| 1. |
- Kjellander, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap : vad musik kan betyda för människor
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives.Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.
|
|
| 2. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Danskultur–Folkkultur
- 2014
-
Ingår i: Musikforskning idag, Växjö, 11-13 juni 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Fanskap som identitet : fler preliminära resultat
- 2011
-
Ingår i: Musikforskning idag. - : Uppsala universitet. ; , s. 12-13
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I mitt forskningsprojekt har jag undersökt hur sex vuxna fans ser på sitt fanskap och sina idoler. Med utgångspunkt i tre olika populärmusikaliska genrer: rock (Status Quo), dansband (Lasse Stefanz) och hårdrock (Kiss). Syftet är Att generera en teori kring vuxna fans och deras identitet som fans.SocialiseringHos informanterna sker det en primär socialisering in i en genre genom familjen eller, i ett fall, genom media. Fyra av informanterna har socialiserats in i rockgenren medan de andra två socialiserats in i föräldrarnas kristna musik. Det alla har gemensamt är att de vid 20Dårs ålder, oavsett hur lång tid det tog för individen att hitta sitt favoritband, alla var fans till de band undersökningen handlar om. För Sanne och Axel, båda Kissfans, och för Erik (Lasse Stefanz) gick det fort. De var alla fans redan när de var runt tio år. För Rickard och Tina, båda Status Quofans, dröjde det till dess att de var i gymnasieåldern, och för Kicki (Lasse Stefanz) till hon frigjorde sig från sin familj och flyttade hemifrån när hon var 19 år. Att Sanne och Axel fastnar tidigt kan bero på att Kiss var ett väletablerat band i Sverige när de växte upp. För Eriks del är orsaken att brodern var anställd av Lasse Stefanz och därmed var bandet etablerat i Eriks värld. Status Quo var som störst i Sverige när Rickard och Tina var i gymnasieåldern och de spelades en del på radion. Kicki är född i slutet av 50-talet och Lasse Stefanz slog inte genom nationellt förrän 1983, trots att de funnits sedan 1967. Med andra ord kan man säga att en etablering av bandet i Sverige var mycket viktig för att ett fanskap skulle kunna uppstå. För att höra eller se sina favoriter var de hänvisade till skivor eller de få program som spelades på radio eller visades på teve, och för att få information om banden fick de köpa någon av de enstaka ungdomstidningar som fanns. Föräldrarna förmedlade sin musiksmak till barnen och syskon och kamrater förmedlade sin.
|
|
| 5. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap : vad musik kan göra för människor
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives.Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.
|
|
| 6. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap
- 2012
-
Ingår i: Musik och Samhälle IV, Malmö Högskola och ABF.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Musik och idoler : om att vara fans till lågstatusband
- 2014. - 1
-
Ingår i: Coda. - Malmö : Kira. - 9789198092196 ; , s. 119-128
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla människor har någon gång i sitt liv en idol eller i alla fall någon de ser upp till, en förebild. Detta är ett fenomen som i mångt och mycket hör ungdomen till, men också något som kan följa med genom hela livet. Under de tidiga tonåren börjar individen utveckla en egen musiksmak och detta sker ofta genom influenser från familj, media och kamrater och hänger intimt samman med identitetsprocessen. I min avhandling Jag och mitt fanskap- vad musik kan betyda för människor (2013) visar jag hur viktigt det är även för vuxna att ha idoler, och vad det innebär för den enskilda personen. I denna artikel, som utgår från avhandlingen, handlar det om sex fans till lågstatusbanden Kiss (hårdrock, bildades 1973), Status Quo (boogie-woogierock, bildades 1962) och Lasse Stefanz (dansband, bildades 1967), alltså band med låg autenticitet som inte tillhör den outtalade populärmusikaliska kanon som finns. Denna kanon bestäms i stor utsträckning av journalister och forskare, det vill säga dem som oftast kommer med olika smakomdömen och som väljer vilka artister som är värda att skriva om. För fansen till dessa lågstatusband är det dock oproblematiskt då de ser artisterna som äkta och väderfulla, oavsett hur andra uppfattar dem. Problemen som uppstår är av annan karaktär och handlar om hur fansen hanterar det faktum att omvärlden har en annan syn på artisterna än vad de själva har. Det har alltså inget att göra med huruvida banden är bra eller dåliga, det är upp till var och en att bedöma, och för fansen är de självklart väldigt bra. Syftet med denna artikel är därför att visa på de olika strategier fansen kan anta för att hantera det faktum att de är fans till lågstatusband.För en fördjupning kring detta hänvisar jag till min avhandling Jag och mitt fanskap- vad musik kan betyda för människor (2013).
|
|
| 8. |
|
|
