 2010–2011. A reference cohort in primary care (n = 56 300) with similar MSP diagnoses, same ages and the same level of sick leave before baseline was identified for the same period. The reference cohort received ordinary care and treatment in primary care. The final study group consisted of 603 eligible MMR patients and 2874 eligible reference patients. Socio-economic and health-related baseline data including sick leave one year before up to two years after baseline were compared between groups. Findings: There were significant socio-economic and health differences at baseline between the MMR and the reference patients, with the MMR group having lower income, higher morbidity and more sick leave days. Sick leave days per year decreased significantly in the MMR group (118–102 days, P < 0.001) and in the reference group (50–42 days, P < 0.001) from one year before baseline to two years after. Conclusions: It was not feasible to identify a comparable reference group based on clinical register data. Despite an ambitious attempt to limit selection bias, significant baseline differences in socio-economic and health were present. In absence of randomised trials, effects of MMR cannot be sufficiently evaluated in primary care.
|
|
