| 1. |
- Osvalder, Anna-Lisa, 1961, et al.
(författare)
-
Older Children’s Sitting Postures, Behaviour and Comfort Experience during Ride – A Comparison between an Integrated Booster Cushion and a High-Back Booster
- 2013
-
Ingår i: Proceedings 2013 IRCOBI Conference, 11-13 September, Gothenburg, Sweden. - 2235-3151. ; , s. 882-885
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sitting postures and comfort experience were analysed from six children aged 7-9 (131-145 cm) seated on an Integrated Booster Cushion (IBC) and a high-back Booster (hbB) during 1 hour on-road drives respectively. Data was collected from video recordings, questionnaires and interviews. When seated on the IBC the most frequent posture was with the entire back and shoulders against the backrest and the head upright. On the hbB, the shoulders were seldom against the backrest. The most frequent lateral sitting posture for both boosters was upright with the seat belt in contact with the neck or mid-shoulder. Moderate and extreme forward and lateral postures occurred occasionally. A positive attitude was found towards the IBC due to possibilities to move freely, the soft seat cushion and the absence of torso supports, but the short seat cushion created some inconvenience. The hbB was perceived hard, created a locked-in feeling and felt unpleasant due to movements when changing postures. The combination of objective and subjective measures provided valuable information regarding children’s sitting behaviour. It is obvious that children do not always sit as in crash tests. Their activities and perceived discomfort influenced the selection of sitting posture and seat belt positions.
|
|
| 2. |
- Averfalk, Helge, 1988-, et al.
(författare)
-
Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en analys av utsläppen av de sex klimatgaserna i Halland mellan 1990 och 2011, en skattning vad som kommer att genomföras till 2020 och förslag till åtgärder för att kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020. Resultaten visar att de halländska utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990, målet om 27 procent lägre utsläpp till 2020 kommer troligen att uppnås, transporter och jordbruk måste kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020, regionala plan- och styrdokument måste i större utsträckning kunna kvantifiera framtida utsläppsreduktioner samt att det behövs ett regionalt kompetenscenter i Halland för att länet ska kunna leverera utsläppsreduktioner i framtiden.
|
|
| 3. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
Bra kontakter kan bli bättre : Utvärdering av kontakter mellan brukare, handläggare och politiker inom miljö- och hälsoskyddsarbetet i Hallands län och Borås stad
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att få återkoppling från de som berörs av miljö- och hälsoskyddstillsyn och rådgivning, det vill säga brukarna, är viktigt i det ständiga förbättringsarbetet. Denna studie ”Bra kontakter kan bli bättre” handlar därför om hur mötet mellan myndighet (handläggare och nämndledamöter) och brukare kan utvärderas på bästa sätt. Studien fokuserar på miljö- och hälsoskyddstillsynen av två olika grupper av brukare: verksamhetsutövare med enskilda avlopp (som ofta är privata fastighetsägare) och verksamhetsutövare inom livsmedel (som ofta är företagare), i Hallands län samt i Borås stad.Studien tog utgångspunkt i metoden grundad teori där resultatet tas fram och valideras i en process där framväxande faktorer testas i datamaterialet, för att sedan modifieras och testas igen. I denna studie innebar detta en analys av fritextsvar från över 500 tidigare utskickade enkäter, gruppintervjuer med totalt 17 tjänstemän och närmare 30 nämndledamöter samt 23 intervjuer med brukare varav 8 innebar längre samtal vid platsbesök. Analysarbetet fortgick tills faktorerna var kompletta och mättnad uppstod, dvs. inga nya aspekter som ändrade faktorerna kom fram.Av analyserna framgår att brukare, handläggare och nämndledamöter har en gemensam syn på vilka faktorer som är viktiga i miljö- och hälsoskyddsarbetet, även om de olika rollerna ibland leder till delvis olika tolkningar av vad dessa innebär. Brukare, handläggare och nämndledamöter är överens om att brukaren har rätt Att bli rättvist behandlad med korrekt bemötande på jämlik nivå och med hänsyn tagen till omständigheterna kring den egna verksamheten. Det är också viktigt som brukare Att få stöd, men det kan vara svårt för handläggaren i sin dubbla roll som rådgivare och inspektör. Både brukare och handläggare upplevde att dialog är nyckeln till god kommunikation, ur brukarnas synpunkt uttryckt som Att bli lyssnad på. Att få kontakt och besked, gärna muntligt, under arbetets gång är centralt. Kontakt med samma handläggare ger möjlighet till Att få kontinuitet, men likartad handläggning oavsett handläggare är viktigast. De avgifter som brukarna betalar för miljö- och hälsoskyddstillsynen upplevdes ibland, av både brukare och handläggare, som svårmotiverade. Upplevelsen Att få valuta för pengarna kan ökas med ökad samsyn av vad miljö- och hälsoskyddstillsyn innebär.Resultatet gav också en bild av vad brukare, handläggare och nämndledamöter efterfrågar av utvärderingar kopplade till miljö- och hälsoskyddskontorens arbete. Brukarnas motiv är möjligheten att få uttrycka en åsikt och påverka tillsynsarbetet. Handläggare och nämndledamöter vill kunna använda utvärderingar för att få svar på vad brukarna tycker om tillsynsarbetet och deras bemötande. De vill att resultaten från utvärderingar värderas och leder till kunskap om vad som kan förbättras så att förbättringsåtgärder sätts in där de blir som mest effektiva. En utvärdering ska ge klara svar och förhoppningsvis leda till samsyn mellan olika handläggare och nämndledamöter samt mellan olika kommuner.Resultatet som identifierades i studien handlar mycket om kommunikation och behovet av ömsesidig förståelse mellan parterna. Att arbeta för en gemensam samsyn av vad miljö- och hälsoskyddsarbete innebär skulle kunna vara en väg att ytterligare förbättra kontakterna. Svårigheter som uppstår kan bero på att brukare, handläggare och nämndledamöter har olika målbild. Utifrån vad som framkommit i studien och tidigare erfarenheter ger vi ett förslag på hur framtida utvärderingar kan utformas. Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag, snarare än ett färdigt förslag.- Syftet med utvärderingen och hur resultatet ska användas klargörs gemensamt av handläggare och nämndledamöter.- En övergripande enkät, där det finns möjlighet att följa arbetet över åren och att jämföra kommuner, gärna nationellt, skickas ut även i fortsättningen. Resurser läggs på att få in så många svar som möjligt och att analysera resultaten.- Mer detaljerad kunskap om brukarnas upplevelse av miljö- och hälsoskyddsarbetet studeras i samband med utvärdering av själva verksamheten.- I utvärdering av en riktad satsning, eller av ett delområde inom den löpande verksamheten, utifrån de kriterier som respektive kommun använder, t.ex. nyckeltal för miljönytta eller kvalitetsmätningar, bör utvärdering av brukarnas upplevelse ingå och belysas av handläggare och nämndledamöter.- Utvärderingen bör göras av utredare utanför miljö- och hälsoskyddskontoren med kunskap om utvärderingar, t.ex. av kommunens utredningsavdelning eller av en fristående konsult.- Resultatet av utvärderingen, dvs. utvärdering av verksamhet där även brukare, handläggare och nämnledamöters synpunkter synliggörs, återkopplas till brukare som har ärenden inom det studerade ärendeområdet.- Utvärderingen ger nämndledamöter ökad kunskap om verksamheten och om hur brukare och handläggare uppfattar den.- Utvärderingen ger handläggare återkoppling på sitt arbete och en bas för det fortsatta förbättringsarbetet.- Utvärderingen ger brukarna möjlighet att se hur deras perspektiv beaktas och öka sin förståelse för miljö- och hälsoskyddsarbetet.
|
|
| 4. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
Markägares motiv för att anlägga våtmarker
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att minska näringsläckaget från jordbruksmark via vattendrag till havet ges i Sverige bidrag till privata markägare genom olika åtgärdsprogram. Målet har varit att erhålla 12 000 hektar anlagda våtmarker 2010. Målet kommer dock inte att uppnås. Ett av skälen kan vara att markägarna har andra motiv än ekonomiska när de väljer att anlägga, eller avstå från att anlägga, en våtmark. För att öka förståelsen för markägares syn på miljö, markanvändning och vattenförvaltning och att identifiera motiv för att anlägga våtmarker genomfördes en kvalitativ studie i södra Halland. Femton markägare intervjuades och deras svar analyserades i enlighet med metoden Grundad teori. Viktigast för markägarna var Att förvalta sin mark på bästa sätt vilket innebar att mark som var odlingsbar i första hand skulle användas för det ändamålet. Lågproduktiv mark kunde komma ifråga för våtmarksanläggande, men det var inte självklart. Att ta sitt miljöansvar innebar främst att följa regelverket, men kunde också omfatta frivilliga åtgärder för miljön. Det var dock nödvändigt Att främja företagets ekonomi. Markägarna hade goda Kunskaper och insikter om jordbrukets miljöbelastning, men efterlyste Stöd och bekräftelse. Att vara missgynnad av regelverket som ansågs gynna större jordbruk och jordbruk i andra länder var allmänt. Utifrån resultatet har rekommendationer utformats inför det fortsatta arbetet med att anlägga våtmarker på privat mark.
|
|
| 5. |
- Waara, Sylvia, 1958-, et al.
(författare)
-
Towards Recommendations for Design of Wetlands for Post-Tertiary Treatment of Waste Water in the Baltic Sea Region – Gdańsk Case Study
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There are many challenges that need to be addressed if the far reaching objectives on high environmental status as required in the EU Water Framework Directive and the Marine Strategy Framework Directive will be met in the Baltic Sea Region within the next decade. For wastewater treatment plants (WWTP) this implies, in spite of the many improvements made during the last decade, development and introduction of new technology to further reduce eutrophying compounds, hazardous chemicals and pharmaceuticals. Constructed wetlands when properly designed and operated have been shown to be robust systems with low energy requirements that may not only reduce many types of pollutants but may also provide many additional ecosystem services beyond requirements generally imposed by authorities. For example, they may support and enhance biodiversity and be used to convert brownfield areas in urban landscapes to recreational areas. Reduced cost is possible if treated water is reused in industry or for irrigation. In a project, supported by the Swedish Institute, a group of scientists, a water company and water using industry has together with local authorities through workshops, field studies and literature studies worked on finding a general first recommendation on design and operation. In this paper we will present the scientific rational and legal constraints for the general design and operation of a wetland system for post-tertiary treatment of waste water from WWTPs using Gdańsk as an example. The proposal includes a first part, which mainly will be focusing on pollutant and pathogen removal using particle traps and a HSSF wetland on land owned by the WWTP and a second part consisting of a FWS wetland which, in addition to further polishing the water, will enhance biodiversity and provide recreational areas on derelict land owned by the city.
|
|
