| 1. |
|
|
| 2. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
Giving and receiving advice in higher education. Comparing Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings
- 2017
-
Ingår i: Journal of Pragmatics. - : Elsevier BV. - 0378-2166 .- 1879-1387. ; 109, s. 105-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we compare advice-giving in academic supervision meetings at Swedish-speaking university departments in Sweden and Finland. Working within the field of variational pragmatics and analyzing interaction in detail we show how Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervisors and students, as experts and non-experts in an institutional setting, initiate and respond to advice. The data consist of video and/or audio recordings of eight naturally occurring supervision meetings. All meetings show a similar pattern regarding the frequency and sequential structure of advice initiation and reception. The main differences between the two data sets occur in how advice is formulated and acknowledged. In the Sweden-Swedish data, advice is often given with strong mitigation and responded to by upgraded acknowledgements. In the Finland-Swedish data, advice delivery is more succinct and acknowledgements are often neutral.
|
|
| 3. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
Positiva studentresponser i finska, finlandssvenska och sverigesvenska språkhandledningssamtal
- 2018
-
Ingår i: Svenskan i Finland 17. - Helsingfors : Helsingfors universitet. - 9789515143488 - 9789515143495 ; , s. 46-60
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I institutionella samtal finns det klara mål för interaktionen och precis som i de flesta andra samtal en strävan efter samförstånd och en trevlig stämning. I handledningssamtal kan strävan efter ett gynnsamt samtalsklimat och en bra relation mellan deltagarna t.ex. visa sig i att handledaren framför sina råd och anmärkningar på ett sätt som visar förståelse och respekt för studenten, medan studenten ger uttryck för sin positiva inställning till och uppskattning av de råd som ges. Inom ett nystartat samarbete mellan forskare från Finland och Sverige utreder vi på vilket sätt studenter i finska, finlandssvenska och sverigesvenska handledningssamtal visar att de förhåller sig positivt till de råd och förslag de får i språkhandledningssamtal.1 Vårt material består av autentiska sverigesvenska, finlandssvenska och finska språkhandledningssamtal, insamlade under 2014 och 2015. I de handledningssamtal vi studerat bemöter studenten i praktiken alltid handledarens råd med positiva responser av olika slag, och vi hittar endast sällan tecken på att studenten uttryckligen avvisar handledarens råd (sådana sekvenser diskuteras däremot av Waring 2005; 2007 och Vehviläinen 2017). I den här artikeln studerar vi positiva studentresponser närmare och bidrar på så sätt med nya infallsvinklar som kompletterar tidigare forskning om pragmatisk variation och interaktion i handledningssamtal (t.ex. Vehviläinen 2009; Henricson & Nelson 2017). Vi utgår ifrån ett material insamlat i tre närliggande kulturella kontexter och koncentrerar oss på att studera fenomenet positiva studentresponser i materialet som helhet. Syftet är att kartlägga med vilka slags positiva responser studenterna återkopplar till handledarens turer. Den huvudsakliga fråga vi söker svar på är: Hur visar studenterna att handledarna bidragit till skrivprocessen? Vår analys av de tre materialsamlingarna är inte genomgående komparativ, men i analysen noterar vi ställvis uppenbara skillnader mellan samtalen insamlade i sverigesvensk, finlandssvensk och finsk universitetsmiljö. Utifrån den grund som läggs här är det vår avsikt att i kommande forskning utnyttja våra parallella materialsamlingar för att mer systematiskt jämföra de interaktionella mönster som framkommer i de sverigesvenska, finlandssvenska och finska handledningssamtal vi studerat. Vi inleder artikeln med en forskningsbakgrund samt allmänna uppfattningar om interaktion i Finland och i Sverige. Sedan redogör vi för material och metod, varefter vi presenterar exempel på olika typer av positiva responser. Genomgången mynnar ut i ett exempel som belyser en av dessa responstyper: uttryck för ökad insikt. Artikeln avrundas med en sammanfattande diskussion.
|
|
| 4. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
You and I in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings
- 2015
-
Ingår i: Pluricentric languages. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631664339 ; , s. 127-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a study of pronouns used in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings. In both countries, supervisors use similar sets of pronouns when commenting on an academic essay written by a student. Often, the supervisor addresses the student directly, e.g. but you could write x, or uses an indefinite pronoun, e.g. perhaps one could simply write x. Sometimes, the supervisor makes suggestions while referring to herself as a writer, e.g. I would write x. The supervisor may also use an inclusive we-authorship, e.g. well we cannot write x. This use of we is predominantly found in the Sweden-Swedish data. In relation to politeness strategies, our analysis indicates that pronouns appear in a more direct and clear-cut way (cf. respect strategies) in Finland-Swedish, and with a stronger focus on creating common ground and fostering group membership (cf. solidarity strategies) in Sweden-Swedish. Throughout, we point to differences and similarities between the dominant and the non-dominant variety of Swedish.
|
|
| 5. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Att dela språk men inte samtalsmönster : Återkoppling i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal
- 2015
-
Ingår i: Folkmålsstudier. - 0356-1771. ; 53, s. 141-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sharing language but not communicative patterns: Feedback in Sweden-Swedish and Finland-Swedish academic counselling interactionIn this article, we present a study of oral feedback (back-channels and responsive turns) given in academic counselling meetings between an essay supervisor and one or two students. The purpose of these meetings is to discuss and improve an academic text written by the students. Our data consist of naturally occurring Sweden-Swedish and Finland-Swedish institutional interactions at the university level. The overall aim of the study is to compare feedback patterns in the Sweden-Swedish and the Finland- Swedish data and to contribute to the field of variational pragmatics. A detailed analysis of the recorded interactions reveals overt differences in the frequency, intensity and distribution of feedback in the two varieties of Swedish. In the Sweden-Swedish data, there is a preference for relational work, evidenced, for instance, by students praising the advice given by the supervisor. In the Finland-Swedish data, an orientation towards clarity is prominent and corrective advice, for instance, is usually uttered in a straightforward way. Our results support previous findings on communicative patterns in Sweden and Finland. These findings highlight the dialogic nature of institutional communication in Sweden, on the one hand, and the orientation to the task and its result in comparable situations in Finland, on the other. The outcome of this study adds to the understanding of the communicative patterns of Sweden- Swedish and Finland-Swedish with a detailed analysis of the oral feedback occurring in counselling meetings.
|
|
| 6. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Collaborative actions in supervision meetings
- 2019
-
Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande). - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789187884276 ; , s. 235-258
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this chapter, we study face-to-face meetings between students and supervisors, where the focus of the meeting is supervision of academic writing. The aim of the study is to examine how students and supervisors in Sweden and Finland collaborate in order to improve the students’ texts and to discuss academic writing. Using conversation analysis, we study videorecorded, naturally occurring interactions. Our analysis shows that supervisors and students perform a variety of collaborative actions, initiated by both students and supervisors, such as co-construction of turns, recycling of co-participants’ turns, telling of second stories, and joint production of text units. The findings of the study highlight that participation roles in the institutional interactions studied are complex and dynamic, and that the combination of both the students’ subject expertise and the supervisors’ academic expertise enable mutual understanding of the texts and topics under discussion.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Håll koll på tummarna
- 2018
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Kognitionsverb i sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal
- 2019
-
Ingår i: Puhe ja kieli / Tal och språk / Speech and Language. - : Puhe ja kieli. - 1458-3410 .- 2342-7213. ; 49:1, s. 45-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöker vi vilka kognitionsverb sverigesvenska och finlandssvenska studenter och handledare använder i akademiska handledningssamtal och i vilken omfattning de olika verben används. Materialet består av svenskspråkiga ämnes- och språkhandledningssamtal som spelats in vid universitet och högskolor i Sverige och i Finland. Resultatet av den kvantitativa och kontrastiva analysen visar att antalet och andelen kognitionsverb är högre i det sverigesvenska materialet. I båda materialsamlingarna använder handledarna fler kognitionsverb än studenterna. De finlandssvenska studenterna bidrar dock med fler kognitionsverb än de sverigesvenska studenterna. I analysen noteras vissa nyansskillnader vad gäller vilka semantiska fält som betonas och förekomsten av specifika kognitionsverb.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Sverigesvenska och finlandssvenska handledningspraktiker
- 2018
-
Ingår i: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik. - Västerås : Mälardalens högskola. - 9789174853414 ; , s. 63-78
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras handledningspraktiker vid universitet och högskolor i Sverige och i Finland ur ett jämförande perspektiv. Diskussionen bygger på de kommunikativa skillnader vi iakttagit mellan inspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska handledningssamtal, bland annat vad gäller hur råd ges och tas emot, hur deltagarna hanterar den inneboende asymmetrin samt hur pronomen används under ett handledningssamtal. De empiriska observationerna av handledningspraktiker i autentiska handledningssamtal relateras till två svenskspråkiga högskolepedagogiska vägledningar för uppsatshandledning, en från Sverige och en från Finland. De kommunikativa skillnader vi noterat i de sverigesvenska och de finlandssvenska handledningssamtalen återspeglas i de två studerade handböckerna. Vad gäller såväl handledningssamtalen som handledningsmanualerna ser vi en större tendens till att tona ner asymmetrier och framhäva det kollektiva i de sverigesvenska handledningspraktikerna, medan de finlandssvenska handledningspraktikerna uppvisar en tydligare orientering mot individuellt ansvar och en mer oproblematisk inställning till de institutionella rollerna som handledare och student.
|
|
| 12. |
- Nelson, Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Vem tänker, tycker och tror i sverigesvenska och finlandssvenska språkhandledningssamtal?
- 2018
-
Ingår i: Folkmålsstudier. - 0356-1771. ; :56, s. 9-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article shows how supervisors and students use cognitive verbs such as think or know in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings. Drawing on the research framework of variational pragmatics, we highlight similarities and differences between the use of cognitive verbs in the Sweden-Swedish and the Finland-Swedish interactions. Our data consist of ten video- and/or audio-recorded supervision meetings, five from each country. The analysis shows that supervisors in both data sets use cognitive verbs in order to modify the strength and directness of their feedback. One difference is that while the Finland-Swedish supervisors tend to mitigate their on-going feedback through references to the past, e.g. jag tyckte ‘I thought’, the Sweden-Swedish supervisors do similar interactional work by using more neutral verbs when expressing an opinion, e.g. tänker ‘think expressing thought’ instead of tycker ‘think expressing opinion’. The students in both the Sweden-Swedish and the Finland-Swedish supervision meetings use cognitive verbs e.g. when describing their writing process. A difference, however, is that the Sweden-Swedish students to a higher extent than the Finland-Swedish students use cognitive verbs to deliver supportive feedback, while the Finland-Swedish students more frequently than their Sweden-Swedish peers do so when reporting their own thoughts and opinions about the text.
|
|
| 13. |
|
|
