SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Kahlert Maria) srt2:(2010-2014)"

Sökning: WFRF:(Kahlert Maria) > (2010-2014)

  • Resultat 1-41 av 41
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalger i Blekinge 2011
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är i överlag låg med undantag av Västra Orlundsån Ned Agerum (Möllebjörke). Detta vattendrag är troligtvis även organisk förorenat, vilket möjligtvis gäller även Fröjadalsbäcken Möllenäs. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att 13 undersökta lokaler hade nära neutrala eller alkaliska förhållanden medan de flesta andra var måttligt sura. Undantagen var Bäck fr Porsgölen nedstr. bron och Bäck fr. Skinsagylet Värhult, nedstr. bron samt Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde som var surare med risk för försurning. Andelen missbildningar var relativ höga i Mållebäcken Stensjömåla med 5,8 % deformerade skal och även i Bäck NV om Åkeholm, uppströms väg innan utflöde i Bäck NV om Åkeholm Uppstr väg innan utflöde i Mörrumsån med 2,6 %, vilket tyder på en trolig påverkan av metaller, eftersom en påverkan av lantbrukskemilarier verkar osannolik. Den vanligaste kiselalgstaxon räknat till antal räknade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm)
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Gottschalk, Steffi, et al. (författare)
  • Comparing aspirations: intercalibration of ecological status concepts across European lakes for littoral diatoms
  • 2014
  • Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 734, s. 125-141
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Eleven European countries participated in an exercise to harmonise diatom-based methods used for status assessment in lakes. Lakes were divided into low, medium and high alkalinity types for this exercise. However, it was not possible to perform a full intercalibration on low alkalinity lakes due to the short gradient and confounding factors. Values of the Trophie Index were computed for all samples in order that national datasets could all be expressed on a common scale. Not all participants had reference sites against which national methods could be standardised and, therefore, a Generalised Linear Modelling approach was used to control the effect of national differences in datasets. This enabled the high/good and good/moderate status boundaries to be expressed on a common scale and for deviations beyond +/- 0.25 class widths to be identified. Those countries which had relaxed boundaries were required to adjust these to within +/- 0.25 class widths whilst the intercalibration rules allowed those countries with more stringent boundaries to retain these. Despite biogeographical and typological differences between countries, there was broad agreement on the characteristics of high, good and moderate status diatom assemblages, and the exercise has ensured consistent application of Water Framework Directive assessments around Europe.
  •  
5.
  • Gottschalk, Steffi, et al. (författare)
  • Shifts in taxonomical and guild composition of littoral diatom assemblages along environmental gradients
  • 2012
  • Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 694, s. 41-56
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Diatoms are commonly and frequently used as water quality indicators, but only a few studies have been done to evaluate the importance of littoral, contemporary diatoms as bioindicators. This study aims to determine the main predictors of diatom community composition from 73 Swedish lakes. Canonical correspondence analysis (CCA) revealed pH, phosphate, nitrite/nitrate levels, longitude and percentage of forest in the catchment to be the most important factors of 51 environmental variables for structuring diatom assemblages. Cluster analysis separated the lakes into three groups based on the diatom community composition. Lakes belonging to these groups were characterised as: (1) acidic, nutrient-poor; (2) circumneutral, nutrient-poor and (3) alkaline, nutrient-rich, according to the results of a discriminant function analysis and dominant diatom taxa revealed by similarity percentage analysis. Ecological guilds according to growth morphology and the ability of nitrogen-fixation were assigned to all diatom taxa. All three lake groups exhibited a distinct guild composition. Nitrogen-fixing diatoms were found in nutrient-rich lakes, only. Our results indicate that taxonomical composition of littoral diatom assemblages can be applied in the assessment of nutrient and acidity status of Swedish lakes. Differences in distribution of the ecological guilds were connected to several environmental factors such as nutrients, light and grazing; their application in assessment of trophic status of lakes is therefore precarious.
  •  
6.
  • Göthe, Emma, et al. (författare)
  • Headwater biodiversity among different levels of stream habitat hierarchy
  • 2014
  • Ingår i: Biodiversity and Conservation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 23, s. 63-80
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With the current loss of biodiversity and threats to freshwater ecosystems, it is crucial to identify hot-spots of biodiversity and on which spatial scale they can be resolved. Conservation and management of these important ecosystems needs insight into whether most of the regional biodiversity (i.e. gamma-diversity) can be found locally (i.e. high alpha-diversity) or whether it is distributed across the region (i.e. high beta-diversity). Biodiversity patterns of benthic macroinvertebrates and diatoms were studied in 30 headwater streams in five Swedish catchments by comparing the relative contribution of alpha- and beta-diversity to gamma-diversity between two levels of stream habitat hierarchy (catchment and region level). The relationship between species community structure and local environmental factors was also assessed. Our results show that both alpha- and beta-diversity made a significant contribution to gamma-diversity. beta-diversity remained relatively constant between the two levels of habitat hierarchy even though local environmental control of the biota decreased from the catchment to the region level. To capture most of headwater gamma-diversity, management should therefore target sites that are locally diverse, but at the same time select sites so that beta-diversity is maximized. As environmental control of the biota peaked at the catchment level, the conservation of headwater stream diversity is likely to be most effective when management targets environmental conditions across multiple local sites within relatively small catchments.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Analys av kiselalger LKAB, Kiruna 2011
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen inte på någon störning. Både referenser skiljer sig ej mycket från lokalerna nedströms. Den ganska rika diversiteten, det medelstora taxaantalet, det låga andelen deformerade skal och den höga statusklassningen tyder alla på att kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen mår bra. Det verkar inte heller finnas en övergödning- eller försurningsproblem och lokalerna är inte kalkade. Det nya utloppet från sjön öppnades den 11 juli 2011 och proverna togs den 25 augusti, vilket innebär att lokalerna exponerats under ca 1,5 månad. Vattenkemidata visar dock att inga förändringar i t.ex. metallhalten hade skett under denna tid, vilket gör det osannolikt att kiselalgerna exponerades för någon toxiskt påverkan. Undersökningen kan därför anses vara ett underlag vid bedömningen av kommande undersökningar.
  •  
10.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Pahtajoki/Rautasälven. Sammanfattningsvis visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Pahtajoki/Rautasälven inte på någon störning bortsett från andelen störningstoleranta skal, vilket dock är ett osäkert tecken på en störning eftersom de kan finnas där naturligt. Referenserna skiljer sig inte mycket från lokalerna nedströms. Den ganska rika diversiteten, det medelstora antalet taxa, den låga andelen deformerade skal, den höga statusklassningen och den surhetsklassningen som nära neutralt tyder alla på att kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen är ett samhälle som inte påverkas nämndvärd av mänskliga aktiviteter. Det verkar inte heller finnas ett övergödnings- eller försurningsproblem, surheten verkar vara naturligt för regionen, och lokalerna verkar inte vara kalkade. Det nya utloppet från sjön öppnades den 11 juli 2011, fortfarande tyder inget på att kiselalgerna är påverkade. Luossajoki, Tuollujoki och Pahtajoki söder om Kiruna. Kiselalgsfloran i de undersökta lokalerna i Luossajoki och Pahtajoki (Pa1), men inte Tuollujoki, verkar vara delvis påverkad. Troligen kommer påverkan i Luossajoki från Kiruna reningsverk (KVA135 och KVA136). I Pahtajoki (Pa1) verkar det ske en påverkan från verksamhet vid eller längre uppströms Kiruna flygplats. Det finns möjligtvis en diffus påverkan av miljögifter, t.ex. metaller, eftersom IPS är något lägre än förväntat vilket inte kan förklaras med stödparametrarna TDI eller %PT. Istället tyder den nya metoden med screeningsindex för miljögifter på en påverkan i Luossajoki på lokalerna KEP31, och möjligen i KEP32 och KVA136. I Pahtajoki tyder det på en påverkan i lokal Pa1. Angående surheten så tyder kiselalger på alla av Luossajoki lokaler på en alkalisk pH regim, vilket troligtvis inte är den naturliga surheten som borde vara lägre för detta geografiska område. Detta får stöd i vattenkemin eftersom pH är förhöjt i hela bäcken med knappt en pH-enhet, vilket beror på vittringsprodukter från gråbergsupplagen i Luossajokis och Luossajärvis avrinningsområde.
  •  
11.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Comparing new and conventional methods to estimate benthic algal biomass and composition in freshwaters
  • 2014
  • Ingår i: Environmental Science: Processes and Impacts. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2050-7887 .- 2050-7895. ; 16, s. 2627-2634
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We compared conventional microscope-based methods for quantifying biomass and community composition of stream benthic algae with output obtained for these parameters from a new instrument (the BenthoTorch), which measures fluorescence of algal pigments in situ. Benthic algae were studied in 24 subarctic oligotrophic (1.7-26.9, median 7.2 mu g total phosphorus L-1) streams in Northern Sweden. Readings for biomass of the total algal mat, quantified as chlorophyll a, did not differ significantly between the BenthoTorch (median 0.52 mu g chlorophyll a cm(-2)) and the conventional method (median 0.53 mu g chlorophyll a cm(-2)). However, quantification of community composition of the benthic algal mat obtained using the BenthoTorch did not match those obtained from conventional methods. The BenthoTorch indicated a dominance of diatoms, whereas microscope observations showed a fairly even distribution between diatoms, blue-green algae (mostly nitrogen-fixing) and green algae (mostly large filamentous), and also detected substantial biovolumes of red algae in some streams. These results most likely reflect differences in the exact parameters quantified by the two methods, as the BenthoTorch does not account for variability in cell size and the presence of non-chlorophyll bearing biomass in estimating the proportion of different algal groups, and does not distinguish red algal chlorophyll from that of other algal groups. Our findings suggest that the BenthoTorch has utility in quantifying biomass expressed as jig chlorophyll a cm(-2), but its output for the relative contribution of different algal groups to benthic algal biomass should be used with caution.
  •  
12.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Differences in benthic diatom assemblages between streams and lakes in Sweden and implications for ecological assessment
  • 2014
  • Ingår i: Freshwater Science. - : University of Chicago Press. - 2161-9549 .- 2161-9565. ; 33, s. 655-669
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Benthic diatom assemblages from 179 streams and 98 lakes in Sweden were compared to identify differences in taxonomic composition, growth form, cell size, diversity and richness, and ultimately, to assess the effects of differences between streams and lakes on assessments. Streams and lakes with similar environmental background variables were chosen to avoid an overriding effect of factors, such as nutrients and pH, on taxonomic composition. Generic and species composition differed significantly between streams and lakes. Richness was significantly higher in lakes than in streams, and the average diatom cell was significantly longer in streams than in lakes. No other measures analyzed differed significantly. Diatom assemblages in both habitats were related to pH and nutrients, and the diatom indices studied responded similarly to the main environmental gradients in both habitats. Thus, despite differences in taxonomic composition between streams and lakes, the resulting diatom assemblages are similar, enabling use of the same diatom indices in both habitats.
  •  
13.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Establishing expectations for pan-European diatom based ecological status assessments
  • 2012
  • Ingår i: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 20, s. 177-186
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The European Union (EU) Water Framework Directive depends, for effective implementation, on Member States (MSs) agreeing to a concept of the unimpacted "reference" state, which will then provide the "expected" value in Ecological Quality Ratio (EQR) calculations. Reference assemblages of organism groups will, in turn, vary, due to geological, hydrological, climatic, physicochemical and biological factors. Member States tackle this by establishing "types" which share common characteristics. However, for the purposes of ensuring consistent application, broad transboundary types were also established within five Geographical Intercalibration Groups (GIGs, referred to here as "regions") as part of the EU's intercalibration exercise. In this paper, we evaluate these types using river diatom assemblages and also provide reference threshold values for two common metrics used in pan-European diatom assessments. A database was assembled, representing 14 EU Member States from Ireland and Portugal in the West, to Estonia and Cyprus in the East, in order to explore biogeographical patterns in assemblages unaffected by anthropogenic pressures. Multivariate analyses were used to examine this pattern and its relationship with geographic, typological and abiotic parameters. After taxonomic harmonisation, NMDS ordination of samples indicated weak differences in assemblage composition among regions. ANOSIM analyses, in turn indicated that MS was the best factor to group similar samples whereas alkalinity, recognised as the primary environmental variable structuring diatom communities, although significant, explained less variability in the dataset. This, we believe, reflects the importance of methodological factors other than taxonomy (e.g. counting protocol, sample season) that may be constant within a MS but which vary between MSs. When two diatom metrics, the TI and IPS, were applied to the data, differences in the distribution of the metric scores between MS were generally not statistically significant even though some differences between regions were apparent. A trend of increasing values of TI (decreasing values of IPS) was observed in the sequence: Nordic < Alpine < Mediterranean < Central-Baltic < Eastern Continental regions. Additionally, some differences were observed among types within the Mediterranean and Nordic regions, though not for other regions. The data used in this exercise provides us with a region and, in some cases, a type specific benchmark dataset against which national reference data can be compared. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
14.
  •  
15.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Framtagande av gemensamt delprogram ”Kiselalger i vattendrag” : underlag för utformning av övervakningsprogram och verifiering av kiselalgsindex
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Även om det länge varit känt att kiselalger är användbara som indikatorer på miljöpåverkan är användandet av kiselalger i nationell och regional övervakning något av en ny företeelse. Att kiselalgerna är lätta och billiga att provta, att de kan provtas från fler olika typer av substrat/habitat än många andra biologiska indikatorer samt att de är mycket pålitliga indikatorer på vattenkemiska förhållanden har lett till att användandet av dem i miljöövervakningen nu ökar snabbt runt om i landet. En viktig första uppgift för utvecklingen av delprogrammet har därför varit att sammanställa information om metoder och tillförlitlighet och om vilken övervakning som sker för att skapa en bild av representativiteten hos de vattendrag som idag ingår i den nationella och regionala övervakningen av kiselalger. I samband med detta har vi även samlat in befintlig data, för att bygga upp det nationella datavärdskapet. Denna rapport sammanfattar dessa första steg i projektet och utgör ett viktigt underlag för delprogrammets slutliga utformning. Uppdraget har utförts med stöd av Naturvårdsverket från anslag 34:2 (Miljöövervakning m.m.), SLU:s råd för fortlöpande miljöanalys (FOMAR) ” Sveriges kiselalger” samt Institutionen för Vatten & Miljö, SLU
  •  
16.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Identification versus counting protocols as sources of uncertainty in diatom-based ecological status assessments
  • 2012
  • Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 695, s. 109-124
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In 2009, seventeen analysts participated in a pan-European diatom ring-test (intercalibration), analyzing nine samples from seven countries following the European standard EN 14407. The objective of this exercise was to agree on practical conventions on diatom identification to facilitate future intercalibration work and to assess the extent to which national differences in sample analysis (counting protocol and identification conventions) contribute to variability in EU-level comparisons of diatom-based methods. Differences in the reported taxa lists were large, but not a major source of variation in values of a common metric (the phytobenthos Intercalibration Common Metric, ICM). Therefore, every country can apply its own identification conventions for national assessments, and still be fairly confident that the ICM reflects the national classification of its streams. Part of the index variation was due to differences in counting protocols and care should be taken when handling broken valves, girdle views and small taxa. More work at both national and European level is needed to provide a harmonized way of using diatoms for ecological status assessments in the future.
  •  
17.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Interactions between pH and nutrients on benthic algae in streams and consequences for ecological status assessment and species richness patterns
  • 2013
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 444, s. 73-84
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Eutrophication and acidification are among the major stressors on freshwater ecosystems in northern Europe and North America, but possible consequences of interactions between pH and nutrients on ecological status assessment and species richness patterns have not previously been assessed. Using data from 52 river sites throughout Norway, we investigated the combined effects of pH and nutrients on benthic algae assemblages, specifically 1) taxa-specific couplings between nutrient and acidity traits, 2) the degree of consistency between different biotic indices, separately for nutrients and acid conditions, 3) the impact of pH on nutrient indices and phosphorus on indices of acid conditions, and 4) the impact of pH and phosphorus supply on diatom and non-diatom taxon richness. We found that 1) acid-tolerant taxa are generally associated with nutrient-poor conditions, with only a few exceptions; this is probably more a consequence of habitat availability than reflecting true ecological niches; 2) correlation coefficients between nutrient indices and TP, as well as acid conditions indices and pH were barely affected when the confounding factor was removed; 3) the association of acid-tolerant taxa with nutrient-poor conditions means that the lowest possible nutrient index at a site, as indicated by benthic algae, is lower at acid than at circumneutral sites. Although this may be an artifact of the datasets from which taxa-specific indicator values were derived, it could lead to a drift in nutrient indices with recovery from acidification; 4) the response of non-diatom taxon richness follows a complex pattern with a synergistic interaction between nutrient supply and pH. In contrast, diatom richness follows a simple additive pattern; this suggests structural differences between diatoms and non-diatom benthic algae in their response to nutrient supply and pH; diatom taxon richness tended to increase with nutrient supply, while non-diatom richness decreased. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
18.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Data från 321 enskilda vattendrag med information om vattenkemi, kiselalger och bottenfauna sammanställdes och analyserades för att jämföra kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer på närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen. Vad gäller surhet gav kiselalgsindexet en mer precis och pålitlig överrensstämmelse med uppmätta pH-halter (både årsmedel och lägsta pH under året) än bottenfaunaindexen. Kiselalgsindexet hade även en lägre mellanårsvariation som var starkare kopplad till variationen i pH. Vi fann inga regionala skillnader i bedömningen av surhet med något av indexen. Vad gäller bedömningen av närsalter var skillnaderna mellan de jämförda indexen mindre men kiselalgerna svarade i allmänhet något bättre mot de uppmätta halterna av närsalter än bottenfaunaindexen. Vid en jämförelse av bedömning av ekologisk status för vattendrag som klassats med båda bedömningsgrunderna ger bottenfaunan i genomsnitt en högre status än kiselalgerna, särskilt i södra Sverige. Kiselalgernas bedömning av ekologisk status korrelerade bättre än bottenfaunan med statusklassning av näringsämnen (totalfosfor) i vattendrag . Vi konstaterar att skillnaderna i bedömning av ekologisk status med avseende på näring behöver undersökas vidare men att för miljömålsuppföljningens syfte att hitta en väl fungerande och kostnadseffektiv biologisk indikator på vattenkemiska variabler som surhet och närsaltshalt så verkar kiselalger bättre lämpade än bottenfauna.
  •  
19.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Ski kommun i Norge indikerar en nära neutralt eller alkaliskt vatten, vilket överensstämmer med de uppgivna pH-värdena kring 7. Kråkstadelva klassificeras som måttlig ekologisk status med en tendens till sämre status, troligtvis påverkad av övergödning, organisk förorening och även sedimenterande material. Bergerbekken placeras i klassningen hög till god ekologisk status och troligtvis finns här ingen stark påverkan av övergödning. Däremot tyder den höga andelen av Achnanthidium minutissimum på förekomsten av annan störning, oklart vilken. Finstadbekken hamnar i klassen god ekologisk status, dock tyder stödindexet TDI på en stark övergödning. Det låga taxaantalet tyder även på annan störning, oklart vilken. Tussebekken och Dalselva har högre antal taxa och diversitet än de föregående lokalerna och statusklassningen visar på god ekologisk status. I Dalselva visar dock stödparametrarna en stark tendens till måttlig status pga. både övergödning och organisk förorening, vilket borde undersökas ytterligare. Observera att klassningen baseras på en enda provtagning, och värdena kan varierar mellan säsong och år, och även på olika platser beroende på påverkan. Upprepande provtagning bör säkra resultat.
  •  
20.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalger i Norrbotten 2012 (regional miljöövervakning)
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Norrbottens län indikerar hög till god ekologisk status. Två lokaler var mycket näringsfattiga (Rokån och Blåmissusjöns utlopp). Kiselalgsfloran visade inte på någon förorening. Den relativt höga andelen av deformerade skal i Rosån 2012 indikerade dock någon form av störning, oklart vilken. Rokån klassificerades enligt kiselalgssamhället som den suraste lokalen av alla som ingick i undersökningen. Även Blåmissusjön utlopssbäcken, Sangisälven, Rosån och Persöfjärden klassades som sura eller på gränsen till sura. Det borde undersökas ifall dessa lokaler är naturligt sura eller försurade.
  •  
21.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Rååns avrinningsområde indikerar höga närsaltshalter, en påverkan från lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P40 och särskild P50 samt en saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen på höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi, som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Alla lokaler hade sämre ekologisk status än god och en lokal hade till och med otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH på alla lokaler är högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1 %, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det handlar om här.
  •  
22.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis indikerar kiselalgsfloran en hög närsalthalt på samtliga lokaler, en påverkan av lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P10, P25, P40 och särskilt P50 samt en möjlig saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen av höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Fyra lokaler hamnade 2013 i god ekologisk status, tre av dem var dock på gränsen till måttlig status. De resterande lokalerna hade sämre ekologisk status än god, P50 hade t.o.m. otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH i alla lokaler ligger högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1%, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det kan handla om här.
  •  
23.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger i Västernorrland 2009/2010, Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället och spelar en central och viktig roll som primärproducent, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används redan i dag på flera håll i Europa, USA, Japan med fler som indikator på vattenkvalitet. Den regionala miljöövervakningen i Västernorrland startade upp provtagning av kiselalger i länets 8 referensvattendrag 2009 och ingår i programområdet Sötvatten, delprogram 6.1.6: Biologisk provtagning i vattendrag (Y15:2), Kiselalger. Lokaler och metodik finns presenterat i miljöövervakningens länsprogram (Olofsson 2009).
  •  
24.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger i Västernorrland 2009/2010 : Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige
  •  
25.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger i Västernorrland 2009/2010 Undersökning av kiselalger inom den regionala miljöövervakningen 10
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal varAchnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige.
  •  
26.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalterna i dessa vatten var låga 2009-2011 och att de ekologiska statusklasserna överlag var höga. Inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan åren. Angående surhet så visar kiselalgsanalysen att Viksbäcken uppströms Kälstjärnen hade mycket surt vatten alla år och att den troligtvis var antropogen försurat. Viksbäcken nedströms Kälstjärnen däremot verkade vara mera skyddad för surstötar, eventuellt genom en annorlunda miljö. Taxonsammansättningen och ACID-värdena för Viksbäcken nedströms Kälstjärnen var mera lika resultaten från Viksbäcken 2006 än de från lokalen uppströms Kälstjärnen åren 2009-2011. Däremot fanns det många missbildade skal på lokalen nedströms Kälstjärnen, som tyder på att någon form av påverkan funnits även här. Malmån klassades också som sur enligt ACID-resultaten och i synnerhet utifrån taxasamman-sättningen som var typisk för surt vatten med risk för ytterligare försurning. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken var annorlunda med tendens till mera surhetsälskade taxa 2010/2011 än 2009, vilket troligtvis hänger ihop med att provtagningssubstratet ändrades från sten till växter. Möjligtvis är floran på växterna mera utsatt för surstötar än på stenarna som antingen var täckta av detritus eller av mossa som kanske bildade ett skyddande täcke. De vanligaste kiselalgstaxorna sett till antal räknade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing. Alla tre hörde också, tillsammans med Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt och Brachysira neoexilis Lange-Bertalot till de kiselalgstaxa som förekom i de flesta prover. Alla indikerar näringsfattiga vatten; B. neoexilis och T. flocculosa även sura förhållanden. De hör också till den grupp taxa som är vanliga i hela Sverige.
  •  
27.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalterna i dessa vatten var låga i de nio vattendrag som ingår i den regionala miljöövervakningen 2009-2012 och att de ekologiska statusklasserna överlag var höga. Inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan åren. Angående surhet så visar kiselalgsanalysen att Viksbäcken uppströms Kälstjärnen hade mycket surt eller surt vatten alla år och att den troligtvis var antropogen försurat. Viksbäcken nedströms Kälstjärnen däremot verkade vara mera skyddad för surstötar, eventuellt genom en annorlunda miljö. Malmån klassades också som sur enligt ACID-resultaten och i synnerhet utifrån taxasammansättningen som var typisk för surt vatten med risk för ytterligare försurning. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1 %, vilket kan tyder på någon form av påverkan, men det är oklart vilken sorts påverkan det kan handlar om här.
  •  
28.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalger som miljöindikatorer
  • 2012
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • En femtedel av det syre som vi andas kommer från kiselalger, en grupp organismer som finns i stora mängder i världens oceaner, men också i sötvatten. Kiselalger hittas i den fria vattenmassan men också som påväxt på stenar, växter eller andra föremål. Kiselalger är utmärkta indikatorer på vattenkvaliteten i rinnande vatten och sjöar och används i Europa och många andra länder inom miljöövervakningen.
  •  
29.
  • Kahlert, Maria, et al. (författare)
  • Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Dalälvens avrinningsområde indikerar att tolv av de 16 undersökta lokalerna har hög ekologisk status år 2012. Lokalerna är näringsfattiga och fritt från lättnedbrytbara organiska föroreningar. Fyra lokaler (Ljusterån, Långshytteån, Broån, Årängsån) hamnade i god eller måttligt status. Ljusterån och Långshytteån är troligtvis påverkade av ganska höga närsaltshalter, Ljusterån troligtvis också av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Broån var påverkat av en sjö uppströms. Andelen deformerade skal var över gränsvärdet 1% för Årängsån vilket kan tyda på en miljögiftspåverkan. Kiselalgsfloran visar att pH-värdena är mycket olika mellan lokaler, vissa har t.o.m. alkaliskt vatten, andra ner till mycket surt vatten. Till exempel har Blålägan troligtvis mycket surt vatten vilket kan förklara att andelen deformerade skal var nära gränsvärdet 1 % och att både taxaantal och diversiteten var mycket låga. Troligtvis kan platsen vara påverkat av höga eller mycket höga halter av tungmetaller.
  •  
30.
  •  
31.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiskastatusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal varAchnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm),Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M.Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först:Fragilaria gracilis Østrup,Psammothidium abundansBukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige. 
  •  
32.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiska statusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm), Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M. Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först: Fragilaria gracilis Østrup, Psammothidium abundans Bukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot 'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige
  •  
33.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Påväxtalgsamhället i arktisk-alpina vattendrag : En första undersökning: startpunkt att upptäcka biologiska förändringar som följd av den globala uppvärmningen
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis visar studien att det nya BenthoTorch-instrumentet ger ett tillförlitlig mätvärde på påväxtalgernas biomassa och skulle kunna användas som en billig metod i fält. Variationen inom påväxtsamhället är dock så stor att det behövs minst 15 mätningar per vattendrag, vilket dock inte är något problem med denna metod. För att testa om instrumentet även kan användas i södra Sverige borde vattendrag testas även där. Den genomsnittliga biomassan för hela påväxtsamhället var 0,52 µg/cm2 och var signifikant lika för båda klorofyllmetoder, biovolymen var 0,54 mm3/cm2. Tyvärr kunde instrumentet inte som utlovat ge ett tillförlitligt svar på vilka alggrupper som dominerade. BenthoTorchen uppskattade att kiselalger dominerade samhället, när mikroskopobservationer istället visade att det var ganska jämn fördelning mellan kiselalger, blågrönalger (mest kvävefixerande) och grönalger (mest stora trådformiga). Möjligtvis kan instrumentet kalibreras för Svenska förhållanden och då visar bättre resultat, men det måste konfirmeras med nya mikroskopräkningar, och även här då minst 15 sådana per vattendrag. Kiselalgernas statusklassning enligt bedömningsgrunder visade att den fungerar bra även i arktisk-alpina vattendrag och ger samma resultat som för övriga Sverige. Mikroskopobservationer visade att det finns typiska kiselalgstaxa för arktisk-alpina vattendrag: Achnanthidium kriegeri och Eucocconeis laevis. Även kiselalgsammansättningen som helhet skiljer sig signifikant mellan arktisk-alpina och boreala vattendrag, med några vattendrag som undantag. För att kunna slå fast om det även finns ett typisk arktisk-alpin sammansättning av övriga alger måste flera vattendrag undersökas med analyser som identifiera längre ner än till genus och storlek. Studien ger startvärden för en övervakning av Sverige nordligaste vattendrag för att i framtiden kunna följa eventuella förändringar under den globala uppvärmningen
  •  
34.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Uppföljning av naturvårdsbränning : kiselalger i Värsjöbäcken 2014
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattningsvis så är kiselalgsfloran i Värsjöbäcken artrikt, diverse och tyder på hög ekologisk status utan påverkan av vare sig närsaltsämnen eller organiska förorenigar. Många av de dominerade kiselalgstaxa är samma som för andra närliggande vattendrag med liknande miljö (Navarån, Kniptjärnsbäcken, Viskansbäcken). Kiselalger i de två undersökta lokaler i Värsjöbäcken tyder dock på att surheten skiljer sig åt: Värsjöbäcken Nedre ligger mellan nära neutralt och måttligt surt, medans Värsjöbäcken Övre har sura förhållanden.
  •  
35.
  •  
36.
  • Kahlert, Maria (författare)
  • Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I genomsnitt är andelen deformerade kiselalgsskal lågt och variationen liten mellan år i svenska vattendrag opåverkade av tungmetaller eller jordbruk (0,23 ± 0,45 %). Andelen ökar signifikant tio gånger under tungmetall (Cu, Cd, Pb, Zn)- och bekämpningsmedelspåverkan. Värden > 1 % ska noteras som en indikation på en möjlig påverkan. Under tungmetallpåverkan ökade andelen deformerade skal signifikant till 2,72 ± 5,11 %. Antal kiselalgstaxa och diversiteten sjönk under den starkaste tungmetallpåverkan (taxaantal < 20, diversitet < 2 (Shannon). Det noterades även att i 80 % av fallen utvecklades en kiselalgsflora som består av taxa som troligtvis kan utveckla en tolerans mot tungmetaller (> 50 % summan av relativ abundanser av Achnanthidium minutissimum gruppen, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot, Fragilaria gracilis Østrup, Eunotia steineckii Petersen, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing, Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst och Eunotia incisa Gregory plus Eunotia spec. Dalarna). [RA1]Bara förekomsten av denna flora är dock inte ett tecken på metallpåverkan, eftersom den förekommer även vid andra miljöförhållanden utan tungmetallstress. Andelen deformerade skal ökar signifikant tio gånger även under bekämpningsmedelpåverkan (2,2 ± 2,5 %). Andelen missbildningar verkar integrera giftbelastningen en till två månader innan kiselalgsprovtagningen, längre bakåt blev kopplingen svagare. Antal kiselalgstaxa och diversiteten sjönk även här, men variationen var stor. Andelen deformerade skal ökade inte vid påverkan från andra gifter av vattendirektivets prioriterade ämnen än av bekämpningsmedlen. Det behövs mer data och mer kunskap för att kunna avgöra vilka kombinationer av miljögifter som är giftiga för kiselalger, och exakt hur de påverkar deformeringar, diversiteten och taxaantalet.
  •  
37.
  •  
38.
  • Löfgren, Kent, 1966-, et al. (författare)
  • Meeting the Challenges of Generational Change in the Teaching Profession : Towards a European Model for Intergenerational Teacher Collaboration
  • 2013
  • Ingår i: Educational Research eJournal. - : Educational Research e-Journal (EREJ). - 2254-0385. ; 2:2, s. 107-119
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In a European-wide effort to improve the professional development of teachers, the 2AgePro project was conducted from November 2008 to October 2010. One of its goals was to develop and test different forms of intergenerational teacher collaboration among junior and senior teachers in primary and secondary schools. Another aim was to utilise the results from these pilots, which were conducted in the Czech Republic, Finland, Germany, the Netherlands, and Sweden, to create a model for intergenerational collaboration that could be used in any national or cultural setting. This article reports on the national pilots and proposes a European model for intergenerational collaboration for teachers.
  •  
39.
  • Neumann, Stephan, et al. (författare)
  • Modeling the German Legal Latitude Principles
  • 2013
  • Ingår i: ELECTRONIC PARTICIPATION, EPART 2013. - Berlin : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783642403460 ; , s. 49-56
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Postal voting was established in Germany in 1956. Based on the legal latitude of the national legislator, the Federal Constitutional Court confirmed the constitutionality of postal voting several times. In contrast, the constitutionality of electronic voting machines, which were used for federal elections from 2002 to 2005, was rejected as the possibility to control the essential steps in the election was not provided to all citizens. These two cases emphasize that the legal system allows to limit realization of election principles to the advantage of other election principles, but that there are limits. In order to introduce new voting systems, in particular Internet voting systems, it is essential to have guidelines on what is and what is not acceptable. This work provides such guidelines. It identifies the principles of the legal latitude in the German constitution, and captures this latitude in a model. This model enables a review of the constitutionality of new voting systems.
  •  
40.
  • Wallman, Karin, et al. (författare)
  • Arbogaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2010
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Arbogaåns vattenförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Arbogaåns avrinningsområde under 2010. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 33 platser i rinnande vattendrag, samt i 17 sjöar inom Arbogaaåns vattensystem (figur F). Denna rapport redovisar en sammanfattning av resultaten från dessa undersökningar och klassning av den ekologiska statusen vid stationerna enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007).
  •  
41.
  • Wallman, Karin, et al. (författare)
  • Eskilstunaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2010
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Eskilstunaåns avrinningsområde under 2010. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 30 platser i rinnande vattendrag, samt i 13 sjöar inom Eskilstunaåns vattensystem. Denna rapport redovisar en sammanfattning av resultaten från dessa undersökningar och klassning av den ekologiska statusen vid stationerna enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). Klassningen av den ekologiska statusen som gjorts skiljer sig till viss del från den som Vattenmyndigheten i Norra östersjön tagit fram t.ex. vad gäller totalfosfor. I denna rapport har beräknandet av referensvärden för fosfor i jordbruksmark resulterat i högre värden än de framtagna värdena i VISS och statusen har således blivit bättre. En undersökning i vad skillnaden mellan resultaten beror på pågår. De statusklassningar som finns tillgängliga i VISS är dock de statusklassningar för stationerna som gäller vid beslutstaganden. I VISS har klassningarna inkluderat fysiska hinder och expertbedömningar. I denna rapport grundar sig klassningarna enbart på erhållna mätdata.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-41 av 41

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy