| 1. |
- Goedkoop, Willem, et al.
(author)
-
Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet (kontraktnr. 222 0742) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).
|
|
| 2. |
- Kahlert, Maria
(author)
-
A comparison of national approaches to setting ecological status boundaries in phytobenthos assessment for the European Water Framework Directive: results of an intercalibration exercise
- 2009
-
In: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 621, s. 169-182
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The European Union (EU)'s Water Framework Directive (WFD) requires that all Member States participate in intercalibration exercises in order to ensure that ecological status concepts and assessment levels are consistent across the EU. This paper describes one such exercise, performed by the countries in the Central/Baltic Geographical Intercalibration Group stretching from Ireland in the west to Estonia in the east and from the southern parts of Scandinavia to the northern regions of Spain and Italy (but excluding alpine regions, which were intercalibrated separately). In this exercise, methods used to measure ecological status of rivers using benthic diatoms were compared. Ecological status is estimated as the ratio between the observed value of a biological element and the value expected in the absence of significant human impact. Approaches to defining the 'reference sites', from which these 'expected' values were derived, varied from country to country. Minimum criteria were established as part of the exercise but there was still considerable variation between national reference values, reflecting typological differences that could not be resolved during the exercise. A simple multimetric index was developed to compare boundary values using two widely used diatom metrics. Boundary values for high/good status and good/moderate status set by each participant were converted to their equivalent values of this intercalibration metric using linear regression. Variation of +/- 0.05 EQR units around the median value was considered to be acceptable and the exercise provided a means for those Member States who fell significantly above or below this line to review their approaches and, if necessary, adjust their boundaries.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Diatoms as biomonitoring tools in Sweden
- 2006
-
In: Use of algae for monitoring rivers: 6th Int. Symp., Balatonfured, Hungary, 12-16 sept. 2006.. ; , s. 71-75
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Kahlert, Maria
(author)
-
Gastropod grazers affect periphyton nutrient stoichiometry by changing benthic algal taxonomy and through differential nutrient uptake
- 2009
-
In: Journal of the North American Benthological Society. - : University of Chicago Press. - 0887-3593 .- 1937-237X. ; 28, s. 283-293
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Benthic grazers can affect the nutrient stoichiometry of periphyton through different pathways: 1) grazers can reduce periphyton biomass, thereby increasing the relative amount of nutrients for the remaining periphyton; 2) grazers can change benthic algal community composition toward grazer-resistant taxa that might differ in their C:N:P stoichiometry from less resistant benthic algae; 3) grazers can differentially recycle or incorporate nutrients, thereby changing periphyton nutrient content; and 4) mechanical removal of high-C detritus by grazers can decrease C:nutrient ratios. Nutrient-mediated grazer effects on periphyton nutrient stoichiometry depend on the relative availability of nutrients in the system in relation to the nutrients made available through grazing. We tested the relative importance of the different pathways under differing nutrient conditions in a 3-wk laboratory experiment in which grazer presence and dissolved N and P concentrations were manipulated. The effects of the gastropod grazer Viviparus viviparus (L.) on periphyton nutrient stoichiometry, algal taxonomy and biomass, and dissolved nutrients were determined with a 2 3 4 factorial design. Factors were grazers (þ/–) and nutrient addition (ambient, þN,þP, andþNP). Grazers decreased periphyton C:P and N:P in theþN andþP treatments. Grazers mainly affected periphyton nutrient stoichiometry by changing benthic algal taxonomic composition because the percentage of mucilage-producing algae Chaetophora spp. was much higher in grazed than in ungrazed treatments. Mucilage has high C and N content, but low P content. Grazer stoichiometry indicated that grazers might have retained more P in the þN and þP treatment than in the other nutrient treatments. We conclude that nutrient addition interacted with grazer effects on periphyton nutrient stoichiometry and that grazer effects on periphyton nutrient stoichiometry can be explained only by considering the combined effects of nutrient availability, differential nutrient recycling by grazers, and grazer-induced changes in algal taxonomy
|
|
| 7. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Harmonization is more important than experience—results of the first Nordic–Baltic diatom intercalibration exercise 2007 (stream monitoring)
- 2009
-
In: Journal of Applied Phycology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-8971 .- 1573-5176. ; 21:4, s. 471-482
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The goal of this study was a harmonization of diatom identification and counting among diatomists from the Scandinavian and Baltic countries to improve the comparison of diatom studies in this geographical area. An analysis of the results of 25 diatomists following the European standard EN 14407 during an intercalibration exercise showed that a high similarity was achieved by harmonization and not because of a long experience with diatoms. Sources of error were wrong calibration scales, overlooking of small taxa, especially small Navicula s.l., misidentifications (Eunotia rhomboidea was mistaken for Eunotia incisa) and unclear separation between certain taxa in the identification literature. The latter was discussed during a workshop with focus on the Achnanthes minutissima group, the separation of Fragilaria capucina var. gracilis from F. capucina var. rumpens, and Nitzschia palea var. palea from N. palea var. debilis. The exercise showed also that the Swedish standard diatom method tested here worked fine with acceptable error for the indices IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique) and ACID (ACidity Index for Diatoms) when diatomists with a low similarity (Bray–Curtis <60%) with the auditor in at least one of the samples are excluded.
|
|
| 8. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalger som indikatorer i sjöar
- 2009
-
In: Sötvatten – årsskrift från miljöövervakningen 2009. ; , s. 16-19
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Slutsatser: Våra första resultat tyder på att de existerade kiselalgsindexen IPS och ACID även kan användas i sjöar för att bedöma vattenkvaliteten. Variationen mellan olika lokaler från samma sjö ligger inom gränserna för felmarginaler, vilket betyder att en lokal antas räcka för att bedöma en sjö. Tidsvariationen är större, men orsakerna är inte undersökta än. Mera forskning behövs framförallt på näringsrika sjöar, på sjöar med pH-värde under 6, på sjöar norr om Limes Norrlandicus och på sjöar med en god planktonprovtagning för att verifiera resultaten
|
|
| 9. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006
- 2006. - 2006:25
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Båda kiselalgsindexen, IPS och ACID, fungerar väl och ger ett integrerat mått på vattenkemin under 12 månader innan provtagning. Enligt IPS-värdet hamnar de flesta vattendragen i denna undersökning i klass 1 (hög status). Undantag är Forsmarksån, Loån, Skärån, Passdalsån och Verkaån, som tillhör klass 2 (god status), samt Sagån, Kagghamraån och Ö. Anråsälven där indexresultatet motsvarar klass 3 (måttlig status). En granskning av tillgängliga data visar att nästan alla vattendrag ligger i samma påverkansklass som tidigare. Endast i Sagån verkar vattenkvaliteten ha försämrats. ACID återspeglar väl pH-medelvärdet 12 månader före provtagningen. När ACID faller lägre ut än uppmätt pH-medelvärde, såsom i Mälskarbäcken och Björnbackån, beror det på att ACID visar förekomsten av surstötar, vilka inte direkt syns i pH-årsmedelvärdet. Provtagningslokalen för vattenkemi i Rattån visade sig inte vara densamma som för kiselalgsprovtagningen, vilket kommer att åtgärdas. Alla vattendragslokaler bedömdes vara lämpliga för provtagning av kiselalger, bottenfauna och fisk.
|
|
| 10. |
- Kovacs, Csilla, et al.
(author)
-
Benthic diatom communities along pH and TP gradients in Hungarian and Swedish streams
- 2006
-
In: Journal of Applied Phycology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-8971 .- 1573-5176. ; 18:2, s. 105-117
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Benthic diatoms are widely used in Europe to assess ecological status of running waters. The aim of this study was to develop models to predict average pH and total phosphorus (TP) for European stream monitoring using combined diatom data-sets from Hungary and Sweden. As first step, the relationship between the measured environmental variables and the distribution of the taxa was checked by classification by using cluster-analysis and CCA. Diatom data separated clearly along the main hydrogeochemical parameters (e.g. alkalinity, pH). Concerning nutrients, TP was the most determinant factor. Predictive value of the TP model (r = 0.96) is high only for the Hungarian data and the pH model (r = 0.97) can be used in both phycogeographical regions.
|
|
| 11. |
- Liess, Antonia, et al.
(author)
-
Atmospheric nitrogen-deposition may intensify phosphorus limitation of shallow epilithic periphyton in unproductive lakes
- 2009
-
In: Freshwater Biology. - : Wiley. - 0046-5070 .- 1365-2427. ; 54:8, s. 1759-1773
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- 1. We tested whether increasing atmospheric nitrogen (N) deposition along a north-south gradient intensifies epilithic phosphorus (P) limitation in oligotrophic Swedish lakes from the north to the south. We examined the epilithic community at a shallow depth from seven northern and six southern Swedish lakes, and also compared the results with a lake located geographically between the two groups. We determined lake nutrient state, epilithic nutrient ratios and epilithic algal composition, as well as grazer N : P ratios, grazer-epilithon N : P imbalance, and N : P cycling ratios. 2. Epilithic communities appear to be generally more N-limited in the northern lakes and more P-limited in the southern lakes. Lake water total N (Tot-N) and epilithic N : P ratios were lower in northern than in southern lakes and the proportion of N2-fixing cyanobacteria was higher in northern than in southern lakes. 3. Gastropod grazers had lower N : P imbalances and cycled less N relative to P in northern than in southern lakes. 4. Atmospheric N-deposition showed a strong positive correlation with lake water Tot-N and a much weaker positive correlation with epilithon N : P ratios. Atmospheric N-deposition also correlated negatively with the proportion of N2- fixing cyanobacteria. 5. There are indications that increased atmospheric N-deposition towards the south might intensify P-limitation of epilithic algae and invertebrate grazers, although more studies are needed to show the strength and generality of our findings.
|
|
| 12. |
- Liess, Antonia, et al.
(author)
-
Gastropod grazers and nutrients, but not light, interact in determining periphytic algal diversity
- 2007
-
In: Oecologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0029-8549 .- 1432-1939. ; 152:1, s. 101-111
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The potential interactions of grazing, nutrients and light in influencing autotroph species diversity have not previously been considered. Earlier studies have shown that grazing and nutrients interact in determining autotroph species diversity, since grazing decreases species diversity when nutrients (i.e. N or P) limit autotroph growth, but increases it when nutrients are replete. We hypothesized that increased light intensities would intensify the interactions between grazing and nutrients on algal species diversity, resulting in even stronger reductions in algal species diversity through grazing under nutrient–poor conditions, and to even stronger increases of algal species diversity through grazing under nutrient-rich conditions. We studied the effects of grazing (absent, present), nutrients (ambient, N + P enriched) and light (low light, high light) on benthic algal diversity and periphyton C:nutrient ratios (which can indicate algal nutrient limitation) in a factorial laboratory experiment, using the gastropod grazer Viviparus viviparus. Grazing decreased algal biomass and algal diversity, but increased C:P and N:P ratios of periphyton. Grazing also affected periphyton species composition, by decreasing the proportion of Spirogyra sp. and increasing the proportion of species in the Chaetophorales. Grazing effects on diversity as well as on periphyton N:P ratios were weakened when nutrients were added (interaction between grazing and nutrients). Chlorophyll a (Chl a) per area increased with nutrient addition and decreased with high light intensities. Light did not increase the strength of the interaction between grazing and nutrients on periphytic algal diversity. This study shows that nutrient addition substantially reduced the negative effects of grazing on periphytic algal diversity, whereas light did not interact with grazing or nutrient enrichment in determining periphytic algal diversity.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Sandin, Leonard, et al.
(author)
-
Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Cirka 90% av Sveriges vattendrag avvattnar avrinningsområden mindre än 15 km2. För dessa små vattendrag finns ytterst begränsad kunskap om biologi, kemi och hydrologi. Dessutom saknas information om aktuell status och mänsklig påverkan enligt EU:s vattendirektiv och de nationella bedömningsgrunderna. Normal provtagning av biologi i vattendrag sker på lokaler där avrinningsområdets storlek överskrider 15 km² men vi vet lite om dessa prov också representerar status och mänsklig påverkan för de uppströms liggande små vattendragen. Att det finns eventuella skillnader biologiskt mellan små och större vattendrag beror givetvis inte på avrinningsområdets storlek, utan att denna variabel är korrelerad med ekologiskt viktiga styrvariabler såsom vattenkemi (här främst surhet), substrattyp och strömhastighet. För att använda en enhetlig klassificering i denna rapport delades vattendragen upp i storleksklasser där provtagningslokalerna klassades som små < 2 km2, medelstora 2 – 10 km2 och stora > 10 km2. I studien provtogs totalt 18 stationer med avseende på biologi i två avrinningsområden (Danshytteån och Lugnån). Kemiskt skiljer sig både avrinningsområdena och de tre storleksklasserna åt, framförallt när det gäller de surhetsrelaterade parametrarna. Medelvärdet för antalet taxa av bottenfauna i de små vattendragen var lägre än i de medelstora som i sin tur var lägre än i de stora vattendragen. Det fanns inget samband (korrelation) mellan avrinningsområdets storlek och antalet taxa av bottenfauna. Det var ingen skillnad i antalet räknade taxa mellan de olika vattendragsstorlekarna för kiselalger. Det fanns inte heller något samband (korrelation) mellan antalet räknade kiselalgstaxa och avrinningsområdets storlek. För både bottenfauna och kiselalger fanns en statistiskt säkerställd skillnad i artsammansättning mellan de tre storleksklasserna av avrinningsområden. För kiselalger berodde detta främst på att de små vattendragen är sura, och i dessa hittades surhetsrelaterade taxa, till skillnad från de neutrala (oftast större) vattendragen. För både bottenfauna och kiselalger klassades i princip alla lokaler som hög/god ekologisk status. Ett viktigt resultat från studien är att de nedströms liggande provtagningslokalerna i denna studie inte på ett tillfredsställande sätt kunde påvisa påverkan högre upp i avrinningsområdet (gäller främst pH) där de nedströms liggande lokalerna klassas som nära neutrala eller neutrala medan de små vattendragen uppströms klassas som sura eller mycket sura. Det fanns däremot inte något samband mellan något index (bottenfauna och kiselalger) och totalkvävehalt i vattendragen medan DJ indexet svarade bäst mot totalfosfor gradienten i analysen av de två avrinningsområdena tillsammans. ACID indexet för kiselalger svarade bättre än MISA indexet mot pH gradienten i de två avrinningsområdena tillsammans.
|
|
