| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Maria, 1969, et al.
(författare)
-
Införandeår för risk-/skyddsintervju vid våld i familjen
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2019 har dessa intervjuer införts i ordinarie socialtjänst under handledning från forskarteamet bakom modellen, genom ett så kallat införandeår finansierat av Socialstyrelsen. Införandeåret är en fortsättning av tidigare satsningar med särskilt fokus på att höja riskbedömningarnas kvalitet, särskilt inom den sociala barnavården. Syftet med föreliggande projekt var att pröva att införa iRiSk-intervjuerna inom ramen för ordinarie arbete i socialtjänsten, inom barnavårdsutredningar avseende barn som varit utsatta för våld, direkt och/eller bevittnat mellan barnets föräldrar. I syftet ingick att samla erfarenheter av införandet av betydelse för det fortsatta arbetet med att introducera iRiSk risk och skyddsintervjuer i ordinarie socialtjänst.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Conversation analysis in social work research : A scoping review
- 2022
-
Ingår i: Qualitative Social Work. - : Sage Publications. - 1473-3250 .- 1741-3117. ; 21:6, s. 1011-1042
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Given the emphasis on communication in social work, the empirical study of social work interactions is an important area for research. By examining recordings of naturally occurring social interaction and analysing participants’ practices in close detail, conversation analysis (CA) provides rigorous resources for understanding the practical challenges and opportunities of professional intervention. Since the origins of CA in the 1970s, this approach has been used for investigating interactions in a wide range of institutional domains. Based on articles published in peer-reviewed journals in English, this scoping review maps the development of CA in social work research. The review gives an overview of the institutional contexts, professional groups and client groups that have been investigated using CA methods, as well as how their interactional practices have been examined. We show contributions of CA to understanding social work in terms of specific interactional practices, how practitioners accomplish challenging institutional activities in interactions and how theories and ideals about interactions relate to social work practice. The review highlights research gaps concerning clients’ resources for pursuing agendas, embodied conduct in social work, contributions to the cumulative body of CA research and implications for practice. We discuss these findings in relation to CA as a relatively new approach in social work research and the challenges which CA may need to address to become a more integrated part of social work research and practice.
|
|
| 6. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
How is conversation analysis used in social work research?
- 2020
-
Ingår i: Conversation analysis and social work conference, online, 15/12 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this talk we give an overview of the development of conversation analytic research of social work over the last three decades – from scattered studies in the 1990s to the forming of a viable subfield that can inform professional practice. We map which areas that have received the most attention so far and point to what remains unchartered terrain for conversation analysts.
|
|
| 7. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Samtal i socialt arbete : En introduktion
- 2022. - 1
-
Ingår i: Samtal i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107288 ; , s. 15-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta delprojekt har vi undersökt användbarhet och genomförbarhet av en intervju avsedd att användas i socialtjänstens myndighetsutövning med en förälder som är utpekad som våldsutövande. I just detta projekt har våldsutövande föräldrar enbart varit pappor.Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara för intervjuns syfte. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken.Syftet med projektet var att pröva genomförbarheten av intervjun i barnavårdsutredningar och stödverksamheter. Vi ville undersöka om intervjufrågorna genererar relevant information om kända riskfaktorer baserade på tidigare forskning (användbarhet). Vi undersökte om en undergrupp av intervjusvaren kan tolkas enligt mentaliseringsteori/reflekterande förmåga som ett mått på föräldraförmåga.Verksamheter rekryterades genom våra tidigare kontakter i iRiSk-projektet: Tre stödverksamheter (Utväg/ATV) och två myndighetsenheter inom socialtjänsten har deltagit. Verksamheterna introducerades till projektet under vårterminen 2019. Godkännande från Etikprövningsmyndigheten erhölls 2019-08-20 (Dnr 2019-03143). Verksamheterna har samlat in data under årets fyra sista månader. Stödverksamheterna besöktes ett flertal gångar under 2019 för att introducera intervjun och konsultationer gavs under höstterminen. Stödverksamheterna har genomfört sju intervjuer och en intervju har genomförts inom socialtjänstens myndighetsutövning.Två handläggare från socialtjänsten och sex stödpersoner har intervjuats i grupp på respektive verksamhet för att undersöka hur de ser på intervjufrågornas användbarhet och i vilken grad de bedömer att den strukturerade intervjun är genomförbar i praktiken. Svar på frågor om våldsutsatthet analyserades med avseende på följsamhet till intervjuns frågor.Frågorna om genomförbarhet och användbarhet av intervju inom socialtjänstens myndighetsutövning har inte kunnat besvaras, då endast en intervju har gjorts. Inom stödverksamheterna är det främst frågan om intervjufrågornas användbarhet som besvaras, då intervjun är avsedd för att göra risk- skyddsbedömningar inom socialtjänstens myndighetsutövning.Transkript av de inspelade intervjuerna analyserades för att undersöka om svaren kunde tolkas enligt mentaliseringsteori – reflekterande förmåga.Inom stödverksamheterna ansåg man att frågorna i intervjun var bra både med avseende på riskbedömning (myndighetsutövning) och inför start av stödinsats (stödverksamheter) och endast mindre justeringar behövs för att tillgodose användbarheten av intervjun. Såväl struktur som innehåll uppskattades av stödpersoner och handläggare. De ljudinspelade risk- och skyddsintervjuerna visade att intervjupersonerna (de våldsutövande papporna) besvarade frågorna och några problem med frågekonstruktion och förståelse i stort sett inte var något problem. Att genomföra intervjuerna i praktiken avlöpte i stort sett problemfritt. Intervjuarna avvek ibland från frågor eller frågors specifika formulering. Genomlyssningen av intervjuerna med fokus på följsamhet till frågorna om våld gav vid handen att intervjuarna ofta anpassade frågorna för att de är extra känsliga eller uppfattades som konfrontativa frågor och man var rädd om relationen till pappan. Forskargruppens gruppintervju med handläggare från socialtjänstens myndighetsutövning visade i likhet med stödverksamheterna en positiv bild av frågorna i intervjun.Intervjuns mentaliserings-frågor bedöms vara användbara för att bedöma föräldrars mentaliseringsförmåga. Strukturen i den aktuella intervjun liknar den som finns i andra intervjuer som ger underlag för bedömning av mentaliseringsförmåga. Intervjusvaren ger en bild av intervjupersonens benägenhet att mentalisera kring sig själv, sitt barn och barnets mamma. Det finns en variation i benägenhet till mentalisering hos intervjupersonerna som är en indikation på att intervjun fungerar. Intervjuare kan dock påverka svarens reliabilitet och validitet negativt genom att vara ”för hjälpsamma” för att få fram svar från informanten. När det gäller utbildning i att använda intervjun så bör den ta sin utgångspunkt i att stödpersoner och handläggare är vana att anpassa sina frågor till den intervjuade och ovana vid att förlita sig på en extern struktur. Ett särskilt moment i utbildningen bör ägnas åt att förstå föräldraförmåga i relation till reflekterande förmåga.Stödpersoner och handläggare ser inga hinder för att använda intervjun med mammor. En version kan därför prövas med mammor som utövat våld för att undersöka användbarheten av intervjun frågor för mammor. Intervjun bör då kompletteras med ett bedömnings- och analysstöd. Intervjun kan också lämpa sig för andra verksamheter som kommer i kontakt med våldsutövande föräldrar.Slutsatser:Frågorna i intervjun uppfyller förväntningarna om att stimulera till ett samtal där pappan bidrar med information om sig själv som är relevant för arbetet i stödverksamheterna.Frågan om huruvida pappor tenderar att lämna relevant information om kända riskfaktorer kan inte besvaras eftersom faktaunderlaget i denna studie är otillräckligt (för få intervjuer gjorda inom socialtjänstens myndighetsutövning).Efter mindre justeringar av intervjuns struktur och innehåll kan fortsatt prövning göras för att belysa frågornas användbarhet och intervjuns möjligheter till genomförande inom socialtjänstens myndighetsutövning.Intervjun bör prövas även med mammor som utövat våld i familjenIntervjun kan prövas i andra sammanhang där riskbedömningar görs, t.ex. inom familjerätten och Kriminalvården.Ett antal kärnområden som bör ingå i en vidareutbildning för yrkesverksamma socionomer m.m. har beskrivits. Träning i att följa en strukturerad intervju är ett viktigt moment.Intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av mentalisering/reflekterande förmåga.Huruvida frågor om mentalisering/reflekterande förmåga också är användbara i barnavårdsutredningar har vi inte kunnat studera.
|
|
| 9. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta delprojekt har vi undersökt användbarhet och genomförbarhet av en intervju avsedd att användas i socialtjänstens myndighetsutövning med en förälder som är utpekad som våldsutövande. Syftet med projektet var att pröva genomförbarheten av intervjun i barnavårdsutredningar och stödverksamheter. Vi undersöker om intervjufrågorna genererar relevant information om kända riskfaktorer baserade på tidigare forskning (användbarhet). Vi undersökte om en undergrupp av intervjusvaren kan tolkas enligt mentaliseringsteori/reflekterande förmåga som ett mått på föräldraförmåga. Intervjuns mentaliserings-frågor bedöms vara användbara för att bedöma föräldrars mentaliseringsförmåga. Frågorna om genomförbarhet och användbarhet av intervjun inom socialtjänstens myndighetsutövning har inte kunnat besvaras.
|
|
| 10. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Utveckling av en intervju för bedömning av föräldraförmåga avseende föräldrar som utövar våld i sin familj
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan föräldraförmåga hos en våldsutövande förälder bedömas på grundval av mentaliseringsteori/reflekterande förmåga (RF)? Inom socialtjänsten görs bedömning av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar, men strukturerade metoder används inte eller i begränsad omfattning. RF avser att mäta förmågan till förståelse för att man själv och andra har ett inre mentalt liv och syftar till att begripliggöra eget och andras beteende. Till skillnad från empati är RF kopplat till reglering av affekter. Intervjumetoder har utvecklats för att klassificera RF hos föräldrar och några få studier ger stöd för att RF är möjligt att använda för att beskriva föräldraförmåga. Reflekterande förmåga har också studerats i relation till våldsutövande, t.ex. bland unga kriminella. Några få studier om RF i relation till våldsutövande och föräldraskap har publicerats. Inom ramen för iRiSk-modellen (insatser och risk-/bedömningar medvåldsutsatta barn) undersöks användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad intervju med pappor, som är våldsutövande, utifrån RF. Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara i relation till RF. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken. Intervjuerna har hittills prövats inom stödverksamheter med pappor som var aktuella för stödjande eller behandlande insats. Resultatet visade att intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av RF. Vidare studier kommer att undersöka om det är möjligt att genomföra sådana intervjuer inom socialtjänstens barnavårdsutredningar och om RF är ett begrepp som är användbart för att beskriva föräldraförmåga.
|
|
| 11. |
- Iversen, Clara, et al.
(författare)
-
A person among others? : Older people's understandings of their everyday life during the Covid-19 crisis
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:1-2, s. 53-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic.By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers' various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people's situation.The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level. The callers' responses to challenges to their everyday routines - adjustment or critical evaluation - are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other. Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as important resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis.Although older people's lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Iversen, Clara, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Being close at a distance : Anonymous peer support during the Covid-19 pandemic
- 2020
-
Ingår i: Conversation analysis and social work conference (CASW), online, 15/12 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Peer support helplines can provide safe social contacts and help break older people’s isolation during the pandemic. In such volunteer-based social work, the anonymity of callers and call-takers is a key feature. Anonymity enables conversations about difficult topics, but can also be a hurdle to establishing a connection with the caller. We will talk about how call participants in a Swedish helpline for older people navigate situations where anonymity becomes a problem, and how call-takers work to offer good company and personal support while limiting disclosure of private details.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Iversen, Clara, 1981-, et al.
(författare)
-
Crossing over : When emergency calls turn into emotional support and suicide helpline calls become urgent cases
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Emergency numbers and suicide helplines are two institutional helplines that offer different types of support for persons in crisis. Emergency calls have a short duration with a single focus of getting pertinent information to send police, fire, or an ambulance. Suicide helplines are designed for a longer duration, offering callers a chance to talk through their problems by providing emotional support. However, on occasion, call takers in emergency lines might need to provide emotional support to get the caller to give their location, and call takers in suicide helplines will sense that callers are in the midst of an urgent crisis and needing emergency service. Thus, these call takers need to act quickly and step outside their routine tasks. In this paper we demonstrate where and how these helplines cross over in terms of institutional tasks and communication problems. Using conversation analysis to examine cases of U.S. 911 emergency calls and Swedish suicide helpline calls, we identify practices where the focal action becomes one whose interactional home is in the other arena. In our analysis we identify key practices that cross over each helpline, such as emergency dispatchers formulating and assessing callers’ emotional experience and suicide helpline call-takers doing risk assessment or asking for callers’ location. We examine missed opportunities to cross over, and cases where call takers cross over while maintaining the respective institutional agenda. By explicating crossover practices that call-takers use to manage crisis in these different settings, we contribute to an understanding of institutional boundaries in high consequence cases. The comparative approach enables us to identify interactional problems and unmet goals.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
En människa bland andra? : Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:1-2, s. 53-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic. By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers’ various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people’s situation. The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level. The callers’ responses to challenges to their everyday routines – adjustment or critical evaluation – are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other. Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as important resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis. Although older people’s lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.
|
|
| 19. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Kroppen som objekt och resurs för interaktion
- 2020
-
Ingår i: Multimodal interaktionsanalys. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144127521 ; , s. 269-286
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 20. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-
(författare)
-
Making sense of experiences in suicide helpline calls : Offering empathy without endorsing suicidal ideation
- 2021
-
Ingår i: Sociology of Health and Illness. - : John Wiley & Sons. - 0141-9889 .- 1467-9566. ; 43:9, s. 2066-2084
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The question of how people make sense of experiences in relation to health is central to medical sociology and lies at the heart of suicide helpline practice. This article draws on a corpus of 900 audio-recorded suicide helpline calls to examine how call-takers respond to the challenge of reframing callers' suicidal ideation while still treating their experiences as legitimate. Conversation analysis of a subselection of calls revealed two call-taker practices, involving the framing of the caller's suicidal ideation as (1) being ambivalent or (2) having legitimate feelings in a difficult situation. While callers resisted the former, ‘feeling formulations’ laid the interactional foundations for exploring alternatives to suicide. This may be because call-takers' empathy increased their rights to subtly negotiate callers' experiences. By focusing on recipients' contributions in these critical interactional moments, the article widens the sociological approach to examining sense-making of health experiences as a thoroughly social process.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Iversen, Clara, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Respecifying uncertainty in pupil health team collaboration : The morality of interpreting pupils’ school problems
- 2020
-
Ingår i: Qualitative Research in Psychology. - : Informa UK Limited. - 1478-0887 .- 1478-0895. ; 17:3, s. 430-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article examines professionals’ displays of uncertainty in their reports of pupils’ school problems during Swedish Pupil Health Team (PHT) meetings. PHT-meetings reflect an effort to address pupils’ problems through multi-professional teamwork, involving, e.g. counsellors, nurses, and special education teachers. Barriers to such collaboration have been attributed to professionals’ difficulties to understand one another because they operate within differing discourses. Using discursive psychology to analyse audio-recorded meetings, we found that the PHT-professionals used vagueness as a resource. By reporting pupils’ problems while displaying uncertainty about their causes, professionals could imply a morally delicate interpretation and distribute responsibility for this interpretation. Thus, the problem reports can be seen as designedly vague, working to involve recipients in a potentially problematic explanation. Based on this respecification of uncertainty as a discursive construction, we argue that at stake in PHT-meetings is not so much professionals’ differing discourses as the moral accountability of interpretation.
|
|
| 27. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Samtalsanalys
- 2022. - 1
-
Ingår i: Samtal i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107288 ; , s. 25-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Iversen, Clara, 1981-
(författare)
-
Social närhet i en tid av fysisk distans
- 2020
-
Ingår i: Äldre i centrum. - Stockholm : Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. - 1653-3585. ; 34:4, s. 86-89
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Äldre personer har ett behov av att reflektera över sociala relationer som inte längre kan tas för givna med anledning av covid-19-krisen. Stödlinjen Äldrelinjen blir ett forum för diskussioner om hur det går att hitta gemenskap i isoleringen
|
|
| 30. |
- Iversen, Clara, 1981-, et al.
(författare)
-
Social närhet i en tid av fysisk distans
- 2020
-
Ingår i: Äldre i Centrum. - Stockholm : Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. - 1653-3585. ; 34:4, s. 86-89
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
The uses of small talk in social work : Weather as a resource for informally pursuing institutional tasks
- 2022
-
Ingår i: Qualitative Social Work. - : Sage Publications. - 1473-3250 .- 1741-3117. ; 21:6, s. 1043-1062
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Welfare organisations across the world are becoming more streamlined with less time for building relationships with clients, rendering non-governmental organisations increasingly important for welfare provision. In this paper, we investigate an understudied area in social work: the small talk through which volunteer organisations conduct social work tasks in interaction with clients. The data consist of 108 phone calls to a helpline that offers social contact to older people, recorded in 2020 in Sweden. We use conversation analysis to investigate how callers and call-takers rely on and produce informal sociability in providing support for clients. Specifically, we show that talk about the weather, a prosaic small talk topic, is interwoven with institutional work. By allowing or preventing outdoor activities, weather is a conduit for call-takers and callers to introduce and navigate norms of remaining active as an older adult. Cultural understandings and concerns about good or bad weather allow participants to move between reproducing client/service-provider asymmetries and reaching affiliative affective stances. Thus, the supposedly banal topic of the weather, known as a resource for sociability amongst the unacquainted, is, in this setting, used in ways particular to social work practice.
|
|
| 33. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Users' Perspectives on Crisis Helplines in Relation to Professional Mental Health Services
- 2022
-
Ingår i: Crisis. - : Hogrefe Publishing Group. - 0227-5910 .- 2151-2396.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Crisis helplines aim to provide a short-term intervention or guide users to professional mental health services, but many users return to helplines despite having professional mental health contacts. Aims: To contribute knowledge on users’ perspectives on the role of crisis helplines in relation to their professional mental health contacts, we aimed to investigate how online helpline users describe such services. Methods: We used thematic analysis of 100 naturally occurring interactions from a Swedish online crisis helpline. Results: The users viewed the helpline as a safe space, a partner, or an alternative to bad professional services. Users oriented to ongoing helpline usage as crucial for their well-being while they described using professional mental health services to be able to stay alive. Limitations: The findings are limited to the nature of the different themes. Conclusion: The view on crisis helplines as a short-term intervention relies on an idealized view on crisis intervention that does not represent users’ views. User control is at the core of the appeal of helplines, but it is also a key challenge for organizations and volunteers.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Kevoe-Feldman, Heidi, et al.
(författare)
-
Approaching institutional boundaries : Comparative conversation analysis of practices for assisting suicidal callers in emergency and suicide helpline calls
- 2022
-
Ingår i: Journal of Pragmatics. - : Elsevier. - 0378-2166 .- 1879-1387. ; 191, s. 83-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Emergency numbers and suicide helplines are two institutional settings with different support for persons in crisis. Emergency calls have a single focus of getting pertinent information to send police, fire, or ambulance. Suicide helplines offer callers a chance to talk through their problems by providing emotional support. However, on occasion, call-takers in emergency lines might need to provide emotional support to get the caller to give their location, and call-takers in suicide helplines will sense that callers need emergency service. Using conversation analysis to compare cases of U.S. 9-1-1 emergency calls and Swedish suicide helpline calls, we identify practices for assisting callers whose interactional home is in the other arena. Our analysis presents cases of missed opportunities, when call-takers respond to callers' boundary pushing by sticking to institutional routines. Then we show practices by which participants build new institutional contexts in each helpline while still pursuing institutional goals, such as when emergency call-takers display otherattentiveness and suicide helpline call-takers elicit callers' location. By explicating routine and boundary pushing practices in these different settings' crisis management moments, we contribute methodologically to the study of institutional talk, in particular, how a comparative analysis reveals aspects of institutional boundaries in suicide preventive work.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Minissale, Alessandra, 1992-
(författare)
-
Emotions in Legal Decisions : The Construction of Objective Narratives in Italian Criminal Trials
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing on ethnographic data collected in Italian courts and prosecution offices, this dissertation offers new perspectives on legal decision-making by highlighting the importance of emotions for constructing and evaluating legal narratives. Focusing on criminal cases, it describes and dissects how judges and prosecutors use emotions in reflection and action tied to lay narratives and legal constraints. The analysis shows that legal professionals engage in different types of emotional dynamics when dealing with stories; first, they develop gut feelings, which are either endorsed or kept at distance by means of emotional reflexivity, to comply with legal ideals of objectivity and impartiality. Second, empathy emerges as a crucial tool to direct the interaction with lay people and to interpret legal prerequisites, such as credibility, and intent. Finally, the dissertation shows that lay stories lead legal professionals to become passionate and committed towards the correct application of the law, the restoration of the moral order, and the achievement of justice. In light of the empirical findings, this thesis strives to develop a theoretical understanding of legal decision-making as narrative work that includes emotional dynamics consistent with rational, objective action.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Persson, Marcus, Universitetslektor, 1975-, et al.
(författare)
-
Caregivers' use of robots and their effect on work environment : a scoping review
- 2022
-
Ingår i: Journal of technology in human services. - : Taylor & Francis. - 1522-8835 .- 1522-8991. ; 40:3, s. 251-277
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Despite the lively discussion on the pros and cons of using robots in health care, little is still known about how caregivers are affected when robots are introduced in their work environment. The present scoping review fills this research gap by mapping previous studies about the relation between robots in care and caregivers’ working life. The paper is based on searches in four databases for peer-reviewed articles about robots in care settings, published 2000 to 2020. The 27 included papers were examined with the questions of 1) how robots are used by caregivers, and 2) how robots affect caregivers’ work environment. The analysis shows that the use of robots can affect both the physical and the psychosocial work environment, in positive as well as in negative ways. Robots are used in care settings to reduce physical and mental demands of the caregivers, but they can, in fact, increase caregivers’ workload. Thus, the review indicates that robots can improve the quality of work, but that they seldom work as a shortcut to increased efficiency or time effectiveness.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Persson, Marcus, et al.
(författare)
-
Making robots matter in dementia care : Conceptualising the triadic interaction between caregiver, resident and robot animal
- 2024
-
Ingår i: Sociology of Health and Illness. - : WILEY. - 0141-9889 .- 1467-9566.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While previous research studies have focused on either caregivers' or residents' perception and use of social robots, this article offers an empirical and theoretical examination of joint activities in triadic human-robot interaction. The symptomatology of dementia creates an asymmetrical relation wherein the impetus to employ a robot often originates from the caregiver. Drawing on field work and video recorded interactions in dementia care homes, the article investigates how caregivers draw on embodied resources to involve residents and robot animals in interaction. The analysis demonstrates how caregivers promote commitment and encounter resistance with residents. We draw on the theory of sociomaterial interactionism to study situated interaction between bodies in a meaning-generating process. By re-conceptualising the theoretical notions of manipulation and recruitment, the article offers an approach for studying orientations that distinguish between reciprocity of agential objects. We show that caregivers usually distinguish between interactions with people and machines by anticipating a specific response from the robots (manipulation), while they invite participation in a broader sense from residents (recruitment). Social friction arises, however, if caregivers act upon the residents as embodied objects in manipulative ways.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Persson, Marcus, et al.
(författare)
-
Robotic misinformation in dementia care : emotions as sense-making resources in residents' encounters with robot animals
- 2024
-
Ingår i: Frontiers in Sociology. - : Frontiers Media S.A.. - 2297-7775. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Robot animals, designed to mimic living beings, pose ethical challenges in the context of caring for vulnerable patients, specifically concerning deception. This paper explores how emotions become a resource for dealing with the misinformative nature of robot animals in dementia care homes. Based on observations of encounters between residents, care workers, and robot animals, the study shows how persons with dementia approach the ambiguous robots as either living beings, material artifacts, or something in-between. Grounded in interactionist theory, the research demonstrates that emotions serve as tools in the sense-making process, occurring through interactions with the material object and in collaboration with care workers. The appreciation of social robots does not solely hinge on them being perceived as real or fake animals; persons with dementia may find amusement in "fake" animals and express fear of "real" ones. This observation leads us to argue that there is a gap between guidelines addressing misinformation and robots and the specific context in which the technology is in use. In situations where small talk and play are essential activities, care workers often prioritize responsiveness to residents rather than making sure that the robot's nature is transparent. In these situations, residents' emotional expressions serve not only as crucial resources for their own sense-making but also as valuable indicators for care workers to comprehend how to navigate care situations.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Persson, Marcus, 1975-, et al.
(författare)
-
Robotisering och arbetslivets omorganisering
- 2021
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 27:3, s. 72-78
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturen inom området robotar och AI (artificiell intelligens) har formligen exploderat under de senaste åren, vilket har att göra med att robotar har börjat användas på bred front inom allt fler sektorer. Industrisektorn har redan många decenniers erfarenheter av att ersätta mänskliga arbetsmoment med (semi-)automatiserade maskiner. Idag introduceras robotar även i andra sektorer som skola, vård och omsorg. Denna recensionsessä behandlar tre nyutkomna böcker på ämnet, varav två är antologier. Syftet är att diskutera en fråga som genomsyrar dem alla, nämligen robotiseringens betydelse för människors sätt att organisera sitt arbete.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Persson, Marcus, 1975-
(författare)
-
Robotkatter och vita lögner i demensvården
- 2021
-
Ingår i: Äldre i centrum. - Stockholm. - 1653-3585. ; :3, s. 108-110
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom demensvården blir så kallade sociala robotar allt vanligare som hjälpmedel för att dämpa oro och stimulera till samtal. De är designade att efterlikna katter, hundar och andra djur. Kritiska röster anser att användandet av robotar innebär ett bedrägeri, men det finns tydliga gränsdragningsproblem.
|
|
