| 1. |
- Adell, Emeli, et al.
(författare)
-
Investigating untapped bike potential with crowdsourcing data
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 488-489
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The city of Lund has a high share of trips done by bicycle, and ambitious goals of becoming climate-neutral by 2030. Still the municipality, like many other cities, has difficulty in reaching the goals of increasing cycling and needs to find the real potential. To understand the untapped cycling potentials of a city, and generally to promote it, it is important to first assess how bike is used and why. This can be done by observing the bike flows and understanding the reasons for the use or misuse of bikes as a transport mode. Particularly, for the scope of identifying untapped potential, the preferred time scale should be smaller than the traditional count based on annual average figures. Also, opposite to motorized traffic, bicycle volume can rapidly change inside a city. All this caused the need to search for more effective methods to estimate bicycle volume like crowdsourcing data that can be provided by mobile apps which are usually collected for other purposes. The present study introduces a method of bicycle volume estimation based on GPS data from the TravelVu application, an app-based tool to collect travel survey data. A spatial analysis has been chosen to investigate the correlation between the data from the Lund municipality counting and the GPS data from TravelVu app. The analysis has been performed by comparing the average daily bike volume with the aggregated data in 3 months for the GPS track. Counting data refers to 2018 and 2021 and the TravelVu data refers to 3 months starting from August 2018 and 2021, where 2018 data are collected through crowdsourcing and 2021 are random sampling. All the weekend data have been removed since the manual counting was always carried out during weekdays (and should be represented by those). At first, all the data from the Lund municipality report were digitalized in a GIS map and then clustered per intersection to have a more robust regression when compared to the TravelVu data and to reduce the possible spatial errors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Linefur, Helena, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2022/2023 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det agrohydrologiska året 2022/2023 var både varmare och torrare än normalt i alla typområden utom i västra Östergötland och i Hälsingland. Augusti var varm och nederbördsrik i de östra och mellersta delarna (Östergötland, Västmanland och Uppland), och varm och torr i södra Sverige (Halland, Skåne, Blekinge och östra Småland) samt i Dalsland. Även oktober och november var varmare än normalt i hela landet, med temperaturer på mellan två och tre grader över det normala. December var däremot kallare än normalt, och i alla typområden utom M36 i Skåne, K32 i Blekinge och H29 i Småland kom nederbörden som snö, som därefter låg kvar i en till två veckor. Januari var varm och nederbördsrik, och nederbörden kom som regn i alla områden utom X2 i Hälsingland där det kom snö som därefter låg kvar till början av april. I C6 i Uppland varierade vintervädret mellan kalla dagar och perioder med både tö och regn. Detta ledde till att en stor del av höstrapsen behövde köras upp på våren, samt att stående vatten och isfläckar i höstvetet resulterade i stora döda fläckar på fälten. Inledningen på våren (mars och april) var kallare än normalt i alla typområden, medan maj i stället bjöd på högre temperaturer än normalt, framförallt i de mellersta och norra delarna (Dalsland, Östergötland, Västmanland och Hälsingland). Mars var även väldigt nederbördsrik i hela landet, medan april och maj var torrare än normalt, i synnerhet i södra Sverige (Halland, Skåne, Småland och Blekinge) och östra delen av landet (Östergötland, Mälardalen, Gotland och Hälsingland). Juni var mycket varmare än normalt i hela landet, och dessutom ovanligt torr i Skåne, Halland, Östergötland, Västmanland samt på Gotland. Den kalla starten på våren ledde till att tillväxten på grödorna inledningsvis var lite långsam, men tog fart i maj och juni när värmen kom.Årsavrinningen var mycket mindre än normalt i M42 i Skåne, N34 i Halland, H29 och F26 i Småland, O17 och O18 i Västergötland samt U8 i Västmanland, mycket större än normalt i M39 i Skåne, E21 i Östergötland samt X2 i Hälsingland och runt det normala i övriga områden. Avrinningen var låg eller mycket låg i juli och augusti i alla typområden utom X2 i Hälsingland där dagar med kraftig nederbörd ökade avrinningen tillfälligt. I typområde C6 i Uppland, E21 i Östergötland och X2 i Hälsingland uppmättes tillfälliga flödestoppar i augusti och september i samband med kraftig nederbörd. Avrinningen kom igång ordentligt i mitten av oktober i typområdena i Västergötland och i slutet av december i övriga typområden i södra och mellersta Sverige. I typområde X2 i Hälsingland varierade flödet under hela vintern, och det stora flödet uppmättes i stället i april, i samband med snösmältningen.Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. Även den totala transporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i M39 i Skåne, K31 i Blekinge, O14 i Dalsland, I28 på Gotland, alla tre typområden i Östergötland samt X2 i Hälsingland. För totalfosfor låg årsmedelhalterna under respektive långtidsmedelvärde i K32 i Blekinge, I28 på Gotland, F26 i västra Småland samt E21 i Östergötland, och över eller mycket över det normala i typområde M42 i Skåne, K31 i Blekinge, H29 i östra Småland samt X2 i Hälsingland. Den totala transporten av totalfosfor var större än respektive långtidsmedelvärde i typområde M39 i Skåne, K31 i Blekinge, E24 i Östergötland samt X2 i Hälsingland.I område F26 i Småland var fosforgödslingen något större 2022 jämfört med föregående år, och i O18 i Västergötland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I F26 berodde detta på större tillförsel av stallgödsel medan det i O18 berodde på större tillförsel av mineralgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren i alla typområden utom i C6 i Uppland, där all stallgödsling skedde på hösten. Andelen ekologiskt brukad mark var större än föregående år i typområde E21 i Östergötland och I28 på Gotland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året.
|
|
| 4. |
- Malmgren, Linnea, et al.
(författare)
-
The complexity of kidney disease and diagnosing it - Cystatin C, selective glomerular hypofiltration syndromes and proteome regulation.
- 2023
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : John Wiley & Sons. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 293:3, s. 293-308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Estimation of kidney function is often part of daily clinical practice, mostly done by using the endogenous GFR-markers creatinine or cystatin C. A recommendation to use both markers in parallel in 2010 has resulted in new knowledge concerning the pathophysiology of kidney disorders by identification of a new set of kidney disorders, selective glomerular hypofiltration syndromes. These syndromes, connected to strong increases in mortality and morbidity, are characterised by a selective reduction in the glomerular filtration of 5-30 kDa molecules, such as cystatin C, compared to the filtration of small molecules < 1kDa dominating the glomerular filtrate e.g., water, urea, creatinine. At least two types of such disorders, shrunken or elongated pore syndrome, are possible according to the pore model for glomerular filtration. Selective glomerular hypofiltration syndromes are prevalent in investigated populations, and patients with these syndromes often display normal measured GFR or creatinine-based GFR-estimates. The syndromes are characterised by proteomic changes promoting the development of atherosclerosis, indicating antibodies and specific receptor-blocking substances as possible new treatment modalities. Presently, the KDIGO guidelines for diagnosing kidney disorders do not recommend cystatin C as a general marker of kidney function and will therefore not allow the identification of a considerable number of patients with selective glomerular hypofiltration syndromes. Furthermore, as cystatin C is uninfluenced by muscle mass, diet or variations in tubular secretion and cystatin C-based GFR-estimation equations do not require controversial race or sex terms, it is obvious that cystatin C should be a part of future KDIGO guidelines.
|
|
| 5. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2022/2023 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet. Fälten ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2022 – juni 2023. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Perioden juli 2022 till juni 2023 var varmare än normalt i hela landet, i Skåne och Östergötland ungefär 1°C varmare än normalperioden 1991-2020. Under vintern 2022/2023 gick marktemperaturen aldrig under 0°C i Skåne och Östergötland medan i Västerbotten var marken frusen och täckt av ett tjockt snötäcke. Årsnederbörden och årsavrinningen var mindre än flerårsmedelvärdena i Skåne och Västerbotten medan Östergötland hade större årsnederbörd och årsavrinning än normalt. Höstvete har alltid varit en populär gröda på observationsfälten medan de tre nordligaste fälten alltid dominerats av vallodling.Årsmedelhalten av totalkväve var mycket högre än respektive långtidsmedelvärdet för fälten i Skåne (2M, 3M och 11M) medan resten av fälten låg nära eller under långtidsmedelvärdet. Årsmedelhalten av totalkväve i dräneringsvattnet för 2022/2023 varierade från 2,3 mg/l för fält 14AC till 37,0 mg/l för fält 3M. Årstransporten av totalkväve var över eller mycket över respektive fälts långtidsmedelvärde för de flesta av de sydligaste fälten och nära långtidsmedelvärdet eller mindre för resten av fälten. Årsmedelhalten av totalfosfor var nära långtidsmedelvärdet för alla fält utom 2M och 3M som hade högre värden. Fält 3M har även den högsta årsmedelhalten av totalfosfor (1,09 mg/l) av alla fält för 2022/2023 medan fält 12N och 21E har den lägsta halten (0,01 mg/l). Årstransporten av totalfosfor följde för de flesta fält årsavrinningen, med större årstransport från fält med stor årsavrinning och mindre årstransport då årsavrinningen var liten.Observationsfälten firade förra året 50 år. I den här rapporten beskrivs de två yngsta observationsfälten som trots att de är yngst, ändå har varit i gång i 34 år.
|
|
