| 1. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas resultaten av undersökningarna inom recipientkontrollprogrammet i Forsmark under 2013. Den planerade effekthöjningen av kraftverket påbörjades under 2013 för Forsmark 2 och ledde till ökad genomströmning av kylvatten. Förlusterna i silstationen dominerades under våren av storspigg (Gasterosteus acelatus). Mest förekommande art under höstprovtagningen var strömming (Clupea harengus), främst årsyngel, som indikerar rekryteringsframgång för strömming i Forsmarksområdet. Mängden ål (Anguilla anguilla) i proverna under hösten var lägre än på många år, men likt tidigare bestod förlusterna huvudsakligen av blankålar. Vid provfiskena i Biotestsjön fångades stora mängder abborre (Perca fluviatilis) och mört (Rutilus rutilus) under våren, vilket visar på en betydande anlockning till anläggningen under lekperioden. I yngelundersökningarna på hösten fångades dock små mängder årsyngel av abborre och mört. Den minskade förekomsten av ål i Biotestsjön, sedan gallren avlägsnades 2004, fortsatte även under 2013. Trots att mängden ål minskar i anläggningen kan man se att små ålar anlockas in till Biotestsjöns varma vatten. Den positiva trenden i fångsterna av abborre i Biotestsjön under hösten fortsatte under 2013. Andelen unga fiskar, från årsyngel upp till tre års ålder, var stor. Tillväxten hos abborrynglen under året var extremt snabb och individer upp till 18 cm fångades. Under höstens provfiske fångades stora mängder årsyngel av gädda (Esox lucius). Även dessa hade vuxit mycket snabbt, med totallängder upp mot 40 cm. Årets resultat av bottenfaunaundersökningarna vid den medeldjupa stationen nära ön Länsman, som tidvis berörs av kylvattenplymen, visade att bottenfaunasamhället hade återhämtat sig från låga värden 2011 och 2012. Under 2013 var abundanser och biomassor för bottenfaunan tillbaka på mer normala nivåer. Anledningen till tidigare års kollaps i bottenfaunasamhället tillskrivs mekaniska skador på bottnarna vid provtagningsstationen, orsakade av kabeldragningsarbete i samband med förläggningen av sjökabeln Fenno-Skan 2. Fågelstudierna i Forsmarksområdet visade att Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i närområdet. Vid fågelundersökningarna observerades att mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) genomförde häckning inne i Biotestsjön för första gången sedan anläggningen färdigställdes på 1970-talet. Häckningen blev misslyckad och inga ungar överlevde, mycket beroende på frekventa störningar från havsörnar i området. Under 2013 fortsatte den positiva utvecklingen för knipa (Bucephala clangula) i Biotestsjön och detta kan vara en följd av att det finns födounderlag i anläggningen för knipa. Möjligen har den nyupptäckta och invasiva musslan Mytilopsis leucophaeata etablerat sig i en så stor omfattning i Biotestsjön att den numera utgör en viktig födogrund förknipan i området.
|
|
| 2. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Effekthöjningsprogrammet vid Forsmarks kärnkraftverk : Sammanfattande rapport från de tre första årens undersökningar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljödomstolens deldom 2008-08-21 i målen M 1666-07/M 5786-07 lämnade Forsmark Kraftgrupp AB (FKA) tillstånd att enligt miljöbalken höja den termiska effekten vid kärnkraftverket från 9156 MW till 10281 MW. När effekthöjningen är slutförd beräknas kylvattenflödet ha ökat med cirka 20 procent till 170 kubikmeter per sekund för samtliga tre anläggningar och utsläppstemperaturen i Biotestsjön förväntas ha höjts från 10,3°C till 11,0°C. I samband med effekthöjningarna i kärnkraftverket förväntas den fysiska vattenmiljön och dess organismer påverkas främst genom ökat kylvattenflöde och därmed ytterligare höjda vattentemperaturer i närrecipienten. Enligt prövotidsförordnanden i domen ska det avgöras vilken betydelse den ökade vattenbortledningen av kylvatten och den ökade värmetillförseln till havet kan få för det allmänna fiskeintresset. FKA ska i samråd med Fiskeriverket (numera SLU, institutionen för akvatiska resurser), som är tillförordnad sakkunnig i utredningen, undersöka påverkan på fisket av den ökade vattenbortledningen och den ökade värmetillförseln enligt program (effekthöjningsprogrammet) som Fiskeriverket och FKA kom överens om. Resultatet av utförda undersökningar och utredningar med förslag till slutligt avgörande av frågorna ska redovisas till miljödomstolen senast fem år från det att effekthöjningarna tagits i drift. Denna rapport redovisar resultaten och kunskapsunderlaget från undersökningarna inom den första delen av effekthöjningsprogrammet under åren 2009-2014 samt ger en generell beskrivning av utvecklingen för delar av fisksamhället i Forsmarksområdet. Delmoment inom effekthöjningspro-grammet som avser effekter av ökat vattenflöde består av studier för fiskrekrytering av varmvattenarter i intagsområdet för kylvatten, fiskförluster i silstationerna på kraftverket samt effekter på uttransport av yngel från Biotestsjön. Moment som avser effekterna av ökad vattentemperatur i recipienten är ålders- och tillväxtstudier hos abborre, förekomst och överlevnad av sikyngel i plymområdet, samt anlockning av strömming och romöverlevnad i utsläppsområdet. Den första delen av undersökningarna genomförs innan det ökade energiuttaget inletts på kraftverket. När kärnkraftverket färdigställt utbyggnaden och produktionen uppnått den nya effektnivån ska undersökningarna inom effekthöjningsprogrammet upprepas under tre år. I slutrapporteringen av effekthöjningsprogrammet ska resultaten av utförda undersökningar och utredningar presenteras till miljödomstolen med slutligt utlåtande om effekterna för det allmänna fiskeintresset av den ökade vattenbortledningen av kylvatten och ökade värmetillförseln till havet. Resultaten från första delen av effekthöjningsprogrammet visar att tätheterna av abborre, gädda och mört är mycket låga i intagsområdet i Asphällafjärden. Förlusterna av fisk i silstationerna i kärnkraftverket är omfattande. De största mängderna fastnar under vårarna och senhöstarna, vilket sammanfaller med när den ordinarie provtagningen inom baskontrollprogrammet äger rum. Storspigg i provtagningarna utgör nästan 80 procent av rensmassorna till antalet. Tillväxten hos abborre under första levnadsåret är snabb för individer i Biotestsjön jämfört med abborrar i Forsmarks skärgård och Finbofjärden. I Forsmarksområdet har tillväxten hos årsyngel av abborre ökat sedan mitten av 1990-talet och har uppnått likadana tillväxthastigheter som hos abborrar från Biotestsjön. Denna utveckling finns inte hos abborrar i referensområdet Finbofjärden på Åland. I utsläppsområdet från Biotestsjön finns det en påvisad anlockning av strömming under vårperioden i samband med lek. Lekaktiviteten hos strömming är större inom effektområdet med uppvärmt vatten än på platser som inte påverkas av en temperaturökning. Förekomsten av sikyngel i utsläppsområdet är extremt låg, vilket sannolikt är en följd av den generella utvecklingen för arten i Bottenhavet. För att slutrapporteringen till miljödomstolen med slutligt avgörande i frågorna ska vara av erforderlig kvalité är det nödvändigt att kompletterande studier genomförs för att få tillräckligt med underlag. För att utröna den geografiska omfattningen av effekter av kylvattenutsläppet på strömming är det nödvändigt att utöver de redan planerade ekointegreringarna i kylvattenplymen komplettera med undersökningar i hela Öregrundsgrepen. Larv- och yngelundersökningar borde genomföras vid kylvattenintagen till kraftverket för att uppskatta förlusterna av fisk i dessa livsstadier. Dessutom bör det undersökas hur omfattande lekaktiviteten är för abborre och gädda i Asphällafjärden.
|
|
