| 1. |
- Cousins, Sara, et al.
(författare)
-
I nattviolens hage
- 2008
-
Ingår i: Olsson, R. (red), Mångfaldsmarker. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. - 9789189232297 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en svensk naturbetesmark kan man hitta över 40 växtarter inom en enda kvadratmeter. Det är världsrekord. En stor del av de arter som finns i betesmarkerna förekommer inte i andra naturtyper. Idag återstår inte mer än en tiondel av den areal naturbetesmarker som fanns i Sverige för drygt 100 år sedan. Igenväxningen hotar inte bara en lång rad arter. Också stora kulturhistoriska värden och vårt vackra, variationsrika odlingslandskap står på spel. Fortsatt hävd förutsätter att det finns en levande landsbygd med bärkraftiga jordbruksföretag.
|
|
| 2. |
- Cousins, Sara, et al.
(författare)
-
I nattviolens hage
- 2008
-
Ingår i: Olsson, R. (red), Mångfaldsmarker. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en svensk naturbetesmark kan man hitta över 40 växtarter inom en enda kvadratmeter. Det är världsrekord. En stor del av de arter som finns i betesmarkerna förekommer inte i andra naturtyper. Idag återstår inte mer än en tiondel av den areal naturbetesmarker som fanns i Sverige för drygt 100 år sedan. Igenväxningen hotar inte bara en lång rad arter. Också stora kulturhistoriska värden och vårt vackra, variationsrika odlingslandskap står på spel. Fortsatt hävd förutsätter att det finns en levande landsbygd med bärkraftiga jordbruksföretag.
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Eva, 1970, et al.
(författare)
-
Land use more than 200 years ago explains current grassland plant diversity in a Swedish agricultural landscape
- 2007
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207. ; 138, s. 47-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reformation of the Swedish agricultural system, about 150 years ago, drastically changed the use of semi-natural grasslands. Grassland plant diversity has declined due to abandonment, changed management methods and production intensification. Current diversity patterns are thus a result of historical and current land use in combination. In this study we investigate the relative importance of historical grassland management and current land use for grassland plant diversity. The distribution of 128 grassland plant species in an agricultural landscape in southwest Sweden was analysed in relation to current land use and land use in three historical time periods; the 18th and the 19th century and around 1960. Land use during the three historical periods was also combined into land-use sequences. Four diversity estimates were used: number of grassland species, number of grassland specialists, Shannon-Wiener index on the specialists and total cover/hectare of specialists. Historical land use - especially 18th century and the land-use sequences - explained more of the variation among study sites than did current land use. Continuity of a specific management type was important for grassland plants as indicated by highest diversities being found in pastures continuously grazed since the 18th century. Former hay meadows, currently grazed, did not differ in any diversity estimate from abandoned hay meadows, indicating that change of management from mowing to grazing a century ago may cause diversity declines similar to abandonment some 40 years ago. Limited artificial fertilisation in the managed areas may have contributed to this effect. Further decline in grassland biodiversity in the agricultural landscape is expected because a substantial proportion of grassland plant populations occur in abandoned areas. © 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Linkowski, Weronika I, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i fjällbjörkskog : en kunskapssammanställning
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samarbetsprojekt mellan forskning och praktisk naturvård Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Samarbetsprojektets utgångspunkt är att det behövs samverkan mellan praktik och vetenskap för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samverkan fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom att i projektet prova sådan samverkan hoppas vi kunna höja kvalitén på den kedja av överväganden som är basen för all uppföljning: Steg 1: Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. Steg 2: Prioritering av uppföljning: prioriterade metoder, biotoper, områden etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. Steg 3: Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. Steg 4: Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Behov av kunskap Uppföljning måste självklart vara baserad på relevant kunskap om den natur man arbetar med. Vanligen finns tillräcklig kunskap, men ofta krävs att specifik kunskap om biologisk mångfald vaskas fram, innan praktiskt arbete kan påbörjas. Fjällbjörkskogen är ett tydligt exempel på det. Biotopen är föremål för mycket forskning, men är ändå, tillsammans men många andra fjällbiotoper, en av de mest okända vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Sambanden mellan mark- och klimatförutsättningar, ekologiska processer, substrat/strukturer, arter, hot m.m. är ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Föreliggande kunskapssammanställning är ett led i arbetet med att sammanställa kunskap om biologisk mångfald i fjällbiotoper. Särskilt viktigt är att belysa de aspekter på biologisk mångfald som är prioriterade i naturvårdsarbetet, exempelvis rödlistade arter, nyckelarter, nyckelprocesser, markanvändningsrelaterade förhållanden m.m. Sådana aspekter måste bedömas mot bakgrund av pågående arbete med biologisk mångfald, främst Natura 2000-nätverket och miljömålen. Kunskapssammanställningen har bekostats av Naturvårdsverket. I projektet har kunskapssammanställningen kompletterats med två expertseminarier om biologisk mångfald i fjällen. Ett seminarium hölls i januari 2004 och syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Ett andra seminarium, i november 2004, belyste biologisk mångfald i fjällbjörkskog. Dokumentation från dessa seminarier redovisas i separata rapporter, men valda delar citeras här, vanligen som "muntlig information" från respektive föredragshållare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
