| 1. |
- Bao, Ling, 1980, et al.
(författare)
-
U-Duality and the Compactified Gauss-Bonnet Term
- 2007
-
Ingår i: Journal of High Energy Physics.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the complete toroidal compactification of the Gauss-Bonnet Lagrangian from D dimensions to D-n dimensions. Our goal is to investigate the resulting action from the point of view of the "U-duality" symmetry SL(n+1,R) which is present in the tree-level Lagrangian when D-n=3. The analysis builds upon and extends the investigation of the paper [arXiv:0706.1183], by computing in detail the full structure of the compactified Gauss-Bonnet term, including the contribution from the dilaton exponents. We analyze these exponents using the representation theory of the Lie algebra sl(n+1,R) and determine which representation is the relevant one for quadratic curvature corrections. By interpreting the result of the compactification as a leading term in a large volume expansion of an SL(n+1,Z)-invariant action, we conclude that the overall exponential dilaton factor should not be included in the representation structure. As a consequence, all dilaton exponents correspond to weights of sl(n+1,R), which, nevertheless, remain on the positive side of the root lattice.
|
|
| 2. |
- Boström, Pontus, 1982, et al.
(författare)
-
SNARE proteins mediate fusion between cytosolic lipid droplets and are implicated in insulin sensitivity.
- 2007
-
Ingår i: Nature cell biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-7392 .- 1476-4679. ; 9:11, s. 1286-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The accumulation of cytosolic lipid droplets in muscle and liver cells has been linked to the development of insulin resistance and type 2 diabetes. Such droplets are formed as small structures that increase in size through fusion, a process that is dependent on intact microtubules and the motor protein dynein. Approximately 15% of all droplets are involved in fusion processes at a given time. Here, we show that lipid droplets are associated with proteins involved in fusion processes in the cell: NSF (N-ethylmaleimide-sensitive-factor), alpha-SNAP (soluble NSF attachment protein) and the SNAREs (SNAP receptors), SNAP23 (synaptosomal-associated protein of 23 kDa), syntaxin-5 and VAMP4 (vesicle-associated membrane protein 4). Knockdown of the genes for SNAP23, syntaxin-5 or VAMP4, or microinjection of a dominant-negative mutant of alpha-SNAP, decreases the rate of fusion and the size of the lipid droplets. Thus, the SNARE system seems to have an important role in lipid droplet fusion. We also show that oleic acid treatment decreases the insulin sensitivity of heart muscle cells, and this sensitivity is completely restored by transfection with SNAP23. Thus, SNAP23 might be a link between insulin sensitivity and the inflow of fatty acids to the cell.
|
|
| 3. |
- Cabanettes, Frederic, 1982, et al.
(författare)
-
Evaluation of cam and roller surfaces and their manufacturing process by functional characterisation
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the Swedish Production Symposium 2008, Stockholm, Sweden. ; , s. 7-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Friction and wear are constant problems encountered in camshaft development. Thecontact between roller and cam is a mix of sliding and rolling which leads to a wide rangeof failure modes. The uniqueness of this contact is also due to variations all around thecam of a multitude of parameters. A previous study described surface topography as afunction of cam shape. The different types of wear mechanisms are strongly linked tocontact pressures which are also dependent on roughness. The aim of the paper is toevaluate the quality of camshafts and rollers produced with different manufacturinghistories. The evaluation utilises standard roughness parameters as well as rough contactparameters. The surfaces measurements are made by a non-contact light interferometerand a set of 3D roughness parameters is evaluated for each measure. The Greenwood-Williamson contact model has been developed and also applied to the measurements inorder to collect characteristics of the microscopic pressures. The results of the study showthe significant effect of topography variations on the tribological behaviour of the camroller contact and rank the different manufacturing processes according to functionalcharacterization. The verification of the ranking using experiments is the continuity of thisstudy.
|
|
| 4. |
- Cabanettes, Frederic, 1982, et al.
(författare)
-
Evaluation of cam and roller surfaces by wear testing and functional characterisation
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the 35th Leeds Lyon Symposium on Tribology. ; , s. 8-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Friction and wear are constant problems encountered in camshaft development. The contact between roller and camis a mix of sliding and rolling which leads to a wide range of failure modes. The uniqueness of this contact is also dueto variations all around the cam of a multitude of parameters such as load and radius. A previous study describedsurface topography as a function of cam shape. The different types of wear mechanisms are strongly linked to contactpressures which are also dependent on roughness. The aim of the paper is to develop a rough contact model which willbe utilized as a tool to rank surfaces and their ability to face wear problems. In order to verify the tool, rough contactresults are compared to roughness parameter variations due to wear produced in a cam roller rig test. The surfacemeasurements used for this study are made by a non-contact light interferometer. The Greenwood-Williamson contactmodel has been developed in a deterministic way and the elasto-plastic behaviour of the material has been integratedto the model. The outputs of the simulation give a ranking of surfaces which is compared to their roughness variationsdue to wear. The study shows that the model developed is a reliable tool to rank and define surface quality since theresults are correlated to wear. However, the results show as well some discrepancies which could be corrected in thefuture by integrating to the model two new features: a rough to rough contact including sliding between surfaces. Thisnew model should be verified by an accurate experimentation using relocation between unworn and worn surfaces.
|
|
| 5. |
- Cabanettes, Frédéric, 1982-, et al.
(författare)
-
Evaluation of cam surfaces by wear testing and functional characterization
- 2008
-
Ingår i: Synopses / 35th Leeds-Lyon Symposium on Tribology. - Leeds : Leeds University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Friction and wear are constant problems encountered in camshaft development. The contact between roller and cam is a mix of sliding and rolling which leads to a wide range of failure modes. The uniqueness of this contact is also due to variations all around the cam of a multitude of parameters such as load and radius. A previous study described surface topography as a function of cam shape. The different types of wear mechanisms are strongly linked to contact pressures which are also dependent on roughness. The aim of the paper is to develop a rough contact model which will be utilized as a tool to rank surfaces and their ability to face wear problems. In order to verify the tool, rough contact results are compared to roughness parameter variations due to wear produced in a cam roller rig test. The surface measurements used for this study are made by a non-contact light interferometer. The Greenwood-Williamson contact model has been developed in a deterministic way and the elasto-plastic behaviour of the material has been integrated to the model. The outputs of the simulation give a ranking of surfaces which is compared to their roughness variations due to wear. The study shows that the model developed is a reliable tool to rank and define surface quality since the results are correlated to wear. However, the results show as well some discrepancies which could be corrected in the future by integrating to the model two new features: a rough to rough contact including sliding between surfaces. This new model should be verified by an accurate experimentation using relocation between unworn and worn surfaces.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Cabanettes, Frédéric, 1982-, et al.
(författare)
-
The evolution of surface topography of injection cams
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of the 11th International Conference on Metrology and Properties of Engineering Surfaces. - Huddersfield : Huddersfield University. - 9781862180574
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Cabanettes, Frederic, 1982, et al.
(författare)
-
The evolution of surface topography of injection cams
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of Mets and Props conference 2007´, Huddersfield, UK. ; , s. 5-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Friction and wear are constant problems encountered in camshaft development. Among a wide amount of factors, surface topography is an important feature to improve in this complex system. Four parts of different shapes can be differentiated on an injection cam profile. Therefore the machining of such component is quite particular. Considering the complex shape of an injection cam, this paper is divided in two studies: 1. Variations of surface topography around freshly produced cams in order to emphasize the particular profile of cams which leads to a complex machining. 2. Evolution of surfaces during run-in in order to discover the effects of wear process on a group of roughness parameters. The results show a variation of density of peaks along the freshly produced cam surface and highlight also the importance of roller type on the evolution of topography. Further results show that summits of the surface are rounded off but not removed during run-in.
|
|
| 9. |
- Cabanettes, Frederic, 1982, et al.
(författare)
-
Tribological aspect of the surface topography variations for injection cams
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of Nordtrib conference 2008, Tampere, Finland. ; , s. 16-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In automotive industry, the environmental demands of low emissions, low fuel consumptions and long lifecycles lead to higher and higher engineering constraints. For example, high pressures on injection cams are needed for an improved combustion. Therefore friction and wear are constant problems encountered in camshaft development. The contact between roller and cam is a mix of sliding and rolling which leads to a wide range of failure modes. The uniqueness of this contact is also due to variations all around the cam depending on a multitude of parameters such as radius of curvature, load, sliding velocity. A previous study described surface topography as a function of cam shape and running time. The different types of wear mechanisms are strongly linked to contact pressures which are also dependent on roughness.This paper deals with the repercussion of observed variations of surface topography on the tribological behaviour of the cam roller contact. A number of cams have been mapped. The measurements are made by a non-contact light interferometer to monitor changes in the surface roughness. The Greenwood-Williamson contact model has been developed and applied to those measurements in order to collect characteristics of the microscopic pressures distribution.The results of the study show the significant effect of topography variations on the tribological behaviour of the cam roller contact. Cam angle roughness fluctuations arestudied as well as running time dependency. The flat part of the cams with a high amount of peaks of sharp radii gives the worst tribological conditions and the running-instudy shows the beneficial effect of peak smoothening on contact pressures. Tribological characteristics such as pressure distribution are valuable results which are helping to build characteristics of a recommended surface more able to face wear problems. In that case, an interesting prospect will be to virtually screen surfacesproduced with different finishing processes and find out the best ones in order to reduce wear. The study of different roller processes will be as well of great interest.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Bengt, 1982-, et al.
(författare)
-
Regional Amount of Forest Fuel in Sweden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett delprojekt i Work Package 5 i CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS är finansierat av Europeiska Unionen och SvenskaEnergimyndigheten. Projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetiskgas för tillverkning av fordonsbränsle. Framställningen skall ske genom förgasning avbiomassa i en pilotanläggning, VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo. Syftet med denna studien är att visa hur mycket biomassa lämpat förenergiomvandling det svenska skogsbruket kan bidra med på regional nivå i form avhyggesrester, stubbar och biprodukter från sågverken. Den regionala indelningen är delsgjord på länsnivå i Sverige, samt en fördjupning beträffande upptagningsområdet förförgasningsanläggningen VVBGC (100 km radie från Värnamo).Enligt Energimyndigheten (2007) var Sveriges totala energitillförsel 640 TWh under2005, av detta utgjorde biobränslen, inklusive torv och avfall 109 TWh. Kommissionenmot oljeberoende (2006) har även sammanställt olika aktörers bedömningar om hur storökningspotentialen är för produktion av råvara för bioenergi. De har sedan gjort enbedömning att till år 2020 skall Sverige använda 154 TWh bioenergi och år 2050 skallanvändningen av bioenergi uppgå till 228 TWh, varav skogsbränsle utgör en betydande del.Behovet av förnyelsebar energi ökar i hela världen då utsläppen av växthusgaser skaminska och de fossila energikällorna inte räcker för all framtid. Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidensenergiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta denråvara som finns och på det sättet få ut mer energi till en låg kostnad. Enligt Skogsstatiskårsbok (2007) utgör ägoslaget skogsmark ca 23 miljoner hektar, eller 55 % av Sverigestotala landareal. I skogsvårdslagens §1 fastslås: ”Skogen är en nationell tillgång som skallskötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiskamångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen”.Denna lag lägger grunden för hur den svenska skogen får utnyttjas och hur det svenskaskogsbruket skall skötas. Det som blir allra mest påtagligt för skogsbränsleuttag är delensom säger att skogen skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Ett uttag avskogsbränsle får därför inte äventyra uthålligheten i skogsbruket i form avnäringsförluster.För att beräkna potentialen av hur mycket grot respektive stubbved som finns per hektaranvänds de biomassafunktioner som Marklund (1988) har utvecklat för trädslagen tall,gran och björk. Den potential som beräknas är den biomassa som finns i det växandeträdet, därefter tillkommer hantering och lagringsförluster av biomassan. Hur mycketgrot som kan levereras till den energiomvandlande industrin påverkas av hur effektiva deolika hanteringsmetoderna är vid hopsamlandet och hanteringen av skogsbränslet iskogen till industrin. Beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinnermellan 30-50 % torrmassa av den potentiella mängd som finns på hygget vidavverkningen (Nilsson 2007). Förutom avverkningsresterna finns det även mycket skogsbränsle att hämta från sågverkens biprodukter. Enligt Sågverksinventeringen (2002)producerar sågverken årligen drygt 16 miljoner m3 sågad vara, den sågade varan utgörknappt hälften den totala volym virke som tillförs produktionen. Sågverket säljer dock enstor del av detta till andra industrier, främst till massaindustrin. Den biomassa som blirtillgänglig för övriga aktörer på energimarknaden är därmed endast ca 12 % av den ingående biomassan.När biomassan som kan bli tillgängligt för energiomvandling från grot, stubbar samtsågverkens biprodukter summeras blir den totala biomassan ca 6,7 miljoner tontorrmassa per år i hela Sverige. Detta motsvarar ca 32 TWh per år, fördelat på 18,3 TWhgrot, 6,5 TWh stubbar samt 7,6 TWh biprodukter från industrin. För att bedömaökningspotentialen av tillgängligt skogsbränsle måste den totala potentialen sättas irelation till hur mycket skogsbränsle av olika sortiment som används redan idag. EnligtBioenergiutredning (2004) förbrukas årligen 8,4 TWh avverkningsrester (grot) i Sverige.Det betyder att ökningspotentialen är ca 10 TWh från grot, om barren tillåts ingå iuttaget. Om man istället vill ha ett avbarrat grot minskar den tillgängliga biomassan ochökningspotentialen från grot halveras och blir endast ca 5 TWh. En sådan minskning avdet totala utbudet är inte att förringa, men det är inte heller troligt att alla grotuttag alltidkommer att innefatta barren. Ett rimligt antagande torde vara att hälften av allt grotuttagkommer att kunna innehålla barr vilket totalt skulle ge ca 16 TWh grot. Den verkligaökningspotentialen för grot skulle därför vara drygt 7 TWh. Vad gäller stubbar ärbrytningen idag marginell. Det gör att all framtida stubbrytning i princip utgör enökningspotential motsvarande drygt 6 TWh sett till hela Sverige. Den störstabegränsande faktorn i ökningspotential från stubbrytning utgörs av hur stora arealer somverkligen kan bli aktuella. Beträffande sågverkens biprodukter används i princip allt redanidag. Det som inte blir cellulosaflis eller går till skivtillverkning, eldas upp för internt brukeller säljs vidare till värmeverk eller pelletstillverkare. Det betyder att om nya aktörer påmarknaden vill använda sågverkens biprodukter måste man konkurrera med redan befintliga aktörer.Den regionala indelningen i föreliggande rapport visar tydligt vilka delar av Sverige somhar mest tillgång på skogsbränsle, vilket torde vara intressant om man vill anlägga nyaförgasningsanläggningar. De områden med mest tillgängligt skogsbränsle utgörs avJönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett annat område som skulle kunna varaintressant är Svealand där det finns ett tydligt område med mycket skogsbränsle iförhållande till totalarealen (se figur 10).De allra flesta värmeverk vill ofta ha ett avbarrat skogsbränsle, vilket begränsar det totalautbudet samtidigt som det uppstår dyra ”förädlingskostnader” då barren skall lämnas iskogen. CHRISGAS borde som pionjär inom förgasningstekniken se över möjlighetenatt även förgasa grot med barr. Inte bara för att tillgången på skogsbränsle skulle öka,utan även för att hålla kostnaderna nere. Genom någon form av buntning skullekostnaden kunna sänkas med 25–30 % (Nilsson 2007).
|
|
| 11. |
|
|
