| 1. |
|
|
| 2. |
- Fridell, Erik, et al.
(författare)
-
Utformning av miljölagstiftning för transporter - hur påverkas företagens expansionsmöjligheter?
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Införandet av Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftföroreningar innebär delvis nya spelregler för industrin och för övriga samhället. För industrin innebär det att förutsättningarna i den aktuella regionen blir allt mer viktigt då det är de gemensamma utsläppen från alla aktiviteter som påverkar luftkvaliteten. För samhället innebär det att istället för att enbart reglera utsläpp skall medborgarna garanteras en viss kvalitet på bl a luft, i syfte att minskar risken för hälsoproblem. För att kunna garantera detta måste ansvariga myndigheter samverka betydligt mer effektivt än tidigare. Det är viktigt att studera effekterna av dessa förändringar i bägge sektorer. I denna rapport presenteras en utredning av hur införandet av MKN för luft påverkar näringslivet, specifikt två större företag i Göteborg. Skälet till att utredningen studerar utvecklingen i Göteborg är att där överskrids MKN för kvävedioxid och i områden där MKN antingen överskrids eller kan förväntas överskridas skall åtgärdsprogram upprättas. I sådana områden blir det då svårt att få tillstånd för ny eller utökad verksamhet om denna kan förväntas bidra till halterna av de aktuella föroreningarna. Detta innebär att en ny verksamhet kan stoppas även om utsläppen är mycket små. En speciell situation uppstår då trafik ofta är en viktig källa till luftföroreningar och eftersom de flesta verksamheter involverar transporter kan de sägas bidra till att MKN överskrids. Målen för denna studie var följande: Att genom två fallstudier utreda möjlighet till tillståndsprövning för ett företag utifrån ett systemperspektiv. Att diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, konsekvenser på lokal, regional och global nivå. Att inleda diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. I två fallstudier har verksamheter vid AB Volvo och Göteborgs Hamn studerats i relation till MKN för luftföroreningar. I Volvos fall kan man konstatera att omfattande arbete med tillstånd har behövts i ett fall där utbyggnaden av en fabrik genererar ett ökat transportarbete som i sin tur bidrar till att MKN för NO2 överskrids. Bidraget från de aktuella transporterna visar sig dock vara mycket små. I fallet med hamnen så konstateras att det inte finns någon mekanism som gör att samhällets tillståndsprövning tar hänsyn till globala effekter. MKN med nuvarande utformning beaktar endast lokala förhållanden. Denna utformning är inte i linje med den övergripande Europeiska politik som, för att motverka de negativa effekterna av ständigt ökande vägtransporter, vill flytta över transporter av gods från väg till sjö och järnväg. För hamnar är en central och strategisk fråga huruvida miljöbelastningen, kopplad till en expanderande hamns verksamhet, minskar eller ökar. Oftast förknippas en hamns expansion med en negativ inverkan (netto) på miljön lokalt, men det är inte alls givet att miljöpåverkan är negativ vid en samlad bedömning. De beräkningar som gjorts på denna komplicerade problemställning i denna utredning visar att ur ett systemperspektiv har sjöfart lägre samhällskostnader, t ex vad gäller buller, än andra transportslag. Studien visar även i ett exempel att genom att använda Göteborgs Hamn som omlastningshamn för gods till Östersjöhamnar, som alternativ till Hamburg, kan utsläppen till luft för dessa transporter minska. Om sjöfarten dessutom utnyttjar de möjligheter som påvisas för att minska luftföroreningar är sjöfart i många fall det mest attraktiva transportalternativet. Det är viktigt att fortsätta diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, men det är också viktigt att identifiera var resultatet från dessa diskussioner skall presenteras. Systemet med MKN involverar olika myndighetsnivåer och det är fortfarande otydligt för många hur dessa nivåer samverkar. Normerna fastläggs i EU som även kontrollerar att staterna följer dem. Svenska staten stiftar motsvarande lagar men kan även besluta om skärpningar relativt EU-nivån i de fall direktivet är ett minimidirektiv. Regeringen avgör ifall åtgärdsprogram ska tas fram. Förslag till åtgärdsprogram utarbetas av regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer. Ansvaret för genomförandet av åtgärdsprogrammet ligger på myndigheter och kommuner. I praktiken utformas och genomförs åtgärdsprogram på kommun eller länsnivå vilken också behandlar miljötillstånd. Utredningens resultat pekar på att det kommer ta tid innan det finns erfarenhet av samarbete mellan dessa nivåer. Utredningen föreslår att samhället dock bör fortsätta att förtydliga hur strukturen ser ut för att underlätta arbetet för näringslivet. Under projektets tid har IVL bidragit till en ökad diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. Det har varit ett flertal lyckade arbetsmöten kring utredningen och utöver det har IVL medverkat vid hearingar och seminarier arrangerade av samhälle och näringsliv. Vid dessa arrangemang har IVL presenterat frågeställning och bakgrund till utredningen vilket bidragit till en fördjupad insikt bland nya aktörer
|
|
| 3. |
- Gullbransson, Berit, et al.
(författare)
-
Analys av hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Här följer en kort sammanfattning av utredningen. Sammanfattningen följer rapportens kapitelindelning med avsikt att ge en överblick av innehållet. Kapitel 1: Uppdragets utformning Detta kapitel ger en kort presentation av uppdraget, dess genomförande samt en introduktion till rapporten. Kapitel 2: Mer europeisk miljöteknik på marknaden Tillsammans arbetar EU:s medlemsländer med att öka andelen miljöteknik på den europeiska marknaden. Målsättningen är att minska miljöbelastningen men till exempel också att minska beroendet av importerad energi. Ambitionen är att miljötekniklösningar ska levereras av europeiska företag, detta för att inte minska sysselsättningen i Europa och för att samtidigt stärka europeiska företags konkurrenskraft på marknader utanför Europa. För att samordna åtgärder på EU-nivå samt nationell nivå finns en gemensam handlingsplan för miljöteknik. Handlingsplanen för miljöteknik (Environmental Technologies Action Plan, ETAP) godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Istället för bindande regler enades man om gemensamma mål där varje land strävar efter att uppnå målen på lämpligast sätt. Vilka framsteg länder har gjort samt hur strategin ser ut för de närmaste åren inrapporteras med nationella färdplaner. Vid den senaste utvärderingen av de nationella färdplanerna fick Sveriges färdplan omdömet att de svenska åtgärderna har en bra spridning över de områden som utpekats som viktiga för miljöteknik. En generell kommentar från EU-kommissionen rörande hela den europeiska omställningen var att den inte tagit fart ordentligt. Miljöbelastningen fortsätter att öka och den internationella konkurrensen på miljöteknikmarknaden ökar med risk att europeiska företag hamnar efter. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att öka andelen åtgärder som stärker efterfrågan av miljöteknik på de nationella marknaderna. Åtgärder som stödjer svenska miljötekniksatsningar involverar en mängd olika myndigheter och aktörer. EU har till exempel olika stödprogram med koppling till företagsutveckling och miljöteknik, vilka fördelas både på nationell och på regional nivå. Det finns kommunala satsningar och det finns privata aktörer som specialiserat sig på att investera i miljöteknikbolag. I den här utredningen avgränsas analysen till att främst beröra svenska centrala myndigheter med utgångspunkten att utreda hur dessa kan samordna sina program med de andra initiativen för att skapa bästa möjliga synergier för miljöteknik. Följande myndigheter erbjöds att vara med i samrådsprocessen: Boverket, Energimyndigheten, Formas, Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket, Nutek, Sida samt Vinnova. 4 Utredningen görs på uppdrag av näringsdepartementet som ett underlag i regeringskansliets praktiska arbete med att ta fram regleringsbrev och förordningar för myndigheterna. Representanter från närings- och miljödepartemenen deltog i samverkansmötet den 27 augusti. Kapitel 3: Miljöteknik i Sverige, Europa och globalt Detta kapitel presenterar ETAP och dess pågående aktiviteter och resultatet av den senaste utvärderingen. I kapitlet presenteras situationen på den svenska miljöteknikmarknaden samt vad som sker i andra länder, både i och utanför EU. Handlingsplanen för miljöteknik godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Målet med handlingsplanen är att tillvarata alla de möjligheter som miljötekniken erbjuder för att minska belastningen på naturresurserna, förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och främja ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur viktig denna handlingsplan är anser EU-kommissionen att den ”öppna samordningsmetoden” är det lämpligaste sättet att gå vidare. Denna metod innebär att det inte finns några bindande regler utan det är upp till varje land att finna metoder för att nå de gemensamma målsättningarna. Länderna inrapporterar, ofta årligen, vilka framsteg de har gjort. Istället för möjligheten att ta ett land till EG-domstolen är det framförallt trycket från de andra ländernas förväntningar och oviljan att utpekas som eftersläntrare, som ska leda till en ökad reformtakt. EU-kommissionens senaste utvärdering, som kom under våren 2007, presenterade generellt en försiktigt positiv bild av arbetet, med många nya åtgärder på EU-nivå. Det betonades i utvärderingen att miljösituationen fortfarande är alarmerande och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är mycket stort. EU-kommissionens analys av de nationella färdplanerna visar att FoU-åtgärder som avser miljöteknik systematiskt genomförs i nästan alla medlemsstater, medan åtgärder för att öka efterfrågan är betydligt ovanligare. EU- kommissionen anser att mer måste göras för att stärka efterfrågan av miljöteknik, även i Sverige, till exempel pekas grön upphandling ut som en viktig åtgärd. Kommissionen föreslår också att fokus skulle kunna läggas på de sektorer där man har bedömt att de största vinsterna skulle kunna göras. De sektorer som lyfts fram är: byggnader, livsmedelssektorn, persontransporter och återvinningssektorn. De gemensamma åtgärderna inom EU rör flera områden: Tillämpad forskning bedrivs inom ramen för Framework Programme for reasearch (FP7) Life+, som i huvudsak ger ekonomiskt stöd till demonstrationsprojekt, Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP), som bland annat syftar till att öka europeiska miljöföretags konkurrenskraft, regionala strukturfonder, vilka delvis stödjer miljöteknik, Landsbygdsprogrammet, som bland annat vänder sig till miljöinriktad näringsverksamhet på landsbygden. 5 De gemensamma programmen har bidragit till att det i dag finns gott om goda nationella exempel på åtgärder som gynnat miljöteknik. Genom att dela med sig av goda exempel inom EU kan arbetet förhoppningsvis påskyndas. Högre takt är nödvändig för att säkerställa konkurrenskraften hos europeiska företag. Utveckling i andra delar av världen går också framåt och många nationer har höga ambitioner vad det gäller den internationella miljöteknikmarknaden. Internationellt är Sverige en liten aktör när det gäller marknad och miljökrav. Regleringar, styrmedel och marknadskrav formuleras i stor utsträckning av EU och av en global marknad samt genom internationellt samarbete. Sverige anses ändå vara en internationellt viktig miljöpolitisk nation. Sverige kan öka sina marknadsandelar genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, upphandlingar med hänsyn till miljöprestanda samt genom stöd till forskning och utveckling. Den totala omsättningen hos de svenska miljöteknikföretagen var år 2005 102 miljarder kronor. Exporten av miljöteknik var 24 miljarder kronor. Värt att notera är att exporten har ökat med 36 procent sedan 2003 men ändå bara står för knappt en fjärdedel av den totala omsättningen hos miljöteknikföretagen. Störst ökning av exporten sedan 2003 har skett inom undergrupperna energi & klimat, 80 procent, och avfall, 50 procent. Statistiken visar att trenden för miljöteknikbranschen är positiv – omsättningen och exporten har ökat. Kapitel 4: Svenska myndigheters ETAP-aktiviteter Detta kapitel redovisar vilka aktiviteter svenska myndigheter genomför. Dessutom presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes som en del av samverkansprocessen. Sverige har inga problem att, formellt sätt, uppfylla ETAP (se tabell nedan). Myndigheterna är generellt sett väl insatta och redovisar ett växande intresse för miljöteknikfrågor och ETAP. I summeringen av antalet aktiviteter syns det tydligt att Sverige, liksom många andra länder har en tonvikt på åtgärder för att förbättra innovationsprocessen och se till att uppfinningar hittar sin väg från laboratorierna till marknaden, det vill säga. Forskning och utveckling (åtgärd 1-2). Samt på medvetandehöjande åtgärder med inriktning på konsumenterna som kan stimulera efterfrågan på sådan teknik genom att främja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan, det vill säga. öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23). 6 Tabell: En sammanställning över de ETAP-relaterade aktiviteter som genomförs av svenska myndigheter. För varje ansvarig myndighet har antalet aktiviteter listats utefter respektive ETAPområde. Notera att tabellen även innehåller aktiviteter från myndigheter/organisationer utöver de åtta som har identifierats som berörda myndigheter i denna utredning. Forsning och utveckling (åtgärd 1-2) Testning och standardisering (åtgärd 3) Prestandamål (åtgärd 5- 6) Mobilisering av finansiella instrument (åtgärd 7-15) Marknadsbaserade instrument och statligt stöd (åtgärd 16-18) Upphandling av miljöteknik (åtgärd 19-21) Öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23) Agera globalt (åtgärd 24-25) Almi 1 Banverket 1 Boverket 1 Energimyndigheten 1 1 1 1 1 2 Exportrådet 1 Formas 4 1 Jordbruksverket 1 Miljöstyrningsrådet 2 2 Naturvårdsverket 1 1 2 1 NUTEK 2 1 Sida 2 3 Swedfund 1 1 Swentec 1 VINNOVA 10 Vägverket 1 Summa aktiviteter 19 1 0 6 3 3 11 4 Enligt EU-kommissionens rekommendationer bör också Sverige försöka få fram resurser för fler satsningar på åtgärderna 7-18. Intervjuerna med tillfrågade myndigheter var informativa och det framkom också intressanta problemformuleringar. Till exempel efterfrågas informationsspridning av ETAP-aktiviteter inom och utom Sverige, tydligare rollfördelning mellan myndigheter inom miljöteknikområdet, samordning av 7 ETAP-aktiviteter för ett starkare och effektivare miljöteknikstöd. Dessa formuleringar har lett till rekommendationer i följande kapitel. Kapitel 5: Sammanställning, analys och rekommendationer Detta kapitel presenterar analyser av Sveriges situation, rekommendationer för hur Sverige ska genomfö
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas som drivmedel för bussar i kollektivtrafik
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag har ett femtontal svenska kommuner metangasbussar. Endast 8% av totalt 13 000 bussar i Sverige drivs med metangas. Denna rapport om förnybara drivmedel för bussar visar dock att många huvudmän för kollektivtrafik skruvar upp miljömålen och år 2020 skall största delen av energin de använder vara förnybar. Biogas är ett av flera förnybara alternativ. Med biogas minskar utsläpp av koldioxid till atmosfären och även det svenska oljeberoendet. Sedan tidigare är det känt att de förnybara bränslen behöver större volymer av både drivmedel och fordon för att priserna skall sjunka och bli konkurrenskraftiga. I rapporten presenteras ett räkneexempel för årlig driftskostnad för en biogasbuss och en dieselbuss. Resultatet visar att en biogasbuss är knappt 10% dyrare per år i drift än en modern dieselbuss, främst beroende av ett högre inköpspris. Om man dock enbart tittar på den miljöekonomiska värderingen så medför biogas lägre kostnader även jämför med dieselbussar av miljöklass Euro5. Ansvaret för utformning av kollektivttrafik ligger hos politikerna. Tidigare var kollektivtrafiken kommunal men idag är upphandling den vanligaste driftsformen för kommunal kollektivtrafik. Upphandling innebär en delegering av politiskt ansvar från väljare till entreprenörer och för att få med miljökraven använder många kommuner rekommendationer från Sveriges lokaltrafikförening (SLTF). Enligt detta underlag är det möjligt både ställa krav på andel förnybara drivmedel samt att specificera drivmedel, t ex biogas
|
|
| 6. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas som drivmedel för fordon i Västra Götaland
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om de samhällsekonomiska förutsättningarna samt miljömässiga utfallen av ökade investeringar och därmed större utbud av alternativa drivmedel som Biogas är av stor betydelse i en tid då man samtidigt strävar efter att uppfylla olika miljömål, minska oljeberoendet och uppmuntra till ökad tillväxt. Denna rapport presenterar resultatet från en undersökning utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet för näringslivsnätverket Biogas Väst och dess huvudman Business Region Göteborg. Utredningen presenterad i denna rapport har studerat utvecklingen av den västsvenska biogasmarknaden samt analyserat de miljöekonomiska värden som erhålls genom användning av biogas som drivmedel.
|
|
| 7. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Energinätverket Green4U - en miljöekonomisk studie
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Visionen för Energinätverket Green4U i Grästorp är att utveckla en process för omställning till ett förnybart energisystem på lokal nivå. Med förnybart energisystem menas att den lokala produktionen av förnybar energi är lika stor, eller större än, konsumtionen av energi i samma region. Denna studie har haft som mål att producera en nulägesbeskrivning samt en bild av framtidsutsikterna för förnybar energi i Grästorp. Beskrivningen baseras på en enkätundersökning rörande efterfrågan av förnybar energi och produktionspotential av förnybar energi inom Grästorps kommun. Enkätstudien svarade på frågor kring förhoppningarna om framtiden hos bönderna och där det framkom att de flesta jordbruken planerar att öka sin produktion fram till år 2009. Svaren på frågorna i enkäten visar att det finns intresse, dvs efterfrågan, för förnybar energi bland invånarna i Grästorp. Av de råvaror som produceras i Grästorp, och som kan användas till produktion av biogas, står spannmål för den största volymen med en lika mycket som hela Grästorps årliga energikonsumtion. Teoretiskt sett finns det tillräckligt potential inom jordbruket att producera energi för att täcka konsumtion i Grästorp. 12% av elkonsumtionen produceras lokalt i Grästorp. Mer produktion är redan planerad och det finns tillstånd att bygga ut vindkraften ytterligare. Även för uppvärmning finns det lokal produktion i form av träbränsle. Energikonsumtionen i Grästorps kommun har minskat med 20% de senaste tio åren inom jordbrukssektorn men ökat med 15% inom transportsektorn. Förändringen ger en indikering om ett förändrat mönster i sysselsättningen där färre arbetar inom jordbruket och fler pendlar till arbeten utanför kommunen
|
|
| 8. |
- Schidler, S, et al.
(författare)
-
Performance Targets in Production Processes (PT-PRO) - final report
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the main actions of the European Environmental Technologies Action Plan (ETAP) is: "Setting ambitious targets to improve the environmental performance of technologies within a given timeframe. This should encourage technological development while preparing the markets to accept and prepare for these high standard environmental technologies". On request of DG Environment, the JRC-IPTS launched a project on Performance Targets for Industry Processes (PT-PRO project), with the objective to further define concepts and to identify the conditions necessary to implement the concept of Performance Targets. The project was carried out with the help of ITA, ÖAW, GMV/IVL, FEA and TNO. This report provides a definition of the main elements of Performance Targets and an overview of the general principles for their implementation. Based on four case study sectors (the iron & steel, cement, pulp & paper and the textile industries), an illustration of these different elements is provided in relation with a range of industry sectors and their environmental challenges, existing regulations, technical potentials, market situations and organisational structure. The report also discusses the best conditions and limitations of setting Performance Targets for the industry and the possible value-added.
|
|
