| 1. |
- Mårdh, Hedvig, 1979-, et al.
(författare)
-
Hållbar gestaltning och förmedling av komplexa kulturarv : Avinstitutionaliserade landskap
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handboken riktar sig till dig som arbetar med omvandling, gestaltning och förmedling av platser som har en komplex historia. Du kan vara verksam inom privat eller offentlig sektor, till exempel som arkitekt, bebyggelseantikvarie, bygglovshandläggare, fastighetsutvecklare, konstnär eller konsthandläggare. Handboken är tänkt att ge inspiration samt gynna samverkan mellan aktörer med olika kompetenser. Här hittar du verktyg för att diskutera, hantera och utveckla arbetet med platser som skapar särskilda utmaningar genom sin historia, kulturarv och pågående förändringar.
|
|
| 2. |
- Mårdh, Hedvig, 1979-
(författare)
-
Konsten och kulturvården - en dialog mellan då och nu i nedlagda vårdmiljöer
- 2021
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 80, s. 75-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter psykiatrireformen i början av 1990-talet har många av psykiatrins vårdmiljöer blivit övertaliga. Kvar står före detta institutionsbyggnader, ofta placerade i en grön och lummig natur. Miljön uppfattas i många fall som idyllisk, lugn och redo för en ny tid. Men vad händer med platsens historia och vilka spår finns kvar av de människor vars hem det en gång var när det skapas bostäder och nya verksamheter i området? Hur hanterar nya ägare, fastighetsförädlare och kulturmiljövården platsernas komplexa historia och kulturarv? Kan konst och konstnärlig praktik hjälpa till att skapa en dialog mellan då och nu?
|
|
| 3. |
- Mårdh, Hedvig
(författare)
-
Nya avhandlingar : Elin Nystrand von Unge ‘Samla samtid’
- 2020
-
Ingår i: RIG. - 0035-5267 .- 2002-3863. ; :1, s. 37-39
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension av Elin Nystrand von Unges avhandling ‘Samla samtid’ Insamlingspraktiker och temporalitet på kulturhistoriska museer i Sverige, 2019.
|
|
| 4. |
- Mårdh, Hedvig
(författare)
-
The Artist/Scenographer and the Museum Exhibition
- 2021
-
Ingår i: Konsthistorisk Tidskrift. - : Taylor & Francis Group. - 0023-3609 .- 1651-2294. ; 90:2, s. 115-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are several professional competences involved in the creation of a museum exhibition. This article investigates the collaboration between the artist/scenographer and the museum. Further, it seeks to contribute to a historical understanding of such collaborations by exploring the work created by the Swedish artist/scenographer Lennart Mörk in the 1960s and 1970s. It analyses the arguments used to justify the involvement of an artist/scenographer, and looks more closely at the nature of the collaborative work that ensued when the two exhibitions Oskuld – Arsenik (1966/67) at Nordiska museet and Gustaf III (1972/73) at Nationalmuseum were created. The article argues that the recruitment of a theatre decorator/stage artist, as this group of professionals were referred to at the time, was part of a strategy that allowed the museum to realize complex exhibition concepts, while also making the display more emotionally engaging and accessible, something that was increasingly demanded of the museums at the time. Moreover, it challenged a traditional museum exhibition format, placing less focus on the authentic museum objects and more focus on sensory experience and aesthetics.
|
|
| 5. |
- Rodéhn, Cecilia, 1977-, et al.
(författare)
-
Komplext kulturarv : från psykiatriskt sjukhus till bostadsområde
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur iscensätts de nedlagda psykiatriska sjukhusens kulturarv? Vilken plats får komplexa kulturarv ta i samtidens stadsutvecklingsprojekt? Forskningsprojektet Ulleråker – funktionsnedsättning och kulturarv har undersökt hur kulturarv görs vid Ulleråker i Uppsala – ett av många före detta psykiatriska sjukhus som genomgått en stadsutvecklingsprocess och omvandlats till bostadsområde. I boken diskuteras hur Ulleråkers patienter och deras liv ihågkoms eller glöms bort i det nya stadslandskapet genom kreativ verksamhet och offentlig konst, namngivning av gator, kvarter och platser och i dagspressen. Bokens kapitel visar hur kulturarv skapas av aktörer vilka traditionellt inte räknats som drivande i kulturarvsprocesser, men som i högsta grad är centrala i dessa processer.
|
|
