| 1. |
- Gonzalez, Jose, et al.
(författare)
-
Elicitation, analysis and mitigation of systemic pandemic risks
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the 18th ISCRAM Conference. - 9781949373615 ; , s. 581-596
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Covid-19 pandemic has disrupted the health care system and affected all sectors of society, including criticalinfrastructures. In turn, the impact on society’s infrastructures has impacted back on the health care sector. Theseinteractions have created a system of associated risks and outcomes, where the outcomes of risks are risksthemselves and where the resulting consequences are complex vicious cycles. Traditional risks assessmentmethods cannot cope with interdependent risks.This paper describes a novel risk systemicity approach to elicit and mitigate the systemic risks of a majorpandemic. The approach employed the internet-based software strategyfinder™ in workshops to elicit relevantrisk information from sixteen appropriately selected experts from the health care sector and major sectors impactedby and impacting back on the health care sector. The risk information was processed with powerful analyticaltools of strategyfinder to allow the experts to prioritise portfolios of strategies attacking the vicious cycles.
|
|
| 2. |
- Iversen, Katarina, et al.
(författare)
-
Uppföljning av Stop the Bleed-utbildning för räddningstjänsten
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett samarbete mellan Linköpings universitet och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har ett utbildningskoncept baserat på STB (Stop the Bleed) för svensk räddningstjänst tagits fram (Prytz & Jonson, 2019). I samband med utvecklingen av utbildningen genomfördes pilotutbildningar under 2018 och 2019 med Sörmlandskustens Räddningstjänst, Räddningstjänsten i Eskilstuna och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Forskning har visat att kunskaperna från utbildning i blödningskontrollerande åtgärder börjar förfalla så snart som 30 dagar efter genomförd utbildning (Pasley et al., 2018), liksom för andra kunskaper som hjärt-lungräddning (HLR; Madden, 2006; Moser & Coleman, 1992; Broomfield, 1996, Zieber & Sedgewick, 2018). Det finns därför ett behov av fler uppföljningsstudier efter utbildningar i blödningskontroll för att förstå hur kunskaper bibehålls över tid (Goralnick et al., 2020). Vidare finns även ett behov att följa upp den praktiska nyttan av utbildningar i blödningskontrollerande första hjälpen-åtgärder och effekten på räddningstjänstens förmåga. Den aktuella studien är en uppföljningsstudie av pilotutbildningen som genomfördes 2018/2019. Forskningsfrågorna som ämnades besvaras i studien var:Hur har kunskaperna om blödningskontroll förändrats under den tid som gått sedan utbildningen 2018/2019? Har den räddningstjänstpersonal som utbildades i blödningskontroll haft praktisk nytta av utbildningen? Hur förberedda upplevde de sig vara i de situationerna? Har erfarenheter av skarpa situationer påverkat tilltron personalen har till sin egen förmåga att hantera svåra blödningar? Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Totalt deltog 48 representanter från räddningstjänsterna i Sörmland i studien. Resultatet visar inledningsvis att kunskapsnivån hos räddningstjänstpersonalen är fortsatt hög med goda resultat på kunskapsprovet. Nivån är dock något lägre 2021 än vad den var 2018/2019. Vidare visade resultaten att en majoritet av den räddningstjänstpersonal som svarade på enkäten har hanterat skarpa situationer med blödningar efter att de genomfört pilotutbildningen och att den upplevda nyttan med utbildningen var hög. Deltagarnas självförtroenden gällande hanteringen av skarpa situationer var högre efter utbildningen, jämfört med skarpa situationer de upplevt innan utbildningen. Över lag visar resultatet att denna typ av utbildning ökar räddningstjänstens förmåga att hantera händelser där det förekommer allvarliga blödningar, och att räddningstjänstpersonalen är positivt inställda till utbildningar i den form som gavs i pilotutbildningen 2018/2019.
|
|
| 3. |
- Prytz, Erik, 1985-, et al.
(författare)
-
Tillbaka till Framtidens Skadeplats : Scenarier och resultat
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar ett nytt kunskapsläge om framtidens skadeplats utifrån de resultat som kommit från forskningsprogrammet Effektiva räddningsinsatser på Framtidens Skadeplats 2015–2020. Rapporten är en omarbetad version baserad på rapporten Att hantera framtidens skadeplatser: scenarier och utgångspunkter för kunskapsutveckling runt räddningsinsatser och skadeplatsarbete som gavs ut av Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) 2016. I den rapporten presenterades ett underlag för de kommande aktiviteterna som var planerade att genomföras inom forskningsprogrammet. Rapporten beskrev också åtta olika skadeplatsscenarier som togs fram i linje med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) dåvarande framtidsanalyser samt en analys av då tillgänglig litteratur om olyckor och katastrofer. Dessa scenarier beskrev på ett strukturerat och detaljerat sätt möjliga framtida skadeplatser av särskilt intresse ur ett praktiker- och forskningsperspektiv. I denna rapport har dessa åtta scenarier arbetats om och uppdaterats utifrån rådande läge i samhället i dag. De har också utökats med en beskrivning av en möjlig respons så som den kan se ut i framtiden inom tidsramen 10 till 15 år. Denna rapport innehåller också en övergripande beskrivning av de resultat som framkommit från de sex arbetspaketen (AP) i programmet. Inom AP2 redovisas teman om a) frivilliga och civila insatspersoner, b) semi-professionella som första insatsaktörer, c) genus, etnicitet och utsatthet, samt d) efterforskning av försvunna personer. AP3 redovisar teman om a) effektiv utlarmning av frivilliga och semiprofessionella resurser, b) prediktering, c) skadeplatslogistik, samt d) alarmering och effektivare räddningstjänst. AP4 går igenom a) IT-plattformen OP-SENS och b) lägesbilder, medan AP5 redovisar teman om a) utvärdering av ny teknik, b) utvärdering av utbildning och övning, samt c) utvärdering av ny metodik. Slutligen har AP6 redovisat teman om a) nya metoders och resurser effekt på systemnivå, samt b) värdering av frivilliga och semiprofessionella. Dessa forskningsresultat återkommer i scenarierna för att exemplifiera hur de kan omsättas i praktiskt skadeplatsarbete innan, under och efter en insats.
|
|
| 4. |
- Strauss-Riggs, Kandra, et al.
(författare)
-
Recommended Process Outcome Measures for Stop the Bleed Education Programs
- 2021
-
Ingår i: AEM Education and Training. - : John Wiley and Sons Inc.. - 2472-5390. ; 5:1, s. 139-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trauma is a critical public health issue as the lead-ing cause of death for Americans between theages of 1 and 44 years.1In response to this reality, anumber of Stop the Bleed educa tion programs arebeing implemented to teach the lay public how to stopexsanguinating hemorrhage in preventable deaths.2Todate, there are limited data available to compare effec-tiveness of these programs. Because there is limitedcapacity to track outcome measures at this time,authors offer direction to practitioners on 12 processmeasures that will best allow comparisons among pro-grams to make informed decisions when implement-ing Stop the Bleed education
|
|
| 5. |
- Weilandt, Jacob, et al.
(författare)
-
Information overload in Swedish emergency response command and control functions
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationsöverbelastning är fenomenet där mängden tillgänglig information en beslutsfattare har tillgång till är så stor att den i sig leder till försämrade förutsättningar för beslutsfattande. Informationsöverbelastning är ett potentiellt framtida problem inom ledningssystem för respons och räddning, då nya informationskällor och mer effektiva datainsamlingsmöjligheter kan leda till en kraftigt ökad mängd information. En studie i två delar genomfördes för att undersöka informationsöverbelastning. Den första delen bestod av en litteraturöversikt över fenomenet både individuellt sett och från ett systemperspektiv. Den andra delen var en intervjustudie med 13 deltagare från svenska blåljusorganisationer som inkluderar polis, räddningstjänst och akutsjukvård. Deltagarna som intervjuades arbetar med ledning av räddning- och responsinsatser för mindre och större händelser på olika nivåer, från det operativa till det strategiska perspektivet. En tematisk analys på intervjumaterialet visade på fem teman rörande informationsöverbelastning i det svenska räddningssystemet:Man behöver information för att förstå lägesbilden, och man behöver en lägesbild för att förstå informationenInformationshantering är en medveten och manuell processInformation är nyckeln till framgång men all information är inte användbarInformationsöverbelastning orsakad av mängden information är inte ett problemInformationsöverbelastning är ett strukturellt problemSammantaget visar dessa teman att beslutsfattare i de svenska räddningssystemen arbetar manuellt, aktivt och medvetet med information och att de förlitar sig på sin tidigare erfarenhet för att kunna utföra sitt uppdrag effektivt. Vidare förlitar beslutsfattarna sig på själva ledningsstrukturen för att säkerställa att den information de tar del av är strukturerad, meningsfull och relevant för uppdraget och beslutsfattarens roll i ledningssystemet. Informationsöverbelastning sågs inte som ett aktuellt problem, då ledningsstrukturen ska fungera som ett filter mot irrelevant eller dåligt strukturerad information. Dock såg de intervjuade att informationsöverbelastning kan bli ett problem om beslutsstöd eller nya informationsflöden införs i ledningssystemen, utan att dessa är utvecklade specifikt för att fungera i det existerande arbetsflödet i ledningssystemen.
|
|
