| 1. |
|
|
| 2. |
- Forzati, Marco, et al.
(författare)
-
40-gb/s field transmission through 540 km ssmf using the aprz modulation format
- 2005
-
Ingår i: Optics InfoBase Conference Papers. - : Optical Society of America. - 1557527849 - 9781557527844
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We report the first field transmission experiment using the APRZ modulation format for 40-Gb/s transmission through 540 km SSMF, which confirms the improved nonlinear tolerance of APRZ. The optimum phase-modulation amplitude in this experiment is p/2.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Holst, Anders, et al.
(författare)
-
Intertwining operators in inverse scattering
- 2004
-
Ingår i: New Analytic and Geometric Methods in Inverse Problems: Lectures Given at the Ems Summer School and Conference Held in Edinburgh, Scotland 2000. - 3540406824 ; , s. 51-92
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In these notes we are going to present a technique which is a multi-dimensional analogue of some methods which are nowadays standard inscattering theory on the real line for the Schrödinger operator. These methods are based on the construction of operators intertwining the Schrödinger operator with the free operator, obtained when the potential term is removed. The multi-dimensional technique using intertwining operators as a tool for the study of Schrödinger operators has its origin in a famous paper by L. D. Faddeev. Various extensions of this technique have been developed during the last years by the second author of this article.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- af Wåhlberg, Anders, 1965-
(författare)
-
The Prediction of Traffic Accident Involvement from Driving Behavior
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the studies was to predict individual traffic accident involvement by the quantification of driving style in terms of speed changes, using bus drivers as subjects. An accident database was constructed from the archives of the bus company whose drivers were used as subjects. The dependent variable was also discussed regarding whether responsibility for crashes should be included, and what time period to use for optimal prediction. A new theory was constructed about how accidents are caused by driver behavior, more specifically the control movements of the driver, i.e. all actions taken which influence the relative motion of the vehicle in a level plane when v>0. This theory states that all traffic safety related behavior can be measured as celerations (change of speed of the vehicle in any direction of a level plane) and summed. This theoretical total sum is a measure of a person's liability to cause accidents over the same time period within a homogenous traffic environment and a similarly homogenous driving population. Empirically, the theory predicts a positive correlation between mean driver celeration behavior and accident record. The theory was tested in three empirical studies. The first tested equipment and methods, the second studied the question whether driver celeration behavior is stable over time. Celeration behavior turned out to be rather variable between days, and repeated measurements were therefore needed to stabilize the measure. In the third study, a much larger amount of data brought out correlations of sizes sufficient to lend some credibility to the theory. However, the predictive power did not extend beyond two years of time. The reported results would seem to imply that the celeration variable can predict accident involvement (at least for bus drivers), and is practical to use, as it is easily and objectively measured and semi-stable over time.
|
|
| 9. |
- Anveskog, L., et al.
(författare)
-
Development of Activities - Standard Application Packages according SIV to help you make better use of standard application packages in your organization : Verksamhetsutveckling - Standardsystem enligt SIV för att du skall kunna utnyttja standardsystem bättre i din verksamhet
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report is published in an English and Swedish version.Rapporten finns utgiven på svenska och engelska. ------------------------------------------------There is a need for a systematic way of working when planning for standard application packages in organizations. We have tried to develop a method for this field - the SIV method (Standard Application Packages in Organizations, in Swedish: Standardsystem I Verksamheter). The SIV method takes the customer's situation as a starting point - a customer view. Furthermore, occasions have been described where a dialogue between the customer and the vendor is necessary, e.g. demonstrations and negotiations. The SIV method gives a survey of the field with emphasis on adaptation of activities and standard application packages to each other.This report is focusing on "adaptation" of standard application packages. A similar report has been done for "choice" of standard application packages.------------------------------------------------ Det finns behov av ett systematiskt arbetssätt vid planering av standardsystem för verksamheter. Vi har försökt utveckla en metodik för detta område - SIV (Standardsystem I Verksamheter). SIV-metodiken tar utgångspunkt i kundens situation - ett kundperspektiv.Vidare anges tillfällen när det behövs en dialog mellan kund och leverantör, t.ex. demonstrationer och förhandlingar. SIV-metodiken ger en översikt av området med betoning på anpassning av verksamhet och standardystem mot varandra.Denna rapport behandlar "anapssning" av standardsystem. En liknande rapport har tagits fram för "val" av standardystem.------------------------------------------------
|
|
| 10. |
- Anveskog, L., et al.
(författare)
-
Verksamhetsutveckling - Att anpassa standardsystem
- 1983
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Syftet med standardsystem är att tjäna tid och pengar. Ett standardsystem kan även ge nya möjligheter att effektivisera en verksamhet. Finns det några problem vid anskaffning av standardsystemet? Ja, alltför ofta väljs standardsystem på ett för dåligt underlag om verksamhetens krav och behov. Sedan underskattar man resurserna för anpassning av standardsystem och verksamhet till varandra.Denna bok behandlar en metod för att anpassa standardysstem i ett företags verksamhet (SIV-metoden). Boken innehåller praktikfall från Alfa-Laval och Philips som exempel på metodanvändningen. Boken vänder sig till personer som arbetar med att förändra standardsystem och det egna verksamhetsområdet mot varandra med de konsekvenser detta kan innebära.Ibland behöver vi göra ett förval bland urvalet av standardsystem på marknaden. En metod för detta presenteras i boken: " Verksamhetsutveckling - Att välja standardsystem" (Studenlitteratur, 1984) som kan ses som ett komplement till denna bok.Boken var förpublicerad som V-rapport V-4201, Institutet för Verksamhetsutveckling (Institut V) vid Handelshögskolan i Stockholm (1982-02-26)
|
|
| 11. |
- Athanassiadis, Dimitris, et al.
(författare)
-
HARVESTING POTENTIAL AND PROCUREMENT COSTS OF LOGGING RESIDUES IN SWEDEN
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study was (i) to provide an estimation of the potential amount of logging residues (branches, tops and stumps with attached root system) that will be produced in Sweden (thinning and regeneration fellings) during the next decade (2010-2019) and (ii) calculate the costs for harvesting the residue, comminute it and bring it to the end user. Depending on the level of ecological, technical and economical restrictions the potential amount of slash (branches, tops and stumps) in regeneration fellings varied from 3.2 to 7.4 Mt OD annually while the potential amount (Mt OD) of stumps varied from 4.2 to 11.7 annually. The corresponding annual figures in thinning for slash and stumps were 1.7 to 3.9 and 1.8 to 5.7 Mt OD annually, respectively. 80% of the potential amount of slash and stumps at level 3 of ecological, technical and economical restrictions in regeneration fellings would be available for 85 EUR/ODT and 110 EUR/ODT, respectively
|
|
| 12. |
- Athanassiadis, Dimitris, et al.
(författare)
-
Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kostnaden för att ta ut grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige har uppskattats och redovisas i form av marginalkostnadskurvor. Beräkningarna baseras på den mängd grot och stubbar som faller ut till följd av föryngringsavverkningar som utförs i referensscenariot i SKA-VB 08 för perioden 2010 - 2019. De potentialer som använts är efter avdrag för ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner, dvs. nivå 3 i SKA-VB 08. Kostnaderna för uttag av grot och stubbar har beräknats för de maskinsystem som är vanligast förekommande i Sverige och Finland idag. Ersättning till markägare, administrationsomkostnader och kostnader för skörd, sönderdelning, maskinflyttningar och transport av grot och stubbar är de kostnadsposter som ingår i beräkningarna. Grot kan tas ut till en lägre kostnad än stubbar vilket leder till att marginalkostnadskurvan för grot startar på en lägre nivå än marginalkostnadskurvan för stubbar; 600 kr/ton TS för grot respektive 800 kr/ton TS för stubbar. Om kostnaden får öka från 770 till 920 kr/ton TS kan tillvaratagandet av grot öka från dagens ca 2 till 2,9 Mton TS, dvs. 90 % av den tillgängliga potentialen som är 3,2 Mton TS. Först vid en kostnad på 850 kr/ton TS trädbränsle uppgår andelen stubbar till 10 % av sortimentsfördelningen. Vid en kostnad på 1 100 kr/ton TS är sortimentsfördelningen så gott som lika för grot och stubbar. Om 2,5 Mton TS (60 %) av tillgänglig potential stubbar i nuläget ska bli aktuella för skörd blir uttagskostnaden upp till 1 000 kr/ton TS. Omräkningstalet 1 ton TS = 4,9 MWh har använts vid omvandling mellan massa och energi. Detta värde anger mängden energi som kan avges som värme vid förbränning av skogsbränsle med en fukthalt på 40 % när vattnets ångbildningsenergi inte utnyttjas. Om prestationen för de maskiner som ingår i stubbsystemet ökar med 15 % så kan man få ut samma mängd vid 920 kr/ton TS. Kostnadsfördelningen visar att transportkostnaderna är den viktigaste kostnadsposten, speciellt när det gäller små avverkningstrakter, belägna långt från tätort
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Axelsson, Karin, 1968-, et al.
(författare)
-
Communication Analysis of Public Forms : Discovering Multi-functional Purposes in Citizen and Government Communication
- 2007
-
Ingår i: International Journal of Public Information Systems. - Sundsvall : MidSweden University. - 1653-4360. ; :3, s. 161-181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper adopts a communication perspective on forms in public e-services. This perspective emphasizes that the main purpose of such forms is to facilitate communication between citizens and government agencies. The form is perceived as a tool for performing communicative actions. A communication analysis (CA) method, originally developed for systems requirements engineering, is applied on a public form; i.e. the medical certificate used in connection with a citizen’s application for a provisional driving license in Sweden. The CA method consists of a set of questions related tothree communicative categories; conditions, actions, and consequences. The CA method is used in order to explore the communicative roles of forms in public e-services. As a result of the communication analysis four multi-functional purposes of citizen and government agency communication are discovered. These purposes contribute to the understanding and evaluation of forms in public e-services. The communicative roles, and their multi-functional purposes, are important design features to focus in the development of e-services and electronic forms. Besides these findings, another outcomeis that the CA method has been tested in an e-government context. The communication perspective, as well as the CA method, contribute with useful insights in this context.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Beltita, Ingrid, et al.
(författare)
-
Analysis of the Quadratic Term in the Backscattering Transformation
- 2009
-
Ingår i: Mathematica Scandinavica. - 0025-5521. ; 105:2, s. 218-234
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The quadratic term in the Taylor expansion at the origin of the backscattering transformation in odd dimensions n >= 3 gives rise to a symmetric bilinear operator B-2 on C-0(infinity)(R-n) x C-0(infinity)(R-n). In this paper we prove that B-2 extends to certain Sobolev spaces with weights and show that it improves both regularity and decay.
|
|
| 18. |
- Beltita, Ingrid, et al.
(författare)
-
Local Smoothing for the Backscattering Transform
- 2009
-
Ingår i: Communications in Partial Differential Equations. - : Informa UK Limited. - 0360-5302 .- 1532-4133. ; 34:3, s. 233-256
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An analysis of the backscattering data for the Schrodinger operator in odd dimensions n3 motivates the introduction of the backscattering transform [image omitted]. This is an entire analytic mapping and we write [image omitted] where BNv is the Nth order term in the power series expansion at v=0. In this paper we study estimates for BNv in H(s) spaces, and prove that Bv is entire analytic in vH(s)E' when s(n-3)/2.
|
|
| 19. |
- Bergkvist, Linda, 1979-
(författare)
-
A Conceptual Framework for Studying the Successful Outcome of the IS Outsourcing Process from a Relationship Perspective
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis has its point of departure in the identified knowledge gap, which includes the importance of the information systems (IS) outsourcing relationship for studying the success of IS outsourcing. This research study, therefore, is structured with the belief that the disregard of the client-IS supplier relationship when studying IS outsourcing is paradoxical. Paradoxical since the impact of the relationship on the overall IS outsourcing can make the difference between success, less success and even failure. In contrast to the majority of prior research, which has focused IS outsourcing in its entirety, this research study percieves IS outsourcing as a process. Because prior research shows that the success or failure of IS outsourcing is connected to its implementation, this thesis focuses the post-contract stage of the IS outsourcing. The purpose chosen and addressed is to develop a conceptual framework for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process using a relationship perspective. To approach this purpose, a literature review study is conducted. The literature review study includes the integration of three theoretical fields: IS, interorganisational business relationships and IS outsourcing. The knowledge domains of particular interest are 'strategies, approaches and frameworks for the IS life cycle', 'the interaction approach' and 'IS outsourcing success'. The purpose is focused through the identification of key conditions, dimensions and interrelations among dimensions. These identified elements, constituting the core elements of the conceptual framework, are a result of the conducted literature review study. The key conditions are identified according to their influence on the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. Due to the large amount of key conditions identified, they are categorised into nine dimensions: Atmosphere, Behaviour, Contract, Environment, Interatction, IS, Management, Organisation and Outcome. The identified interrelations among these dimensions are fruitful since they provide insights and a favourable point of departure for studying the degree of successful outcome of IS outsourcing processes. The main contribution of this thesis is the conceptual framework for the IS outsourcing process. The key conditions, dimensions and interrelations constitute the conceptual framework as a result of their potential for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. The application of the conceptual framework provides managers with core elements to be considered during IS outsourcing decision-making and subsequent design of IS outsourcing. Its usage, moreover, is believed to support managers during the operationalisation of the post-contract stage of IS outsourcing processes. Finally, the conceptual framework is a fruitful 'tool' for future empirical research. Fruitful in the sense that it can provide useful and important insights into how different key conditions infuence the degree of successful outcome of IS outsourcing processes and how these key conditions are interrelated.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Ericson, Thomas, et al.
(författare)
-
The Role of the Strategist
- 2001
-
Ingår i: Rethinking Strategy. - London : Sage. - 0761956441
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Hultgren, Anders, et al.
(författare)
-
Asymmetric Limit Cycles in an Industrially Applied Controlled Resonant Converter
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- An industrially applied LCC power converter is modelled as a hybrid system. It is found that the hybrid system given a parameter set up and different initial conditions has three different limit cycles, one unstable and two asymmetric stable limit cycles. Effects of the asymmetric limit cycles are considered.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Johansson, Björn, 1963-
(författare)
-
Deciding on Sourcing Option for Hosting of Software Applications in Organisations
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Software applications are of great importance in organisations, and performance of an organisation depends on how hosting of software applications are organised. This thesis deals with the question: Why and how organisations decide on specific sourcing options for software applications hosting. The thesis describes and explains sourcing decision-making processes made in the Swedish Post (MeLo) and Jönköpings Kommun (the municipality). MeLo’s sourcing decision resulted in outsourcing of hosting, and the municipality’s sourcing decision resulted in internal sourcing of hosting. Both organisations were distinguished by a decentralised structure to a great extent and showed a huge diversity in software applications used. The sourcing decisions resulted in a change to a more centralised hosting of software applications. The thesis is a retrospective case study based on semi-structured interviews and documents analysis. Concepts from the resource-based view and factors described in sourcing literature are used to analyse these sourcing decisions. From nine theoretical initial propositions 28 propositions are developed about why and how sourcing decisions are made. From these propositions, relations are described and some conclusions are presented about why and how sourcing decisions are made. The main conclusion is that maturity level regarding software applications usage seems to influences the start, the process as such, and the outcome of a sourcing decision-making process. This is explained as the more mature the organisation is regarding usage of software applications the more proactive decision-makers are in the sourcing decision. It is also identified that involved factors can be either influencing or justifying, and it is found that control of software applications usage influences the start of a sourcing decision to a high extent. The findings suggest that a sourcing decision-making process can be described as an irrational decision process that aims at increasing commitment on an already made decision. The study suggests that the less mature and more decentralised the organisation is the more reactive and the stronger influence the need to increase control over software applications have in a sourcing decision-making process.
|
|
| 32. |
- Linton, Steven J., 1952-, et al.
(författare)
-
Psychological factors related to health, back pain, and dysfunction
- 1994
-
Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - : Springer. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 4:1, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Psychosocial variables may be important determinants of experienced back pain as well as dysfunction. This paper reports on differences on a battery of psychosocial variables between women, from the same work place, off work because of back pain, having only back pain (not off work), and those without back pain. The groups suffering pain had similar levels of pain intensity and frequency and the covariates of age and work load were used in MANCOVA analyses. The results showed significant overall differences on the Coping Strategies Questionnaire, Handicap Index, Duke Health Profile, as well as items concerning family support and the relation of pain to work. Several variables differed between the Healthy group on the one hand and the two groups suffering pain on the other hand. However, coping strategies and perceived health produced significant differences between all three groups in univariate analyses. Unlike other studies the Work APGAR produced no significant results. These data suggest that work status is not directly related to pain intensity, but rather to an interaction between psychosocial factors and the pain experience. Future research should delineate which variables may be used in screening.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Melin, Anders, et al.
(författare)
-
Bohr-Sommerfeld quantization condition for non-selfadjoint operators in dimension 2
- 2003
-
Ingår i: Astérisque. - 0303-1179. ; 284, s. 181-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For a class of non-selfadjoint h-pseudodifferential operators in dimension 2, we determine all eigenvalues in an h-independent domain in the complex plane and show that they are given by a Bohr-Sommerfeld quantization condition. No complete integrability is assumed, and as a geometrical step in our proof, we get a KAM-type theorem (without small divisors) in the complex domain.
|
|
| 42. |
- Melin, Anders
(författare)
-
Environmental Philosophy in Christianity and Buddhism: Meeting Places for a Dialogue
- 2006
-
Ingår i: Ecotheology. - 1743-1689. ; 11:3, s. 357-374
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Questions concerning the human–nature relationship have received attention both within contemporary Christianity and Buddhism. Since the twentieth century an interesting and fruitful dialogue has been going on between the two religions. This article describes and discusses possible themes for a Buddhist–Christian dialogue on issues of environmental philosophy. The theoretical starting-point is the belief that Christianity and Buddhism are not static and unchanging entities, but open to learning from each other.
|
|
| 43. |
- Melin, Anders
(författare)
-
Etiska riktlinjer och principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård : en internationell översikt
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad gäller de länder som formulerat nationella etiska riktlinjer och principer för prioriteringar, d v s Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Nya Zeeland, finns det stora likheter. Detsamma gäller även delstaten Oregon i USA. I samtliga fall utgör behov eller svårighetsgrad en central prioriteringsprincip. Enligt den norska utredningen NOU (1997:18) är svårighetsgrad en viktig grund för prioriteringar. Patienter som riskerar att dö eller upplever en hög grad av psykisk eller fysisk funktionsförlust eller en hög grad av smärta bör behandlas i första hand. Enligt det danska Etiske Råds rapport bör patienter med stort behov av vård prioriteras. Behov bestäms utifrån sjukdomens allvar, tidsmässig nödvändighet och möjlig hälsomässig vinst. Den danska rapporten beskriver solidaritet som en grundläggande samhällsvärdering. Även i den finska rapporten From Values to Choices beskrivs behov som en viktig grund för prioriteringar, definierat utifrån vad som krävs för att återställa patientens åldersspecifika funktionella kapacitet. Även i Nya Zeelands riktlinjer för prioriteringar utgör behov en viktig grund för att bestämma om en behandling är rättvis. Enligt den nederländska prioriteringsrapporten bör endast den vård som är nödvändig ingå i det obligatoriska baspaketet. Nödvändighet definieras utifrån ett samhällsperspektiv som det som återställer patientens normala funktionsförmåga. Även i Oregons hälsoplan har en prioritering enligt nödvändighet gjorts.Även en behandlings nytta eller verkan utgör en viktig grund för prioriteringar i de olika länderna. Enligt de norska, danska, finska, nederländska och nyzeeländska utredningarna bör behandlingar med dokumenterad nytta prioriteras. Detsamma gäller enligt Oregons hälsoplan. I samtliga av de ovannämnda utredningarna framställs också kostnadseffektivitet som en viktig prioriteringsprincip. Man bör välja de behandlingar som ger störst effekt i förhållande till kostnaden. Att principerna om allvarlighetsgrad, nytta och kostnadseffektivitet återfinns i samtliga rapporter bör kanske tolkas som att de uppfattas som grundläggande och självklara utgångspunkter för prioriteringar. En annan förklaring kan vara att författarna till de olika rapporterna naturligtvis känt till vad som presenterats i andra länder.En annan central utgångspunkt för prioriteringar enligt vissa av rapporterna är rättvisa eller likabehandling. I den senaste norska utredningen (NOU 1997:18) framhålls att om en viss patient erbjuds en hälsotjänst, bör alla patienter i samma situation ges samma erbjudande.Den danska och finska rapporten menar att personer i samma situation skall ges lika tillgång till hälso- och sjukvårdens utbud.I vissa av utredningarna beskrivs även egenansvar som en grund för prioriteringar. Den nederländska rapporten menar att de behandlingar som patienterna själva kan genomföra kan uteslutas ur baspaketet. Enligt Oregons hälsoplan bör det personliga ansvaret för hälsan uppmuntras.I den senaste norska utredningen behandlas även hur avvägningar mellan olika prioriteringsprinciper bör göras. Den tar avstånd från en strikt rangordning mellan principerna om allvarlighetsgrad, förväntad nytta och kostnadseffektivitet. Man menar att det inte är rimligt att i alla lägen prioritera de mest sjuka oavsett behandlingens nytta. Det skulle innebära för stora försakelser för dem som har mindre allvarliga besvär men som skulle kunna bli väsentligt bättre av en behandling. Inte heller kan någon strikt rangordning mellan allvarlighetsgrad och kostnadseffektivitet göras.Av de länder som presenterat nationella riktlinjer för prioritering har Danmark en särställning, eftersom avsikten där aldrig varit att presentera en offentlig prioriteringsmodell. Den danska rapporten är mer skriven som ett diskussionsunderlag medan övriga länders rapporter har en mer formell status.I förhållande till de övriga länderna utgör Storbritannien och Kanada undantag, eftersom man där inte formulerat några nationella etiska riktlinjer för prioriteringar. I Storbritannien har dock frågor om prioriteringar behandlats av NICE’s medborgarpanel och på en regional nivå i Oxfordshire Priorities Forum. Liksom de olika ländernas rapporter beskriver NICE’s medborgarpanel sjukdomars allvarlighetsgrad och nyttan av behandlingar som viktiga utgångspunkter för prioriteringar. Vidare menar man att åldersdifferentiering kan vara rimlig då ålder påverkar risken att få en sjukdom eller effektiviteten av en behandling. Behandlingars nytta är en betydelsefull grund för prioriteringar också enligt det etiska ramverk, som etablerats av Oxfordshire Priorities Forum. I detta ramverk återfinns också principen om likabehandling. I Kanada har inga generella etiska riktlinjer för prioriteringar formulerats, varken på nationell eller regional nivå. Den teoretiska diskussionen har ofta utgått från Daniels och Sabins begrepp ”ansvar för rimlighet”.Vad gäller riktlinjernas inflytande på det praktiska prioriteringsarbetet har det i många fall varit begränsat. I Norge har man exempelvis trots en långvarig teoretisk debatt inte kommit särskilt långt i det praktiska prioriteringsarbetet. I Danmark har ambitionen aldrig varit att etablera en offentlig prioriteringsmodell och Det Etiske Råds rapport har haft ett begränsat inflytande.För Nederländernas del har det visat sig svårt att tillämpa prioriteringsprinciperna i praktiken. De flesta av de hälso- och sjukvårdstjänster som lyfts ur förmånssystemet har lyfts tillbaka igen efter politiska påtryckningar. I Nya Zeeland har debatten om prioriteringar avstannat under senare år, delvis till följd av förbättrad ekonomi. I Oregons fall har dock de etiska riktlinjerna fått ett tydligt genomslag på det praktiska prioriteringsarbetet, eftersom de legat till grund för lagstiftning. Emellertid har man efterhand tagit med fler och fler behandlingar på listan över dem som skall finansieras offentligt, vilket indikerar att det också där varit svårt att tillämpa en öppen och strikt prioritering.De tre principerna i den svenska etiska plattformen förekommer även i många av de rapporter som lagts fram i andra länder. Behov eller allvarlighetsgrad förekommer som princip hos alla de länder som presenterat nationella etiska riktlinjer. Detsamma gäller kostnadseffektivitet. Till skillnad från övriga länders rapporter förekommer inte nytta eller verkan som en uttrycklig princip i den svenska utredningen. Människovärdesprincipen som finns i den svenska utredningen motsvaras av likabehandlingsprincipen i de norska, danska och finska rapporterna. Egenansvar eller personligt ansvar som förekommer i den nederländska rapporten och i Oregons hälsoplan finns inte i den svenska etiska plattformen. Den svenska behovs- och solidaritetsprincipen innebär dock att de allvarligaste sjukdomarna skall prioriteras, vilket implicerar en nedprioritering av mindre allvarliga tillstånd som patienterna kan behandla själva.Till skillnad från den svenska utredningen är de olika prioriteringsprinciperna inte strikt rangordnade i de andra ländernas rapporter. Den norska rapporten tar dessutom uttryckligen avstånd från att en sådan strikt rangordning bör göras.Det finns också stora likheter mellan den svenska rapporten och övriga länders vad gäller beskrivningen av vad som inte bör utgöra en grund för prioriteringar. I det svenska betänkandet tar man särskilt avstånd från att patienter med hög ålder bortprioriteras. Man anser att det är en form av diskriminering att inte behandla gamla patienter. Enligt utredningen är det dock nödvändigt att ta hänsyn till vilka medicinska åtgärder äldre patienter kan tolerera och tillgodogöra sig (SOU 1995:5). En liknande inställning till prioriteringar på grund av ålder återfinns i de norska, danska, finska, nederländska och nyzeeländska rapporterna samt i de riktlinjer som presenterats av NICE:s medborgarpanel i Storbritannien.Likaså menar utredningen att de som har självförvållade skador inte heller bör utsättas för negativ särbehandling. Som skäl anges bl a att det kan vara svårt att avgöra i vilken utsträckning vissa sjukdomar är orsakade av ärftliga faktorer eller av en viss livsstil.Man menar också att vissa skadliga beteenden såsom drogmissbruk ofta förvärvas relativt tidigt i livet och är mer frekventa bland individer med låg utbildning och social status. Att bortprioritera sjukdomar som kan vara orsakade av exempelvis drogmissbruk strider mot behovs- och solidaritetsprincipen och kan leda till att klassklyftorna i samhället ökar (SOU 1995:5). Vad gäller självförvållade skador finns ett liknande resonemang i de norska, danska, finska och nederländska rapporterna.Något som är specifikt för den svenska utredningen är dock att man tar avstånd från nyttoprincipen, d v s att de åtgärder som gör störst nytta för flest människor skall väljas. Enligt den svenska utredningen skall man exempelvis inte prioritera lindriga besvär, som är billiga att bota (SOU 1995:5).En av de viktigaste skillnaderna mellan de svenska riktlinjerna och övriga länders är att de svenska förordar en strikt rangordning mellan de olika prioriteringsprinciperna. Debatten i andra länder visar att det kan vara problematiskt med en sådan strikt rangordning mellan behovs- och solidaritetsprincipen. I den senaste norska utredningen sägs det exempelvis att det leder till orimliga försakelser för dem som är lindrigt sjuka och kan bli väsentligt bättre av en behandling om man alltid skall prioritera de svårast sjuka oberoende av behandlingens nytta. Det kan alltså finnas anledning att ifrågasätta om den strikta rangordningen i den svenska etiska plattformen är rimlig.Med anledning av debatten och de praktiska erfarenheterna i andra l
|
|
| 44. |
- Melin, Anders
(författare)
-
Genetic engineering and the moral status of non-human species
- 2004
-
Ingår i: Journal of Agricultural and Environmental Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1187-7863 .- 1573-322X. ; 17:6, s. 479-495
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genetic modification leads to several important moral issues. Up until now they have mainly been discussed from the viewpoint that only individual living beings, above all animals, are morally considerable. The standpoint that also collective entities such as species belong to the moral sphere have seldom been taken into account in a more thorough way, although it is advocated by several important environmental ethicists. The main purpose of this article is to analyze in more detail than often has been done what the practical consequences of this ethical position would be for the use of genetic engineering on animals and plants. The practical consequences of the holistic standpoint (focused on collective entities) of Holmes Rolston, III, is compared with the practical consequences of the individualistic standpoints (focused on individual living beings) of Bernard E. Rollin and Philipp Balzer, Klaus Peter Rippe, and Peter Schaber, respectively. The article also discusses whether the claim that species are morally considerable is tenable as a foundation for policy decisions on genetic engineering.
|
|
| 45. |
- Melin, Anders, 1966-
(författare)
-
Judgements in Equilibrium? : An Ethical Analysis of Environmental Impacts Assessment
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since the end of the 1960s the questions of what duties current generations owe towards future generations and what duties human beings owe towards natural entities have been increasingly discussed within ethics. A new subdiscipline - environmental ethics - has emerged that especially focuses on these moral issues. However, the debate within environmental ethics has had rather lirtle effect on policy-making. The aim of this dissertation is to examine what relevance environmental ethics has for environmental politics. The empirical starting-point is an analysis of which moral beliefs underlie environmental impact assessment (EIA) in Sweden. First an analysis of the moral beliefs in Swedish political documents on EIA is carried out. The moral beliefs in a case study of a Swedish EIA, the project to build the Öresund Bridge, are also examined.The empirical part of the dissertation is followed by an analytical part in which the method of wide reflective equilibrium is employed. The aim of this method is to study the relationship between particular moral judgements, ethical principles and background theories, i.e. more abstract beliefs. The relationship between the moral beliefs in the studieddocuments and ethical principles is first analysed. An analysis of the relationship between the ethical principles the moral beliefs are coherent with and different background theories is then carried out in order to examine whether these ethical principles can be further supported. Finally, the dissertation discusses what consensus-based ethical principlesfor environmental impact assessment may look like. The theoretical starting-point here is John Rawls' idea of an overlapping consensus between different comprehensive doctrines.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Melin, Anders
(författare)
-
Rättvisa prioriteringar inom hälso- och sjukvård : etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten börjar med att beskriva den syn på rättvisa prioriteringar, som lades fram i Prioriteringsutredningens slutbetänkande. Här presenteras följande tre rättviseprinciper:Människovärdesprincipen, vilken innebär att alla människor har lika värde och därmed samma rättigheter, oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhälle, såsom begåvning, social ställning eller ålder.Behovs- eller solidaritetsprincipen, enligt vilken de med störst behov skall prioriteras. De med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten ska behandlas i första hand. Solidaritetsprincipen innebär dessutom att behoven hos de svagaste särskilt skall uppmärksammas, exempelvis behoven hos de som har svårt att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter. Dit räknas bl.a. barn, åldersdementa och gravt psykiskt störda.Kostnadseffektivitetsprincipen: en rimlig relation mellan kostnad och effektivitet i form av förbättrad hälsa och höjd livskvalitet bör eftersträvas. De tre principerna är rangordnade på så sätt att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Att människovärdesprincipen rangordnas först betyder enligt utredningen att den anger den grundläggande yttre ramen för prioriteringar. Att behovs- och solidaritetsprincipen går före kostnadseffektivitetsprincipen innebär att svåra sjukdomar skall prioriteras före lindringare, även om vården av svåra sjukdomar är mer kostsam.Härefter följer en redogörelse för de vanligaste formerna av generella rättviseteorier, som förekommer inom den politiska filosofin. Enligt libertarianismen har alla individer en okränkbar rätt att bestämma över sitt liv och sin egendom. Denna rätt är oförenlig med offentlig sjukvård, som finansieras genom beskattning. Utifrån ett libertarianskt synsätt blir diskussionen om prioriteringar överflödig, eftersom det är individers betalningsförmåga som avgör vilken sjukvård de kan få tillgång till. Övriga rättviseteorier tillåter offentligt finansierad sjukvård, men deras syn på vad som är rättvist skiljer sig från varandra. Enligt utilitarismen räknas alla individers nytta lika mycket. De handlingar och de samhällsinstitutioner, som leder till störst total nytta bör väljas. Hänsyn till hur nyttan fördelas mellan samhällsmedborgarna är av underordnad betydelse.I motsats till utilitarismen anger liberala rättviseteorier att fördelningen av samhällets nyttigheter är viktig. Alla skall ges samma möjligheter att leva ett gott liv. Dessutom bör staten vara neutral i förhållande till olika uppfattningar om vad ett gott liv innebär. Kommunitarismen föreskriver istället att samhället bör grundas på en gemensam uppfattning om vad som utgör ett gott liv. Individerna bör anpassa sig till de värderingar som präglar det samhälle de är en del av. Till skillnad från övriga teorier bygger diskursiva rättviseteorier på ett avståndstagande från uppfattningen att den politiska filosofin skall formulera substantiella och generella rättviseprinciper. Istället menar man att det endast är genom konkreta diskussioner, d.v.s. diskurser, mellan berörda parter som giltiga rättvisenormer kan etableras. Den politiska filosofin skall endast beskriva de diskurser som leder till rättfärdiga normer.En genomgång görs av ett antal författare, som behandlat frågan om rättvisa prioriteringar inom hälso- och sjukvård utifrån de tre sistnämnda generella rättviseteorierna. Norman Daniels representerar ett liberalt rättviseperspektiv. Hans teori om prioriteringar utgår från en behovsteori. Daniels menar att människors grundläggande behov av sjukvård kan fastställas objektivt. Vi har behov av sådant vi måste få för att kunna fungera på ett sätt som är normalt för vår art. Enligt Daniels är en viktig grund för prioriteringar att sjukvård ska bidra till att återställa människors normala funktionsduglighet. Det är viktigast att förebygga eller bota de sjukdomstillstånd, som mest begränsar en individs möjligheter. Daniels menar att samhället har en plikt att garantera människor likvärdiga möjligheter i livet.Vidare hävdar Daniels att prioriteringar med avseende på ålder kan vara legitima. Eftersom alla är eller har varit unga och de flesta förr eller senare blir gamla behöver åldersprioriteringar inte vara diskriminerande på samma sätt som prioriteringar med avseende på exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller religion. Prioriteringar mellan åldersgrupper kan i själva verket ses som prioriteringar mellan olika stadier i medborgarnas livsförlopp.Daniel Callahan företräder en kommunitarisk syn på prioriteringar. Han menar att en gemensam uppfattning måste formuleras i samhället om vad som är ålderdomens innebörd och vilken uppgift de gamla bör ha. Denna uppfattning måste få genomslag på vår syn på de gamlas rätt till sjukvård. Callahan menar att vi inte kan acceptera att en allt större del av samhällets resurser går till de gamlas sjukvård. Enligt Callahan bör de äldre träda tillbaka för de unga och inte enbart tänka på sin egen livskvalitet.Utgångspunkten för Callahans syn på åldersprioriteringar är hans begrepp om individers möjlighetsomfång. Sjukvårdens uppgift är att hjälpa människor att kunna realisera de möjligheter som man vanligtvis erbjuds under ett liv, såsom att göra karriär och bilda familj. De patienter som uppnått en naturlig livslängd, enligt Callahan ungefär 80 år, har haft tid på sig att göra det man kan förvänta sig av livet. I situationer av resursknapphet då prioriteringar är nödvändiga har samhället därför inte någon moralisk skyldighet att erbjuda dem livsförlängande behandling. Sjukvården för gamla patienter skall ha som främsta uppgift att lindra lidande så att de gamla kan få ett värdigt slut. Callahan menar att det är oetiskt att lägga ned en stor andel av samhällets resurser på att förlänga livet på gamla patienter med starkt nedsatt mental och fysisk kapacitet.Norman Daniels och James Sabin pläderar för ett diskursivt perspektiv på rättvisa prioriteringar. De utgår från det amerikanska systemet med privata sjukvårdsfinansiärer, men deras resonemang är även relevant för offentligt finansierade system. Daniels och Sabin menar att diskursiva procedurer utgör en bättre grund för prioriteringar än substantiella och generella principer. Procedurer kan på ett bättre sätt hantera prioriteringar i enskilda fall. Daniels och Sabin hävdar dessutom att rättvisa procedurer är att föredra eftersom vi inte kan förvänta oss att människor skall kunna enas om vissa generella principer.Daniels och Sabin ställer upp vissa villkor för att beslutsprocedurer om sjukvårdssubventionering ska uppfattas som rättvisa. Först och främst bör de rationella grunderna för beslut om subventionering vara offentliga. Det är viktigt för att kunna visa att försäkringsbolagen gjort konsekventa bedömningar från fall till fall och att de därför handlat rättvist. Dessutom ska dessa rationella grunder visa att organisationerna eftersträvar att effektivt tillgodose befolkningens hälsobehov. Argumentationen för detta bör vara rimlig i den mening att alla inblandade ska kunna uppfatta de skäl som anges som relevanta. Enligt Daniels och Sabin måste det också finnas mekanismer för att ifrågasätta beslut om subventionering. För att se till att de ovanstående tre villkoren uppfylls måste det finns en reglering av beslutsprocesserna, antingen i privat eller offentlig regi.Det finns tydliga skillnader mellan samtliga teoretiska perspektiv och Prioriteringsutredningens principer. Utilitarismen är minst förenlig med behovseller solidaritetsprincipen, eftersom den leder till att man skall prioritera de medicinska åtgärder som ger störst nyttotillskott. Enligt utilitarismen bör inte särskild hänsyn, utöver nyttan, tas till sjukdomens eller skadans svårighetsgrad eller till patientens autonomi. Daniels’ liberala perspektiv medger att man i vissa situationer bör prioritera de sjukaste patienterna, eftersom han menar att det är viktigast att behandla de tillstånd som mest begränsar en individs möjligheter. I detta avseende är hans teori förenlig med utredningens principer. Daniels teori ger oss dock mindre starka skäl för att behandla kroniskt sjuka individer. Dessutom hävdar Daniels till skillnad från Prioriteringsutredningen att det kan vara moraliskt legitimt att beakta ålder vid prioriteringar.Callahans teori är oförenlig med Prioriteringsutredningen människovärdesprincip och dess behovs- och solidaritetsprincip. Han menar att samhället i speciella situationer inte är skyldigt att ge patienter som har uppnått en normal livslängd någon livsförlängande behandling. Dessutom hävdar Callahan att gravt dementa äldre patienter bara har en begränsad rätt till sjukvård. Daniels och Sabin tar i sin artikel avstånd från den typ av generella och substantiella principer, som Prioriteringsutredningen har presenterat. Istället menar de att prioriteringar bättre kan avgöras genom att diskursiva procedurer tillämpas från fall till fall.Ovannämnda skillnader mellan olika etiska perspektiv och Prioriteringsutredningens betänkande tydliggör behovet av ytterligare forskning på området. Det är viktigt att klarlägga i vilken utsträckning de olika ståndpunkterna är välgrundade och rimliga.
|
|
| 50. |
|
|
