| 1. |
- Bry, Kristina, 1953, et al.
(författare)
-
Communication skills training enhances nurses' ability to respond with empathy to parents' emotions in a neonatal intensive care unit
- 2016
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 105:4, s. 397-406
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AimWe quantitatively analysed the effect of a course in communication on the content of nurse-parent encounters and the ability of nurses to respond to the empathic needs of parents in a level III neonatal intensive care unit. MethodsWe evaluated 36 and 45 nurse-parent encounters audio recorded before and after 13 neonatal nurses attended a communication course. The number of empathic opportunities, the nurses' responses to these and the ways they involved parents in their infants' care were studied. ResultsBoth before and after the course, the nurses talked more than the parents during the conversations. This nurse-centredness decreased after the course. The use of empathic or exploring responses to empathic opportunities increased from 19.9 9.0% to 53.8 +/- 8.9% (p = 0.027), whereas ignoring the feelings of the parents or giving inadequate advice decreased from 63.0 +/- 10.0% to 27.5 +/- 8.4% (p = 0.043) after the course. Use of statements expressing caring for the parents and encouragement for parents to participate in the care of their infant increased after the course (p = 0.0034 and p = 0.043, respectively). The nurses felt the course was very useful for their profession. ConclusionA course in communication techniques improved nurses' ability to respond to parents' feelings with empathy.
|
|
| 2. |
- Lundqvist, Martin, et al.
(författare)
-
The nanoparticle protein corona formed in human blood or human blood fractions
- 2017
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 12:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The protein corona formed around nanoparticles in protein-rich fluids plays an important role for nanoparticle biocompatibility, as found in several studies during the last decade. Biological fluids have complex compositions and the molecular components interact and function together in intricate networks. Therefore, the process to isolate blood or the preparation of blood derivatives may lead to differences in the composition of the identified protein corona around nanoparticles. Here, we show distinct differences in the protein corona formed in whole blood, whole blood with EDTA, plasma, or serum. Furthermore, the ratio between particle surface area to protein concentration influences the detected corona. We also show that the nanoparticle size per se influences the formed protein corona due to curvature effects. These results emphasize the need of investigating the formation and biological importance of the protein corona in the same environment as the nanoparticles are intended for or released into.
|
|
| 3. |
- Nordström, Malin, 1967-, et al.
(författare)
-
Klinisk digital innovation : Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.
|
|
| 4. |
- Voutilainen, Liina, et al.
(författare)
-
Life-long shedding of Puumala hantavirus in wild bank voles (Myodes glareolus)
- 2015
-
Ingår i: Journal of General Virology. - : Society for General Microbiology. - 0022-1317 .- 1465-2099. ; 96:6, s. 1238-1247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The knowledge of viral shedding patterns and viraemia in the reservoir host species is a key factorin assessing the human risk of zoonotic viruses. The shedding of hantaviruses (familyBunyaviridae) by their host rodents has widely been studied experimentally, but rarely in naturalsettings. Here we present the dynamics of Puumala hantavirus (PUUV) shedding and viraemia innaturally infected wild bank voles (Myodes glareolus). In a monthly capture–mark–recapturestudy, we analysed 18 bank voles for the presence and relative quantity of PUUV RNA in theexcreta and blood from 2 months before up to 8 months after seroconversion. The proportion ofanimals shedding PUUV RNA in saliva, urine and faeces peaked during the first month afterseroconversion, but continued throughout the study period with only a slight decline. The quantityof shed PUUV in reverse transcription quantitative PCR (RT-qPCR) positive excreta was constantover time. In blood, PUUV RNA was present for up to 7 months but both the probability of viraemiaand the virus load declined with time. Our findings contradict the current view of a decline in virusshedding after the acute phase and a short viraemic period in hantavirus infection – anassumption widely adopted in current epidemiological models. We suggest the life-long sheddingas a means of hantaviruses to survive over host population bottlenecks, and to disperse infragmented habitats where local host and/or virus populations face temporary extinctions. Ourresults indicate that the kinetics of pathogens in wild hosts may differ considerably from thoseobserved in laboratory settings.
|
|
