SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hammarberg Björn 1935 ) srt2:(2010-2019)"

Sökning: WFRF:(Hammarberg Björn 1935 ) > (2010-2019)

  • Resultat 1-13 av 13
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Andraspråksforskning med ASU-korpusen
  • 2013
  • Ingår i: Nordand. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 8:1, s. 7-33
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • ASU är en longitudinell korpus av svensk andraspråksproduktion från vuxna inlärare, som är tillgänglig på nätet för sökningar och analyser. Här presenteras dess intentioner och uppbyggnad, hur man kan arbeta med den, hur man får tillgång till den, och också något om den forskning om andraspråkssvenska som har baserats på material från ASU.Efter en kort inledning om korpusars egenskaper och tillgänglighet diskuteras olika krav att ställa på en longitudinell korpus och hur dessa har tillgodosetts i ASU. Det har varit ett mål att kunna följa individer longitudinellt från starten av L2-inlärningen till ett utvecklat stadium och att kunna observera en tydlig, sammanhängande utveckling över tid. Kännetecknande för ASU är också att muntlig och skriftlig produktion har samlats in parallellt, och därtill ett jämförbart material från infödda svenskar. Utländska studenter vid Stockholms universitet har spelats in individuellt under samtal med svenskar och under samma period fått skriva uppsatser, och ett motsvarande material har samlats in från infödda svenska studenter. Materialet har transkriberats och taggats morfologiskt.Korpusen, som framställdes i sin tidiga form under 1990-talet, har numera överförts till ett modernt format och anknutits till användargränssnittet ITG, som omhänderhas av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Det är ett flexibelt instrument för att utföra sökningar, analyser och redigeringar av data ur korpusen. I artikeln beskrivs kort hur man kan arbeta med korpusdata i ITG.Korpusen har utnyttjats för forskning om svenskt andraspråkinom flera områden. Några exempel som tas upp härgäller framtidsreferens, stavelsestruktur, possessiva konstruktioner, yttrandeprocessen samt bakgrundsspråkens roll i tredjespråksanvändning.En beskrivning av hur man får tillgång till korpusen avslutar artikeln.
  •  
2.
  •  
3.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Becoming multilingual : The macro and the micro time perspective
  • 2017
  • Ingår i: International Review of Applied Linguistics in Language Teaching. - : Walter de Gruyter GmbH. - 0019-042X .- 1613-4141. ; 55:1, s. 3-22
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Potential multilingualism is a characteristic property of human language. This paper adopts a usage-based, complex-systems approach in discussing two different but interrelated perspectives on how multilingualism takes shape in individuals: the development of a linguistic repertoire over time (macro time perspective) and the processes of language use and acquisition in specific situations (micro time perspective). The concept of L3 has a role at the micro time level, in the situations of language use. A variable model of the situation of language use and acquisition in micro time is proposed. It adopts a factor approach which is inspired by Hufeisen's Factor Model, but extends that model so as to be applicable to more variable stages and forms of linguistic repertoires. The connection between dynamic processes in micro and macro time is illustrated by data from a longitudinal test of phonological production which exposes both specific usage events and an evolving pattern.
  •  
4.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Constructions of comparison in Swedish : Quantitative dominance patterns in acquisition and use
  • 2014
  • Ingår i: Constructions. - 1860-2010. ; 1:5, s. 1-15
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article has two main objectives. The first is to outline the basic design of the system of expressing comparisons in Swedish sentences from a functional point of view. Comparisons occur in various dimensions: identity, likeness, grading, preference, and others. Within these dimensions, relations of comparison are distinguished, such as equative/inequative, exclusive/inclusive and superior/inferior. A set of constituting elements, here labelled comparandum, standard, parameter, comparator and standard marker, form crucial elements of the constructions which interact to provide a creative potential for conceptualizing comparisons in different ways.The second part of the study concerns how these various types of comparison constructions are made use of by adult native speakers of Swedish, and how this develops in acquisition in adult learners of Swedish. This is carried out on the basis of a longitudinal corpus of learner speech in combination with a comparable corpus from native speakers. A usage-based perspective is combined with a functional approach to study quantitative relations of frequency dominance between paradigmatically related types of comparison constructions. A consistent pattern is found, where the same set of dominance relations is evidenced with native speaker and learners, and in the development over time in learners. This suggests that constructions of comparison develop in language with a systematic distribution of relative frequency. The set of dominance relations found is interpreted to correspond to regularly occurring degrees of communicative need and associated expressive preferences. 
  •  
5.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Flerspråkighet och tredjespråksinlärning : Några grundbegrepp
  • 2016
  • Ingår i: Tredjespråksinlärning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144093185 ; , s. 33-58
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tredjespråksinlärning har under 2000-talet snabbt vuxit fram som ett aktuellt forskningsområde i takt med att man har uppmärksammat hur vanlig flerspråkighet är och vilken betydelse en två- eller flerspråkig bakgrund har vid inlärning av ytterligare språk. En-, två- och flerspråkighet definieras här som kunskap i ett, två respektive tre eller flera språk på någon signifikant färdighetsnivå. Två- eller flerspråkiga personers inlärning av ytterligare språk betecknas som tredjespråksinlärning. Det här kapitlet ger en översikt av centrala begrepp och rön inom detta område. Till de aspekter som ska utvecklas i kapitlet hör följande.Människans naturliga flerspråkighet. Människan är av naturen potentiellt flerspråkig, och flera fakta talar för att flerspråkighet är den normala formen av språkkompetens hos vuxna.Flerspråkighet i dagens samhälle. Två- eller flerspråkighet anses vara vanligare i världen än ren enspråkighet. Det främjas av en kombination av faktorer och tilltar i det moderna globala kommunikationssamhället. Tredjespråksinlärning sker både spontant i vardagslivet och genom undervisning. Exempel på tredjespråksinlärare i skolan är elever som läser fler än ett främmande språk och tvåspråkiga elever ur språkliga minoriteter.Första-, andra- och tredjespråk (L1, L2, L3) som kognitiva begrepp. Begreppen L1 och L2 baseras på den grundläggande skillnaden mellan infött och icke-infött språk, där åldersfaktorn är central. Skilda kognitiva utgångslägen gäller för tillägnande av ett L1, ett första L2 och ytterligare språk, med konsekvenser för L3-inlärning. Definitionen av begreppet L3 är ett problem som genomlyses här.Den flerspråkiga kompetensen och talprocessen. En persons kompetens i olika språk bildar en samverkande helhet, inte separata språkkompetenser. I talsituationer kan även andra språk än det valda (s.k. bakgrundsspråk) aktiveras i olika grad, vilket styrs av flera faktorer. I modeller av talprocessen söker man förstå hur yttrandeförloppet sker hos flerspråkiga, hur talaren kontrollerar sitt språkval och hur associationer mellan element i olika språk uppstår. Faktorer i talsituationen kan också leda talaren att hantera sitt språkval genom att anamma olika språkmodus (language modes): en en-, två- eller flerspråkig samtalsstil.Tvärspråkligt inflytande. Vad är det som betingar att ett visst bakgrundsspråk, snarare än ett annat, aktiveras i den flerspråkiges talproduktion och orsakar transfer? Flera faktorer har undersökts, såsom färdighetsnivån i språket, aktualitet i användning, typologisk likhet samt L2-status, dvs egenskapen att vara ett L2 för talaren.Nyttan av tidigare språkkunskap. Forskning utvisar att tidigare språkkunskap utgör en tillgång vid inlärning av ett nytt språk. Positiva effekter har konstaterats på den språkfärdighet som uppnås, på språklig medvetenhet och på användningen av strategier i språkinlärningen. Pedagogiska aspekter av detta handlar om hur man i språkundervisning kan ta tillvara L3-inlärares tidigare språkliga erfarenheter och ta hänsyn till L3-inlärningens särskilda möjligheter.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • L3, the tertiary language
  • 2018
  • Ingår i: Foreign language education in multilingual classrooms. - Amsterdam : John Benjamins Publishing Company. - 9789027201010 - 9789027263858 ; , s. 127-150
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • The fact that learners of a new language often already have experience of one or more other non-native languages has come into focus with the growing interest in multilingualism as a linguistic phenomenon and multilingual education as a practical concern. Third language or L3 has become a regular term fairly recently in dealing with the complex constellations of languages that occur with multilingual speakers and exploring the roles of these languages in the acquisition process. The purpose of the present chapter is to examine and discuss the construct of L3 in the context of the individual speaker’s multilingual repertoire and language learning. I first touch upon the wide occurrence of bi- and multilingualism in the world of today, especially as promoted by globalization and modern communication technology, and individual multilingualism (plurilingualism) as the normal form of linguistic competence that develops in human speakers. I then discuss the speaker/learner’s linguistic repertoire as a dynamic complex system, as well as the mutual connection between the developing repertoire and the process of language use and acquisition in specific situations in time. What we mean by L3 is seldom reflected on in the literature on so-called third language acquisition (TLA). In defining L3, we should ask what kind of concept we need in order to represent a speaker’s non-first non-native language. It should be a concept which is cognitively grounded and compatible with the terms L1 and L2 as these are commonly used in SLA studies. This leads to a definition of L3 and a discussion of its cognitive role as “tertiary” in relation to pre-existing L1s and L2s. Cross-linguistic influence becomes more complex when more background languages than a single L1 are involved, since both L1s and L2s can become activated in the process. Recent literature has explored a range of factors that may determine which language will dominate as source language when acquiring an L3, and formed conflicting hypotheses regarding their relative strength. I examine some problems that are reflected in this research, including the “L2 status issue”. This has implications for understanding the potential benefit of a multilingual language background in language learning.
  •  
9.
  • Hammarberg, Björn, 1935-, et al. (författare)
  • Non-Native Writers’ Errors – a Challenge to a Spell-Checker
  • 2014
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Spell checkers are widely used and if they do their job properly are also highly useful. Usually they are built on the assumption that the text to be corrected is written by a mature native speaker. However non-native speakers are in an even greater need of using spell checkers than native speakers. On the other hand current spell checkers do not take the linguistic problems of learners into account and thus they are poor in identifying errors and supplying the adequate corrections. There is a number of linguistic complexities specific to non-native learners that a spell-checker would need to handle in order to be successful.
  •  
10.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Problems in defining the concepts of L1, L2 and L3
  • 2014
  • Ingår i: Teaching and learning in multilingual contexts. - Bristol : Multilingual Matters. - 9781783091249 - 9781783091263 ; , s. 3-18
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
11.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Teoretiska ramar för andraspråksforskning
  • 2013. - 2
  • Ingår i: Svenska som andraspråk. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144070650 ; , s. 27-84
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
12.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • The languages of the multilingual : Some conceptual and terminological issues
  • 2010
  • Ingår i: International Review of Applied Linguistics in Language Teaching. - : Walter de Gruyter GmbH. - 0019-042X .- 1613-4141. ; 48:2-3, s. 91-104
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Research on individual multilingualism and third language acquisition has expanded greatly in recent years. A theoretical correlate of this is the recognition of the fact that humans are potentially multilingual by nature, that multilingualism is the default state of language competence, and that this in turns has implications for an adequate theory of language competence, use and acquisition. Traditional SLA research usually treats all non-first language learners as L2 learners. The recent focus on L3 acquisition means that one has begun taking the complexity of multilingual learners’ language background into account. This gives raise to reflection about some of the currently used basic terminology in the field, in particular how the concepts first, second and third language are understood. These terms are used variably in the literature. One approach, the common practice of labelling a multilingual’s languages along a linear chronological scale as L1, L2, L3, L4 etc., is shown here to be untenable, being based on an inadequate conception of multilingualism. A different and arguably more satisfactory approach is based on the conventional dichotomy of L1 (established during infancy) versus L2 (added after infancy) and relates the notion of L3 to the presence of a more complex language background. The limitation to a three-order hierarchy involving the distinction between the concepts of L1, L2 and L3 is discussed and adopted as a working hypothesis, awaiting further research on this issue. Finally, the problems with the expressions first, second and third language have become more apparent with the emergence of research on L3 acquisition. Maybe the time is ripe to work for a change of these established terms? As possible replacements, primary, secondary and tertiary language are put forward for discussion. The paper stresses the need for reconsideration and clarification of the concepts L1, L2 and L3 from the point of view of multilingual language users and learners.
  •  
13.
  • Hammarberg, Björn, 1935- (författare)
  • Third language acquisition
  • 2013
  • Ingår i: The Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition. - London : Routledge. - 9780415877510 - 9780203135945 ; , s. 644-648
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-13 av 13

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy