| 1. |
- Brandao, Miguel, et al.
(författare)
-
RED, PEF, and EPD: Conflicting rules for determining the carbon footprint of biofuels give unclear signals to fuel producers and customers
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Climate. - : Frontiers Media SA. - 2624-9553. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biofuel producers and other commodity suppliers are increasingly affected by conflicting rules for life cycle assessment (LCA). They may get multiple requests for LCAs to be used in various contexts, which require the application of different methodological approaches that vary in scope, system boundaries, data demand, and more. This results in increased cost and competence requirements for producers, as well as confusion among other actors including their customers. Differences in methodologies might also lead to various outcomes, conclusions and conflicting guidance regarding which fuels to prioritize or develop. We have analyzed the actual differences when applying three different frameworks: the EU Renewable Energy Directive (RED), the EU framework for Product Environmental Footprints (PEF), and the framework of Environmental Product Declarations (EPD), which have different modeling requirements. We analyzed the methods from a conceptual point of view and also applied the methods to estimate the carbon footprint on a wide range of biofuel production pathways: (i) ethanol from corn, (ii) fatty acid methyl ester (FAME) from rapeseed oil, (iii) biogas from food waste, (iv) hydrogenated vegetable oil (HVO) from rapeseed oil, and (v) HVO from used cooking oil. Results obtained for a specific fuel could differ substantially depending on the framework applied and the assumptions and interpretations made when applying the different frameworks. Particularly, the results are very sensitive to the modeling of waste management when biofuel is produced from waste. Our results indicate a much higher climate impact for, e.g., biogas and HVO produced from used cooking oil when assessed with the PEF framework compared to the other frameworks. This is because PEF assigns at least part of the production of primary materials and energy to the use of recycled material and recovered energy. Developing Category Rules for biofuels for PEF and EPD ought to help clarifying remaining ambiguities.
|
|
| 2. |
- Fagerström, Anton, et al.
(författare)
-
BeKind - Circularity and climate benefit of a bio- and electro-based chemical industry - effects of transitions in petrochemical value chains
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document reports the finding from the project BeKind: Circularity and climate benefit of a Bio- and Electro-based Chemical Industry - effects of transitions in petrochemical value chains. The aim of the BeKind-project has been to identify challenges for transition to a circular and climate-neutral petrochemical industry, to develop proposals for remedial activities for these obstacles and challenges, and to quantify the benefits such a transition can have for circularity, climate and social sustainability. The focus of the project has been on industrial production of liquid fuels and plastics.
|
|
| 3. |
- Nyberg, Theo, et al.
(författare)
-
Bioenergianläggning Otterbäcken
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Transportsektorns efterfrågan på biodrivmedel ökar när klimatomställningen ska omsättas i praktik. Sverige har goda förutsättningar att producera dessa drivmedel och det finns flertalet orter runt om i landet där förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion är goda. Gullspångs kommun har under de senaste tio åren fört en dialog med Västra Götalandsregionen om möjligheten att etablera en bioenergikombinatanläggning i Otterbäcken för att nyttja de goda förutsättningar som finns med tillgång på råvara samt goda logistiska förutsättningar med bland annat djuphamnen. I detta projekt har en utredning gjorts för att ta fram kommersiellt relevanta investeringskoncept för en bioenergikombinatanläggning i Otterbäcken, och resultaten pekar på intressanta förutsättningar för en anläggning för produktion av flytande biometan (Liquified biogas, LBG).Projektet har utgått från en äldre förstudie där förutsättningarna för en bioenergikombinat-anläggning som producerar torrefierad biomassa undersöktes. Kunskaperna från denna tidigare studie har kompletterats med nya kartläggningar av relevanta tekniker och lokala råvaror som kan ingå i ett investeringskoncept för en anläggning som producerar biodrivmedel som kan användas i befintliga tunga lastbilar. Kartläggningen omfattade sju olika tekniker som utifrån de uppdaterade kartläggningarna kondenserades ned till två investeringskoncept för djupare undersökning av investeringskoncept. Det ena konceptet var en anläggning för produktion av pyrolysolja från skogsrester och det andra konceptet var en anläggning för produktion av LBG, men på grund av en högre teknologisk mognadsgrad samt större intresse från referensgruppen för det senare konceptet (LBG) så fick detta ett större fokus i projektet.De två fördjupade investeringskoncepten inkluderade teknikbeskrivning, skiss på affärsmodell med hjälp av referensgruppen, ekonomisk bedömning av lönsamheten i investeringen samt en beräkning av klimatpåverkan för drivmedlet (endast för LBG-konceptet).Resultaten visar att det ser ut att finnas både råvaror för, teknik till och förutsättningar för en god ekonomi i en anläggning för produktion av LBG. Råvarusituationen behöver bekräftas genom kontakter med råvaruleverantörer, tekniken kan behöva viss utvärdering för att hitta etablerade teknikleverantörer med pålitlig teknik och de ekonomiska förutsättningarna är beroende av investerings- och produktionsstöd för att kunna vara kommersiellt intressanta. Trots dessa osäkerheter är den samlade bedömningen att det kan vara aktuellt för en aktör eller grupp av aktörer med intresse av att äga och driva en biogasanläggning att ta vid där projektet slutar för att på sikt gå vidare med en investering i en anläggning.
|
|
| 4. |
- Poulikidou, Sofia, 1984, et al.
(författare)
-
Impacts on fuel producers and customers of conflicting rules for life cycle assessment
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The use of life cycle assessment (LCA) as a tool for estimating the environmental performance of a product or service in a holistic and systematic manner is increasing. Fuel producers may need to apply different methodological frameworks to be used in different contexts; internally for product development activities as well as externally for communication with customers or authorities. Different LCA frameworks may vary in scope, system boundaries (i.e. life cycle stages to be considered) or modelling requirements (such as data demands but also more detailed methodological features). They may also vary in terms of information they can provide in relation to the environmental performance of the product. Those variations could lead to conflicting outcomes and conclusions and may also increase complexity for the LCA practitioner leading to high competence and resource requirements. Within the research project: Impacts on fuel producers and customers of conflicting rules for LCA , the requirements of different LCA frameworks and their implications to fuel producers are investigated. Focus has been given on three specific frameworks that are identified as relevant or potentially relevant for fuel producers, namely: the recast of the EU Renewable Energy Directive (referred to here as RED II), the EU framework for Product Environmental Footprint (PEF), and the framework of Environmental Product Declaration (EPD). The aim of the project is to increase understanding on the different LCA frameworks available and identify whether the multitude of such frameworks gives conflicting recommendations for environmental improvements and fuel choices. The three LCA frameworks listed above were applied in case studies. To illustrate the potential differences that the different frameworks may lead to, a variation of production pathways and feedstocks were selected including first generation as well as advanced biofuels. Based on the results obtained it can be concluded that applying all three frameworks is not a straightforward task. The methods contain fundamental differences and are at different levels of development, maturity, and adoption. In certain situations, they can lead to diverging conclusions as a result of different quantitative outcomes for a specific production pathway, thus influencing decision making processes in different directions. Understanding those differences and underlying assumptions is important for understanding the variations in outcome. The result for a specific fuel could differ substantially depending on the framework applied and the assumptions and interpretations made when applying this framework. Certain methodological parameters were identified to have a greater impact on the results than others: • The three frameworks diverge in the methods applied for modelling waste management, which can be very important for the results when the biofuel is produced from waste. • The frameworks diverge in what approaches are allowed for modelling processes with multiple products. This can be very important for the results when the fuel is co-produced with other products. • The frameworks also diverge in how the electricity supply is modelled. This is not very important for the results in most of our case studies, because the production of these biofuels does not require a lot of electricity. The study confirms that applying a framework like EPD or PEF in addition to RED II would require significant supplementary efforts. Not only because of different rules which were often contradicting or difficult to interpret but also because of additional data and reporting requirements. The need for expertise and resources is increasing for fuel producers to be able to provide EPD and PEF compliant assessments. To enhance the development and harmonization of LCA approaches this project stresses the need for product specific rules (in the form of Product Environmental Category Rules (PEFCR) and Product Category Rules (PCR)) for renewable fuels. Future versions of all three studied frameworks should be clearer on how specific methodological choices are to be applied (e.g., when it comes to allocation and multifunctional processes) as well as when it comes to model electricity supply. RED for example shall be clearer on how to define the electricity region while EPD guidelines on how to define the electricity market. Although it is not realistic to aim for a single unified LCA framework, the biofuel PCR and PEFCR can be developed with RED in mind. Some aspects of the PEF methodology can perhaps also be integrated into RED III that is currently under development. This would enhance the broader adoption of the frameworks among fuel producers. Finally, the involvement and engagement of the industry, and fuel producers themselves is very important. Industry initiatives are essential for the development of biofuel PCR and PEFCR while the general development of the three frameworks can also be influenced. In this study, we also investigated the relationship between the LCA frameworks and schemes for chain of custody certification (CoCC), in particular schemes for mass balance certifications (MBC) to investigate to what extent these schemes complement or overlap with LCA. The purpose of MBC schemes and LCA are different, in the sense that the first aim at verifying the sources and sustainability of total amounts of raw materials used by tracking them throughout the value chain, while the second at quantifying specific environmental impact. The system boundaries are similar, since both cover the entire value chain, but may be applied differently depending on the detailed frameworks applied and choices made in applying the MBC schemes. By identifying and clearly illustrating the variations among the studied frameworks the study enhances application, development, and harmonization of LCA, in a broader perspective, informs LCA practitioners but also decision makers and provides insights on how the identified challenges can be addressed.
|
|
| 5. |
- Trinh, Jenny, et al.
(författare)
-
Fossilfri Flygräddning 2045
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Målet om netto-noll klimatpåverkan 2045 har gjort det angeläget även för flygsektorn att minska sina utsläpp av växthusgaser. Detta innebär en utmaning för samhällsviktigt flyg, vars verksamhet måste genomföras oberoende av klimatmål.Ökad användning av hållbara flygbränslen (sustainable aviation fuels, SAF) är ett sätt att uppnå klimatmålet utan att äventyra verksamheten i denna del av luftfarten. På grund av den höga efterfrågan på SAF är dock tillgången och möjligheten att försörja luftfartssektorn i Sverige samt deras miljöpåverkan i förhållande till klimatmålet fortfarande något osäkra.Syftet med denna rapport är därför att öka förståelsen för dessa frågor, först genom att undersöka tillgången på inhemska råvaror och beräkna produktionspotentialen för SAF i Sverige, därefter genom att bygga scenarier för framtida efterfrågan på SAF utifrån reduktionsplikten. Klimatpåverkan hos inhemsk producerad SAF jämfördes även med importerad SAF i en livcykelanalys. Utifrån de produktionsmetoder som kartlagts inom projektet uppvisade restprodukter från skogen störst potential för flygbränsleproduktion. Möjligheten att producera flybränsle av infångad koldioxid och elektrolysbaserad vätgas hade en lägre potential, men den minsta produktionspotentialen från inhemsk råvara bestod av restoljor av biologiskt ursprung.Storleken på intervallen genom vilka potentialen presenterades påverkades dock kraftigt av vilket processutbyte som antogs. Scenarioanalysen visade i sin tur på att framtiden för hållbart flygbränsle bland annat kommer att bero på bränslepriser, reduktionspliktens utveckling och av vilken inblandningsgrad som tillåts.Livscykelanalysen belyste den ökade klimatpåverkan som orsakas av långväga transport av SAF och att utsläppsminskningen blir lägre vid byte till importerat flygbränsle gjord av restoljor av biologiskt ursprung jämfört med inhemskt producerat bränsle av vätgas och infångad koldioxid.Slutligen diskuterades den osäkra framtiden för produktion och användning av hållbart flygbränsle, där bland andra frågan om skogsbrukets hållbarhetsklassning, den eventuella revideringen av reduktionsplikten och inte minst utvecklingen av elektrifierade alternativ påverkar möjligheten för samhällsviktigt flyg att ställa om sin verksamhet.
|
|
