| 1. |
- Landquist, Birgit, et al.
(författare)
-
Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förbättrade produktionsresultat inom svensk grisproduktion, användning av biproduk-ter och djurhälsans betydelse har analyserats i en livscykelanalys. Klimatavtrycket för kött från en svensk medelgris är 2,54 kg koldioxidekvivalenter/kg slaktvikt, vilket är bland de lägsta jämfört med tillgängliga internationella studier. Produktionen av foder står för 54 % av klimatavtrycket och hanteringen av stallgödsel för 36 %. Av foderstaten till den svenska integrerade medelslaktgrisen utgjorde biprodukter 10 % och soja 4 %. Baserat på antalet dagars förlängd uppfödningstid för sjuka grisar, visar vi att 3,4 % av klimatavtrycket beror på ökad foderförbrukning orsakad av fyra utvalda sjukdomar i svenska grisbesättningar. Produktionshöjande åtgärder såsom exempelvis friska grisar och hög fodereffektivitet, övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödning är viktiga åtgärder för att minska klimatavtrycket givet att det inte påverkar andra miljöaspekter, djurhälsa eller djurvälfärd negativt. En central aspekt är fortsatt utveckling mot välbalanserade foderstater med val av foderråvaror med lågt klimatavtryck, användning av biprodukter och inhemska fodergrödor odlade på ett hållbart sätt.
|
|
| 2. |
- Tidåker, Pernilla, et al.
(författare)
-
Indikatorer för hållbart jordbruk : Växtnäring, klimat och biologisk mångfald på naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Naturbruksskolor i framkant – Nyckeltal och åtgärder för ett fortsatt håll-barhetsarbete har pågått under åren 2017–2019 vid naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. I denna rapport sammanfattas erfarenheterna av den del i projektet som har handlat om att ta fram indikatorer för nuvarande drift.Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.Växtnäringsbalanser, det vill säga skillnaden mellan mängden växtnäring som tillförs gården via inköpta varor och kvävefixering och mängden växtnäring som bortförs via avyttrade produkter, har beräknats under lång tid och på många gårdar runt om i landet. Balanserna uttrycks som kg växtnäring per hektar. Det finns därmed en vana vid att göra, se och tolka växtnäringsbalanser, och det finns även ett stort jämförelsematerial att tillgå. Klimatavtrycksberäkningar är en nyare företeelse. Då summeras växthusgasutsläppen från gårdens växtodling och djurhållning samt från produktion och användning av insatsvaror. Än så länge går det bara att beräkna klimatavtrycket för en hel gård i VERA, vilket gör det vanskligt att jämföra gårdar och år på grund av skillnader i produktion och storlek.Växtnäringsbalanserna och klimatavtrycksberäkningarna som gjordes på skolorna visar på skillnader mellan år och mellan skolorna, vilket var förväntat. Uddetorp har högre djurtäthet än Sötåsen, vilket är en bidragande orsak till att växthusgasutsläpp fördelade per hektar var högre på Uddetorp. Torkan 2018 påverkar också resultaten, och bidrog till högre växtnäringsöverskott på båda skolorna till följd av att mer foder behövde köpas in.Vid användning av de olika verktygen för biologisk mångfald kan vi konstatera att diskus-sionen på skolorna då vi tillsammans med personal från skoljordbruken gick igenom frågorna och fyllde i svaren upplevdes som mycket värdefull. Det skapade kunskap då man insåg att vissa element eller åtgärder helt eller delvis saknades eller inte gjordes på gården. Att samla in data till indikatorerna är emellertid tidskrävande. Det var mycket värdefullt att i förväg ha inventerat flora och fauna på gårdarna för att få ett mer specifikt resultat men det är ett kostsamt arbete som inte kan implementeras brett i dagsläget.Verktyg och åtgärder i spannmålsodling lyfts ofta i de initiativ som finns i Sverige idag, men det är särskilt angeläget att även lyfta produktionsgrenar som mjölk- och nötkötts-gårdar eftersom åtgärder måste anpassas efter produktionsgrenar och regionala förut-sättningar. Poängsystem är intressant och förhållandevis enkelt att använda i praktiken eftersom de mest relevanta åtgärderna för en enskild gård kan väljas ut att införa. Vi ser ett stort behov att utöka möjligheterna för kostnadsfri rådgivning inom biologisk mångfald både för att ta fram indikatorer och för att göra skötselplaner för biologisk mångfald utifrån gårdens förutsättningar.De internationella verktygen för biologisk mångfald som testades är inte anpassade till svenska förhållanden vilket medför att de inte är lika användbara.
|
|
