SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hanse Jan Johansson) ;srt2:(2000-2004)"

Sökning: WFRF:(Hanse Jan Johansson) > (2000-2004)

  • Resultat 1-13 av 13
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Byström, Pernilla, 1976, et al. (författare)
  • Appraised psychological workload, musculoskeletal symptoms, and the mediating effect of fatigue: A structural equation modeling approach.
  • 2004
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Psychology. - : Wiley. ; 45:4, s. 331-341
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of the present study was to test two structural models of the relationship between appraised psychologicla workload and musculoskeletal symptoms from the neck, shoulder, and upper and lower back with different aspects of perceived fatigue as mediating variables. In this cross-sectional study a questionnaire survey was conducted among employees at three Swedish assembly plants (n=305). The proposed models were tested for one general fatigue dimension - lack of energy - and four specific fatigue dimensions - physical discomfort, physical exertion, lack of motivation, and sleepiness - using structural equation modeling. The results indicate that the role of perceived fatigue in the relationship between appraised workload and musculoskeletal symptoms is different for different aspects of fatigue. The general fatigue dimension, lack of energy, does not mediate the relationship. As regards the specific fatigue dimensions, the relationship is partially mediated by physical discomfort and lack of motivation but not by physical exertion or sleepiness. Appraised psychological workload has a unique effect on musculoskeletal symptoms not mediated by fatigue.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Herlin, Rose-Marie, 1957- (författare)
  • Utveckling av arbetsmiljö och upplevd hälsa : en longitudinell undersökning av anställda i kraftindustrin
  • 2003
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I avhandlingen undersöks hur arbetsmiljön påverkar den upplevda hälsoutvecklingen över en nioårsperiod hos 440 elarbetare inom kraftindustrin. Problemet beskrivs utifrån en teoretisk modell över orsakssamband mellan arbetsmiljö och upplevd ohälsa. En ytterligare målsättning är att jämföra data av olika subjektivitetsgrad. Efter en kartläggning av arbetsmiljön och en beskrivning av hälsoutvecklingen görs specialstudier av arbetsmiljöns inverkan på muskuloskeletala besvär respektive psykiska besvär. Dessutom görs jämförande studier mellan mer och mindre subjektiva data beträffande buller och bullereffekter. Arbetsmiljön kartläggs genom klusteranalyser av arbetsmiljöfaktorer inom vardera av områdena fysisk arbetsbelastning, fysikaliska faktorer samt psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Elarbetarna indelas därigenom i kluster efter individuell belastningsprofil inom vart och ett av dessa områden. Antal mättillfällen som en person tillhört ett visst kluster används sedan som indikator på exponeringsdos i de sammanfattande analyserna. Upplevda psykiska och somatiska besvär beskrivs med hjälp av konfirmativa faktoranalyser, för att ge en representativ bild av datas struktur som också är stabil över alla mättillfällen. Arbetsmiljöns inverkan på besvärsutvecklingen undersöks huvudsakligen med hjälp av hierarkisk multipel regression. Tillväxtmodellering prövas också. En ökning kan iakttas över tid i vissa psykiska besvär och besvär i nacke, axlar, rygg, ben och leder. Utvecklingen av de muskuloskeletala besvären kunde huvudsakligen förklaras av den fysiska arbetsbelastningen. Även typ A-beteende visade sig bidra till förklaring av både utveckling och nivå på muskuloskeletala besvär. Det kunde dock inte psykisk klustertillhörighet göra i någon nämnvärd grad. De psykologiska och sociala arbetsförhållandena samt typ A-beteende hade betydelse för utvecklingen av trötthet och andra psykiska besvär. De bidrog också till att förklara en högre nivå på trötthet, sömnsvårigheter och andra psykiska besvär samt huvudvärk och magbesvär vid det sista undersökningstillfället. Hörseln försämrades hos en femtedel av elarbetarna under nioårsperioden. Yrkeskategori förklarade en större andel av hörtröskelför- ändring över tid än skattad ekvivalentnivå, tillhörighet till ett visst exponeringskluster eller självrapportering av buller.
  •  
6.
  • Johansson Hanse, Jan, 1954, et al. (författare)
  • Development appraisal and psychosocial work environment.
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The aim of the study was to examine the relation between ‘development appraisal’ (DA) (a kind of ‘staff development talk’ or ‘development discussion’ in Sweden) and psychosocial job factors. Seven hundred and fifty four employees from one municipal district in Sweden participated in a cross-sectional study. All subjects answered a questionnaire including topics regarding demographic and employee-related variables, DA (both a realization and a qualitative dimension), and psychosocial job factors. Those who had had a DA (realization dimension) reported higher satisfaction levels in regard to social support and decision latitude, compared to those who had not had a DA. As regards the qualitative dimension of DA, the results indicate positive significant relations with all psychosocial job factors. DA as a continuing process in the organisations practical activities are discussed and further investigations are also suggested.
  •  
7.
  • Johansson Hanse, Jan, 1954, et al. (författare)
  • Identification and analysis of unsatisfactory psychosocial work situations: a participatory approach employing video-computer interaction
  • 2001
  • Ingår i: Applied Ergonomics. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 32, s. 23-29
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A method for psychosocial evaluation of potentially stressful or unsatisfactory situations in manual work was developed. It focuses on subjective responses regarding speci"c situations and is based on interactive worker assessment when viewing video recordings of oneself. The worker is first video-recorded during work. The video is then displayed on the computer terminal, and the filmed worker clicks on virtual controls on the screen whenever an unsatisfactory psychosocial situation appears; a window of questions regarding psychological demands, mental strain and job control is then opened. A library with pictorial information and comments on the selected situations is formed in the computer. The evaluation system, called PSIDAR, was applied in two case studies, one of manual materials handling in an automotive workshop and one of a group of workers producing and testing instrument panels. The findings indicate that PSIDAR can provide data that are useful in a participatory ergonomic process of change.
  •  
8.
  •  
9.
  • Johansson Hanse, Jan, 1954 (författare)
  • The impact of VDU use and psychosocial factors at work on musculoskeletal shoulder symptoms among white-collar workers
  • 2002
  • Ingår i: Work & Stress. - 0267-8373. ; 16:2, s. 121-126
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This investigation of white-collar workers (n= 201) in Swedish industrial environments focused on an empirical examination of the relationships between work with visual display units (VDUs), psychosocial factors (skill discretion, appraised work load, job satisfaction), physical work load and musculoskeletal shoulder symptoms. This cross-sectional study was based upon questionnaire surveys carried out at industrial companies. The prevalence of shoulder symptoms during the previous year was 39%. Nearly one-half of the participants reported that they used a VDU for at least 4 h/day (`high VDU use’). High VDU use was related to increased Prevalence Odds Ratio (POR) for shoulder symptoms. After adjustment for physical work load, significant PORs were found in groups with high VDU use in combination with low job satisfaction (POR= 4.8) or high appraised work load (POR= 3.5), compared to groups with low VDU use in combination with high job satisfaction or low work load (reference groups).
  •  
10.
  •  
11.
  •  
12.
  •  
13.
  • Pousette, Anders, 1959, et al. (författare)
  • Job characteristics as predictors of ill-health and sickness absenteeism in different occupational types – a multigroup structural equation modelling approach
  • 2002
  • Ingår i: Work & Stress. - 0267-8373. ; 16:3, s. 229-250
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The objective of the present study was to test for multigroup invariance in measurement models and structural models between job characteristics, psychosocial intervening variables, health outcomes and sickness absenteeism. Four types of occupation were represented in the study: blue-collar workers ( n = 241), white-collar workers ( n = 209), elderly-care workers ( n = 338) and child-care workers ( n = 336). A first-order, six-factor multigroup confirmatory factor analysis model (i.e. measurement model) composed of two perceived job characteristics ( job autonomy and skill discretion), appraised workload, job satisfaction, stress-related ill-health and sickness absenteeism provided a good model fit. Invariance tests showed that the six-factor model fits well for all occupations. A partially recursive mediated multigroup structural model showed both similarities and differences across occupations as regards the relationships between independent latent variables ( job autonomy, skill discretion), intervening latent variables (appraised workload, job satisfaction) and dependent latent variables (stressrelated ill-health, sickness absenteeism). By comparing a generic model with occupation-specific models across occupations, this study showed that occupation-specific models were more plausible. The results indicate that it is important to examine different occupational contexts in detail to better understand how certain psychosocial factors at work influence strain in different occupations. Since job characteristics can potentially be amended, the findings have important implications for the differentiation of prevention and intervention in different occupations.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-13 av 13

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy