| 1. |
- Apelmo, Elisabet, et al.
(författare)
-
Kan stadsbors användning av IT bidra till ett hållbart samhälle? : En kunskapsöversikt.
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report deals with everyday habits with environmental impacts in relation to the use of information and communication technology (ICT, colloquially referred to as IT).We raise issues related to a) how environmentally promising and problematic ‘ICT-practices’ in urban everyday life can be identified and b) how the potential for such practices to be transformed through the use of ICT can be assessed, and ultimately utilized, in the context of sustainable urban development.These issues we have addressed through reviewing case studies, reports etc. Case study examples showed how ICT is used, e.g. to streamline and inform, or to share resources, vehicles and other products.We discussed how it might be possible, from an environmental sociology perspective, to assess when and how ICT might serve as an enabling technology that enhances or replaces previous patterns of action. We also briefly included, and discussed, phenomena defined from more general sustainability science point of view, e.g. substitution, induction and rebound effects.An important starting point was that social structures both enable and limit specific patterns of action. The structures can only be said to exist, or be maintained, by people's actions and through their experience. Change occurs as a result of the dynamics between people's actions and the structures created by past actions. Social practices are constantly being reproduced, with additions of new elements, e g when ICT applications are put to new uses. Then patterns of social relations and systems might also change, for example in how we use energy, travel, consume or socialize during both work and leisure time.Our review indicates that the knowledge that partners of Centre for Sustainable Communications (CESC) currently have access to, is fragmented and with a bias towards certain types of sectors, and patterns of action. Environmentally promising practices are more researched than problematic ones. Furthermore, use of ICTs for e.g. commuting and monitoring household energy use is more researched than most other patterns of action involving use of ICTs. Research on e.g. leisure and entertainment in relation to the environment is very much absent from today’s body of knowledge (as it is defined and delimited in this report).As for how everyday practices might change towards increased environmental sustainability by the use of ICT, we have found the knowledge situation even more incomplete. This shows, however, that it is worthwhile for CESC researchers and partners to carry on searching and developing knowledge regarding this.Regarding what should be viewed as more promising respectively more problematic urban patterns of action, we have to some extent illuminated this by exemplifying international environmental sociological research that is useful for discussing social practices in relation to environmental impacts. We have exemplified how this can shed light on some of the case studies we found among the CESC researchers and partners. Based on environmental sociology we discussed in what ways city dwellers with high income account for the most environmentally problematic practices. Correspondingly, we discussed how inhabitants with low income – out of necessity–account for many promising practices. In relation to this we also briefly discussed how rebound effects should be seen as related to socio-economic position.Another kind of problematic aspect highlighted is that players responsible for introducing, trying out etc., new ICTs, seem to have a tendency to do this in own networks or among the urban middle class. This is problematic from a democratic point of view. In 2012, 1.2 million people in Sweden did very rarely, or not at all, use the internet in their homes. Detailed knowledge about this group's ICT related practices seems to be largely missing. If representatives for these groups are not represented in environmental research there is a danger that they also become less visible in public debate of environmental and ICT issues.This means that different social positions imply different opportunities and constraints. What patterns of actions people take more or less part in is influenced by social structures, norms and regulations, the historical and the immediate context, but also by the individuals' previous experiences and knowledge. The understanding of how a change towards a more sustainable society could come about through use of ICT therefore requires knowledge of practices among the full socio-demographic range of city dwellers.
|
|
| 2. |
- Apelmo, Elisabet, et al.
(författare)
-
Kan stadsbors användning av IT bidra till ett hållbart samhälle? En kunskapsöversikt
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar vardagliga handlingsmönster med miljökonsekvenser i förhållande till användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT, vad som i dagligt tal benämns som IT). Våra frågeställningar har gällt a) hur miljömässigt lovande respektive problematiska handlingsmönster i stadsbors vardag kan identifieras samt b) hur potentialen för handlingsmönster att omvandlas genom användning av IKT kan bedömas, och i slutändan även utnyttjas, inom ramen för städers hållbara utveckling. Frågeställningarna har vi belyst genom de studier och exempel på handlingsmönster vi funnit i vår kunskapssammanställning. Rapporter och fallstudier visar på hur IKT används för att exempelvis effektivisera och informera, respektive dela på användning av resurser, produkter och fordon. Utifrån den miljösociologiska basen menar vi att det går att bedöma när och hur IKT eventuellt kan fungera som en möjliggörande teknik som förbättrar eller ersätter tidigare sätt att agera på. Det är även möjligt att diskutera de mer allmänt vetenskapligt definierade fenomen, som substitution och induktion, som vi också behandlat i kunskapssammanställningen. Vi har tagit upp hur samhällsstrukturer både möjliggör och begränsar samtidigt som de faktiskt endast kan sägas existera, eller upprätthållas, genom människors handlingar och i deras minne. Förändring uppstår i dynamiken mellan människors handlingar och de strukturer som har skapats av tidigare handlingar. Genom att handlingsmönster reproduceras med vissa nya inslag, som då IKT får nya användningsområden, förändras mönster av sociala relationer och system för hur vi exempelvis använder energi, reser, konsumerar eller umgås under såväl arbete som fritid. Vår litteraturgenomgång antyder att den kunskap som CESC partners tillsammans har tillgång till i dagsläget kan beskrivas som splittrad och med slagsida mot vissa typer av handlingsmönster och sektorer. Miljömässigt lovande handlingar är mer utforskade än problematiska sådana, liksom IKT-användning för pendlingsresor och hushållens energianvändning är mer utforskade än det mesta annat som människor använder IKT till. Forskning rörande fritid och underhållning i relation till miljö lyser i stort sett helt med sin frånvaro. När det gäller hur vardagliga handlingsmönster kan förändras mot mer miljömässigt hållbara sådana genom användning av IKT är kunskapsläget ytterligare något svagare och mer splittrat. Detta visar emellertid att det är intressant för oss att sammanställa och utveckla kunskap inom projektet och hela centret (CESC). Frågan om hur man miljösociologiskt kan definiera vad som är mer lovande respektive mer problematiskt ur miljösynpunkt har vi i någon mån belyst genom att visa på internationell miljösociologisk forskning som är användbar för att diskutera handlingsmönsters miljökonsekvenser, exempelvis i förhållande till vissa av de fallstudier vi funnit bland projektets forskare och partners. Till exempel pekar miljösociologisk forskning mot att invånare med störst inkomster i allmänhet står för de mest problematiska levnadssätten eftersom de har störst konsumtionsutrymme. Men när det gäller de mest lovande levnadssätten är det tänkbart att det är stadsbor med låga inkomster som – av nöden tvungna – står för dessa. Även så kallade rebound-effekter (rekyleffekter) bör vara klassberoende. Vad de ekonomiska vinster eller besparingar som görs på ett område verkligen används till hänger samman med inkomstnivå samt socio-ekonomisk position i ett vidare perspektiv. Vi menar oss ha belyst en problematisk aspekt i att aktörer som ansvarar för att ta fram och testa ny IKT har en tendens att främst göra detta i egna nätverk eller främst bland urban medelklass. Detta är problematiskt ur demokrati-synpunkt. År 2012 var det 1,2 miljoner människor som inte eller mycket sällan använde internet i sina hem. Detaljerad kunskap om denna grupps IKT-relaterade handlingsmönster verkar i stort sett saknas. Om dessa inte inbegrips i miljöforskningen finns risk att det ytterligare bidrar till att gruppens villkor, handlingsmönster och behov inte uppmärksammas i samhällsdebatten. Olika sociala positioner medför olika möjligheter och begränsningar. Vilka praktiker människor väljer påverkas av sociala strukturer, normer och regelsystem, av den historiska och den omedelbara kontexten, men också av individers tidigare erfarenheter och kunskaper. För att kunna förstå möjligheterna för en förändring mot ett mer ekologiskt hållbart samhälle krävs det ytterligare kunskap om olika gruppers handlingsmönster eller så kallade sociala praktiker.
|
|
| 3. |
- Börjesson Rivera, Miriam, 1978-, et al.
(författare)
-
Cargo Bike Pool : A way to facilitate a car-free life?
- 2014
-
Ingår i: Resilience – the new research frontier. Proceedings of the 20th Annual International Sustainable Development Research Conference (ISDRC 2014) Trondheim 18-20 June 2014. - Trondheim. - 9788291917344 ; , s. 273-280
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In planning for sustainable cities, there is a need to take into consideration alternative transportation modes and facilitate the use of these, for the types of trips that people tend to use cars for. One way to mitigate car dependency in everyday life could be by using a cargo bike for these types of trips.The purpose of this paper is to map in what ways a specific trial of providing access to a cargo bike pool in a housing association affected both people’s travel habits and how they reimagined the types of trips that could be done at all or done in another way in order to find car-free travel and transportation modes. In this paper we focussed on the residents who actually used the cargo bikes.This qualitative study shows that although many of the residents did indeed lead car-free everyday lives, they got the opportunity to do other types of trips that they had not even thought about beforehand or deemed too difficult to do without a car. The cargo bike proved to fit into the portfolio of sustainable travel modes that facilitate everyday transports. The way that trips are imagined has also changed, that is what a cargo bike can be used to in relation to car, regular bike and public transportation.Having access to a cargo bike through a vehicle pool means that the possibilities to live a car-free everyday life are facilitated and in the long run a sustainable transportation pattern is being put in place.
|
|
| 4. |
- Börjesson Rivera, Miriam, et al.
(författare)
-
Getting there and back again : Commuting and ICT in six cities across the globe
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ericsson ConsumerLab performed a qualitative exploratory study of how people experience daily commuting in three different countries. This report aims to present the outcome of the study in such a way that the data can be useful for further analyses and studies of commuting in relation to ICT use and environmental sustainability. Based on the study’s findings this report will present analytical data on: i) how ICT can be linked to everyday travel in order to facilitate commuting from the user’s point of view; and ii) how ICT solutions can enable commuting in an environmentally more sustainable way.The study, which had an ethnographic approach, showed that in general, commuters would like their commuting time to be, or at least seem, as short as possible. The respondents spend hours commuting every week and often claim to consider it a waste of time. Regardless of means of transport, they would like to get the most out of their commuting time (working, socialising, relaxing etc.), which implies that there is a demand for further technological improvements in this area (voice recognition services in cars, privacy settings in public transport, connectivity in public transport, etc.). An aspect that adds to how people perceive their commuting time concerns the extent to which its duration is predictable – even if the time cannot be shortened, commuters at least want to know how much time they will spend on their daily commute, so that they can plan their day with more certainty.Irrespective of means of transport, two major frustrations for commuters are lack of flow and the presence and behaviour of other people. People seem to lack good real-time information enabling them to avoid interruptions in their commute and much of their frustration relates to poor infrastructure conditions and management. Frustration with other people derives from their conduct in traffic contributing to inconveniences, congestion or hazards, or from noise, smell or littering on public transport.The greatest motivators for commuting by car are a feeling of independence in relation to other people, schedule and choice of route, and the private space the car offers. This means that the car provides flexibility in terms of when and how people travel, while also providing a private space both mentally (“in the car you can do whatever you want”) and physically (“you don’t have to hustle with others on the bus or train”). The major frustration when commuting by car is the need to focus on driving, so drivers cannot utilise time as they would wish.People generally justify their choice of public transport by anti-car arguments, which include difficulty in finding a parking space at work, expensive parking, fear of driving, lack of driving licence etc., but can also motivate their choice as giving them ‘me-time’ without having to focus on driving. The major frustration with commuting by public transport is dependency on time schedules and the shortcomings of the public transport network. This is exacerbated by a lack of relevant information or available options. However, commuting can be improved in a variety of ways for car and public transport users with the help of ICT. From a sustainability perspective, it is important to exploit the potential of ICT solutions to facilitate more environmentally friendly practices.Many of the ICT (Information Communication Technology) solutions identified in this report require reliable access to the internet and/or mobile phone network. The mobile phone is currently the single most important internet device while commuting, thus perhaps being the point of departure for many of the solutions, such as travel planner, ticketing options, etc, but for car users mobile phone services need to be adapted through better in-car voice recognition technologies, since the focus needs to be on driving. Current information services could be more personalised and contextualised in order to better suit the individual driver and most of these ICT solutions and services are also applicable to public transport commuters, but an additional function for such commuters could be some kind of ‘emergency button’ on mobile phones to increase their sense of security in travel.Home office solutions are a way of avoiding the frustrations of commuting altogether. While working from home is regarded by some with ambivalence and is impossible for many, there are ways of refining these solutions.
|
|
| 5. |
- Börjesson Rivera, Miriam, 1978-, et al.
(författare)
-
Lådcyklar och bilfria vardagsliv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa en miljömässigt hållbar stad behöver människorna i den ha anledning och möjlighet att anpassa sina vardagliga vanor i linje med stadens hållbara utveckling. I denna rapport behandlas vanor i form av vardagliga resor och transporter, t ex inköp av dagligvaror. Mer specifikt har undersökts hur tillgång till ett lådcykelsystem skulle kunna bidra till möjligheter att leva bilfria liv. Studien ingick som del av det större projektet Innovativ Parkering för klimatsmarta städer. De boende i en bostadsrättsförening i Bagarmossen, en av Stockholms södra förorter, fick tillgång till en lådcykelpool, d v s tre så kallade lådcyklar (lastcyklar med tre hjul och stor låda) som de fick boka och använda som de ville april-november 2013. Vi frågade oss på vilket sätt tillgången till lådcykelpoolen påverkade de boendes rese- och transportvanor i vardagen.Den kvantitativa delen av studien visade att nästan 20 % av hushållen bokade cyklarna en eller fler gånger och 5 % av hushållen använde cyklarna 10 gånger eller fler under försökets period. Gemensamt för de som använt cyklarna flitigt har, enligt de kvalitativa intervjuerna, varit en vilja att leva ett bilfritt vardagsliv samt att man hade flera olika slags transportbehov. Lådcyklarna har använts till utflykter och ärenden, det vill säga både nöjes- och nyttoresor.Bland förutsättningarna för lådcykelförsökets framgång fann vi en positiv inställning till lådcykelpoolen i föreningen – även bland medlemmar som inte själva använde lådcyklarna. Vi fann också goda fysiska förutsättningar för cykling i Bagarmossen med omnejd samt att föreningen valt att bygga vidare på redan existerande praktiker vad gäller bokningsförfarande. Därutöver resonerar vi kring att lådcykelförsöket kunde varit än mer lyckosamt om även ansvarsfördelningen för cykelunderhållet samt informationsspridning och instruktion byggt vidare på föreningens redan inarbetade praktiker med särskilda arbetsgrupper. Kopplat till detta visade sig också viktiga frågor vara en noggrann och konsekvent introduktion av lådcyklarna samt att lådcyklarna står på ett synligt ställe för de presumtiva användarna.Lådcykelanvändning kanske inte är för alla boende och ej heller i alla situationer, men vi tror att om ovan nämnda lärdomar beaktas så är chanserna att en mobilitetstjänst som en lådcykelpool, når en optimal användningsgrad.
|
|
| 6. |
- Börjesson Rivera, Miriam, et al.
(författare)
-
Meetings, practice and beyond : Environmental sustainability in meeting practices at work
- 2013
-
Ingår i: Nachhaltigkeit in der Wirtschaftskommunikation. - Wiesbaden : Springer Fachmedien Wiesbaden. - 9783658034511 - 9783658034528 ; , s. 159-190
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The study shows how the employees at a large transnational telecom company understand and accommodate the implemented travel and meeting policies that regulate business communication. This involves looking at employee decisions on when, how and why to hold meetings. The subsequent understandings of meetings and their practice is formed through negotiation and the formation of a ‘social matrix of workplace communication (meetings)’(Bateson & Reusch 2009). This social matrix and its contexts are analysed from the perspective of environmental sustainability of office work practice. The basis for this is the recent implementation of company-wide restrictions on travel aiming to encourage the use of mediated meetings instead of travel for face-to-face meetings. Some issues that emerge are shared meanings of meetings, more specifically the perceived importance of the physical meeting in a workplace where telephone meetings were the norm. This shows that even if the technological possibilities for mediated meetings and by extension a more flexible work practice exist, they are not regarded as default but seen as complementary to conventional work practices. The need to find a balance in between mediated and physical meetings comes across as a recurring theme in both interviews and policy documents. As a result the ongoing negotiation of which meetings are deemed necessary to be held in person and thereby requiring travel, is embedded within TeliaSonera employees' notions that face-to-face meetings are better and more efficient than mediated meetings. Subsequently the collective view that mediated meetings are not as successful as face-to-face meetings becomes a central to the character of workplace communication. This negotiation is carried out on an individual level as well as on a more organisational level. When carried out on an organisational level these negotiations occur in policy documents which can sometimes contradict employee perspectives and are equally subject to contextual factors (cf. Kogg 2002). Other related issues present in the empirical data are the blurring of the divide between work and home in relation to the changes in work practices and information and communication technology (ICT).
|
|
| 7. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 8. |
- Finnveden, Göran, 1961-, et al.
(författare)
-
Regeringen måste satsa på resurseffektivt samhälle
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; :2013-04-01
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen förbereder en avfallspolitisk proposition. Den kommer förhoppningsvis att klargöra vem som ska ha ansvaret att samla in våra förpackningar. Men fokus borde också ligga på hur vi kan gå mot ett samhälle där resurser används så effektivt som möjligt, skriver forskare på miljöområdet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Greger, Henriksson, 1963-, et al.
(författare)
-
Uncertainty regarding waste handling in everyday life
- 2010
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 2:9, s. 2799-2813
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to our study, based on interviews with households in a residential area in Sweden, uncertainty is a cultural barrier to improved recycling. Four causes of uncertainty are identified. Firstly, professional categories not matching cultural categories—people easily discriminate between certain categories (e.g., materials such as plastic and paper) but not between others (e.g., packaging and “non-packaging”). Thus a frequent cause of uncertainty is that the basic categories of the waste recycling system do not coincide with the basic categories used in everyday life. Challenged habits—source separation in everyday life is habitual, but when a habit is challenged, by a particular element or feature of the waste system, uncertainty can arise. Lacking fractions—some kinds of items cannot be left for recycling and this makes waste collection incomplete from the user’s point of view and in turn lowers the credibility of the system. Missing or contradictory rules of thumb—the above causes seem to be particularly relevant if no motivating principle or rule of thumb (within the context of use) is successfully conveyed to the user. This paper discusses how reducing uncertainty can improve recycling.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Henriksson, Greger, 1963-, et al.
(författare)
-
Environmental Policy Instruments Seen as Negotiations
- 2012
-
Ingår i: Negotiating Environmental Conflicts. - Frankfurt am Main : Institut für Kulturanthropologie und Europäische Ethnologie. - 0724-4169. - 9783923992836 ; , s. 83-105-
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Henriksson, Greger, et al.
(författare)
-
Environmentally Reformed Travel Habits During the 2006 Congestion Charge Trial in Stockholm-A Qualitative Study
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 8:8, s. 3202-3215
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Policy measures that reduce or replace road traffic can improve environmental conditions in most large cities. In Stockholm a congestion charge was introduced during a test period in 2006. This was a full-scale trial that proved to meet its targets by reducing traffic crossing the inner city segment during rush hours by 20%. Emissions of carbon dioxide and particles were also substantially reduced. This study, based on in-depth interviews with 40 inhabitants, analyses how and why new travel habits emerged. The results show that particular, sometimes unexpected, features of everyday life (habits, resources, opportunities, values, etc.) were crucial for adjustment of travel behaviour in relation to the policy instrument. One example was that those accustomed to mixing different modes of transport on a daily basis more easily adapted their travel in the targeted way. On a more general level, the results revealed that the policy measure could actually tip the scales for the individual towards trying out a new behaviour.
|
|
| 16. |
- Henriksson, Greger, 1963-, et al.
(författare)
-
Hållbar avfallshantering : utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom psykologi och etnologi studeras företeelser ur perspektiv som återfinns hos den enskilda individen samt i det lokala eller sociala sammanhanget. I studien har olika styrmedel bedömts från ett etnologiskt och psykologiskt perspektiv. Studien har därvid inneburit nya arbetsmetoder – i varken psykologi eller etnologi brukar man arbeta med att förutsäga hur olika medel (t.ex. styrmedel) påverkar människan, normalt arbetar man efter att beskriva hur människan upplever ett befintligt styrmedel. Nytt i arbetssättet är också att utvärdera styrmedlen i olika framtidsscenarier. De viktigaste slutsatserna om de studerade styrmedlen är enligt följande. Information är ett viktigt styrmedel, men bör främst ses i kombination med andra styrmedel. Information bör utformas så att den är anpassad för olika grupper, hellre än massutskick och glättiga kampanjer. Informationen bör vara både deklarativ (ge information om effekter och konsekvenser) och procedurell (beskriva hur man ska göra). Information är viktigast som styrmedel i de hållbara scenarierna, men är av betydelse i samtliga scenarier. Vad gäller verksamheter kan man skilja på information till företagsledningen och information till anställda. Styrmedlet ”Reklam ja tack” förväntas leda till minskad mängd pappersavfall och är lätt att förstå för hushållen. Styrmedlet är mest effektivt i de hållbara scenarierna. Styrmedlet bedöms verksamt även i scenariot regional marknad eftersom det då är större tryck på verksamheterna att föra ut sitt budskap. Negativ kemikaliemärkning bedöms vara ett effektivt styrmedel, och framför allt effektivare än positiv märkning. Negativ kemikaliemärkning bedöms också vara effektivt i alla scenarier. I styrmedlet viktbaserad avfallstaxa kan storleken på den rörliga delen av avfallstaxan påverka styrmedlets genomslagskraft. Viktbaserad avfallstaxa bedöms fungera bäst i de marknadsdrivna scenarierna där individen tar ett stort ansvar själv. I de hållbara scenarierna kan styrmedlet komma att upplevas negativ eftersom ansvaret för miljöfrågorna är mer överflyttade till staten från medborgarna. Miljödifferentierad avfallstaxa bedöms ge ytterst små styreffekter eftersom det med den givna utformningen kan vara svår att kommunicera med människorna. Med vissa ändringar skulle det däremot kunna bli kraftfullt. Utvecklade insamlingssystem bedöms leda till ökad källsortering i alla scenarier. Detta gäller både ökad fastighetsnära insamling och insamling i materialströmmar.
|
|
| 17. |
- Henriksson, Greger, et al.
(författare)
-
ICT-based sub-practices in sustainable development of city transport
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- How could use of ICTs make transport systems in large cities sustainable? To what degree would then everyday patterns of action, in which use of ICT is becoming increasingly integrated, be an effective force in such sustainable development? In this paper we use own and other ethnographic studies of how people travel and plan their travel in large Nordic cities and explore a couple of scientific articles built around scenarios of sustainable development of ICT-supported transport in large cities. In the scenarios the role of ICT was most prominently for travel planning, collective ownership and/or access to vehicles, payment systems and traffic management for environmental purposes. Two of the scenario articles were selected for a closer analysis. In the ethnographic material sub-practices, critical for transport in everyday life, were identified. The aim was to show if and how proposed solutions in the sustainability scenarios are possible and meaningful for urban dwellers to integrate into their everyday travel practice. We found that scenarios of this kind might benefit from being supplemented with certain components. We discuss how actors that currently develop traffic management, mobility and travel planning services are somewhat blind to some significant parts of the whole spectrum of relevant social practices. We also discuss how this could provide conditions for actors and stakeholders to highlight and facilitate sub-practices with ICT use and in line with sustainable development. We tentatively discuss and propose that authorities responsible for urban transport set goals for maintaining and spreading certain practices, related to sustainability impacts. In this way the development of everyday social practice among city residents could be supported as an effective force in the development of the city's transport system, specifically including the development of ICT in relation to transportation.
|
|
| 18. |
- Henriksson, Greger, 1963-, et al.
(författare)
-
Why do we buy and throw away electronics?
- 2014
-
Ingår i: ISDRC 2014. - Trondheim : Paper 6d7 in Electronically published full papers.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 19. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Performing Sustainability : Institutions, Inertia, and the Practices of Everyday Life
- 2013
-
Ingår i: Sustainable Stockholm<em></em>. - New York and London : Routledge. ; , s. 147-167
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- WHEN DAGENS NYHETER, Sweden’s biggest newspaper, reported that a Stockholm urban development project planned to educate future residents about how to live an environmentally sound and healthy everyday life, the article caused an upsurge of protest and debate. The project under discussion was the Stockholm Royal Seaport, a high-profile sustainable urban redevelopment project and the new flagship in Sweden’s and Stockholm’s green-tech armada. To many, the project represented an unwanted revival of the social engineering type of public health promotional programs popular in Sweden during the 1930s and 1940s.1 Others went so far as to deride the project as an example of “eco-fascism.” However, at the very same time as debate onthe return of social engineering raged, the glass and steel building GlashusEtt (Glass House One) continued its practice of educating and promoting sustainable lifestyles, as it had been doing for 11 years. GlashusEtt is the environmental information center of the Hammarby Sjöstad project, a renowned example of sustainable urban development which attracts study delegations from all over the world. The mission of GlashusEtt is to educate the neighborhood’s inhabitants and visitors on environmental matters; in comparison to the Royal Seaport project, this mission was accepted without protest or questioning. Indeed, the Hammarby Sjöstad project had also seen its share of conflicts regarding environmental measures, but here these took the shape of power struggles over issues such as the number of parking spaces, the placement of windows, and the preservation of an endangered beetle.
|
|
| 20. |
- Kupersmidt, Judith, et al.
(författare)
-
Vem saknar en p-plats? : Bostadsrättsinnehavares syn på boendemiljö, egen bil, fordonspooler och mobilitetstjänster
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa en miljömässigt hållbar stad behöver människorna i den ha anledning och möjlighet att anpassa sina vardagliga vanor så att dessa i sig blir en del av den hållbara utvecklingen. I denna rapport behandlas intresset och mottagligheten för att ändra vanor som berör bilinnehav, utemiljö och parkering vid bostaden samt utnyttjandet av fordonspooler, närservice, hemleveranser och kollektivtrafik. Studien ingår i projektet Innovativ Parkering i Klimatsmarta Städer, vilket kretsar kring ett boende-, mobilitets- och parkeringskoncept som innebär delvis nya lokala möjligheter och begränsningar. Konceptet är tänkt att tillämpas för nya bostadsrätter i Stockholms så kallade närförorter (ca 5-15 km från city). Vi har undersökt acceptansen för att flytta till och bo i sådana bostadsrätter hos representanter för målgruppen. Bland representanter för gruppen kollektivresenärer och cyklister inom målgruppen visade sig inte oväntat intresset vara stort för att flytta till ett boende där det erbjuds olika typer av mobilitetslösningar i utbyte mot p-tal (antalet byggda parkeringsplatser per ny lägenhet) på låg nivå.Cirka hälften av hushållen i Stockholms Stad bedömer vi hör till den gruppen idag. För intervjuade vanebilister visade det sig dock att osäker tillgång till parkeringsplats nära bostaden kunde vara av avgörande betydelse i valet av ny bostad. För en mer ombytlig kategori av bilister (som även använder andra färdmedel till vardags) så bedömde vi intresset för att flytta till ett boende där det finns alternativa transportlösningar som högre än bland vanebilisterna, även om det skulle innebära begränsade möjligheter att få en egen parkeringsplats. Ombytliga bilister verkar med tryck och/eller stöd från omgivningen samt egen, eller närståendes, erfarenhet vara beredda att prova fordonspool och i vissa fall göra sig av med egen bil. Sammanfattningsvis har vi genom den här rapporterade studien kunnat bedöma att det finns en tillräcklig acceptans för konceptet. Representanterna för målgruppen efterfrågar, eller är åtminstone intresserade av, grön utemiljö, begränsad biltrafik kring bostaden samt nya och fler mobilitetstjänster.
|
|
| 21. |
- Luttropp, Conrad, et al.
(författare)
-
Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall : Ett produkt- och konsumtionsperspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elektronik har gått från att vara en exklusivitet till att vara en del av vår vardag. För flertalet svenskar är det ekonomiskt möjligt att köpa teknik som ger nya möjligheter och funktioner. I många fall har en viss ny teknik blivit var mans egendom på ett sätt som gör att den också blir nödvändig att ha tillgång till. Människor använder till exempel ny teknik för att betala räkningar, lyssna på musik, boka resor, betala biljetter, kolla öppettider, se vad klockan är o s v. Inköp av en viss ny teknik styrs av att den är billig, ibland nödvändig och ofta ger möjligheter att göra nya saker, eller göra saker på nya sätt. Många produkters tekniska funktion har kommit i skymundan eftersom produkterna blivit så vanliga. Vad som då ofta uppmärksammas i högre grad än teknisk funktion är hur produkten ser ut, varumärkets renommé, reklam för produkten samt hur produkten förknippas med mode etc. För en produkt som är modebetonad passeras ”bäst före-datum” när modet ändras, oavsett hur mycket av den tekniskt funktionella livslängden som återstår. Tekniska systemförändringar bidrar också till att elektronik behöver bytas ut i stor skala.Sammantaget bedömer vi att det låga priset, teknikens kollektivt skapade nödvändighet samt intresset för de nya sociala och tekniska möjligheter som innehavet av produkter innebär är det som framförallt driver upp produktionen av elektronik. Vi vågar också påstå att produkterna i allmänhet, med tanke på de avancerade material de innehåller, inte betalas med rätt pris i förhållande till den materialanvändning och miljöpåverkan de orsakar. En kortlivad produkt belastar såväl eko- som skrotningssystemen mer än en långlivad.
|
|
| 22. |
- Nyblom, Åsa
(författare)
-
Making travel sustainable with ICT? : The social practice of travel planning and travel information use in everyday life
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Adopting the perspective of the traveller, this thesis examines how travel plans are actually made in the everyday situation and how information is used and drawn on when planning the many, often unremarkable, trips of ordinary urban life. Ethnographical field studies in southern Stockholm, Sweden, employing a practice theory perspective showed that people use a vast mixture of different types of information when planning and making trips. Therefore, the concept of travel information should be defined broadly enough to encompass informal, formal, analogue and digital types of travel information. Then, and only then, is it possible to perceive the interactions between these and see their potential as a change factor for sustainable city travel. In relation to this, situations when travel information was not used, were also identified in the qualitative data and are acknowledged and discussed in the thesis.Travel planning is in everyday practice undertaken little by little, squeezed in between other activities of daily life. It is a process more extended in time, space and content than the limited search for information about the best way to get from A to B, assumed and facilitated in many existing travel information services. Travel planning is closely connected to the overall scheduling of activities (planning of life) and thus spans much larger time frames than the single trip. Planning travel also includes consideration of issues such as preparations needed (things to be done before departure/brought on the trip); managing vehicles and equipment in time and space (getting the bicycle/car home again or safely parked); the weather (current and forecast); social relations (the potential of different travel options for relationship building or conflict triggering); social norms (e.g. of 'good parenting' or 'proper behaviour on public transport'); and health issues (wanting exercise or inability to manage stairs/luggage).The qualitative data revealed that travel information is sometimes perceived and used as a security blanket, i.e. something to hold on to and give the traveller courage on the trip until they are safe at their destination. It also showed that travel planning, depending on life situation, can be experienced as either a house of cards, i.e. if anything changes the whole house collapses and has to be rebuilt to a different layout, or a prefab building, i.e. the same prefabricated pieces are joined together in more or less the same pattern every time.Recent decades have seen rapid growth in ICT services relating to transportation. Different types of travel information services have been proposed as a means to decrease the environmental impacts of transportation through effecting behavioural change. Taking the empirical 4 insights provided by this thesis into travel planning and travel information use in practice, it is clear that travel information services of tomorrow, if connected to other ICT systems in everyday life, could be designed in a way that broadens their horizon of assistance in supporting travel planning processes in everyday life. Although, as this thesis demonstrates, the role and potential of travel information services and ICT in the work of achieving sustainable mobility should be discussed from a perspective critical of overly linear perceptions and instrumental starting points.
|
|
