| 1. |
-
Att bedöma i historieämnet : Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka utmaningar finns kring bedömning i historia? Under de senaste åren har förutsättningarna för historieundervisning förändrats som en följd av en dramatiskt förändrad bedömningspraktik. Kapitlen i denna bok diskuterar olika aspekter av bedömning i historieämnet. Sammantaget ger de en fördjupad insikt om bedömningspraktiken i det moderna historieämnet, men därutöver får läsaren indirekt bred kunskap om de villkor som gäller för historieundervisning i svensk skola under tidigt 2020-tal.
|
|
| 2. |
-
Finlands och Sveriges sammanflätade historia : konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Helsingfors 4-6 oktober 2019
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finlands och Sveriges sammanflätade historia var temat för De Svenska Historiedagarna som hölls i Helsingfors 2019. Under minst 800 år har en ekonomisk och demografisk integration pågått mellan länderna på Bottenhavets östra och västra sidor. Under lång tid utgjorde Finland och Sverige också delar av samma rike. De senaste åren har vi fått bättre kunskap om en rad aspekter av den finländska och svenskfinska historien och några exempel ges i denna bok. Här behandlas ämnen som riksbildningstiden, den stora ofreden, byggandet av Sveaborg, besiktningskvinnor i Åbo och fånglägren i finska inbördeskrigets efterspel.
|
|
| 3. |
- Forss, Anders, et al.
(författare)
-
Patients With Microscopic Colitis Are at Higher Risk of Major Adverse Cardiovascular Events : A Matched Cohort Study
- 2023
-
Ingår i: Clinical Gastroenterology and Hepatology. - : Elsevier. - 1542-3565 .- 1542-7714. ; 21:13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND AIMS: Inflammatory diseases are associated with an increased risk of incident major adverse cardiovascular events (MACE). However, data on MACE are lacking in large population-based histopathology cohorts of microscopic colitis (MC).METHODS: This study included all Swedish adults with MC without previous cardiovascular disease (1990- 2017; N = 11,018). MC and subtypes (collagenous colitis and lymphocytic colitis) were defined from prospectively recorded intestinal histopathology reports from all pathology departments (n = 28) in Sweden. MC patients were matched for age, sex, calendar year, and county with up to 5 reference individuals (N = 48,371) without MC or cardiovascular disease. Sensitivity analyses included full sibling comparisons, and adjustment for cardiovascular medication and healthcare utilization. Multivariable-adjusted hazard ratios for MACE (any of ischemic heart disease, congestive heart failure, stroke, and cardiovascular mortality) were calculated using Cox proportional hazards modelling. RESULTS: Over a median of 6.6 years of follow-up, 2181 (19.8%) incident cases of MACE were confirmed in MC patients and 6661 (13.8%) in reference individuals. MC patients had a higher overall risk of MACE outcomes compared with reference individuals (adjusted hazard ratio [aHR], 1.27; 95% confidence interval [CI], 1.21-1.33) and higher risk of its components: ischemic heart disease (aHR, 1.38; 95% CI, 1.28-1.48), congestive heart failure (aHR, 1.32; 95% CI, 1.22-1.43), and stroke (aHR, 1.12; 95% CI, 1.02-1.23) but not cardiovascular mortality (aHR, 1.07; 95% CI, 0.98-1.18). The results remained robust in the sensitivity analyses.CONCLUSIONS: Compared with reference individuals, MC patients had a 27% higher risk of incident MACE, equal to 1 extra case of MACE for every 13 MC patients followed for 10 years.
|
|
| 4. |
-
Historia från Uppsalaperspektiv : Konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Uppsala 30 september - 2 oktober 2022
- 2023. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2022 hölls De Svenska Historiedagarna i Uppsala - universitetsstaden, ärkesätet, industristaden och mycket annat. Här publiceras sex föredrag från konferensen. Texterna berör vitt skilda ämnen som barnamord, verklighetens Ulla Winblad, det svenska ståndssamhället, tvåkammarriksdagen, giftermålets sociala gränser och den akademiska jurisdiktionen. Samtidigt belyser alla bidragen frågor om sociala hierarkier, inflytande, underordning och makt, vilket varit centrala perspektiv inom historisk forskning under senare år.
|
|
| 5. |
-
Historikern i samhället : Roller och förändringsmönster
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förlagsinformation: I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker? Hur ser samverkan ut och vem får räkna sig själv som "historiker"? Frågor såsom dessa behandlas här i ett antal initierade, engagerande och bitvis provokativa texter om historikern och hens yrkesroll.
|
|
| 6. |
- Johnsson Harrie, Anna, 1972-, et al.
(författare)
-
Samhällsämnenas didaktik
- 2020
-
Ingår i: Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 19-25
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Larsson, Madeleine, 1980-, et al.
(författare)
-
Att använda historia
- 2023. - 1
-
Ingår i: Historiedidaktik i praktiken. - Lund : Gleerups Utbildning AB. - 9789151108810 ; , s. 143-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet enligt Grundskolans kursplan (Lgr 22) ska utveckla hos eleverna: förmågan att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
|
|
| 8. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Begrepp för att analysera historiedidaktiska material
- 2022. - 1
-
Ingår i: Teori i historisk praktik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144151496 ; , s. 61-85
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten diskuterar hur teoretiska begrepp kan användas i historiedidaktiska studier. Relationen mellan fråga och teori behandlas. Genus, historiskt tänkande, historiemedvetande och haptik tas upp som exempel på hur begrepp kan hjälpa till att formulera principiella perspektiv på empirin och härigenom göra resultaten mer meningsfulla.
|
|
| 9. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Bevara kyrksalen som ett byggnadsminne
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel som argumenterar för behovet att bevara den gamla Baptistkyrkan på Klostergatan 46 i Linköping, en byggnad med stort kulturhistoriskt värde.
|
|
| 10. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Bort med antiken eller fler timmar till historieämnet? : 2019 års revision av grundskolans kursplan i historia
- 2020
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. - Jönköping : Historielärarnas förening. - 0439-2434. ; , s. 154-174
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2019 presenterade Skolverket förslag på reviderade kursplaner för grundskolan. Förslaget till reviderad kursplan i historia ledde till omfattande debatt. Artikeln behandlar bakgrunden till kursplanerevisionen, Skolverkets revideringsprocess, Historielärarnas förenings roll i processen, debatten om kursplaneförslaget, samt diskuterar kvarstående utmaningar. Kursplanearbetet utgick från Skolverkets systematiska utveckling av styrdokument. Flera hundra historielärare fyllde i en ämnesenkät som utgjorde del av underlaget, när Skolverkets tjänstemän analyserade vilka behov som fanns. I fallet med ämnet historia drogs bland annat slutsatsen att det rådde stoffträngsel, det vill säga att ämnesinnehållet i kursplanen var för omfattande i jämförelse med antalet timmar som kunde disponeras för undervisning. Skolverkets förslag till reviderad kursplan innebar bland annat att äldre kulturers historia (inklusive antiken) inte längre skulle utgöra centralt innehåll i ämnet historia. Förslaget ledde till starka reaktioner, vilket i sin tur fick Skolverket att dra tillbaka det. Kursplanen bearbetades ytterligare innan den lämnades vidare till regeringen.
|
|
| 11. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Collective Immersion by Affections : How Children Relate to Heritage Sites
- 2021
-
Ingår i: Public History Review. - Sydney, Australia : U T S ePRESS (University of Technology Sydney). - 1037-9851 .- 1833-4989. ; 28, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores, through group-interviews and in terms of peer-culture, the ways in which pupils negotiate experiences from school-excursions to three heritage sites, Vadstena Castle, a former Royal Castle connected to the royal dynasty of Vasa; Witches’ forest, the place for interrogation by torture and executions of nine women, accused of witchcraft in 1617, and Linköping Cathedral Ages at the visitor programs “Middle Ages in the Cathedral”. The article, which is part of a larger project on learning processes and historical sites, investigates how pupils collectively load the heritage site with values reflected in immersion by affections, and what significance immersion of affections can have on the pupils’ process of stock of knowledge. The following research questions are asked: What kind of affections are evoked? Which situations and circumstances during the visit at the heritage site, mould impressions and immersion in the collective recalling?By drawing on affection, peer culture and critical heritage studies’ verb “heritaging”, we have studied how the pupils collectively load the heritage sites with values reflected in immersion by affections, and what significance immersion of affections have on the pupils’ process of historical understanding. To understand how the heritage site in terms of a material and physical place loaded with narratives of the past affects the children, the analysis aimed to explore under what circumstances the immersion took place.The article localize three situations that led to surprise and thereby friction between the expected (the stock of knowledge) and what was experienced at the site (the immediate experience), namely conflicts caused by expectations and experiences at the site, conflict caused by replicas in relation to originals, and finally conflict between lived experiences and insights at the site.
|
|
| 12. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
De Svenska Historiedagarna i Uppsala 2022
- 2023. - 1
-
Ingår i: Historia från Uppsalaperspektiv. - Falun : Historielärarnas förening. - 9789152772126 ; , s. 7-10
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning till antologi som ger inramning samt kortfattat beskriver de följande bidragen.
|
|
| 13. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Finlands och Sveriges sammanflätade historia
- 2021. - 1
-
Ingår i: Finlands och Sveriges sammanflätade historia. - Falun : Historielärarnas förening. - 9789152706480 ; , s. 7-15
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Översikt över Finlands historia, särskilt utifrån den föränderliga relationen till Sverige.
|
|
| 14. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Från lärdomsstad i gränsbygd
- 2024. - 1
-
Ingår i: Lärdomsstad i gränsbygd. - Uddevalla : Historielärarnas förening. - 9789198938111 ; , s. 9-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redaktörernas inledning till volym med konferensbidrag från De Svenska Historiedagarna som hölls i Lund den 6-8 oktober 2023.
|
|
| 15. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Here and Now at Historic Sites : Pupils and Guides Experiencing Heritage
- 2024. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- The study explores the meaning-making of cultural heritage in school field trips to five sites in the region Östergötland in Sweden. It treats the materiality of the place and experiences of the guides and the pupils, obtained in school as well as in other contexts, as meaning-making resources during the site visits. It emphasises that sites should be seen as processes, open to interpretations and reinterpretations. The visitor is steered by expectations and common values as well as by the ways in which the heritage site is displayed and presented. In the present study, both adults (guides) and children (pupils) are defined as visitors. The authors draw on theories from history education research and from heritage studies when interpreting how pupils encounter heritage sites, they underline the centrality of 'the flesh and embodied agency' in the experience of sites.
|
|
| 16. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Historiker och det akademiska lärarskapet
- 2021
-
Ingår i: Historikern i samhället. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178444564 ; , s. 113-133
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
In memoriam : Carl Wandén (1939-2019)
- 2020
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. - Jönköping : Historielärarnas förening. - 0439-2434. ; , s. 176-178
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2021. - 1
-
Ingår i: Historikern i samhället. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178444564 ; , s. 9-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiker och historievetenskap ses i denna text som samhällsvarelser och yrkesmänniskor som kan och bör fylla en rad funktioner i samhället.
|
|
| 19. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Kommunen måste öka bidraget till arkivet
- 2022
-
Ingår i: Östgöta Correspondenten. - Linköping : Öst Media AB. - 1104-0394. ; :19 maj
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel som argumenterar för att Linköpings kommun måste öka bidraget till Linköpings föreningsarkiv, så att arkivet kan fortsätta hålla öppet för besökare såsom studenter, forskare och andra medborgare.
|
|
| 20. |
- Ludvigsson, David, 1971-
(författare)
-
Lärarstudenter förbereder arbete med källor i historieundervisningen
- 2024. - 1
-
Ingår i: Källor i historieundervisningen - mer än bara källkritik. - Uddevalla : Historielärarnas förening. - 9789198938104 ; , s. 101-120
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet behandlar en kurs som förbereder historielärarstudenter för att arbeta med källor i historieundervisning. Kursen är tänkt att hjälpa studenterna till ett reflekterat och medvetet förhållningssätt. Erfarenheter från fem års kursgivning tyder på att studenterna ser att källor kan användas både för dekonstruktion och rekonstruktion av det förflutna.Texten diskuterar kursens design, studenternas respons och val av fördjupningar, diskuterar tre studentarbeten, samt redovisar några avslutande reflektioner.
|
|
| 21. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Primary school pupils learning through haptics at historical sites
- 2022
-
Ingår i: Education 3-13. - : Taylor & Francis. - 0300-4279 .- 1475-7575. ; 50:5, s. 684-695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Haptics in the sense of active touch, as well as internally felt bodily sensations, add an important dimension to learning sessions at historical sites. Drawing on observations of primary school pupils visiting historical sites in Sweden, and interviews with pupils, teachers, and site educators following the visits, this study investigates in which ways haptics affect how young pupils learn history. Three aspects of haptics are identified as important to learning in history education: touch, internally felt bodily sensations, and visual and auditory senses, the latter interacting with haptics. The study argues that visits to historical sites help pupils develop their historical understanding through knowledge by acquaintance. It also emphasises that for historical learning to take place, the experience must be put in relation to a historical frame of reference.
|
|
| 22. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Skolbarn relaterar till historiska platser
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien ”Skolbarn relaterar till historiska platser” analyserar hur kulturarvsmiljöer används i skolans undervisning, och som en viktig del därav hur skolbarn relaterar till sådana miljöer. Studien baseras på en digital enkät, observationer av skolklassers besök i kulturarvsmiljöer, intervjuer med elever, lärare och kulturmiljöpedagoger, samt berättelser och teckningar som producerats av elever i anslutning till deras besök. Teoretiskt används begreppen plats, haptik (haptics), affektiva praktiker (affective practices, immersion), kamratkultur (peer culture) och kunskap genom bekantskap (knowledge by acquaintance).Studien visar att grundskolelärare inom ramen för sin undervisning i historia besöker en varierad mängd kulturarvsmiljöer med sina elever. Många lärare har nämnt muséer, hembygdsgårdar, slott, kyrkor, klosterruiner, kyrkogårdar, torp, gamla industrier, forntidsbyar, fornminnen och även andra typer av historiska spår. Variationen speglar det historiska landskapet i den del av Sverige där studien genomförts. Men svaren knyter också tydligt an till grundskolans kursplan. Ett antal grundskolelärare besöker dock inte kulturarvsmiljöer; enligt vår enkätstudie är det en minoritet bland lärarna, men på grund av osäkert bortfall går det inte att säkert säga hur stor andelen är som inte besöker kulturarvsmiljöer.Flertalet lärare i studien uppger att de brukar kontakta guider, museipedagoger eller andra företrädare för kulturarvsmiljön inför ett besök. Besöken är enligt lärarna ofta men inte alltid integrerade med övrig undervisning. Ett annat motiv som lärare anför för att genomföra besöken är att eleverna ska lära sig mera om lokalsamhället och att besöket har att göra med lärarens ambition att ge eleverna lokal förankring, bildning och bidra till deras lokala identitet. Ett betydande antal lärare anför också elevernas lärande som det primära skälet till att besök i kulturarvsmiljöer genomförs. Dessa lärare talar om att mötet med fysiska platser erbjuder konkretion, vilket kontrasteras med det abstrakta historieämnet. Ord som används är till exempel ”visualisera”, ”konkretisera”, ”mer verkligt”, ”levande”. Dessa röster uttrycker att besöken ger en extra dimension till undervisningen och erbjuder en egen unik väg till historisk kunskap.En väsentlig aspekt av skolelevers möte med kulturarvsmiljöer är, som pekades ut av en del lärare ovan, att lärande kan stimuleras och ske med hjälp av flera sinnen. Vi har under analysen av observationer och intervjuer med elever fokuserat på kroppsliga, fysiska upplevelser och har ställt frågan på vilka sätt haptik leder till lärande när unga elever besöker historiska miljöer? Det haptiska lärandet sker på tre sätt. Den första aspekten av haptik handlar om beröring vilket i vårt material visas genom några uppenbart starka upplevelser då eleverna fått arbeta med sina händer. Det andra aspekten, andra kroppsliga erfarenheter, som att vandra, klättra och möta värme, kyla, buller och knott fick också eleverna att reflektera och fundera över livsvillkoren i det förflutna. Även det skolbarnen såg och hörde gjorde starkt intryck på dem under besöken i kulturarvsmiljöerna. I praktiken samspelar många sinnen under besök i en kulturarvsmiljö, varför det lärande vi definierat som baserat på syn och hörsel i praktiken också hänger ihop med lärande genom andra sinnen.Vid flera gruppintervjuer blev det tydligt att eleverna förhandlade med varandra om exkursionernas mening. Denna iakttagelse är i sig en bekräftelse på vårt grundantagande att kulturarv konstrueras genom en process och att besökarna kan finna olika saker meningsfulla. I elevernas tal om besöken i kulturarvsmiljöer finns ett starkt inslag av känslor, inte minst skratt och glädje. Elevernas humoristiska tolkning av händelser och iakttagelser under besöket tyder på att det är deras egen fysiska och mentala erfarenhet som är utgångspunkt när de talar om kulturarvsmiljön, snarare än den historiska berättelse som presenteras av vuxna. Elevernas egna livsvärldsreferenser påverkar hur eleverna relaterar till det förflutna.Genom att lyfta fram materiella aspekter, som kulturarvet, och koppla det till ett teoretiskt perspektiv (affektiva praktiker) har vi i detta projekt kunnat visa på de möjligheter som finns i ett bredare perspektiv på historiskt lärande.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
-
Lärdomsstad i gränsbygd : Konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Lund 6-8 oktober 2023
- 2024
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken innehåller artiklar som motsvarar föredrag om historiska ämnen, vilka hölls vid De Svenska Historiedagarna i Lund den 6-8 oktober 2023. Texterna berör drottning Hedvig Eleonora, de danska judarnas flykt över Öresund, vilka som egentligen härskade i Uppåkra, ett osmanskt sändebuds besök i Sverige på 1730-talet, psykiatriska patienters livsberättelser, Skånes övergång från danskt till svenskt, samt judarnas historia i Sverige. Författarna är Carl Henrik Carlsson, Harald Gustafsson, Dick Harrison, David Ludvigsson, Cecilia Riving, Eva Helen Ulvros, Joakim Wendell, Ulf Zander och Joachim Östlund.
|
|
| 25. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Träning av praktisk ämnesdidaktik i virtuell praktik : pedagogiskt utvecklingsprojekt för e-lärande 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den praktiska ämnesdidaktik som projektet fokuserat på var en virtuell praktik, en lärarledd simuleringsundervisning med fem virtuella elever. Träningen på att undervisa de virtuella eleverna följdes av återkoppling som gavs av en ämnesdidaktiker i historia och en i samhällskunskap. Den virtuella praktiken bakades in som ett obligatoriskt moment i två campusförlagda kurser för blivande ämneslärare, i historia respektive samhällskunskap.
|
|
| 26. |
- Stolare, Martin, 1969-, et al.
(författare)
-
Kontinuitet och förändring i val av empiri i svensk historiedidaktisk forskning 1960-2021 [Continuity and change in the selection of empirical materials in history education research in Sweden 1960-2021]
- 2022
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 142:3, s. 380-410
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln behandlas hur den historiedidaktiska forskningen i Sverige har förändrats i empiriskt hänseende, från 1960 till 2021. Till en början (1960–1976) baserades den historiedidaktiska forskningen på skriftliga källor, därefter (1977–1997) gjordes en rad småskaliga och ofta utvecklingsorienterade studier av undervisning, vilka byggde på intervjuer och observationer. Åren kring millennieskiftet (1998–2006) vidgades källorna till att omfatta nya typer av skriftliga material. Sedan skedde en expansion av historiedidaktisk forskning inom ramen för fleralicentiatforskarskolor (2007–2014), som i hög grad byggde på intervjuer samt på annat av forskaren skapat källmaterial. Under den sista perioden (2015–2021) framträder studier vilka är teoretiskt orienterade och i praktiken inte bygger på traditionella källkategorier. Sammantaget har användningen av empiri i historiedidaktisk forskning präglats av både kontinuitet och stark förändring.
|
|
| 27. |
- Stolare, Martin, 1969-, et al.
(författare)
-
The educational power of heritage sites
- 2021
-
Ingår i: History Education Research Journal (HERJ). - : UCL Press. - 2631-9713. ; 18:2, s. 264-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to problematise the use of visits to heritage sites in history education in primary school. The empirical basis for the study is a questionnaire and interviews with teachers in Sweden. Theoretically, the perspective is linked to the discussion of affective practices. The results show the connection that some, but not all, teachers recognise between different forms of historical knowledge. According to these teachers, visits to heritage sites activate the sensory experiences of the pupils, which has a positive impact on the pupils’ learning. Two ideal approaches can be discerned when it comes to the use of visits to heritage sites in history education. Such visits form either a teacher-driven, integral part of the education, or the teacher assigns the display of the site to local guides. The two approaches can be related to the history subject that appears in education, although this is ultimately determined by the educational setting.
|
|
