| 1. |
- Axelsson, Bodil, 1965-, et al.
(författare)
-
Johanna, Moa and I'm every lesbian : gender, sexuality and class in Norrköping's industrial landscape
- 2018. - 1
-
Ingår i: Gender and heritage. - London : Routledge. - 9781138208162 - 9781138208148 - 9781315460093 ; , s. 17-29
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, we use the competing narratives and performances of four guided walks as the basis for a discussion of heritage in the intersection of gender, sexuality and class in the urban landscape of Norrköping, Sweden. Three of the walks focus on the life of straight, white, working-class women, while one offers a lesbian narrative thus disrupting the other walks. All the walks dealt with are part of recent projects to render female experiences visible so as to connect to current agendas and include them in the heritage for the future. They also testify to the difficulties of incorporating social complexity and intersectionality in heritage productions such as city walks.
|
|
| 2. |
-
Enriching History Teaching and Learning : Challenges, Possibilities, Practice: Proceedings of the Linköping Conference on History Teaching and Learning in Higher Education
- 2015
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historians are increasingly intent upon building firmer knowledge and understanding about the ways students learn history and the strategies and curricula that lead to effective learning. In Enriching History Teaching and Learning the contributors report on studies that provide important knowledge and insights about teaching and learning history in higher education. They discuss issues such as the supervision of undergraduate dissertations, the challenges of fostering critical reading, the value of making history students co-producers in the learning process, and how historians learn to become history teachers.The contributors are Alan Booth, Stefan Ekecrantz, KG Hammarlund, David Ludvigsson, Friederike Neumann, György Nováky, Ulf Olsson, Jenny Parliden, Andrei Sokolov and Alison Twells.ContentsList of Tables and FiguresAcknowledgementsDavid Ludvigsson & Alan Booth: Introduction. Building Knowledge, Building ConnectionsStefan Ekecrantz, Jenny Parliden & Ulf Olsson: Teaching-research Nexus or Mock Research? Student Factors, Supervision and the Undergraduate Thesis in HistoryKG Hammarlund: Continuous Assessment of Historical Knowledge and Competence: Challenges, Pitfalls, and PossibilitiesAlison Twells: 'More than gaining a mark': Students as Partners and Co-producers in Public History and Community EngagementFriederike Neumann: How Does a Historian Read a Scholarly Text and How do Students Learn to do the Same?Andrei Sokolov: The Development of Students' Critical Thinking through Teaching the Evolution of School History Textbooks: A case studyGyörgy Nováky: The Same History for All? Tuning HistoryAlan Booth: How Historians Develop as Teachers
|
|
| 3. |
- Johnsson Harrie, Anna, 1972-, et al.
(författare)
-
Lärarstudenters historiekunskaper och ämneskonception
- 2018
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :2018:2, s. 49-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supporting students to master the transition from secondary school to university is a challenge that occupies educators in many countries. In order to support the students in effective ways, we need to know what subject conceptions and subject knowledge they bring to academic studies. In this study, the authors draw on questionnaire data from 462 student teachers in Sweden. The questionnaires were filled in the first week the students studied history at university. Among the students, some trained to be history teachers at primary and elementary school, whereas others trained to be history teachers at secondary school. The results indicate there are both similarities and differences between the student groups. Those training to become history teachers at primary and elementary school identified with the teacher profession but less so with the subject of history. Those studying to become history teachers at secondary school tended to identify with the subject but less so with the teacher profession. Most students argued that history is important in order to understand the present. All student groups manifested knowledge about “time-spaces” of the past, i.e. they were able to show a rough chronological framework. A minority among the students manifested a chaotic chronological order. Among students studying to become teachers at secondary school, there is a tendency that they have weaker knowledge about older history and Nordic history as compared to modern history and Swedish and world history.
|
|
| 4. |
- Larsson, Madeleine, 1980-, et al.
(författare)
-
Att använda historia
- 2018. - 1
-
Ingår i: Historiedidaktik i praktiken. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140697141 ; , s. 125-142
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet ska utveckla hos eleverna i grundskolan: förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och från olika perspektiv. Texten tar upp hur människor är omgivna av spår från det förflutna, hur teoretiska begrepp kan användas när man talar om just detta, och hur historia framställts i några genrer som är relevanta för barn i mellanåldrarna och deras lärare. Avslutningsvis diskuteras museibesök och exkursioner till historiska miljöer.
|
|
| 5. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Att värna och utveckla historieämnet : Historielärarnas Förening 1942-2017
- 2017
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. 2017. - Stockholm : Historielärarnas förening. ; , s. 153-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar Historielärarnas förening under dess första 75 år. Särskilt uppmärksammas föreningens kamp för historieämnet i skolan (bl.a. i samband med reformen Lgr 80), dess långvariga och starka koppling till historievetenskapen, samt föreningens arbete med att främja historieämnets utveckling genom att stödja historielärares ämnesfortbildning. Författaren menar att föreningen fyllt en särskild funktion genom att vara den instans i Sverige som påtagit sig att värna och utveckla historieämnet.
|
|
| 6. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Bryr sig svenska historiker om metodfrågor? [Do swedish historians care about methodological issues?]
- 2016
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 136:1, s. 64-70
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökning av metoddiskussionen i 28 avhandlingsrecensioner i Historisk tidskrift 2013-2014. Studien tyder på att svenska historiker hyser visst intresse för metodfrågor. Men metoddiskussionen förs sällan till en metanivå. Det tyder på att metod har en underordnad och praktisk snarare än principiell betydelse i dagens historievetenskap.
|
|
| 7. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Editorial : Tuning History
- 2017
-
Ingår i: Arts and Humanities in Higher Education. - : Sage Publications. - 1474-0222 .- 1741-265X. ; 16:4, s. 333-336
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Tuning educational project for history has its supporters and its detractors. This overview of the articles contained in this special issue of the journal reflects on some of the complexities of implementing such an ambitious global project and the local and national priorities that have made the process both stimulating and challenging for those involved. And it argues that while lists of competences constitute valuable reference points for discussion of the arts and humanities curriculum in an international context, they should be seen as the starting point for a more detailed and broad-ranging set of global conversations about how we (should) teach our subjects and why this matters for students in today’s world.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Guiderna och kulturarvssektorn
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien "Guiderna och kulturarvssektorn" analyserar (1) hur guider visar kulturhistoriska miljöer, (2) vad guider talar om när de visar kulturhistoriska miljöer, och (3) hur guider är organiserade. Studien baseras på observationer av guidade visningar i ett stort antal kulturhistoriska miljöer, intervjuer med guider, samt analys av guideföreningars arkivhandlingar. Teoretiskt används begreppen plats, rum, berättelse, identitet och professionalisering.Viktiga resultat: Guider visar kulturmiljöer med hjälp av en specifik guidekompetens. Formmässigt präglas guidade visningar av guidens personliga uttryck, av relativt stor variation i framställningen med inslag av humor, anekdoter, berättelser och korta informationstäta partier, av dialogiska inslag och av en (potentiell) förhandling om guidens auktoritet. Innehållsligt utmärks guidegenren av att innehållet förankras på platsen där guide och besökare rör sig. Innehållet är mer skiftande än i många andra genrer. Här samsas akademisk, saklig kunskap med mer underhållande inslag. Många guider i Sverige har sedan 1980-talet varit organiserade i guideföreningar och med den nationella paraplyorganisationen SveGuide. Guideorganisationerna har arbetat för en professionalisering av guidegruppen och har varit inflytelserika i sitt arbete för längre guideutbildningar. Ambitionen att få erkännande som en specialiserad yrkesgrupp har varit svårare och det är först 2016 som man nått fram till en nationell auktorisation av guider. Det stora flertalet guider har guideverksamheten som en bisyssla vilket bidrar till att förklara guidernas ganska svaga ställning.
|
|
| 10. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Het debatt i Sverige om kursplanen i historia
- 2019
-
Ingår i: Kleio. - Helsingfors : Förbundet för lärarna i historia och samhällslära FLHS rf. - 0356-181X. ; :3, s. 40-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
SD-film med många fel
- 2018
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. ; :14 augusti, s. 27-
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kritisk diskussion av dokumentärfilmen /valfilmen "Ett folk, ett land" (2018), som behandlar delar av den svenska socialdemokratins historia.
|
|
| 14. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Televising the Famine : An Audiovisual Representation of the Famine in Northern Sweden, 1867–1868
- 2017
-
Ingår i: Collegium. - Helsinki. - 1796-2986. ; 22, s. 103-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the 1970s, historical documentarists Olle Häger and Hans Villius at the Swedish Broadcasting Corporation made both a documentary and a dramatic television production about the famine years of the 1860s. The productions indicate that a class perspective dominated popular culture at the time. Yet, not least the documentary ("Ett satans år," [One Year of Satan] 1977) is evidence of how media producers sought to communicate seriously about famine in the past, at the same time relating to contemporary issues.
|
|
| 15. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
TLO 1: Demonstrate an understanding of at least one period or culture of the past
- 2018. - 1
-
Ingår i: Teaching the discipline of history in an age of standards. - Singapore : Springer. - 9789811300462 - 9789811300479 ; , s. 199-216
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Teaching an historical period is both easy and very difficult. Because content knowledge about past societies, processes, peoples and events is vast, we cannot cover it all in a single course. Therefore, every teacher must define the central content to be taught and learned. This chapter discusses principles for selecting content and suggests that the key question is: what do students need to learn? Considering the limited number of teaching hours in the modern university, scaffolding remains an important function of teaching history, helping students to understand central aspects of the period in question. But equally as important, the classroom should be treated as an opportunity to engage the students and to entice them into the world of the past. Drawing on a course on the early modern period taught at a Swedish university, this chapter suggests a number of ways this could be done including strategies such as the crafted use of questions, designing learning activities on difficult content and varying forms for teaching. The aim is to make students active learners.
|
|
| 16. |
|
|
