| 1. |
- Andersen, Christen Lykkegaard, et al.
(författare)
-
Circulating YKL-40 in patients with essential thrombocythemia and polycythemia vera treated with the novel histone deacetylase inhibitor vorinostat
- 2014
-
Ingår i: Leukemia Research. - : Elsevier. - 0145-2126 .- 1873-5835. ; 38:7, s. 816-821
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- YKL-40 regulates vascular endothelial growth factors and induces tumor proliferation. We investigated YKL-40 before and after treatment with vorinostat in 31 polycythemia vera (PV) and 16 essential thrombocythemia (ET) patients. Baseline PV patient levels were 2 times higher than in healthy controls (P<0.0001) and 1.7 times higher than in ET (P = 0.02). A significant correlation between YKL-40 at baseline and neutrophils, CRP, LDH, JAK2V617F and platelets in PV patients was observed, as well as a significantly greater reduction of YKL-40 levels in PV patients responding to therapy. YKL-40 might be a novel marker of disease burden and progression in myeloproliferative neoplasms.
|
|
| 2. |
- Axberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Lärobok i Militärteknik, vol. 9 : Teori och metod
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet militärteknik utgår från att tekniska system är officerens arbetsredskap och att en förståelse för och kunskap om dessa verktyg är central för att kunna utöva professionen framgångsrikt. Denna nionde volym av Lärobok i Militärteknik, benämnd Teori och Metod, behandlar centrala begrepp, teorier och postulat samt metoder för värdering av teknik och består av ett antal texter författade av 16 forskare och lärare vid den militärtekniska avdelningen. Volymen riktar sig främst till de som inlett sin officersutbildning och utgörs till stora delar av ett kompilat av publicerade och opublicerade militärtekniska texter och kan sägas utgöra militärteknikens ”state of the art”.
|
|
| 3. |
- Bibi, Momina, et al.
(författare)
-
Vad vet vi om farliga ämnen vid materialåtervinning av plast?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande projekt har en kartläggning utförts för att visa på vad som redan gjorts och det som pågår inom området farliga ämnen i plast som materialåtervinns, för att ge en överblick över den kunskap som finns tillgänglig. Projektet har utförts med litteraturstudier som har kompletterats med intervjuer av aktörer i återvinnings- och tillverkningsbranschen.Fokus i litteraturen ligger ofta på farliga ämnen i plastavfall från elektriska och elektroniska produkter, där kunskapsnivån tycks vara jämförelsevis god. De farliga ämnen som nämns i detta sammanhang var företrädesvis bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. För plastavfall från andra branscher såsom fordonsbranschen och byggbranschen är informationen mera bristfällig. Plastavfall från dessa branscher materialåtervinns dessutom inte i någon större omfattning i Sverige.Generellt är spårbarheten för plastkomponenter, och kopplat till detta även kunskapen om innehållet i plaster, relativt dålig. Inte minst har återvinnare svårigheter att känna till vad olika plast innehåller. Detta är av betydelse inte bara för förekomsten av farliga ämnen, utan också andra additiver m.m., t.ex. krita, då möjligheterna till materialåtervinning påverkas av detta. Slutligen identifierades ett antal områden där vidare studier bör prioriteras. Teknisk utveckling för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera vilket flamskyddsmedel plasten innehåller och även för att kunna separera flamskyddsmedlet från plasten skulle göra det möjligt att materialåtervinna mer plast och med bättre kvalitet från elektriskt och elektroniskt avfall. Huruvida andra organiska ämnen än bromerade flamskyddsmedel kan begränsa möjligheterna till materialåtervinning bör studeras vidare, liksom migrationsbeteende hos additiv i återvunnen plast. Studier av återvunnen plast från förpackningar för att identifiera, eller avskriva, eventuella risker på grund av innehåll av farliga ämnen, är relevanta eftersom detta är ett stort flöde av plast till materialåtervinning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Buchholt, Kristina, et al.
(författare)
-
Growth and characterization of epitaxial Ti3GeC2 thin films on 4H-SiC(0001)
- 2012
-
Ingår i: Journal of Crystal Growth. - : Elsevier. - 0022-0248 .- 1873-5002. ; 343:1, s. 133-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Epitaxial Ti3GeC2 thin films were deposited on 4 degrees off-cut 4H-SiC(0001) using magnetron sputtering from high purity Ti, C, and Ge targets. Scanning electron microscopy and helium ion microscopy show that the Ti3GeC2 films grow by lateral step-flow with {11 (2) over bar0} faceting on the SiC surface. Using elastic recoil detection analysis, atomic force microscopy, and X-Ray diffraction the films were found to be substoichiometric in Ge with the presence of small Ge particles at the surface of the film.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.
|
|
| 8. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.
|
|
| 9. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.
|
|
| 10. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.
|
|
| 11. |
- Jensen, Bjarke, et al.
(författare)
-
How the python heart separates pulmonary and systemic blood pressures and blood flows
- 2010
-
Ingår i: JOURNAL OF EXPERIMENTAL BIOLOGY. - 0022-0949. ; 213:10, s. 1611-1617
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The multiple convergent evolution of high systemic blood pressure among terrestrial vertebrates has always been accompanied by lowered pulmonary pressure. In mammals, birds and crocodilians, this cardiac separation of pressures relies on the complete division of the right and left ventricles by a complete ventricular septum. However, the anatomy of the ventricle of most reptiles does not allow for complete anatomical division, but the hearts of pythons and varanid lizards can produce high systemic blood pressure while keeping the pulmonary blood pressure low. It is also known that these two groups of reptiles are characterised by low magnitudes of cardiac shunts. Little, however, is known about the mechanisms that allow for this pressure separation. Here we provide a description of cardiac structures and intracardiac events that have been revealed by ultrasonic measurements and angioscopy. Echocardiography revealed that the atrioventricular valves descend deep into the ventricle during ventricular filling and thereby greatly reduce the communication between the systemic (cavum arteriosum) and pulmonary (cavum pulmonale) ventricular chambers during diastole. Angioscopy and echocardiography showed how the two incomplete septa, the muscular ridge and the bulbuslamelle – ventricular structures common to all squamates – contract against each other in systole and provide functional division of the anatomically subdivided ventricle. Washout shunts are inevitable in the subdivided snake ventricle, but we show that the site of shunting, the cavum venosum, is very small throughout the cardiac cycle. It is concluded that the python ventricle is incapable of the pronounced and variable shunts of other snakes, because of its architecture and valvular mechanics.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Jensen, Carl, et al.
(författare)
-
Gula tunnan
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jensen, Carl, et al.
(författare)
-
Utvärdering av förändrad demontering och återvinning av uttjänta fordon i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet i denna förstudie har varit att undersöka om demonteringen och återvinningen av uttjänta fordon kan förändras så att både lönsamheten för aktörer i återvinningskedjan och återvinningsgraden ökar jämfört med idag - med sikte på 95 procent återvinningsgrad år 2015. Med utgångspunkt från en nulägesbeskrivning av hur återvinningen av bilar går till i Sverige och utomlands samt baserat på materialinnehållet i bilar har ett antal förbättringsområden och åtgärder identifierats. Slutsatserna kan sammanfattas i följande: Lönsamheten för ingående aktörer kan öka när det gäller ökad demontering av kopparrika delar. Dock påverkas återvinningsgraden i en liten utsträckning. Det är svårt att nå en lönsamhet för ökad demontering av plast med rådande betalningsmodeller och marknadspriser på återvunnen plast. En utökad demontering av plast ökar dock återvinningsgraden för bilar. Maskinell demontering minskar tiden och kostnaderna jämfört med manuell demontering. En återvinningsgrad på 95 procent kan erhållas genom utökad demontering av plast eller genom återvinning av genererade avfallsrester (fluff).
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Johnsson, Martin, et al.
(författare)
-
A sexual ornament in chickens is affected by pleiotropic alleles at HAO1 and BMP2, selected during domestication.
- 2012
-
Ingår i: PLoS genetics. - : Public Library of Science (PLoS). - 1553-7404 .- 1553-7390. ; 8:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Domestication is one of the strongest forms of short-term, directional selection. Although selection is typically only exerted on one or a few target traits, domestication can lead to numerous changes in many seemingly unrelated phenotypes. It is unknown whether such correlated responses are due to pleiotropy or linkage between separate genetic architectures. Using three separate intercrosses between wild and domestic chickens, a locus affecting comb mass (a sexual ornament in the chicken) and several fitness traits (primarily medullary bone allocation and fecundity) was identified. This locus contains two tightly-linked genes, BMP2 and HAO1, which together produce the range of pleiotropic effects seen. This study demonstrates the importance of pleiotropy (or extremely close linkage) in domestication. The nature of this pleiotropy also provides insights into how this sexual ornament could be maintained in wild populations.
|
|
| 18. |
- Johnsson, Martin, et al.
(författare)
-
The role of pleiotropy and linkage in genes affecting a sexual ornament and bone allocation in the chicken.
- 2014
-
Ingår i: Molecular ecology. - : Wiley. - 1365-294X .- 0962-1083. ; 23:9, s. 2275-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sexual selection and the ornaments that inform such choices have been extensively studied, particularly from a phenotypic perspective. Although more is being revealed about the genetic architecture of sexual ornaments, much still remains to be discovered. The comb of the chicken is one of the most widely recognized sexual ornaments, which has been shown to be correlated with both fecundity and bone allocation. In this study, we use a combination of multiple intercrosses between White Leghorn populations and wild-derived Red Junglefowl to, first, map quantitative trait loci (QTL) for bone allocation and, second, to identify expression QTL that correlate and colocalize with comb mass. These candidate quantitative genes were then assessed for potential pleiotropic effects on bone tissue and fecundity traits. We identify genes that correlate with both relative comb mass and bone traits suggesting a combination of both pleiotropy and linkage mediates gene regulatory variation in these traits.
|
|
| 19. |
- Ljunggren Söderman, Maria, et al.
(författare)
-
Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner - idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är bra på avfallshantering. Vi har lärt oss att återvinna mjölkkartonger och konservburkar. Våra återvinningscentraler samlar in allt från batterier till båtmotorer. På avfallsanläggningar runt om i landet tar man hand om både matavfall och farligt avfall, och man utvinner värme och energi ur förbränningen av avfall. Även om det fortfarande kan bli bättre, kan vi konstatera att vi har kommit en bit på vägen mot en mer hållbar avfallshantering.Förebyggande av avfall är prioriterat i de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Även EU prioriterar förebyggande av avfall. I det nya ramdirektivet för avfall står det att lagstiftning och politik på avfallsområdet bör styras av en avfallshierarki. Förebyggande av avfall står högst upp i hierarkin. Första prioritet är därmed att se till att det blir så lite avfall och avfall så fritt från gifter som möjligt. I direktivet finns även ett krav på att EU-länderna ska ta fram nationella program för det förebyggande arbetet. Programmet ska enligt direktivet vara klart senast 2014. Den finansiella fördelen med att förebygga avfall är enorm. Investeringar i förebyggande åtgärder är ett bra sätt att minska utgifterna för avfallshantering. Kommunerna inte bara sparar pengar på att man inte behöver samla in lika mycket avfall, utan sortering och drift av anläggningar kräver också mindre resurser. I slutändan gagnar det kommunmedborgarna både miljömässigt och ekonomiskt.Genom att förlänga livet på redan tillverkade produkter behöver man inte köpa nytt lika ofta. Besparingarna för färre och undvikna inköp kan bli stora, speciellt för större organisationer. Kommunerna har en stor potential att både nå fram till invånarna och att skapa storskaliga förändringar.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Nätt, Daniel, et al.
(författare)
-
Heritable genome-wide variation of gene expression and promoter methylation between wild and domesticated chickens
- 2012
-
Ingår i: BMC Genomics. - : BioMed Central. - 1471-2164. ; 13:59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Variations in gene expression, mediated by epigenetic mechanisms, may cause broad phenotypic effects in animals. However, it has been debated to what extent expression variation and epigenetic modifications, such as patterns of DNA methylation, are transferred across generations, and therefore it is uncertain what role epigenetic variation may play in adaptation. Here, we show that in Red Junglefowl, ancestor of domestic chickens, gene expression and methylation profiles in thalamus/hypothalamus differ substantially from that of a domesticated egg laying breed. Expression as well as methylation differences are largely maintained in the offspring, demonstrating reliable inheritance of epigenetic variation. Some of the inherited methylation differences are tissue-specific, and the differential methylation at specific loci are little changed after eight generations of intercrossing between Red Junglefowl and domesticated laying hens. There was an over-representation of differentially expressed and methylated genes in selective sweep regions associated with chicken domestication. Hence, our results show that epigenetic variation is inherited in chickens, and we suggest that selection of favourable epigenomes, either by selection of genotypes affecting epigenetic states, or by selection of methylation states which are inherited independently of sequence differences, may have been an important aspect of chicken domestication.
|
|
| 22. |
- Orlando, Ludovic, et al.
(författare)
-
Recalibrating Equus evolution using the genome sequence of an early Middle Pleistocene horse
- 2013
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 499:7456, s. 74-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The rich fossil record of equids has made them a model for evolutionary processes(1). Here we present a 1.12-times coverage draft genome from a horse bone recovered from permafrost dated to approximately 560-780 thousand years before present (kyr BP)(2,3). Our data represent the oldest full genome sequence determined so far by almost an order of magnitude. For comparison, we sequenced the genome of a Late Pleistocene horse (43 kyr BP), and modern genomes of five domestic horse breeds (Equus ferus caballus), a Przewalski's horse (E. f. prze-walskii) and a donkey (E. asinus). Our analyses suggest that the Equus lineage giving rise to all contemporary horses, zebras and donkeys originated 4.0-4.5 million years before present (Myr BP), twice the conventionally accepted time to the most recent common ancestor of the genus Equus(4,5). We also find that horse population size fluctuated multiple times over the past 2 Myr, particularly during periods of severe climatic changes. We estimate that the Przewalski's and domestic horse populations diverged 38-72 kyr BP, and find no evidence of recent admixture between the domestic horse breeds and the Przewalski's horse investigated. This supports the contention that Przewalski's horses represent the last surviving wild horse population(6). We find similar levels of genetic variation among Przewalski's and domestic populations, indicating that the former are genetically viable and worthy of conservation efforts. We also find evidence for continuous selection on the immune system and olfaction throughout horse evolution. Finally, we identify 29 genomic regions among horse breeds that deviate from neutrality and show low levels of genetic variation compared to the Przewalski's horse. Such regions could correspond to loci selected early during domestication.
|
|
| 23. |
- Palm, David, et al.
(författare)
-
Avfallsförebyggande i praktiken - En guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att förebygga avfall är högst upp i avfallshierarkin och den nivå som bör eftersträvas att nå ur miljösynpunkt. Ett problem är att ansvaret och möjligheterna för detta i de flesta fall inte ligger hos dem som arbetar med avfall. Men det finns områden som tätt anknyter till den traditionella avfallsverksamheten och här är återbruk, återanvändning och förberedelse av återanvändning, av produkter viktiga exempel. När en produkt återbrukas lever den längre och det gör att färre nya produkter behöver produceras och här finns en stor miljövinst. Vad som är lämpliga produkter att samla in beror bland annat på miljönytta, hanterbarhet och potentiella risker i form av farliga ämnen och farliga produkter och efterfrågan beroende på ekonomi. Varje verksamhet behöver själva upprätta riktlinjer för vad som ska samlas in. En grundregel är att ingenting bör återbrukas utan avlämnarens medgivande. I rapporten ges tips och vägledning om vilka produkter som är lämpliga att samla in i olika verksamheter. Återbruk kan ske genom en bytesbod, obemannad insamling, bemannad insamling eller genom bemannad mottagning och försäljning.
|
|
| 24. |
-
Rethinking Transport in the Øresund Region: Policies, Strategies and Behaviours
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Øresund EcoMobility contributes to knowledge creation for sustainable transport and green logistics, city transport, and energy systems with a specific focus on the conditions and needs of the Øresund region. In this book, long distance goods transport and strategies for green corridors through the Øresund and Europe are studied, multi-criteria models for analysis in transport and infrastructural planning are tested, City Logistics and the challenges within urban areas are scrutinised, challenges for fossil free transport systems are analysed, and mobility management in municipalities and use patterns in leisure travel are considered. In addition, the role of knowledge transfer between companies is examined. New energy systems are fundamental in creating a sustainable future, but are not enough – new forms of governance, planning, and stakeholder involvement to create sustainable supply chains are also needed. In the Øresund Region, the largest hub in Scandinavia for transport of goods and people, efficient and at the same time environmentally safe transport is a key factor for sustainable regional development. The Øresund Region is comparable to many other growth regions in the world, although, it has been fortunate enough not to suffer from the worst drawbacks of recent increases in transport development. However, this does not mean that we can become complacent. Increased congestion, noise, and emissions that largely can be attributed to transport of goods and people, have become evident. Today, with climate change at the forefront of the agenda for policy makers and public authorities, companies, organisation, and citizens it is important for all stakeholders, present and future, to become engaged in the discussion surrounding the implications of growth in the transportation network of the Øresund Region. Rethinking Transport in the Øresund Region: Policies, Strategies and Behaviours, is an important contribution in such a process of knowledge sharing and capacity building for the region. Øresund EcoMobility aims at innovating for economic, social, and environmental sustainability by addressing issues of green logistics, city transport, travel behaviour, and renewable energy systems. Through using new approaches to transport policies and legislation, by exploring new strategies in decision making and demand management, and by allowing for new forms of association to induce better allocation and use of resources and infrastructure, this book provides some of the answers and paths forward to help achieve a more sustainable future.
|
|
| 25. |
- Rubin, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Whole genome resequencing reveals loci under selection during chicken domestication
- 2010
-
Ingår i: Nature. - London : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 464:7288, s. 587-591
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Domestic animals are excellent models for genetic studies of phenotypic evolution. They have evolved genetic adaptations to a new environment, the farm, and have been subjected to strong human-driven selection leading to remarkable phenotypic changes in morphology, physiology and behaviour. Identifying the genetic changes underlying these developments provides new insight into general mechanisms by which genetic variation shapes phenotypic diversity. Here we describe the use of massively parallel sequencing to identify selective sweeps of favourable alleles and candidate mutations that have had a prominent role in the domestication of chickens (Gallus gallus domesticus) and their subsequent specialization into broiler (meat-producing) and layer (egg-producing) chickens. We have generated 44.5-fold coverage of the chicken genome using pools of genomic DNA representing eight different populations of domestic chickens as well as red jungle fowl (Gallus gallus), the major wild ancestor. We report more than 7,000,000 single nucleotide polymorphisms, almost 1,300 deletions and a number of putative selective sweeps. One of the most striking selective sweeps found in all domestic chickens occurred at the locus for thyroid stimulating hormone receptor (TSHR), which has a pivotal role in metabolic regulation and photoperiod control of reproduction in vertebrates. Several of the selective sweeps detected in broilers overlapped genes associated with growth, appetite and metabolic regulation. We found little evidence that selection for loss-of-function mutations had a prominent role in chicken domestication, but we detected two deletions in coding sequences that we suggest are functionally important. This study has direct application to animal breeding and enhances the importance of the domestic chicken as a model organism for biomedical research.
|
|
| 26. |
- Stare, Malin, et al.
(författare)
-
Förbättrade matavfalls-faktorer för verksamheter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt förslagen till etappmål i det kommande miljömålssystemet ska mängden matavfall minska med minst 20 procent mellan 2010-2015. Därutöver ska till 2015 minst 50 procent av det uppkomna matavfallet från hushåll, restauranger, skolkök och livsmedelsbutiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.SMED har tidigare tagit fram data över uppkommet och insamlat matavfall i Sveri-ge inom jordbruk, livsmedelsindustri, hushåll, livsmedelsbutiker, restauranger och skolkök. Data gällde år 2010 och syftade till att ge underlag till uppföljningen av etappmålet (Jensen m.fl. 2011).I studien från 2011 antogs att verksamheter (storkök, restauranger och livsmedels-butiker) sorterar ut allt uppkommet matavfall vid separat insamling av matavfall och den framtagna matavfallsfaktorn baserade sig på detta antagande. I verklighe-ten hamnar dock matavfall även i kärl- och säckavfallet varför den tidigare fram-räknade matavfallsfaktorn var underskattad (Jensen m.fl. 2011). I projektet fanns det dock inte finansiella medel att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i kärl- och säckavfallet. Av samma anledning studerades heller inte mängden matav-fall som uppkommer i grossistleden.Syftet med detta projekt var att undersöka de områden som inte täcktes in i studien från 2011 och på så sätt förbättra kvalitén på data för uppkommet matavfall för att kunna följa upp miljömål och statistik fortlöpande. Detta genom att ta fram en avfallsfaktor för matavfall för verksamheters kärl- och säckavfall samt ta fram uppgifter om mängden matavfall som går i retur från livsmedelsbutiker till grossis-ter och producenter. Det ingick också att ta fram information om hur stor den inter-na kassationen av färdiga och förpackade varor är i producent- och grossistled. Erhållna uppgifter jämfördes dessutom med uppgifter som tagits fram i andra lik-nande projekt.Restauranger, livsmedelsbutiker och skolorPlockanalyserna (en per typ av verksamhet) som ligger till grund för avfallsfaktorn (kg matavfall per anställd och år för livsmedelsbutiker och restauranger samt mängd per portion och år för skolkök) för kärl- och säckavfallet baseras på 17 stycken restauranger, 9 skolor och 15 livsmedelsbutiker i en kommun i Sverige. Samtliga arbetsställen i urvalet har separat insamling av utsorterat matavfall. I plockanalysen gjordes skillnad på onödigt och oundvikligt matavfall samt vad för typ av livsmedel som matavfallet utgjordes av. Mängden matavfall i kärl- och säckavfallet har räknats upp till årsbasis utifrån andelen matavfall från plockanaly-sen samt uppgifter om mängden kärl- och säckavfall för respektive restau-rang/skola/livsmedelsbutik år 2011.Genom att matcha restaurangerna och livsmedelsbutikerna mot SCB:s företagsda-tabas (FDB) togs uppgifter om antal anställda för 2011 fram för respektive arbets-ställe. Baserat på ovanstående data kunde därefter mängden matavfall i kärl- och säckavfallet per anställd och år i genomsnitt beräknas. För skolor användes antal serverade portioner per skola för att beräkna matavfall per portion.I tabell 1 visas projektets resultat baserat på genomförda plockanalyser.Tabell 1. Matavfall från restauranger, livsmedelsbutiker och skolor, uppdelat på matav-fallsfaktorer för kärl- och säckavfall och för separat matavfallsinsamling samt beräkna-de totalmängder i Sverige och andel i kärl- och restavfallet. Restaurang Livsmedelsbutik Skola Avfallsfaktor kärl- och säckavfall (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)3043742,8Avfallsfaktor matavfall separat insamling (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)1 05956518,2Avfallsfaktor totalt uppkommet (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)136393921,0Total mängd matavfall (ton)127 00067 00030 000Andel i säck- och kärlavfall av total mängd matavfall (%)224013
|
|
| 27. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsnittet om matavfall innefattar fyra olika matavfallsalstrare:HandelnRestaurangerStorkökHushållI rapporten föreslås ny eller förbättrad metodik att genomföras inom produktions-projektet enligt följande:HANDELFör handeln hoppas vi att projektet finansierat av Nordiska Ministerrådet kommer att ta fram tillräckligt bra data för att det ska vara möjligt att ta fram förbättrade avfallsfaktorer för uppkommet matavfall.RESTAURANGERSMED gör bedömningen att kommuner med viktbaserad avfallstaxa och separat hämtning av matavfall är en möjlig väg att få fram uppgifter som kan ligga till grund för nya faktorer vad gäller uppkomna mängder matavfall. I rapporten tas uppgifter från några kommuner fram – för att göra underlaget tillräckligt behöver kontakt tas med ytterligare några kommuner. Avfallsfaktorer kan då skapas basera-de på avfall/ anställd för olika typer av restauranger. För att få en uppdelning på olika typer av matavfall föreslås ett antal restauranger att kontaktas och tillfrågas om fördelningen.STORKÖKÄven för storkök ses kommuner som en lämplig datakälla. Också här behöver kon-takt tas med fler kommuner för att få tillräckligt underlag för en framtagning av avfallsfaktor, Det bästa är troligen att göra en faktor totalt per portion, d.v.s. mäng-den matavfall per serverad portion. I vissa fall kommer data per portion från ett kök där man både har tillagning och servering och i andra fall kommer data per portion från två olika datakällor, en mängd från produktionsköket per portion och en mängd från det kök där maten serveras. Eftersom mängderna varierar mycket är det viktigt att göra ett relativt stort urval för att få bra data och att man om möjligt försöker få fram data över hur många elever som är knutna till olika typer av kök.I dagsläget bedömer vi att detta är en rimlig väg att ta fram uppgifter om matav-fallsmängder från storkök. Faktorn kan sedan baseras på antal serverade portioner.Däremot kan det bli mycket svårt att få data över total mängd från andra typer av storkök i till exempel vård och äldreomsorgen. Här är svårigheten att hitta något att använda som uppräknings tal, till exempel serverade portioner. SMED föreslår att man inom kommande produktionsprojekt ser över möjligheten till att hitta uppgif-6ter som skulle kunna användas som uppräkningsfaktor och om man hittar det an-vända samma faktor som för skolkök.Framtagandet av avfallsfaktorer för restauranger och storkök förutsätter att kom-munerna är villiga att lämna ifrån sig dessa uppgifter. De kommuner som vi varit i kontakt med under projektet har varit tillmötesgående.Det är också viktigt att försöka göra ett strategiskt urval av storkök, restauranger och butiker om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behöver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.Det kan också vara av intresse att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök – både på restavfallet för att se vad som inte sorteras ut och på det utsorte-rade avfallet för att se vad det är för matavfall som slängs.HUSHÅLLSMED rekommenderar att man för data avseende 2010 försöker medverka vid några kommuners plockanalyser för att på så sätt få bra uppgifter om mängder matavfall samt även uppdelat på svinn/ oundvikligt (vilket är intressant ur sam-hällssynpunkt och en viktig fråga). Man måste då ta hänsyn till den övriga insam-lingen i kommunen (om de har separat hämtning av matavfall behöver detta läggas till på mängderna) etc.Det är också viktigt att man försöker göra ett strategiskt urval av hushåll där man genomför plockanalyser om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behö-ver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.När man har kontakt med kommunerna kan man också utreda möjligheterna att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök.
|
|
| 28. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljömål Mål som berör avfallshanteringen finns dels som delmål i de svenska nationella miljömålen, dels som mål i EUs avfallsdirektiv. De svenska målen berör bland annat biologisk behandling av matavfall, total återvinningsnivå för hushållsavfall och fosforåterföring. Målen i avfallsdirektivet berör återvinning av hushållsavfall och av byggavfall.I rapporten har dessa mål gåtts igenom och hur avfallsstatistikinsamlingen kan anpassas för att följa upp dessa mål. Vi har förutsatt att de delmål som gällde för 2010 kommer att ersättas av nya etappmål, t.ex. för 2015, med liknande innebörd som delmålen hittills. Bedömningen är att uppgifter går att få fram genom avfalls-statistiken men att vissa speciella data kan behöva samlas in beroende på vilken beräkningsmetodik man väljer.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Timmons, James A., et al.
(författare)
-
Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans
- 2010
-
Ingår i: Journal of applied physiology. - : American Physiological Society. - 8750-7587 .- 1522-1601. ; 108:6, s. 1487-1496
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Timmons JA, Knudsen S, Rankinen T, Koch LG, Sarzynski M, Jensen T, Keller P, Scheele C, Vollaard NB, Nielsen S, Akerstrom T, MacDougald OA, Jansson E, Greenhaff PL, Tarnopolsky MA, van Loon LJ, Pedersen BK, Sundberg CJ, Wahlestedt C, Britton SL, Bouchard C. Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans. J Appl Physiol 108: 1487-1496, 2010. First published February 4, 2010; doi:10.1152/japplphysiol.01295.2009.-A low maximal oxygen consumption ((V) over dotO(2max)) is a strong risk factor for premature mortality. Supervised endurance exercise training increases (V) over dotO(2max) with a very wide range of effectiveness in humans. Discovering the DNA variants that contribute to this heterogeneity typically requires substantial sample sizes. In the present study, we first use RNA expression profiling to produce a molecular classifier that predicts (V) over dotO(2max) training response. We then hypothesized that the classifier genes would harbor DNA variants that contributed to the heterogeneous (V) over dotO(2max) response. Two independent preintervention RNA expression data sets were generated (n = 41 gene chips) from subjects that underwent supervised endurance training: one identified and the second blindly validated an RNA expression signature that predicted change in (V) over dotO(2max) (""predictor"" genes). The HERITAGE Family Study (n = 473) was used for genotyping. We discovered a 29-RNA signature that predicted (V) over dotO(2max) training response on a continuous scale; these genes contained similar to 6 new single-nucleotide polymorphisms associated with gains in (V) over dotO(2max) in the HERITAGE Family Study. Three of four novel candidate genes from the HERITAGE Family Study were confirmed as RNA predictor genes (i.e., ""reciprocal"" RNA validation of a quantitative trait locus genotype), enhancing the performance of the 29-RNA-based predictor. Notably, RNA abundance for the predictor genes was unchanged by exercise training, supporting the idea that expression was preset by genetic variation. Regression analysis yielded a model where 11 single-nucleotide polymorphisms explained 23% of the variance in gains in (V) over dotO(2max), corresponding to similar to 50% of the estimated genetic variance for (V) over dotO(2max). In conclusion, combining RNA profiling with single-gene DNA marker association analysis yields a strongly validated molecular predictor with meaningful explanatory power. (V) over dotO(2max) responses to endurance training can be predicted by measuring a similar to 30-gene RNA expression signature in muscle prior to training. The general approach taken could accelerate the discovery of genetic biomarkers, sufficiently discrete for diagnostic purposes, for a range of physiological and pharmacological phenotypes in humans.
|
|
| 32. |
- Wright, Dominic, et al.
(författare)
-
Onset of Sexual Maturity in Female Chickens is Genetically Linked to Loci Associated with Fecundity and a Sexual Ornament
- 2012
-
Ingår i: Reproduction in domestic animals. - : Blackwell Publishing. - 0936-6768 .- 1439-0531. ; 47:SI, s. 31-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Onset of sexual maturation is a trait of extreme importance both evolutionarily and economically. Unsurprisingly therefore, domestication has acted to reduce the time to sexual maturation in a variety of animals, including the chicken. In comparison with wild progenitor chickens [the Red Junglefowl (RJF)], domestic layer hens attain maturity approximately 20% earlier. In addition, domestic layers also possess larger combs (a sexual ornament), produce more eggs and have denser bones. A large quantitative trait loci (QTL) analysis (n = 377) was performed using an F2 intercross between a White Leghorn layer breed and a RJF population, with onset of sexual maturity measured and mapped to three separate loci. This cross has already been analysed for comb mass, egg production and bone allocation. Onset of sexual maturity significantly correlated with comb mass, whilst the genetic architecture for sexual maturity and comb mass overlapped at all three loci. For two of these loci, the QTL for sexual maturity and comb mass were statistically indistinguishable from pleiotropy, suggesting that the alleles that increase comb mass also decrease onset of sexual maturity.
|
|
| 33. |
- Wright, Dominic, 1977-, et al.
(författare)
-
The genetic architecture of domestication in the chicken: effects of pleiotropy and linkage
- 2010
-
Ingår i: Molecular Ecology. - Oxford : Blackwell Publishing Ltd. - 0962-1083 .- 1365-294X. ; 19, s. 5140-5156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The extent of pleiotropy and epistasis in quantitative traits remains equivocal. In the caseof pleiotropy, multiple quantitative trait loci are often taken to be pleiotropic if theirconfidence intervals overlap, without formal statistical tests being used to ascertain ifthese overlapping loci are statistically significantly pleiotropic. Additionally, the degreeto which the genetic correlations between phenotypic traits are reflected in thesepleiotropic quantitative trait loci is often variable, especially in the case of antagonisticpleiotropy. Similarly, the extent of epistasis in various morphological, behavioural andlife-history traits is also debated, with a general problem being the sample sizes requiredto detect such effects. Domestication involves a large number of trade-offs, which arereflected in numerous behavioural, morphological and life-history traits which haveevolved as a consequence of adaptation to selective pressures exerted by humans andcaptivity. The comparison between wild and domestic animals allows the geneticanalysis of the traits that differ between these population types, as well as being ageneral model of evolution. Using a large F2 intercross between wild and domesticatedchickens, in combination with a dense SNP and microsatellite marker map, bothpleiotropy and epistasis were analysed. The majority of traits were found to segregate in11 tight ‘blocks’ and reflected the trade-offs associated with domestication. These blockswere shown to have a pleiotropic ‘core’ surrounded by more loosely linked loci. Incontrast, epistatic interactions were almost entirely absent, with only six pairs identifiedover all traits analysed. These results give insights both into the extent of such blocks inevolution and the development of domestication itself.
|
|
