| 1. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Materialåtervinning av plastavfall från återvinningscentraler
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast är ett material med många användningsområden på grund av sina varierande materialegenskaper och är ett vanligt inslag i det vardagliga livet. Plaster är syntetiskt tillverkade kedjor av repetitivt sammanlänkade stora molekyler (monomerer) i så kallade polymerkedjor. Det finns även naturliga polymerer i form av naturgummi och cellulosa. Oftast tillsätts olika additiv till polymeren för att den färdiga plasten ska få rätt egenskaper. Det kan till exempel handla om att förstärka brandtåligheten, förändra färgen eller göra plasten mjukare. 2015 tillverkades 22 miljoner ton plast i världen, varav 58 miljoner ton inom EU. I Kina tillverkas mest plast, drygt en fjärdedel av den globala produktionen. Under 2015 användes 49 miljoner ton plast inom EU och tre plaster dominerade; polyeten (PE), polypropen (PP) och polyvinylklorid (PVC). 40 procent av plasten används till förpackningar och ca 20 procent i byggsektorn. Detta projekt genomfördes främst genom att praktiskt studera insamling och hantering av plast på fyra återvinningscentraler, två i Göteborg och två i Malmö, samt genom att plockanalysera insamlad ÅVC-plast från både Göteborg och Malmö. Plockanalysresultaten ska ses som en kvalitativ indikation och inte användas för nationell uppskalning. Baserat på resultat från projektet presenteras ett antal tänkbara förbättringsförslag, vilket är en avvägning mellan hög materialåtervinning, kundvänlighet och kostnader. Det föreslås att: o Rena och tömda hårdplastprodukter som inte består av synliga, sammansatta material (förutom mindre detaljer) samlas in i en egen fraktion. o Mjukplast eller påsar och säckar samlas in separat och inte tillsammans med hårdplast. o Att sammansatta plastprodukter avlägsnas från den rena hårdplastfraktionen genom en separat fraktion eller tillsammans med annat avfall. o Separat insamling av PVC skulle kunna motiveras för att öka det ekonomiska värdet på den övriga plasten som samlas in och generera ökad miljönytta genom att en större andel kan materialåtervinnas av det som samlas in. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 2. |
- Kajan, Ivan, 1984, et al.
(författare)
-
Interaction of ruthenium tetroxide with surfaces of nuclear reactor containment building
- 2016
-
Ingår i: Journal of Nuclear Science and Technology. - : Informa UK Limited. - 0022-3131 .- 1881-1248. ; 53:9, s. 1397-1408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2016 Atomic Energy Society of Japan. All rights reserved. During a severe nuclear accident, different fission products will be released from the nuclear fuel and some of them may eventually reach the containment building. Ruthenium is considered to be an important fission product due to the possible formation of volatile oxides. Radiotoxicity and chemical toxicity of the volatile ruthenium compounds present a considerable hazard during a severe nuclear accident. In this work, experiments regarding behavior of ruthenium tetroxide in the reactor containment were performed. The interactions of ruthenium tetroxide (RuO4) with zinc, copper, aluminum and epoxy paint in dry and humid atmosphere were examined. SEM/EDX (scanning electron microscope/energy-dispersive X-ray spectroscopy), XPS (X-ray photoelectron spectroscopy) and EXAFS (extended X-ray absorption fine structure) techniques were used to identify the chemical composition of the deposits formed after the interaction of RuO4 with the different materials. Additionally, distribution of ruthenium between different metals was examined. Interaction of RuO4 with the studied samples led to formation of dark, ruthenium-rich deposits. Examination of these deposits showed different chemical speciation of ruthenium on the surface when compared to the deeper layers of deposits. Interaction of RuO4 with zinc, copper and aluminum resulted to different amounts of the deposited ruthenium on the metals.
|
|
| 3. |
- Lindskog, Nils, et al.
(författare)
-
Reducering av bensenhalten i överskottssand från gjuterier
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I gjuterier kan återvinningen underlättas (minska bensen i sanden) genom luftning efter urslagning, substitution av bindemedel och i vissa fall separera kärnsand och formsand. Termisk behandling innebär att bensen och organiska ämnen destrueras. Innehåll av metaller kan vara begränsande för återvinning med t.ex. kromitsand, gjutning av brons, koppar, stål och mässing. När det gäller kompostering är det ännu inte helt klarlagt om bensen bryts ned fullt ut eller delvis ventileras bort. För metoder som innebär inneslutning eller solidifiering är miljökraven i Sverige utmanande. Behandlingskostnader för återvinning skiljer sig inte så mycket från kostnaden för deponering om inte slutanvändaren kräver att sanden förvaras på något särskilt sätt (t.ex. väderskydd). Kostnader tillkommer för provtagning och kvalitetskontroll. För kompostering ligger behandlingskostnaden på 200-300 kr/ton sand och behandlingstiden 3 månader för överskottssand och något längre för fint material. I en livscykelanalys har visats minskad miljöpåverkan när överskottssand återvinnes och ersätter jungfrulig sand i olika tillämpningar (utfyllnad, asfalt, betong- och jordtillverkning) jämfört med deponering. Det råder ingen tvekan om att det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att öka återvinningen.
|
|
