| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Att bryta reproduktion i kulturskolan
- 2022
-
In: Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. - : Gidlunds förlag. - 9789178444854 ; , s. 153-174
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Att bryta reproduktionen i kulturskolan
- 2022. - 1
-
In: Rimdrottningar, folkmusiker och rockband. - Möklinta : Gidlunds förlag. ; , s. 153-174
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Chefers positioneringar i relation till breddat deltagande i kulturskolan
- 2023. - 1
-
In: Kulturskolen som inkluderende kraft. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 9788202799670 - 9788202652326 ; , s. 127-153
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This article sheds light on policy enactment in response to political goals of widening participation in Swedish community schools of music and arts (kulturskola). The data for this article is based on interviews with five principals from five such schools. The principals’ accounts were interpreted in a discourse psycho- logical framework and six different ways to position themselves as leaders were found: The Trend-spotter, The Progressive Enforcer, Friend of Long-term Learning, The Implementer, The Critic and The Chameleon. The position The Trend-spotter and The Progressive Enforcer are associated with a common tendency to pronounce the schools’ mission to reach new target groups and a focus on new marketing and teaching methods. The Friend of Long-term Learning and The Critic guard long-term and in-depth learning and sufficient resources to achieve it. The principals’ policy enactment can be described as a balancing act defined by loyalty to local political goals versus loyalty to learning goals. The principals’ positioning in relation to the teachers express loyalty as well as a marked tendency to urge the teachers to renew the teaching methods. Whether the principals position themselves as Implementer or Critic is interpreted as depending on allocated resources. The Chameleon strives to integrate different positions. These positions are discussed relative to widening participation and institutional discourses such as breadth versus depth discourse and management discourse versus a discourse for learning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
”Dynamic and stable, broad and deep” Directors’ positioning in response to widening participation in the Swedish Community Schools of Music and Arts
- 2019
-
In: Presentation vid konferensen Cutting Edge Kulturskole 2019.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This article sheds light on policy enactment in response to political goals of widening participation in Swedish Community Schools of Music and Arts. Interviews with five directors from four such schools were performed. The directors accounts were interpreted in a discourse psychological framework and six different ways to position themselves as leaders were found – The Trend-spotter, The Progressive Enforcer, Friend of Long-term Learning, The Implementer, The Critic and The Pragmatic Facilitator. The results of the analysis reveal common discursive assumptions, interpreted as policy as discourse and local variations interpreted as policy as (con)text. The position The Trend-spotter is associated with common discursive assumptions and policy as discourse while the other positions are associated with variations and policy as (con)text. The Trend-spotter represents a common tendency to pronounce the schools’ mission to reach new target groups and a vibrant activity aiming at developing new marketing- and teaching methods. The directors’ policy enactment can be described as a balancing act defined by loyalty to local political goals and loyalty to learning goals. The directors positioning in relation to the teachers express loyalty as well as a marked tendency to urge the teachers to renew the teaching methods. Whether The Implementer or The Critic dominates is interpreted as depending on allocated resources. The Pragmatic Facilitator strives to integrate different positions. Potential value conflicts between, for example, a breadth and a depth discourse, a management discourse and a discourse for learning are discussed. The results are discussed linked to related policy processes in Sweden and other Nordic countries.
|
|
| 8. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-, et al.
(author)
-
Exploring equal opportunities : Children’s experiences of the Swedish Community School of Music and Arts
- 2018
-
In: Research Studies in Music Education. - : Sage Publications. - 1321-103X .- 1834-5530. ; 40:2, s. 191-210
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores the social stratification of the Swedish Community School of Music and Arts, which offers voluntary extra-curricular arts education to children in Sweden, and children’s experiences of attending the school. A survey was executed where sixth-graders in Sweden were asked about their experiences of the school and about background factors such as their gender, country of birth, parents’ level of education and family involvement in the music and arts. The results show that the typical Swedish Community School of Music and Arts student is a Swedish-born girl with well-educated parents. Children of parents who play an instrument or sing are more likely to find their way to the school, and the level of support that parents provide contributes to the children’s persistence in their studies. In sum, the results largely conform to cultural reproduction theory.
|
|
| 9. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-, et al.
(author)
-
Exploring equal opportunities : Children’s experiences of the Swedish Community School of Music and Arts
- 2018
-
In: Research Studies in Music Education. - London : Sage Publications. - 1321-103X .- 1834-5530. ; 40:2, s. 191-210
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores the social stratification of the Swedish Community School of Music and Arts, which offers voluntary extra-curricular arts education to children in Sweden, and children’s experiences of attending the school. A survey was executed where sixth-graders in Sweden were asked about their experiences of the school and about background factors such as their gender, country of birth, parents’ level of education and family involvement in the music and arts. The results show that the typical Swedish Community School of Music and Arts student is a Swedish-born girl with well-educated parents. Children of parents who play an instrument or sing are more likely to find their way to the school, and the level of support that parents provide contributes to the children’s persistence in their studies. In sum, the results largely conform to cultural reproduction theory. © The Author(s) 2018
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Kulturskolan och sociala aspekter av barns kulturutövande
- 2015
-
In: Mötesplats CUL, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, 5 nov 2015.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattning av avhandlingsplan Många barn i Sverige tar idag del av kulturskolans verksamhet i någon form. Kulturskolorna kan ha väldigt olika karaktär och verksamhet men till stor övervägande del handlar det om frivilligt kulturutövande på barnens fritid och alla deltar såklart inte. En del forskning tyder på att kulturskolan kan uppfattas ha en sluten och exkluderande karaktär (Rostvall & West, 2001; Tivenius, 2008) och ofta tycks ha svårt att nå utanför den etniskt svenska medelklassen (Elofsson, 2009; Hofvander Trulsson, 2004). Samtidigt tar kulturskolor initiativ att nå nya elevkategorier t.ex. som strategier för att rekrytera elever till orkesterinstrument. I de sammanhangen kan samarbeten mellan kulturskola och grundskola bli aktuellt. Att undersöka vad som sker i dessa möten mellan kontexter är något som intresserar mig. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka barns och ungdomars kulturutövande i relation till sociala aspekter. Frågor kommer att fokuseras som handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolans verksamhet. Vilken socioekonomisk bakgrund har barnen som är aktiva i kulturskolan och vilken kulturell bakgrund har deras föräldrar? Hur kan dessa faktorer kopplas till de sätt undervisningen bedrivs på? Kulturskolors samarbetsprojekt med grundskola och orkesterverksamhet inom El Sistema kommer också att fokuseras inom avhandlingens ram. Jag vill undersöka också sådana verksamheter när det gäller jämlikhet och andra sociala aspekter av barns kulturutövande i allmänhet och musicerande i synnerhet. Då grundskola respektive El Sistema kommer att komma i blickpunkten kommer dessa verksamheter att ställas i relation till kulturskola. En sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en ”kappa” planeras. Artikel 1 är under arbete och utgår empiriskt ifrån en redan utförd utvärdering av ett samarbetsprojekt mellan kulturskola och grundskola (Jeppsson, opublic. manus). Projektet innebar att barn spelade blåsorkester med sin skolklass och skulle kunna ses som ett rekryteringsinitiativ från kulturskolan. Empirin är insamlad och består av material från fokusgruppsamtal som planeras att analyseras diskursanalytiskt. Artikel 2 kommer att innebära ett samarbete med min handledare prof Monica Lindgren och ha anknytning till regeringens kulturskoleutredning. Analysen planeras bygga på en enkät administrerad av SCB som rör sjätteklassares medverkan i kulturskola och bakgrundsfrågor som rör t.ex. bostadsstandard och föräldrars utbildning och kulturintresse. Artikel 3 kommer att handla om orkestermetoden El Sistema och deras metoder för att nå barn som inte nås av kulturskolans ”vanliga” verksamhet. Etnografisk metod planeras med lektionsbesök och intervjuer/samtal med lärare och elever i verksamheten. Upplägget för artikel 4 kommer att utgå från frågor som väckts under arbetet med de andra artiklarna och hålls därför öppet.
|
|
| 13. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Kulturskolechefers positioneringar i relation till politiska mål om breddat deltagande i kulturskolan : en policy enactment-studie
- 2019
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This article sheds light on policy enactment in response to political goals of widening participation in Swedish Community Schools of Music and Arts (kul- turskola). The data for this article is based on interviews with five principals from five such schools. The principals’ accounts were interpreted in a discourse psycho- logical framework and six different ways to position themselves as leaders were found: The Trend-spotter, The Progressive Enforcer, Friend of Long-term Learning, The Implementer, The Critic and The Chameleon. The position The Trend-spotter and The Progressive Enforcer are associated with a common tendency to pronounce the schools’ mission to reach new target groups and a focus on new marketing- and teaching methods. The Friend of Long-term Learning and The Critic guard long-term and in-depth learning and sufficient resources to achieve it. The principals’ policy enactment can be described as a balancing act defined by loyalty to local political goals versus loyalty to learning goals. The principals’ positioning in relation to the teachers express loyalty as well as a marked tendency to urge the teachers to renew the teaching methods. Whether the principals position themselves as Implementer or Critic is interpreted as depending on allocated resources. The Chameleon strives to integrate different positions. These positions are discussed relative to widening participation and institutional discourses such as breadth versus depth discourse and management discourse versus a discourse for learning.
|
|
| 14. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Kulturskolelärares legitimitetsarbete i mötet med ett politiskt ideal om socialt inkluderande musikundervisning.
- 2018
-
In: Finnish Journal of Music Education. - Helsinki : Sibelius Academy. - 1239-3908. ; 21:02, s. 38-53
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study is to shed light on music teachers’ constructions of legitimacy in response to a political ideal of socially inclusive music education in the Swedish Community Schools of Music and Arts. Eighteen teachers from five such schools participated in focus group discussions. Discursive psychology as well as the perspective of new institutionalism and Bourdieu’s concepts of field and doxa formed the basis for the analysis. In order to legitimize their programs, the teachers cited a range from inclusion in an existing tradition to inclusion through the influence of students and a broad range of offered courses. Through its association with social inclusion, the El Sistema concept is suggested to have the potential to bring legitimacy to the schools in the form of institutionalized myth. Simultaneously as the dissemination of the El Sistema concept in the field of Community Schools of Music and Arts creates isomorphism, these schools also display a strong tendency toward localized variation, which conveys their decoupling capacity. An implication on the policy level is to support programs that are deemed socially inclusive, regardless of whether it adheres to the construct of El Sistema, and, thereby, see through the institutionalized myth of this concept.
|
|
| 15. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Kulturskolelärares kamp om definitionen av god inkluderande musikundervisning
- 2017
-
In: Mötesplats CUL, Konferens med forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, 24-25 oktober 2017.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Den pågående studie jag önskar presentera vid konferensen är en del av min avhandling, där det övergripande syftet är att undersöka barns och ungdomars organiserade kulturutövande och musikutövande i relation till social inkludering. Den svenska kulturskolan, och barnens kulturutövande där, utgör navet i avhandlingen. Den pågående studien är den andra i den planerade sammanläggningsavhandlingen och syftar till att undersöka hur musiklärare inom El Sistema respektive övrig kulturskola talar om social inkludering i relation till sin verksamhet. En utgångspunkt för samtalen är resultat ur artikel 1 i avhandlingen (Jeppsson & Lindgren, in press). En belysning eftersträvas av hur lärarnas retorik kring begreppet social inkludering i de respektive verksamheterna formas. Musiklärare inom El Sistema och övrig kulturskolan medverkar i fokusgruppsamtal som filmas och analyseras diskursanalytiskt med utgångspunkt från Bourdieus (1977) begrepp kapital, fält och doxa. I presentationen kommer en preliminär analys av delar av empirin att presenteras.
|
|
| 16. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-, et al.
(author)
-
Kulturskolerelatert forskning i Norden
- 2019
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Inledning: Kulturskolefeltet har i lang tid ønsket en oversikt over forskning på kulturskole. Norsk kultur- skoleråd ønsket å legge til rette for en kunnskapsoversikt (review) over kulturskolerelatert forsk- ning i Norge, det vil si en systematisert fortegnelse over all forskningslitteratur der kulturskole er forskningsobjekt samt fagrelevant forskning der kulturskole er eksplisitt omtalt. Formålet skulle være å få en oversikt over kulturskolen som forskningsfelt og gjøre eksisterende forskning kjent og lettere tilgjengelig for både forskere og praksisfeltet.Prosjektet ble igangsatt av Norsk kulturskoleråd sent i 2017, og endret seg noe gjennom året 2018 da det ble klart at det ville være mer hensiktsmessig å se på kulturskoleforskning i et nordisk perspektiv. Samme år lyktes å samle en arbeidsgruppe med representanter også fra Sverige, Finland og Danmark. Det nyopprettede svenske Kulturskolecentrum (sorterer under Kulturrådeti Sverige), hadde sammenfallende interesser om en slik kunnskapsoversikt, og har bidratt økonomisk til prosjektet.Prosjektgruppen har definert oppgaven som ligger bak denne rapporten til å være følgende: Å fremskaffe, kartlegge, systematisere, og tilgjengeliggjøre forskningslitteratur fra hele Nordender kulturskole er forskningsobjekt eller der kulturskole er eksplisitt adressert.Vi har tatt med fagfellevurderte artikler og alle vitenskapelige publikasjoner, doktorgradsavhandlinger, forskningsrapporter samt masteroppgaver og fagartikler. Vi har vært mest opptatt av nyere forskning, men har i prinsippet ikke satt noen grense bakover i tid for hva som er relevant.Rapporten forholder seg til Sverige, Norge, Danmak og Finland, og er skrevet på norsk, svensk og dansk. Referanser på finsk har oversettelse av tittelen til engelsk eller svensk i hard parentes i litteraturlisten.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
Music teachers’ perspectives on their chances to disrupt cultural and social reproduction in the Swedish Community Schools of Music and Arts
- 2020
-
In: Nordic Research in Music Education. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 1:1, s. 58-80
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study sheds light on music teachers’ perspectives on their chances to disrupt cultural and social reproduction in music education in the Swedish Community Schools of Music and Arts (kulturskolor, sing. kulturskola). Focus group conversations were carried out involving 18 teachers at five such schools. As a point of departure, the analysis of the conversations applied the theoretical perspective of Bourdieu with an emphasis on the concepts explicit versus implicit pedagogy and Bernstein’s corresponding concepts visible and invisible pedagogy. The analysis discusses explicit versus implicit assumptions interwoven in the teachers’ accounts of their efforts. The teachers describe it as difficult to challenge social structures. Based on marketing efforts vis-á-vis families from immigrant backgrounds, the teachers point to differing understandings of the significance of participation in the programmes. The teachers’ descriptions point to opportunities that stem from efforts to facilitate children taking part in music education in cooperation with compulsory schools, teaching practice habits and more general behaviours, and initiatives to reach parents and children from immigrant backgrounds with information. The descriptions show explicit as well as implicit components, often in terms of implicit assumptions embedded in an explicit framing. Reflection upon implicit assumptions is suggested as a means to develop more radical strategies to disrupt cultural and social reproduction in the Swedish kulturskolor.
|
|
| 19. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Musiklärare i kulturskolan och deras uppfattningar om barns hinder för deltagande i kulturskolan : El Sistemalärares och andra kulturskolemusiklärares diskurser om social inkludering
- 2017
-
In: Cutting Edge Kulturskole.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Den pågående studie jag önskar presentera vid konferensen är en del av min avhandling, där det övergripande syftet är att undersöka barns och ungdomars organiserade kulturutövande och musikutövande i relation till social inkludering. Den svenska kulturskolan, och barnens kulturutövande där, utgör navet i avhandlingen. Den pågående studien utgår från den snedrekrytering av barn i den svenska kulturskolan som påvisats i min tidigare artikel (Jeppsson & Lindgren, in press) och hinder för barns deltagande som identifierats i den svenska kulturskoleutredningen (SOU 2016:69). Studien syftar till att undersöka och fördjupa förståelsen för kulturskoleärares perspektiv på dessa hinder. Hur ser lärarna på dessa hinder och den snedrekrytering av barn till kulturskolan som framkommit i artikeln och hur ser de på sin egen roll i relation till detta? Musiklärare i kulturskolan (och eventuellt kulturskolemusiklärare som samarbetar med grundskolor) planeras medverka i fokusgruppsamtal som planeras att filmas och analyseras diskursanalytiskt. I presentationen kommer en preliminär analys av delar av empirin att presenteras. Den pågående studie jag önskar presentera vid konferensen är en del av min avhandling, där det övergripande syftet är att undersöka barns och ungdomars organiserade kulturutövande och musikutövande i relation till social inkludering. Den svenska kulturskolan, och barnens kulturutövande där, utgör navet i avhandlingen. Den pågående studien är den andra i den planerade sammanläggningsavhandlingen och syftar till att undersöka hur musiklärare inom El Sistema respektive övrig kulturskola talar om social inkludering i relation till sin verksamhet. En utgångspunkt för samtalen är resultat ur artikel 1 i avhandlingen (Jeppsson & Lindgren, in press). En belysning eftersträvas av hur lärarnas retorik kring begreppet social inkludering i de respektive verksamheterna formas. Musiklärare inom El Sistema och övrig kulturskolan medverkar i fokusgruppsamtal som filmas och analyseras diskursanalytiskt med utgångspunkt från Bourdieus (1977) begrepp kapital, fält och doxa. I presentationen kommer en preliminär analys av delar av empirin att presenteras.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. : Kulturell reproduktion och strategier för breddar deltagande i den svenska kulturskolan.
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- One point of departure of this study is the intensified national interest at the policy level in Swedish kulturskolor (Community Schools of Music and Arts) as an inclusive and accessible institution. Yet, the field can be described as torn between tradition and change. The field’s tra- ditional features can be understood as associated with the music field’s institutional discourses.The aim of the study is to deepen our understanding of Swedish kulturskolor as a field in relation to the political mission to strive for widening participation. The theoretical perspective of Bourdieu is applied at an overarching level, supplemented with discourse theo- retical perspectives. Discourses are understood as resources in actors’ positioning in the field.This mixed-methods study is based on a survey of 2413 sixth-graders, focus group conversations with 18 teachers, and interviews with five principals of seven kulturskolor. The results of article I identify the typical student as a Swedish-born girl with well-educated parents, in line with Bourdieu’s theory of cultural reproduction. It is suggested that a “kultur skola-appropriate habitus” contributes to children’s satisfaction in their studies.In article II–IV, teachers’ and principals’ strategies for widening participation incor- porated various measures from inclusion in existing tradition to inclusion through a wide range of flexible and short-term courses. The strategies and positions are interpreted as orthodox versus heterodox strategies to legitimize the programmes.The theoretically informed conclusions describe the field as heteronomous and affected by media, politics, and economics – a phenomenon interpreted as comprising cross-field effects. Despite the field’s diminishing autonomy, teachers and principals are seen as power- ful actors who are encouraged to take action in shaping conditions for participation in the kulturskolor of the future.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
"Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan : “Dynamic and stable, broad and deep”. Cultural reproduction and strategies for widening participation in the Swedish kulturskolor
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- One point of departure of this study is the intensified national interest at the policy level in Swedish kulturskolor (Community Schools of Music and Arts) as an inclusive and accessible institution. Yet, the field can be described as torn between tradition and change. The field’s traditional features can be understood as associated with the music field’s institutional discourses. The aim of the study is to deepen our understanding of Swedish kulturskolor as a field in relation to the political mission to strive for widening participation. The theoretical perspective of Bourdieu is applied at an overarching level, supplemented with discourse theoretical perspectives. Discourses are understood as resources in actors’ positioning in the field. This mixed-methods study is based on a survey of 2413 sixth-graders, focus group conversations with 18 teachers, and interviews with five principals of seven kulturskolor. The results of article I identify the typical student as a Swedish-born girl with well-educated parents, in line with Bourdieu’s theory of cultural reproduction. It is suggested that a “kulturskola-appropriate habitus” contributes to children’s satisfaction in their studies. In article II–IV, teachers’ and principals’ strategies for widening participation incorporated various measures from inclusion in existing tradition to inclusion through a wide range of flexible and short-term courses. The strategies and positions are interpreted as orthodox versus heterodox strategies to legitimize the programmes. The theoretically informed conclusions describe the field as heteronomous and affected by media, politics, and economics – a phenomenon interpreted as comprising cross-field effects. Despite the field’s diminishing autonomy, teachers and principals are seen as powerful actors who are encouraged to take action in shaping conditions for participation in the kulturskolor of the future.
|
|
| 24. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967-
(author)
-
”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- One point of departure of this study is the intensified national interest at the policy level in Swedish kulturskolor (Community Schools of Music and Arts) as an inclusive and accessible institution. Yet, the field can be described as torn between tradition and change. The field’s tra- ditional features can be understood as associated with the music field’s institutional discourses.The aim of the study is to deepen our understanding of Swedish kulturskolor as a field in relation to the political mission to strive for widening participation. The theoretical perspective of Bourdieu is applied at an overarching level, supplemented with discourse theo- retical perspectives. Discourses are understood as resources in actors’ positioning in the field.This mixed-methods study is based on a survey of 2413 sixth-graders, focus group conversations with 18 teachers, and interviews with five principals of seven kulturskolor. The results of article I identify the typical student as a Swedish-born girl with well-educated parents, in line with Bourdieu’s theory of cultural reproduction. It is suggested that a “kultur skola-appropriate habitus” contributes to children’s satisfaction in their studies.In article II–IV, teachers’ and principals’ strategies for widening participation incor- porated various measures from inclusion in existing tradition to inclusion through a wide range of flexible and short-term courses. The strategies and positions are interpreted as orthodox versus heterodox strategies to legitimize the programmes.The theoretically informed conclusions describe the field as heteronomous and affected by media, politics, and economics – a phenomenon interpreted as comprising cross-field effects. Despite the field’s diminishing autonomy, teachers and principals are seen as power- ful actors who are encouraged to take action in shaping conditions for participation in the kulturskolor of the future.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Sociala villkor för barns kulturutövande/musikutövande i kulturskola
- 2016
-
In: Mötesplats CUL, Forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, 25-26 oktober, Stenungsund.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka barns och ungdomars organiserade kulturutövande och musikutövande i relation till social inkludering. Kulturskolan och barnens frivilliga kulturutövande där utgör navet i avhandlingen. Frågor kommer att fokuseras som handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolan verksamhet utifrån vilken socioekonomisk och kulturell bakgrund barnen har. En del forskning tyder på att kulturskolan kan uppfattas ha en sluten och exkluderande karaktär (Rostvall & West, 2001; Tivenius, 2008) och ofta tycks ha svårt att nå utanför den etniskt svenska medelklassen (Elofsson, 2009; Hofvander Trulsson, 2004). Ett syfte är också att belysa barnens uppfattningar då det gäller social inkludering och kulturskolans verksamhet i allmänhet och i jämförelse med musikundervisningsformen El Sistema. Artikel 1 kommer att bidra med en bred bakgrundsbeskrivning och utgångspunkt för de följande artiklarnas mer specificerade fördjupningar kring barns musikutövande. Frågor som fokuseras handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolans verksamhet. Artikel 2 planeras att fördjupa förståelsen av barnen perspektiv när det gäller skäl till att gå på respektive inte gå på kulturskolan och hur de uppfattar kulturskolan och kulturskolans betydelse för dem. I artikel 3 planerar jag att undersöka barnens perspektiv på El Sistema.
|
|
| 27. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Sociala villkor för barns kulturutövande/musikutövande i kulturskola
- 2017
-
In: Konferens med Nordiskt Nätverk för Musikpedagogisk Forskning, 14-16 mars, Göteborg.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Under NNMPF-konferensen planerar jag att presentera under doktoranddagen den 13 mars. Jag planerar att presentera min avhandlingsplan och/eller delar ur artikel 2. Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka barns och ungdomars organiserade kulturutövande och musikutövande i relation till social inkludering. Kulturskolan och barnens frivilliga kulturutövande där utgör navet i avhandlingen. Frågor kommer att fokuseras som handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolan verksamhet utifrån vilken socioekonomisk och kulturell bakgrund barnen har. Ett syfte är också att identifiera hinder för social inkludering på kulturskolorna och fördjupa förståelsen för dessa hinder, dels från elevernas perspektiv och dels från lärarnas. En del forskning tyder på att kulturskolan kan uppfattas ha en sluten och exkluderande karaktär (Rostvall & West, 2001; Tivenius, 2008) och ofta tycks ha svårt att nå utanför den etniskt svenska medelklassen (Elofsson, 2009; Hofvander Trulsson, 2004). El Sistema som är en musikverksamhet med uttalat social ambitioner kommer i avhandlingen att ställas i relation till kulturskolan. Artikel 1 bidrar med en bred bakgrundsbeskrivning och utgångspunkt för de följande artiklarnas mer specificerade fördjupningar kring sociala villkor för barns musikutövande. Frågor som fokuseras i artikel 1 handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolans verksamhet. Artikel 2 planeras att fördjupa förståelsen av lärarnas perspektiv på identifierade hinder för barns medverkan i kulturskolans musikverksamhet. Musiklärare i kulturskolan och musiklärare i El Sistema planeras medverka i fokusgruppsamtal.
|
|
| 28. |
- Jeppsson, Cecilia, 1967
(author)
-
Sociala villkor för barns musikutövande i kulturskola
- 2016
-
In: Konferens med Nordiskt Nätverk för Musikpedagogisk Forskning, 7-8 mars, Hamar, Norge.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Många barn i Sverige tar idag del av kulturskolans verksamhet i någon form. Kulturskolorna i Sverige kan ha väldigt olika karaktär och verksamhet varav en del kan innebära något slags samverkan med grundskolan. Till övervägande del handlar kulturskolans verksamhet dock om frivilligt kulturutövande på barnens fritid och alla deltar såklart inte i denna frivilliga del av kulturskolornas verksamhet. En del forskning tyder på att kulturskolan kan uppfattas ha en sluten och exkluderande karaktär (Rostvall & West, 2001; Tivenius, 2008) och ofta tycks ha svårt att nå utanför den etniskt svenska medelklassen (Elofsson, 2009; Hofvander Trulsson, 2004). Samtidigt tar kulturskolor initiativ till att nå nya elevkategorier t.ex. som strategier för att rekrytera elever till orkesterinstrument. I de sammanhangen kan samarbeten mellan kulturskola och grundskola bli aktuellt. Att undersöka vad som sker i dessa möten mellan kontexter är något som intresserar mig. Innebär dessa initiativ att nya elevgrupper, på längre sikt, nås av och väljer att delta i kulturskolans verksamhet? Påverkas själva undervisningens utformning av att kulturskolans lärare verkar inom en annan ram än den de är vana vid? Präglas dessa initiativ av inkluderande och jämlikhetssträvande ideal och hur påverkar det i så fall den vardagliga undervisningen i projekten och resultaten av dem? Då jag är i inledningsskedet av min doktorandanställning vid Göteborgs universitet skulle jag vid doktorandseminariet under konferensen vilja diskutera min avhandlingsplan. Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka barns och ungdomars musikutövande i relation till sociala villkor. Artikel 1 kommer att bidra med en bred bakgrundsbeskrivning och utgångspunkt för de följande artiklarnas mer specificerade fördjupningar kring barns musikutövande. Frågor som fokuseras handlar om vilka grupper av barn som nås av kulturskolans verksamhet. Vilka samband finns mellan barns intresse för att delta i kulturskolans verksamhet och barnens föräldrars socioekonomiska och kulturella bakgrund? Hur ser kulturskolemedverkan vidare ut i relation till kön? Artikel 1 baseras på en aktuell enkätundersökning. Kulturskolors samarbetsprojekt med grundskola och orkesterverksamhet inom El Sistema (musikundervisningsrörelse med uttalade sociala ambitioner) kommer att fokuseras i de följande artiklarna inom avhandlingens ram. Liksom när det gäller avhandlingen i stort vill jag i dessa specifika verksamheter undersöka inkludering och andra sociala villkor för barns musikutövande. Då grundskola respektive El Sistema kommer i blickpunkten handlar det om verksamheter inom kulturskolans ram eller där kulturskolan utgör en samarbetspartner. När det gäller musikundervisning i relation till social inkludering kan det visa sig fruktbart att inta ett perspektiv som integrerar perspektiv från såväl musikpedagogik som sociologi, kulturanalys, barn- och ungdomsstudier, socialantropologi och socialpsykologi (Wright, 2014). Detta tvärvetenskapliga perspektiv utgör teoretisk utgångspunkt för alla de olika artiklarna i avhandlingen.
|
|
| 29. |
- Persson, Mikael, et al.
(author)
-
En kulturskola för alla?
- 2024. - 1
-
In: Fritidsdidaktiska dilemman. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127466135 ; , s. 219-243
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Rønningen, Anders, et al.
(author)
-
Kulturskolerelatertforskning i norden- en oversikt
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kulturskolefeltet har i lang tid ønsket en oversikt over forskning på kulturskole. Norsk kultur- skoleråd ønsket å legge til rette for en kunnskapsoversikt (review) over kulturskolerelatert forsk- ning i Norge, det vil si en systematisert fortegnelse over all forskningslitteratur der kulturskole er forskningsobjekt samt fagrelevant forskning der kulturskole er eksplisitt omtalt. Formålet skulle være å få en oversikt over kulturskolen som forskningsfelt og gjøre eksisterende forskning kjent og lettere tilgjengelig for både forskere og praksisfeltet.Prosjektet ble igangsatt av Norsk kulturskoleråd sent i 2017, og endret seg noe gjennom året 2018 da det ble klart at det ville være mer hensiktsmessig å se på kulturskoleforskning i et nordisk perspektiv. Samme år lyktes å samle en arbeidsgruppe med representanter også fra Sverige, Finland og Danmark. Det nyopprettede svenske Kulturskolecentrum (sorterer under Kulturrådeti Sverige), hadde sammenfallende interesser om en slik kunnskapsoversikt, og har bidratt økonomisk til prosjektet.Prosjektgruppen har definert oppgaven som ligger bak denne rapporten til å være følgende: Å fremskaffe, kartlegge, systematisere, og tilgjengeliggjøre forskningslitteratur fra hele Norden der kulturskole er forskningsobjekt eller der kulturskole er eksplisitt adressert.Vi har tatt med fagfellevurderte artikler og alle vitenskapelige publikasjoner, doktorgradsavhandlinger, forskningsrapporter samt masteroppgaver og fagartikler. Vi har vært mest opptatt av nyere forskning, men har i prinsippet ikke satt noen grense bakover i tid for hva som er relevant.Rapporten forholder seg til Sverige, Norge, Danmak og Finland, og er skrevet på norsk, svensk og dansk. Referanser på finsk har oversettelse av tittelen til engelsk eller svensk i hard parentes i litteraturlisten.
|
|
