| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Developing integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting. - : International Association of Computer Science and Information Technology Press. ; , s. 1-4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.
|
|
| 5. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Forskningsdata : ett biblioteks läranderesa i de internationella, nationella och lokala landskapen
- 2016
-
Ingår i: InfoTrend. - : Svensk förening för informationsspecialister. - 1653-0225. ; 69:1/2, s. 41-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Malmö högskolas bibliotek har under flera år gradvis arbetat alltmer med forskningsdatafrågor. Efter en intern fortutbildning inom ansvarigt team på biblioteket har arbetet fördjupats i projektform. En enkät till högskolans forskare gav en nulägesbild, erfarenheter av och syn på forskningsdatafrågor med fokus på öppet tillgängliggörande, samt kunskap om i vilka frågor mer stöd och kunskap behövdes. Biblioteket deltar också i Svensk Nationell Datatjänsts (SND) pilotprojekt. Deltagandet har inneburit kompetensutveckling på flera sätt, genom undervisning, diskussioner och i möten med forskare. Nästa steg är att ta fram förslag på hur biblioteket kan organisera det fortsatta arbetet med stöd till forskningsdatahantering.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Stöd för forskningsdatahantering : Malmö högskolas bibliotek 2017
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken roll har forskningsdata i förhållande till forskningsinformation? Detta undersöks i ett pågående projekt vid Malmö högskola. Syftet är att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket, med sin kompetens inom vetenskaplig kommunikation, kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Underlaget bygger bland annat på en enkät till högskolans forskare samt på erfarenheter som gjorts inom ett pilotprojekt tillsammans med SND.
|
|
| 8. |
- Fransson, Jonas, et al.
(författare)
-
Tillgängliggörande av forskningsdata : nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.
|
|
| 9. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Cultures of Search in the Social Study of Information
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With digital infrastructures now permeating most aspects of society, online search has become integral to everyday life in unprecedented ways. Looking for information is today mostly done online and mediated through the various tools and devices that we carry with us on a daily basis. This way search is enmeshed into our cultural practices and everyday life, yet it often remains invisible. Furthermore, algorithms and economic interests organise search and thus contribute to structuring private as much as professional lives and public and personal memories. Being searchable is a feature of information that is culturally and socially structured and which needs to be explored from a variety of perspectives in order to understand the currently on-going “searchification” of society. This session wants to put the spotlight on the narratives, ideologies, ethical dimensions, and also the mundane practices tied to online search - its meaning, function, implications and limits - in contemporary society.; Published meeting abstract
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Data in the making
- 2015
-
Ingår i: New big science in focus : Perspectives on ESS and MAX IV.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Making research data possible : negotiating between disciplinary cultures, temporalities, data policies, professional interests and education and training
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of the 79th ASIS&T Annual Meeting. - : International Association of Computer Science and Information Technology Press. ; 53:1, s. 1-4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The workshop brings together differing perspectives on what makes research data possible. How data is made represents an on-going negotiation between a number of elements. It reflects, firstly, the nature of disciplines and the complex way this is linked to cultures of research data and data sharing. Secondly, data is made across the complex temporalities within different practices of its management. Thirdly, it increasingly reflects the influences of data policies: working at the international and national, down to institutional level. Fourthly, it is also shaped by the renegotiation of professional interests and relationships such as between librarians, computing services, archivists and research administrators. And, fifthly, data is being shaped within models of education and training of current and new information professionals. The panel seeks to bring together a diverse range of participants to explore appropriate theories and methodologies for work in this field, using a conversation cafe format, and based on discussions around the five elements.
|
|
| 15. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Research data is a product of (its) time
- 2017
-
Ingår i: Big data - small meaning and global discourses. - : The Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research data are complicated things. The question of whether they are things at all is of course contentious. Yet, even if we leave this issue aside for now, there are continuous debates - some would say struggles - over who owns the data, how to handle and describe it, how to store and share more of it and why, in short, who has which interest in it. It is also unclear when it is appropriate to speak of research data in the first place, as opposed to say, publication, document, working material, metadata, catalogue entry and so on.
|
|
| 16. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
When are data?
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital research data is often advanced as a trouble-free concept and used to describe the material of research at all stages in a research process. However frequently such framing lacks understanding of the roles of disciplinary and organisational cultures, and of what the various practices, including those of funding policy and university administration, involved in shaping what research data are and can do and when. In this paper we explore data and the making of data during the construction of two big science facilities in Sweden, the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Specifically we focus on the necessary infrastructure for dealing with various aspects of research data management (RDM). We transform the question "What are data?" into "When are data?" and highlight how research data are also shaped by their entanglement across different support services and professional practices aiding, preceding and succeeding the work of the researcher. This brings into relief how the making of data relates to the making possible of data and that making possible occurs by setting up and planning for production, storage, and use of research data. Paying attention to temporal aspects in the construction of research data allows us to show some ways in which the meaning of data is contingent to when they are approached, to the possibilities of support infrastructures and their various materialities and to strategic roles data are assigned. This paper draws on a study carried out in 2014 and 2015. The material used was compiled in interviews and document studies.
|
|
| 17. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
When are data? : Reflections on the making (possible) of research data.
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital research data is often advanced as a trouble-free concept and used to describe the material of research at all stages in a research process. However frequently such framing lacks understanding of the roles of disciplinary and organisational cultures, and of what the various practices, including those of funding policy and university administration, involved in shaping what research data are and can do and when. In this paper we explore data and the making of data during the construction of two big science facilities in Sweden, the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Specifically we focus on the necessary infrastructure for dealing with various aspects of research data management (RDM). We transform the question "What are data?" into "When are data?" and highlight how research data are also shaped by their entanglement across different support services and professional practices aiding, preceding and succeeding the work of the researcher. This brings into relief how the making of data relates to the making possible of data and that making possible occurs by setting up and planning for production, storage, and use of research data. Paying attention to temporal aspects in the construction of research data allows us to show some ways in which the meaning of data is contingent to when they are approached, to the possibilities of support infrastructures and their various materialities and to strategic roles data are assigned. This paper draws on a study carried out in 2014 and 2015. The material used was compiled in interviews and document studies.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Kjellberg, Sara
(författare)
-
Biblioteksdidaktik
- 2018
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for informations- og kulturformidling. - : Det Kgl. Bibliotek. - 2245-2931 .- 2245-294X. ; 7:1, s. 54-56
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Kjellberg, Sara, et al.
(författare)
-
Institutionella arkiv som en ny typ av samling
- 2015
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Biblioteken har traditionellt byggt upp sina samlingar genom förvärv, men i och med de institutionella arkiven (och liknande databaser) utvecklar biblioteken i allt högre grad samlingar där lärosätets lokala forskningsproduktion görs tillgänglig för såväl det egna lärosätets personal och studenter som för olika delar av det omgivande samhället (Kohl, 2009). Givet såväl nationella som internationella initiativ kring öppen tillgång till forskningsresultat kan dessa samlingar förväntas öka i såväl omfattning som betydelse i framtiden. Snarare än att erbjuda svar vill vi i detta bidrag ge underlag för en vidare diskussion kring de institutionella arkiven som en ny typ av samlingar som byggs upp, organiseras och kan integreras med andra samlingar såväl vid lärosätesbiblioteken som genom återanvändning av andra aktörer.Det väcker potentiellt frågor som berör såväl hur arbetet med de institutionella arkiven relaterar till hur man gör med andra delar av bibliotekens samlingar och system för kunskapsorganisation, som hur vi ska tänka kring samlingar, delar av samlingar och hypersamlingar. En utgångspunkt är dessutom att publiceringspraktiker inom olika ämnesområden skiljer sig åt. Vilken betydelse har detta för hur man skapar förutsättningar för att bygga upp samlingen? Hur hanterar vi t.ex. att de institutionella arkiven är synnerligen diversifierade med avseende på innehåll täckning, filformat, versioner (pre-/postprint), upphovsrättsliga frågor, m.m.?Vad händer när biblioteken både hanterar de institutionella arkiven i uppbyggnad och mer långsiktigt ska säkra tillgången till dem? Hur utmanas det traditionella perspektivet på forskningsbibliotekets samlingar, som har syftat till att ge tillgång till material till det egna lärosätets forskare och studenter, när man bygger en samling som riktar sig utåt till potentiella användare över hela världen?Kohl, D.F. (2009). Collection development in the ARL library. Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3rd ed. New York: Taylor and Francis. DOI: http://dx.doi.org/10.1081/E-ELIS3-120043881
|
|
| 21. |
- Kjellberg, Sara, et al.
(författare)
-
Researchers' online visibility : tensions of visibility, trust and reputation
- 2018
-
Ingår i: Online information review (Print). - 1468-4527 .- 1468-4535.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to understand what role researchers assign to online representations on the new digital communication sites that have emerged, such as Academia, ResearchGate or Mendeley. How are researchers’ online presentations created, managed, accessed and, more generally, viewed by academic researchers themselves? And how are expectations of the academic reward system navigated and re-shaped in response to the possibilities afforded by social media and other digital tools? Design/methodology/approach Focus groups have been used for empirical investigation to learn about the role online representation is assigned by the concerned researchers. Findings The study shows that traditional scholarly communication documents are what also scaffolds trust and builds reputation in the new setting. In this sense, the new social network sites reinforce rather than challenge the importance of formal publications. Originality/value An understanding of the different ways in which researchers fathom the complex connection between reputation and trust in relation to online visibility as a measure of, or at least an attempt at, publicity (either within academia or outside it) is essential. This paper emphasizes the need to tell different stories by exploring how researchers understand their own practices and reasons for them.
|
|
| 22. |
- Kjellberg, Sara, et al.
(författare)
-
Researchers’ use of social network sites : a scoping review
- 2016
-
Ingår i: Library & Information Science Research. - : Elsevier BV. - 0740-8188 .- 1873-1848. ; 38:3, s. 224-234
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study is a scoping review of 80 research articles in LIS and related fields (2004-2014) on the use of social network sites by researchers. The results show that social network sites are used as part of scholarly life, yet with disciplinary differences. It is also shown that the area lacks methodological, theoretical and empirical coherence and theoretical stringency. The most salient strands of research (General uptake, Outreach, Special tools/cases, Assessing impact, Practices/new modes of communication) are mapped and ways to improve research in the field are identified. This provides a first step towards a more comprehensive understanding of the roles of social network sites in scholarship.
|
|
| 23. |
- Kjellberg, Sara, et al.
(författare)
-
The time of data – conditions for digital knowledge production in big science
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Increasingly the material research deals with is cast as data. This is an ambiguous concept, which describes the matter of research in all stages of the research process. From having been seen as a stepping-stone on the way to producing the scientific results, increasingly data is itself positioned as the result. At the same time demands for data preservation and open data are often motivated with the hope that they will be of some use for new discoveries in the future. This poster highlights some of the ways in which notions of data emerge in the construction of big science facilities in order to raise some issues concerning implications for how and when knowledge production is thought to occur. We studied data and their making in setting up of two large-scale research facilities in southern Sweden, ESS and MAX IV, specifically of the necessary infrastructure for dealing with research data management. The main focus is on temporal aspects of data, thus shifting the interest from the question “what are data?” to the often more productive question “when are data?”. This also works to emphasis various sociomaterial entanglements shaping research data and its meaning in different organisational contexts.
|
|
| 24. |
- Rivano Eckerdal, Johanna, et al.
(författare)
-
Talking infrastructures
- 2016
-
Ingår i: Big data - small meaning and global discourses.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Sedvall, Karin, et al.
(författare)
-
Vägen från policy till praktik : ett studiebesök i Edinburgh Universitetsbiblioteks forskningsdatauniversum
- 2017
-
Ingår i: REVY. - : Danmarks forskningsbiblioteksforening. - 1904-1969. ; 40:1, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.
|
|
| 26. |
- Sköld, Olle, 1983-
(författare)
-
Documenting Videogame Communities : A Study of Community Production of Information in Social-Media Environments and its Implications for Videogame Preservation
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing on the disciplines of library and information studies and archival studies, this study seeks to explore the production of information in online videogame communities and to elucidate how such insights can offer practical and conceptual support to the knotty issue of how to preserve those sociocultural aspects of videogames that exist 'beyond' the code and audiovisual data resources of the videogame itself. This is accomplished in two principal moves: (i) by delving into the current state of socioculturally-focused videogame preservation and; (ii) by inquiring into the production of information carried out by videogame communities in what arguably is one of their most important interfaces of interaction—discussion forums, wikis, and other social-media services. The study is based on four papers (I–IV). Paper I develops the theoretical framework of the study on the basis of practice theory and document theory. Papers II and III report on field-studies of videogame-community information production in the context of two processes of importance in community social life: memory-making (II) and knowledge production (III). Paper IV offers a qualitative systematic review of videogame-archiving literature, allowing Papers I–III to be situated in an archival context. The study employs multiple methods and encompasses several empirical sites of inquiry and was inspired by the framework of exploratory research and of 'bricolage' research strategies.The results of the study add to the present state of knowledge on how information in the social-media environments of the large and influential present-day videogaming domain emerges as a result of community practices of production, and how videogame-community social life is entangled with information production in such spaces. The study also furthers archival inquiry on the topic of videogame preservation by providing a description and analysis of what information objects videogame-related social media plausibly hold, and by what communal practices and processes they have been brought into existence. Furthermore, the study examines the consequences of collecting community-produced social media and framing it as documentation of the sociocultural aspects of videogames—a key issue in videogames preservation.
|
|
| 27. |
- Sundin, Olof, et al.
(författare)
-
The search-ification of everyday life and the mundane-ification of search
- 2017
-
Ingår i: Journal of Documentation. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0022-0418 .- 1758-7379. ; 73:2, s. 224-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeThe purpose of this paper is to understand how meaning is assigned to online searching by viewing it as a mundane, yet often invisible, activity of everyday life and an integrated part of various social practices.Design/methodology/approachSearching is investigated with a sociomaterial approach with a starting point in information searching as entangled across practices and material arrangements and as a mundane part of everyday life. In total, 21 focus groups with 127 participants have been carried out. The study focusses particularly on peoples’ experiences and meaning-making and on how these experiences and the making of meaning could be understood in the light of algorithmic shaping.FindingsAn often-invisible activity such as searching is made visible with the help of focus group discussions. An understanding of the relationship between searching and everyday life through two interrelated narratives is proposed: a search-ification of everyday life and a mundane-ification of search.Originality/valueThe study broadens the often narrow focus on searching in order to open up for a research-based discussion in information science on the role of online searching in society and everyday life.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Wogensen, Lotta, et al.
(författare)
-
The University Library as the Credible Place for Research Communication and Information Literacy
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In these times where news and facts are challenged and the discussion of knowledge resistance is highlighted, there is an increased need for strengthening the information literacy competencies among students as well as the public in general. At the same time, universities and their researchers have a need for making their research tangible and for communicating it to the surrounding community. In this project, we meet these demands by presenting research in the form of exhibitions in the most accessible place of the University – the library. University libraries in Sweden are used daily by researchers and students as well as the public and they are a possible link in the dissemination of knowledge to society. The foundation of the project is to bridge the boundary between the work of libraries in the area of formal scholarly communication and the activities of research or science communication, i.e. communication not targeting the academic society, but being part of public involvement. The aim is to create enhanced opportunities for research communication in the library space and to bring together the two strands of information literacy work and dissemination of research results performed by librarians. The library is a place for creation and use of academic knowledge as well as an informal learning environment. The focus is this physical setting and the library as a credible place where communication of research in an exhibition is developed in close collaboration between librarians and researchers and in a format that is interactive, attractive and accessible. The idea is to develop the visitors’ (students, researchers, staff, students from other universities and residents in the city etc.) information literacy and foster a critical stance to news and presentations of research findings. The exhibitions are created to encourage continued learning, for example by connecting the theme of the exhibited research to the library collections for further reading. The key to success is the teamwork that is developed with the researchers and the librarians. The collaboration is not only part of creating the exhibitions, but gives unique opportunities and has explicit synergies in terms of furthering other collaborations among the researchers themselves as well as with the library as a whole, facilitating collection development and fostering the librarians’ knowledge of current research at the university. One concrete result of the project is a model for designing sustainable exhibitions in which the possibilities of a new role for the librarian as a curator-librarian and the library as the credible place is explored. A web-based, five-step model is made available for other libraries - of any size and type - that wish to communicate science and research to their users. The five steps include: idea formation, planning, production, exhibition period, closing. Each step includes a description of the stage in the process, a specific checklist, the reflections on insights from the project and further reading.
|
|
