| 1. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Hänsynsuppföljning - grunder
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gruppens förslag I rapporten presenteras de ställningstaganden och förslag som gruppen hittills kommit fram till, samt bakgrund och motiv för dessa. I rapporten presenteras också några viktiga frågor där gruppen ännu inte har något färdigt förslag. Avsikten är att rapporten ska underlätta kommunikationen med övriga arbetsgrupper inom Dialog om miljöhänsyn och vara en grund för uppföljningsgruppens fortsatta arbete. Syftet med förslagen är att förbättra den uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning och under föryngringsarbetet som Skogsstyrelsen ansvarar för och för de uppföljningar som skogsbruket gör. Gruppen för uppföljning föreslår Skogsstyrelsens ledning att: Uttrycket hänsynsuppföljning används istället för Polytax vid myndighetens uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Syftet med uppföljningen ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår. Uppföljningen ska vara bättre faktabaserad än Polytax. Data som samlas in i fält ska i så stor utsträckning som möjligt vara mätbara kvantiteter och i övrigt vara bedömda kvaliteter med tydliga bedömningsgrunder. Utvärdering görs i huvudsak separat efter uppföljningen, åtskiljd från uppföljningen. Eventuella värderande inslag i uppföljningen ska vara lättförståeliga och transparenta och helst göras efter att fältdata är insamlat. Föreskrifter och allmänna råd till 30 § SvL och andra relevanta regelverk används för att få konkreta variabler att följa upp men det är viktigt att uppföljningen hålls isär från den rättsliga tillsynen. Uppföljningens resultat ska även vara användbara i lärandeprocessen, för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande och vid behov ge incitament för att anpassa/ förändra regler och rekommendationer. Som en del i att stärka lärandet bör Skogsstyrelsen arbeta fram ett konkret förslag på hur rådgivning i ökad grad kan bygga på underlag från hänsynsuppföljningen. Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Stärka kvalitetssäkringen i uppföljningen genom att kvalitetssäkringen sker efter en fastställd metod, integreras med verksamhetsstyrningen i stort och tillförsäkras nödvändiga resurser. I kvalitetssäkring ingår att regelbundet genomföra kontrolltaxeringar samt oberoende utvärderingar gentemot uppföljningens syfte. Statistiken ska ha "tillräcklig kvalitet" (officiella statistikens begrepp) och uppgift om tillförlitligheten ska följa med resultaten. Personcertifiering av nyckelbiotopskompetens bör senare övervägas. Gruppen föreslår skogsbruket att: Ta fram jämförbara uppföljningssystem som direkt kan nyttjas som underlag tillsammans med Skogsstyrelsens system. Regelbundet följa upp planering av avverkningar och utförda avverkningar. Öppet redovisa resultat av uppföljningarna.
|
|
| 2. |
- Gunnarsson, Urban, et al.
(författare)
-
Mer träd på myrarna : igenväxning de senaste 20 åren
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstensutveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss avRiksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under densenaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrånstudien kan vi dra följande slutsatser:Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och merän fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % underperioden.Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) harstörre andel öppen myr än lägre klassade myrar.Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken ochdiken påskyndar igenväxningsprocessen.En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarkerskulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glestträdbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m3 per ha). Båda arealerna börfortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.
|
|
| 3. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Kartering av vegetation på öppna myrar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändrings-analysen som genomförs i nästa steg."Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en vegetationskarta för myrtyper genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
