| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Boldemann, Cecilia, et al.
(författare)
-
Impact of preschool environment upon children's physical activity and sun exposure.
- 2006
-
Ingår i: Preventive medicine. - : Elsevier BV. - 0091-7435. ; 42:4, s. 301-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The physical qualities of outdoor environments are important to trigger healthy behavior in children. We studied the impact of outdoor environments upon spontaneous physical activity and exposure to ultraviolet (UV) radiation in 4- to 6-year-old children at 11 preschools in Stockholm county.
|
|
| 5. |
- Elfstrand, S, et al.
(författare)
-
Soil enzyme activities, microbial community composition and function after 47 years of continuous green manuring
- 2007
-
Ingår i: Applied Soil Ecology. - : Elsevier BV. - 0929-1393. ; 35:3, s. 610-621
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Green manuring practices can influence soil microbial community composition and function and there is a need to investigate the influence compared with other types of organic amendment. This study reports long-term effects of green manure amendments on soil microbial properties, based on a field experiment started in 1956. In the experiment, various organic amendments, including green manure, have been applied at a rate of 4 t C ha(-1) every second year. Phospholipid fatty acid analysis (PLFA) indicated that the biomass of bacteria, fungi and total microbial biomass, but not arbuscular mycorrhizal (AM) fungi, generally increased due to green manuring compared with soils receiving no organic amendments. Some differences in abundance of different microbial groups were also found compared with other organic amendments (farmyard manure and sawdust) such as a higher fungal biomass and consequently a higher fungal/bacterial ratio compared with amendment with farmyard manure. The microbial community composition (PLFA profile) in the green manure treatment differed from the other treatments, but there was no effect on microbial substrate-utilization potential, determined using the Biolog EcoPlate. Protease and arylsulphatase activities in the green manure treatment were comparable to a mineral fertilized treatment receiving no additional C, whereas acid phosphatase activity increased. It can be concluded that green manuring had a beneficial impact on soil microbial properties, but differed in some aspects to other organic amendments which might be attributed to differences in quality of the amendments.
|
|
| 6. |
- Fjellström, Mona, 1958-, et al.
(författare)
-
Stöd för pedagogisk utveckling av högre utbildning : kompetensutveckling för pedagogiska utvecklare
- 2008
-
Ingår i: NU2008 Proceedings. - Lund : Centre for Educational Development, Lunds universitet. - 9789197797412 ; , s. 219-222
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna workshop är att initiera ett lärosätesövergripande samtal om kompetensbehov och angelägna utvecklingsaktiviteter för pedagogiska utvecklare (pedagogiska konsulter/motsv) i högre utbildning. Till workshopen inbjuds alla som har erfarenhet av, eller synpunkter på, stödet för pedagogisk utveckling vid våra lärosäten. Målet för workshopen är att samla in ett första diskussionsunderlag samt att skapa ett nätverk av personer/lärosäten som är intresserade av att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter. Ambitionen är att kunna skapa en långsiktig kompetensutvecklingsmodell där nätburna aktiviteter kopplas samman med kompetensspecifika ”moduler” genomförda på olika lärosäten. Sedan 1960-talet har det funnits pedagogiska utvecklare vid svenska lärosäten. Från att ha varit en handfull personer spridda över de större universiteten ser vi idag framväxten av allt större pedagogiska utvecklingsenheter vid flertalet lärosäten. Uppdraget för de pedagogiska utvecklarna var inledningsvis framförallt att inspirera och stödja pedagogisk utveckling av lärare på individnivå. Under 1990-talet har uppdraget kommit att utvidgas till att också omfatta behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser, skräddarsydda konsultinsatser för fakulteter/institutioner/lärargrupper samt universitetsövergripande strategiskt arbete. De som idag arbetar med stöd för pedagogisk utveckling har olika ämnesbakgrunder, organisatorisk placering, uppdrag och resurser. Gemensamt för dem alla är dock ett behov av uppdragsspecifik kompetensutveckling. I början av 2000 möjliggjorde Rådet för högre utbildning, senare Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU), genom utlysta projektmedel en första specifik kompetensutvecklingsinsats. 2004 och 2005 genomfördes kursen Strategisk pedagogisk utveckling som ett samarbete mellan myndigheten, Lunds och Uppsala universitet. Kursen genomfördes med en action learning-metodik med syftet att både stödja strategisk pedagogisk utveckling och kunskapsbildningen inom området. Totalt 40 av 75 sökande kunde antas till kurserna. Erfarenheterna från kurserna visar på ett starkt behov av ett ”inomprofessionellt” samtal och kunskap om pedagogisk utveckling (Roxå & Mårtensson, 2007). Några utmaningar för pedagogiska utvecklare som framkom under kurserna var: en komplicerad roll i universitetsorganisationen (ibland ledningens förlängda arm, ibland ”fotfolkets”/lärarnas försvarare) den stora variationen i uppgifter (kurser, konsultinsatser, mentorskap, diskussionspartner på olika nivåer, medverkan i lärosätesövergripande strategiskt utvecklingsarbete, bedömaruppdrag, utvärderaruppdrag, materialframställning och forskning samt utvecklingsarbete) avsaknaden av en specifik lärandegemenskap (learning community) och bristande möjligheter till professionell utveckling (scholarship). I dessa utmaningar finns behov av såväl teori som praktiska färdigheter och förhållningssätt. Utbildningsinsatser skulle behöva omfatta insatser för såväl tanke/huvud som göra/hand och känna/hjärta. Några tänkbara teman ”tolkade” ur utmaningarna ovan är pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsteori, strategiskt ledarskap, kommunikationskunskap, konflikthantering, mentorskap, professionellt förhållningssätt, mångfald i högskolan, etik, konsultarbete, ekonomi och högskolejuridik. Mot bakgrund av varierade lokala förutsättningar och uppdrag borde en kompetensutvecklingsinsats vara uppbyggd i valbara moduler genomförda med grundprinciperna att stödja utvecklingen av en ’learning community’ och professionell utveckling (scholarship). De senare skulle utgöra tråden som pärlorna (modulerna) är trädda på. Workshopen kommer att genomföras med hög grad av deltagaraktivitet i smågrupper varvat med plenardiskussioner där sammanfattningar och förslag konkretiseras.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Mårtensson, Katarina, et al.
(författare)
-
Ledning av pedagogisk verksamhet
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 146-147
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Roxå, Torgny, et al.
(författare)
-
Scholarship of Teaching and Learning as a strategy for institutional change
- 2007
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) is discussed as a strategy for institutional improvement of teaching and learning. Engagement in SoTL could be an individual enterprise focusing external networks including conference presentations and journal publications. This strategy could lead to development and improved teaching for the individual but not necessarily contribute to the development of the local institution. An alternative strategy is to engage in networks with colleagues sharing the same context. We argue that this could lead to institutional change and that an institution needs an increasing proportion of individuals choosing this approach if long-term change and development is to be achieved. Academic teachers are also researchers and aware of the importance of a theoretical base in scholarly work. This might make them hesitate to engage in SoTL. It is important that the theoretical level is realistic so that a high enough proportion of teachers engage in local scholarly work within teaching and learning. We argue that if SoTL is used as an institutional strategy the use of theory should be monitored within the local context. We present an institutional strategy including several activities supporting SoTL. Academic developers work to promote good practices, support scholarly dialogues both horizontally and vertically among practitioners within the institution, and monitor the use of theory to increase the engagement of teachers. The academic developers fulfil an act of balance monitoring the use of theory – ensuring high engagement and at the same time gradually raising the theoretical level of the local SoTL.
|
|
| 23. |
- Roxå, Torgny, et al.
(författare)
-
Significant conversations and significant networks – exploring the backstage of the teaching arena
- 2009
-
Ingår i: Studies in Higher Education. - : Informa UK Limited. - 0307-5079 .- 1470-174X. ; 34:5, s. 547-559
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents an inquiry into conversations that academic teachers have about teaching. The authors investigated to whom they talk and the forms that these conversations take. The findings indicate that most teachers rely on a small number of significant others for conversations that are characterised by their privacy, by mutual trust and by their intellectual intrigue. Individual teachers seem to have small 'significant networks', where private discussions provide a basis for conceptual development and learning, quite different from the 'front stage' of formal, public debate about teaching. Individual teachers seem to have more significant conversations and larger networks where the local culture is perceived to be supportive of such conversations. The findings are interpreted in relation to socio-cultural theories, and have clear implications for the development of teaching.
|
|
| 24. |
- Roxå, Torgny, et al.
(författare)
-
Significant Networks for Educational Development
- 2006
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We are interested in elaborating how university teachers create and maintain their understanding of teaching and learning. To this respect the social context in which they act out their understanding seems to be important. In the literature there are examples of how stable teaching cultures appear, [1]- [3]. Some authors even label university teachers as conservative [4]. The issue here is not whether or not the teachers are conservative. Instead we would like to explore how university teachers socially develop and maintain their understanding of teaching and learning. This is done by using some theoretical perspectives together with observations. The overall purpose is to obtain a deepened understanding in order to develop strategies for more efficient academic development, and – in the long run – better student learning.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Sonesson, Anders, et al.
(författare)
-
Pedagogisk utbildning i ett utvecklingsperspektiv
- 2005
-
Ingår i: Utvecklingskonferensen för högre utbildning 2005.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning har nu blivit verklighet runt om i landet. Det finns från flera håll en stark förhoppning om att sådan utbildning ska bidra till att undervisningen utvecklas. Samtidigt kostar dessa kurser både pengar och tid, något som kanske går ut över andra utvecklingsinitiativ. Det är därför extra viktigt att ha ett utvecklingsperspektiv vid planering och genomförande av dessa kurser. Hur kan ett sådant perspektiv se ut? Det finns idag en ökande medvetenhet om hur det sociala sammanhang lärare befinner sig i kan begränsa alternativt möjliggöra utveckling av undervisningen. Trowler & Cooper (2002) definierar det sociala sammanhanget med en beskrivning av teaching and learning regimes (TLR) bestående av ett antal kulturella komponenter vilka påverkar lärares upplevelser och agerande i och runt undervisningen. Ett utvecklingsperspektiv på högskolepedagogisk utbildning bör därför innebära tankar inte bara om hur individer ska utvecklas utan också om hur kurserna ska bidra till att det sociala sammanhanget och dess TLR kan utvecklas. Vi menar att detta perspektiv lätt förbises. Själva begreppet behörighetsgivande är i detta sammanhang problematiskt. Det signalerar att utbildningen gör någon behörig till ett sammanhang – inte att sammanhanget bör utvecklas! Detta rundabordsamtal syftar till att fördjupa diskussionen kring utmaningen att utveckla både individer och det sammanhang de ingår i. Vi hävdar att högskolepedagogisk utbildning måste ses som en del i en strategi som syftar till utveckling av undervisningen inom den högre utbildningen.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
