| 1. |
- Molén, Jessica, 1977-, et al.
(författare)
-
Integrating knowledge of building operation and use into Swedish municipal school planning
- 2020
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Due to population growth and aged existing facilities, many Swedish municipalities need to make substantial investments in school facilities over the coming years. Previous research has established that integrating knowledge of both users and building operations and maintenance (O&M) into project planning may significantly reduce lifecycle costs and improve user functionality. This study investigates how and to what extent knowledge related to use and operation of a facility is transferred to and integrated in design phases of municipal school building processes. Interviews were performed with representatives for the client/user, O&M, construction project management and procurement in three Swedish municipalities. The study found a trend towards codification, but also that knowledge transfer and sharing between departments and project organizations was difficult. The ability to bring in user and O&M knowledge in a systematic way was influenced by meta-level governance capabilities in a municipality. Future research should address mechanisms for knowledge transfer on this meta-level.
|
|
| 2. |
- Rootzén, Johan, 1978, et al.
(författare)
-
Supply-chain collective action towards zero CO2 emissions in infrastructure construction : Mapping barriers and opportunities
- 2020
-
Ingår i: IOP Conference Series. - : IOP Publishing Ltd. ; , s. 042064-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Successful decarbonisation of the supply chains for buildings and infrastructure, including the production of basic materials, will involve the pursuit - in parallel - of measures to ensure circularity of material flows, measures to improve material efficiency, and to radically reduce CO2 emissions from basic materials production. Emphasis in this work has been on how “intangible” factors such as implicit or explicit constraints within organisations, inadequate communication between actors in the supply chain, overly conservative norms or lack of information, hinder the realisation of the current carbon mitigation potential. Although this work draw primarily from experiences in Sweden and other developed economies we believe the focus on innovations in the policy arena and efforts to develop new ways of co-operating, coordinating and sharing information between actors (SDG17) and on practices and processes that could enable more sustainable resource use in infrastructure construction may be of relevance also elsewhere. Not the least, since there are still many regions of the world where much of the infrastructure to provide basic services remains to be built (SDG6-7, SDG9, SDG11) a challenge that must be handled in parallel with efforts to reduce/erase the climate impact from infrastructure construction (in line with the Paris Agreement and SDG13).
|
|
| 3. |
- Rosander, Lilly, et al.
(författare)
-
Implementering av samverkansentreprenader med tidig entreprenörsmedverkan i Trafikverket : Erfarenheter från sju projekt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Trafikverkets har i sin roll som beställare ett uppdrag att särskilt verka för innovation, effektivitet och produktivitet på anläggningsmarknaden. Detta har inneburit ett ökat fokus på att arbeta strategiskt med upphandling där den centrala funktionen Inköp och Logistik (IL) ansvarar för att utveckla gemensamma arbetssätt. En del i detta arbete har varit att ta fram en kontraktsmodell för ökad samverkan och tidig involvering av entreprenören i komplexa och osäkra projekt, något som också har efterfrågats av entreprenadföretagen. Modellen benämns Samverkan Hög med Tidig Entreprenörmedverkan (TEM) och syftar både till ökad flexibilitet och till att få in entreprenörens produktionskunskap i projekteringen. Att upphandla entreprenör itidigt skede är nytt inom Trafikverket. Det är därför viktigt, både för utvecklingen av Trafikverkets egen verksamhet och för infrastruktursektorn i stort, att erfarenheterna av de nya arbetsformerna dokumenteras och utvärderas på ett strukturerat sätt. Den här rapporten beskriver och analyserar erfarenheter från upphandling och tidiga skeden i de sju första TEM-projekten i Trafikverket och baseras huvudsakligen på intervjuer med representanter för olika parter i projekten. Diskussionen baseras på forskning om policyimplementering och fokuserar på hur resurser, tydlighet, motivation och organisationsegenskaper påverkar implementeringen av policyn för Samverkan Hög i Trafikverket.Studien visar att det finns ett stort stöd för kontraktsformen. De flesta av de intervjuade uttrycker en övertygelse att tidig involvering av entreprenör har stor potential, att det är ett modernt arbetssätt som lockar medarbetare och att det i större och mer komplexa projekt är helt nödvändigt att hitta strukturerade men arbetssätt för samarbete. Det finns således många positiva exempel och erfarenheter i projekten, speciellt från det tidiga samarbetet mellan beställare, entreprenör och teknisk konsult kring de tekniska lösningarna. Å andra sidan har projekten också stött på svårigheter och praktiska problem som har hindrat samarbetet. Exempel på sådana problemområden har rört utformningen av ersättningsformer och incitament, roller och ansvarsfrågor när man tar fram en design i samverkan, hur organisationernas interna system stödersamverkan, medarbetarnas attityder och kunskaper samt hur Samverkan Hög relaterar till policyn Renodlad Beställarroll. De sju projekten ser olika ut med avseende på entreprenadform, ersättningsform, upphandlingsförfarande, anbudsutvärdering samt samverkansformen/aktiviteterna i projekten. Detta beror dels på att projekten har olika förutsättningar och behov, dels på att nyckelpersoner i Trafikverkets projektledning har haft olika erfarenhet och har tagit till sig lärdomar från tidigare projekt på olika sätt. Att projektledningen har ett förtroende för samarbete som arbetsform och tydligt kommunicerar sina förväntningar på entreprenören framstår som viktiga framgångsfaktorer. De stora skillnaderna mellan projekten skapar dock en osäkerhet för leverantörer. Flera projekt har också efterfrågat stöd i form av organisationsövergripande rutiner för exempelvis fakturahantering, upphandlingsförfarande och vad som ska täckas av entreprenörsarvodet (CAV). Mycket talar för att större delar av kontraktsmodellen skulle kunna standardiseras utan begränsa projektens anpassningsmöjligheter nämnvärt. Med utgångspunkt i policylitteraturen drar vi slutsatsen att de flesta svårigheter projekten stött på inte bör tillskrivas kontraktsformen i sig. Snarare ser vi att det är svårt att implementera nya arbetssätt i en decentraliserad organisation och att varken Trafikverket och leverantörerna har dedikerat tillräckliga resurser för att skapa ett bredare, projektövergripande lärande. Studien visar på behovet av tydliga spelregler för samverkansprojekt på branschnivå och en beredskap hos organisationerna för att utveckla rutiner och strukturer som stödjer samverkan.
|
|
