SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Kellner Olle) "

Sökning: WFRF:(Kellner Olle)

  • Resultat 1-22 av 22
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Dahlberg, Anders, et al. (författare)
  • Hänsynsuppföljning - grunder
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Gruppens förslag I rapporten presenteras de ställningstaganden och förslag som gruppen hittills kommit fram till, samt bakgrund och motiv för dessa. I rapporten presenteras också några viktiga frågor där gruppen ännu inte har något färdigt förslag. Avsikten är att rapporten ska underlätta kommunikationen med övriga arbetsgrupper inom Dialog om miljöhänsyn och vara en grund för uppföljningsgruppens fortsatta arbete. Syftet med förslagen är att förbättra den uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning och under föryngringsarbetet som Skogsstyrelsen ansvarar för och för de uppföljningar som skogsbruket gör. Gruppen för uppföljning föreslår Skogsstyrelsens ledning att: Uttrycket hänsynsuppföljning används istället för Polytax vid myndighetens uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Syftet med uppföljningen ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår. Uppföljningen ska vara bättre faktabaserad än Polytax. Data som samlas in i fält ska i så stor utsträckning som möjligt vara mätbara kvantiteter och i övrigt vara bedömda kvaliteter med tydliga bedömningsgrunder. Utvärdering görs i huvudsak separat efter uppföljningen, åtskiljd från uppföljningen. Eventuella värderande inslag i uppföljningen ska vara lättförståeliga och transparenta och helst göras efter att fältdata är insamlat. Föreskrifter och allmänna råd till 30 § SvL och andra relevanta regelverk används för att få konkreta variabler att följa upp men det är viktigt att uppföljningen hålls isär från den rättsliga tillsynen. Uppföljningens resultat ska även vara användbara i lärandeprocessen, för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande och vid behov ge incitament för att anpassa/ förändra regler och rekommendationer. Som en del i att stärka lärandet bör Skogsstyrelsen arbeta fram ett konkret förslag på hur rådgivning i ökad grad kan bygga på underlag från hänsynsuppföljningen. Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Stärka kvalitetssäkringen i uppföljningen genom att kvalitetssäkringen sker efter en fastställd metod, integreras med verksamhetsstyrningen i stort och tillförsäkras nödvändiga resurser. I kvalitetssäkring ingår att regelbundet genomföra kontrolltaxeringar samt oberoende utvärderingar gentemot uppföljningens syfte. Statistiken ska ha "tillräcklig kvalitet" (officiella statistikens begrepp) och uppgift om tillförlitligheten ska följa med resultaten. Personcertifiering av nyckelbiotopskompetens bör senare övervägas. Gruppen föreslår skogsbruket att: Ta fram jämförbara uppföljningssystem som direkt kan nyttjas som underlag tillsammans med Skogsstyrelsens system. Regelbundet följa upp planering av avverkningar och utförda avverkningar. Öppet redovisa resultat av uppföljningarna.
  •  
2.
  • Aspenberg, Per, et al. (författare)
  • Metodstudie Kustfågelinventering 2007
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök.Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kankallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerareoch varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässigafaktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m. Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning. Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten.För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa)snarare låg på 20-30 %. Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom vardet en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka,särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar,för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i enstörre inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar. Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fannsrisk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det storapersonskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare somvarit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det berortroligen dels på ovana att räkna kolonihäckande fåglar (systematisk underskattning) samtskillnader i bedömning av fåglarnas uppträdande (häckar anden här eller är den bara tillfälliggäst vid ön). Dessa skillnader accentuerar värdet av att: använda samma inventerare helt eller delvis i manskapet mellan olika årintroducera nya inventerare i problematiken med att särskilja förväxlingsarterkoncentrera sig på ett urval av vissa arter vid ett inventeringsbesökanvända fotografering som dokumentationsmetod vid större vitfågelkolonierstyra upp fältanteckningarna med t ex strikt användning av protokollSlutsatser:Inventeringsresultat underskattar de verkliga populationsstorlekarnaDet är viktigt att inventerarna är tränade i just kustfågelinventering, och nyainventerare bör samkalibrera sig med mer erfarna.Även med tränad personal kommer ett visst fel att kvarstå, och småpopulationsförändringar (10-20 %) är mycket svåra att säkert skilja från metodfel. Försvårinventerade arter är metodfelet ofta avsevärt större.
  •  
3.
  • Gottby, Lijana (författare)
  • Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län : En sammanställning av undersökningar utförda 1966-2013
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Från och med 60‐talet och fram till och med idag har kvicksilverhalterna i över 10 000 fiskar (främstgäddor och abborre) från totalt över 400 lokaler i länet analyserats. Under perioden 1990–2004analyserades kvicksilverhalten i totalt 1 550 gäddor från ca 200 av länets sjöar. Sedan år 2004 har Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna ett pågående program för attupprätthålla baskunskapen om kvicksilverhalterna i fisk från länets sjöar. Under åren 2013‐2014utvärderades delprogrammet och en strategi för fortsättning av övervakningen av Hg i fisk i länet hartagits fram (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). Denna rapport är en sammanställning samt utvärderingav allt kvicksilverdata från 60‐talet fram till maj 2013. Data från och med 1990 visar att ca 70 % av de undersökta gäddorna har kvicksilverhalter som ärförhöjda och en tredjedel gäddorna från samma tidsperiod har mycket höga kvicksilverhalter (> 1,0mg Hg/kg våtvikt). Utvärdering av långtidsserie för kvicksilverdata på kommunnivå visar att halternaav kvicksilver i fisk i Gävleborgs län långsamt minskar i de flesta kommuner efter 1990‐talet. Vilketöverensstämmer med nationell 50‐års trendsutvärderings studien, där man har sett en tendens tillatt kvicksilverhalterna har minskat med minst 20 % i hela Sverige under perioden 1965‐2012(Åkerblom et al., 2014).
  •  
4.
  • Gunnarsson, Urban, et al. (författare)
  • Mer träd på myrarna : igenväxning de senaste 20 åren
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SammanfattningI Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstensutveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss avRiksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under densenaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrånstudien kan vi dra följande slutsatser:Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och merän fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % underperioden.Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) harstörre andel öppen myr än lägre klassade myrar.Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken ochdiken påskyndar igenväxningsprocessen.En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarkerskulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glestträdbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m3 per ha). Båda arealerna börfortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.
  •  
5.
  • Hahn, Niklas, et al. (författare)
  • Hur förändras våtmarkerna och varför? : Satellitbaserad övervakning av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att identifiera områden med förändringsindikation i undersökningsområdet som består av Dalarnas och Gävleborgs län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden. Speciellt för detta undersökningsområde var att förändringsanalys genomfördes över tre tidsperioder (1986-1999, 1999-2007 och 1986-2007) mot i normalfallet då enbart en tidsperiod analyseras.Om man jämför de tre analyserade tidsperioderna (två 10-årsperioder 1986-1999 respektive 1999-2007 och en 20-årsperiod 1986-2007) kan man se både likheter och skillnader. Den studerade våtmarks-arealen hade ca 1,2 % förändringsindikation för tidsperioden 1999-2007, ca 1,6 % förändringsindikation för 1986-1999 och slutligen ca 1,4 % förändringsindikation 20-årsperioden 1986-2007. Själva slutresultatet är utmärkt för fördjupade analyser trots att metodens statistiska upplägg innebär att de förändringar som detekteras är relativa och inte absoluta. En 20-årsperiod kan således ha lägre andel förändringsindikation än en enskild 10-årsperiod.Huvudsyftet och styrkan med metoden är att den pekar ut områden med snabba och tydliga förändringar. Identifieringen av områden med förändrade myrar utgör ett användbart underlag för Länsstyrelsernas arbete. Viktiga användningsområden är t.ex. vid uppföljningen av skyddade våtmarker och för att visa på skillnader mellan olika regioner. Områden som identifierats med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.
  •  
6.
  • Hahn, Niklas, et al. (författare)
  • Kartering av vegetation på öppna myrar i Dalarna och Gävleborg − myrvegetationskartan
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrenheter uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrenheterna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2.I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg.Detta projekt "Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper. I en tidigare studie framkom det att den översättningstabell som tagits fram för Norrbotten behövde modifieras för att passa länsgruppen Dalarna/Gävleborg.Med utgångspunkt från basklassningen i Dalarna/Gävleborg samt information från flygbildstolkning och fältdata genomfördes ett antal korrelationsanalyser satellitscen för satellitscen. Med stöd av information från satellitbilder, flygbilder, angränsande vegetationskartor och Svenska MarktäckeData fördjupades sedan analysen. Baserat på resultaten från korrelationsanalyserna framgick det att undersökningsområdet behöver delas in i två delområden med varsin översättningstabell. Basklassningen tillsammans med översättningstabellerna resulterade i en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg.Myrvegetationstypskartan har flera tillämpningsområden, t.ex. för att hitta unika livsmiljöer för viktiga arter, för att hitta variationsrika våtmarksområden och för att studera biologisk mångfald.Framtagandet av en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg kunde genomföras kostnadseffektivt tack vare samordning med våtmarksövervakningen. Kostnaden för detta projekt var 230 000 kr.Inom våtmarksövervakningen bör man inför kommande län även ha myrvegetationstypskartan i åtanke redan då basklassningens spektralt homogena våtmarksenheter tas fram. I detta sammanhang är det speciellt viktigt att beakta myrtypsregionerna i samband med basklassningen.Kostnaden för att, enligt metoden i denna studie, ta fram en myrvegetationstypskarta för andra länsgrupper beror på fler faktorer, t.ex. om samordning kan ske med den pågående våtmarksövervakningen, antal myrtypsregioner inom länsgruppen och om vegetationskarta finns inom närområdet. Kostnaden kan reduceras något om fler länsgrupper samkörs.En kostnadsjämförelse med vegetationskartan har gjorts med framtagandet av vegetationskartan i Värmland som landade på ca 800 000 kr per topoblad (50 x 50 km²). Kostnaden för denna studie var totalt 230 000 kr, vilket motsvarar ca 8 000 kr per topoblad. Viktigt att beakta i denna jämförelse är att myrvegetationstypskartan enbart fokuserar på öppna myrar och är ingen totalinventering.
  •  
7.
  • Hahn, Niklas, et al. (författare)
  • Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Kartering av vegetation på öppna myrar
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändrings-analysen som genomförs i nästa steg."Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en vegetationskarta för myrtyper genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.
  •  
8.
  •  
9.
  • Jonsson, Fredrik, et al. (författare)
  • Ringlavsövervakning i Gävleborg 1996-2002
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • 1996 och 1997 startades en övervakning av 19 ringlavslokaler i Gävlebors län. I denna rapport redovisas resultatet från en återinventering av dessa lokaler år 2002. I rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokaler år 2002. i rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokalerna under perioden 1996 till 2002.Inventeringen skedde på fasta provytor, 10 x 20 m stora (provytekartering) och längs transekter utgående från dessa (grovkartering).I Hälsingland har 14 lokaler inventerats.På sex av lokalerna har antalet ringlavsbålar ökat kraftigt, mer än 40% i provytorna sedan inventeringsstarten. På ytterligare fyra har en måttligare ökning skett och på fyra har en minskning skett.I Gästrikland har fem lokaler övervakats och där har ringlaven ökat kraftigt på en lokal i norra Gästrikland medan den har minskat mer eller mindre kraftigt på de fyra som ligger i den södra halvan av landskapet.I Gästrikland växte ringlaven i lika stor utsträckning på gran som på en, medan ringlaven i Hälsingland växte främst på gran, men även ganska rikligt på tall och björk.på samtliga ringlavslokaler söder om gävle i gästrikland har ringlaven minskat kraftigt. Detta trots att inga stora förändringar tycks ha skett i provytornas omedelbara närhet sedan inventeringsstarten.I Hälsningland och norra gästrikland förfaller bestånden vara relativt stabila.En viktig del i skyddet av ringlav i Gävleborgs län är att genom inventeringsinsater finna och avgränsa hittils okända ringlavslokaler.det är troligt att flera oupptäckta ringlavslokaler avverkas på grund av att man saknar kännedom om dem.
  •  
10.
  • Jonsson, Fredrik, et al. (författare)
  • Övervakning av varglav i Gävleborg 1996-2001
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • År 1996 valdes 20 lokaler, varav 16 är myrlokaler och 4 fastmarkslokaler, med känd förekomst av varglav ut och inventerades. År 2001 återinventerades samtliga av dessa lokaler.På varje lokal gjordes en provytekartering,detaljkartering och grovkartering av varglav.Sammanfattningsvis av inventeringen kan sägas att de flesta myrlokaler hyser så stora och stabila populationer att de ej är hotade på kortsikt.För flera av fastmarkslokalerna är framtiden mer osäker.Dessa lokaler hyser endast några få bålar på enstaka träd och nyetableringen är otillfredställande.
  •  
11.
  • Jönsson, Mari, et al. (författare)
  • Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time?
  • 2017
  • Ingår i: Biodiversity and Conservation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 26, s. 2547-2567
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Incorporating functional values in biodiversity monitoring systems could add novel perspectives of the status of biodiversity in conservation areas. Stable frequencies of large foliose nitrogen-fixing cyanolichens likely have positive effects on the nitrogen budget of forests and provide food, material and shelter for invertebrates, gastropods and birds. Stable volumes of deadwood and frequencies of associated fungi provide an important supporting function for ecosystem services such as nutrient cycling, carbon storage and soil formation. Based on regional monitoring data from boreal old-growth forest nature reserves and key habitats, we tested for changes in the frequency of various functionally important substrates and species over time. We detected significant reductions in the frequency of indicator cyanolichens occurring on deciduous trees already after 10years in key habitats, despite non-significant changes in their host substrates. Frequencies of indicator pendulous lichens Alectoria sarmentosa and Bryoria nadvornikiana had also decreased in key habitats, despite overall stable volumes of large conifer host trees. Lichen reductions were more pronounced in the smaller key habitats compared to the larger formally protected nature reserves, likely due to degrading fragmentation and isolation effects. In contrast to these lichens, the average frequencies of old-growth forest indicator fungi decaying coniferous deadwood and common fungi on deciduous trees (Fomes fomentarius) and coniferous trees (Fomitopsis pinicola) remained unchanged. The studied cyanolichens and fruiting fungi generally had similar extinction rates over 10years, whilst only cyanolichens had substantially lower colonization rates. Amid a severely fragmented landscape, conservation areas seem to struggle in preserving some of the basic old-growth forest values.
  •  
12.
  • Jönsson, Mari, et al. (författare)
  • Övervakning av värdefulla skogsbiotoper : en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år
  • 2015
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.
  •  
13.
  • Kellner, Hans, 1989-, et al. (författare)
  • Effect of Stirring Mode on Non-Metallic Inclusions in Alloy 825 during Ladle Treatment
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • It is well known thatinclusions affect the properties of steels and alloys. Therefore, it is essentialto understand what types of inclusions that exist and how they behave duringthe production. This study has examined the behavior of Al2O3-MgOand TiN inclusions in the melt during the ladle treatment of Ni-based Alloy825. The effects of different directions of electromagnetic stirring (EMS) incombination with different gas flows were investigated based on two dimensionaldeterminations of the inclusion characteristics on a polished surface of themetal samples by using Inca Feature analysis. More specifically, the number,size, composition and morphology of different inclusions were determined byusing SEM in combination with EDS. The results show that the use of EMS in thedownwards direction in combination with a 0.04 m3 min-1gas flow rate promotes a significant removal of Al2O3-MgO and TiN inclusions. Furthermore, the use of an upwards EMSstirring direction promotes a drastical increase of the amount of inclusionshaving an equivalent size smaller than 11.2 µm. Also, the use of both stirringdirections in combination with a 0.02 m3 min-1 gasflow rate promote a ~20% to ~60% removal of Al2O3-MgO and TiN inclusions for most heats. No influence on the composition andmorphology could be seen from the different stirring modes.
  •  
14.
  • Kellner, Hans, 1989-, et al. (författare)
  • Effect of the Stirring Mode on the Behavior of Al2O3–MgO Particles and Clusters during Ladle Treatment of Ni-based Alloy 825
  • 2017
  • Ingår i: Steel Research International. - Weinheim : Wiley-VCH Verlagsgesellschaft. - 1611-3683 .- 1869-344X. ; 87
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • It is well known that inclusions affect the properties of alloys. Therefore, the importance of understanding what inclusions exist and how they behave cannot be overstated. This study has examined the behavior of Al2O3–MgO particles and clusters in the melt during the ladle treatment of Alloy 825, who is a Ni-based Alloy. The effect of different stirring directions of electromagnetic stirring in combination with gas stirring is discussed based on three-dimensional investigations of the clustered particles. More specifically, the composition, size, and number of particles and clusters are determined after electrolytic extraction of metal samples by using SEM in combination with EDS. The results show that the agglomeration of Al2O3–MgO particles in the melt is faster for an upward induction stirring combined with a gas stirring in comparison to a downward stirring combined with a gas stirring. However, the total removal of clusters from the melt is more effective when using a downward induction stirring compared to when using an upward induction stirring, especially for large size clusters (>11.2 mm). The effect of the different stirring modes on the behavior of the Al2O3–MgO particles and clusters in the melt for the ladle treatment experiments agree with the theoretical predictions based on Stokes’, Brownian, and Turbulent collisions.
  •  
15.
  • Kellner, Hans, 1989-, et al. (författare)
  • Investigations of TiN Particles and Clusters during Ladle Treatments of Ni-based Alloy 825 using Different Stirring Modes
  • 2017
  • Ingår i: ISIJ International. - 0915-1559 .- 1347-5460. ; 58:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Today, Titanium is often used in steelmaking not only for deoxidation but also for micro-alloying and alloying for a wide range of steel grades. Therefore, many studies are focused on investigations on the formation and behavior of Ti-containing non-metallic inclusions (such as oxides, nitrides and carbides) during production of different Ti-containing steels and their effect on final steel properties. This study has examined the behavior of TiN clusters and particles in the melt during the ladle treatment of Alloy 825 containing up to 1.2wt% of Ti. The industrial trials were performed at the end of the ladle treatment by using argon gas in combination with electromagnetic stirring using an upwards or a downwards stirring direction. Metal samples were taken before and after ladle treatment to enable three-dimensional investigations of non-metallic inclusions and clusters. The composition, size and number of particles and clusters were determined after electrolytic extraction of the metal samples by using SEM in combination with EDS. It was found that agglomerations of TiN clusters and particles in the melt are faster during an upwards stirring in comparison to a downwards stirring. However, the removal of clusters from the melt is more effective when using a downwards stirring direction compared to when using an upwards stirring in dombination with gas stirring. It was also found that the Turbulent collision is the dominant factor for the agglomeration of TiN particles in the melt.
  •  
16.
  • Kellner, Hans, et al. (författare)
  • TiN Particles and Clusters during Ladle Treatments of Ni-based Alloy 825 using Different Stirring Modes
  • 2018
  • Ingår i: ISIJ International. - : IRON STEEL INST JAPAN KEIDANREN KAIKAN. - 0915-1559 .- 1347-5460. ; 58:2, s. 292-298
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Today, titanium is often used in steelmaking not only for deoxidation but also for micro-alloying and alloying for a wide range of steel grades. Therefore, many studies are focused on investigations on the formation and behavior of Ti-containing non-metallic inclusions (such as oxides, nitrides and carbides) during production of different Ti-containing steels and their effect on final steel properties. This study has examined the behavior of TiN clusters and particles in the melt during the ladle treatment of Alloy 825 containing up to 1.2 wt% of Ti. The industrial trials were performed at the end of the ladle treatment by using argon gas in combination with electromagnetic stirring using an upwards or a downwards stirring direction. Metal samples were taken before and after ladle treatment to enable three-dimensional investigations of non-metallic inclusions and clusters. The composition, size and number of particles and clusters were determined after electrolytic extraction of the metal samples by using SEM in combination with EDS. It was found that agglomerations of TiN clusters and particles in the melt are faster during an upwards stirring in comparison to a downwards stirring. However, the removal of clusters from the melt is more effective when using a downwards stirring direction compared to when using an upwards stirring in combination with gas stirring. It was also found that the Turbulent collision is the dominant factor for the agglomeration of TiN particles in the melt.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  • Kellner, Olle (författare)
  • Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014). Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats. Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten. Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering
  •  
21.
  • Nordin, Ulrika, et al. (författare)
  • Övervakning av ringlav i Gävleborgs län 1996 - 2013
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sedan år 1996 pågår en övervakning av ringlav Evernia divaricata på 19 lokaler i Gävleborgs län. I denna rapport redovisas resultatet från den senaste återinventeringen år 2012/2013, samt jämförelser med tidigare inventeringar. Övervakningen omfattar dels räkning av lavbålar i en provyta på varje lokal, dels räkning av antalet träd med ringlav i transekter som går ut 50 meter från provytan i alla fyra väderstreck (”grovkartering”).Resultatet från inventeringen i provytan visar att antalet ringlavbålar har minskat på 12 ringlavslokaler och ökat på 7 lokaler sedan inventeringsstarten. Antalet träd med ringlav visar liknande trend, en minskning på 13 lokaler och en ökning på 5 lokaler. Men den senaste trenden, sedan år 2002, visar att minskningar av antalet ringlavbålar skett på alla 19 lokalerna. För antalet ringlavsträd under motsvarande period har minskningar skett på 17 lokaler, ökning på en lokal och oförändrat antal på en lokal.I grovkarteringen har antal träd med ringlav, under perioden år 1999 till år 2012/2013, minskat på 13 lokaler, ökat på 5 lokaler och är oförändrat på en lokal.Både storskaliga och lokala faktorer som kan ha påverkat ringlaven diskuteras i rapporten. Till de storskaliga hör förtätning av skogsbestånden; klimatvariationer och stormen Dagmar. Mer lokala påverkansfaktorer som diskuteras är luftföroreningar, markavvattning, skogsbruk (hygge) och utdöendeskuld.Slutsatsen från övervakningen är att ringlavens framtid fortfarande är osäker i länet. Även på två lokaler som är klassade som nyckelbiotoper har avverkningar skett. På en lokal har en kraftig minskning skett på grund av dikning och vägbygge som har skett ganska långt tillbaka i tiden. På ytterligare några lokaler har ringlaven minskat av okänd anledning, eventuellt som en följd av utdöendeskuld. På de fyra sydligaste lokalerna är utvecklingen alarmerande. Södra Gästrikland har tidigare ansetts vara ett starkt fäste för ringlaven, men nu verkar det som om den helt håller på att försvinna från området.
  •  
22.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-22 av 22

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy