| 1. |
- Karlsson, Annika, et al.
(författare)
-
Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet
- 2016
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Malmö : Lunds universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 21:1-2, s. 30-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie avser att bidra till att öka kunskapen om språkets betydelse för lärande genom att analysera språkanvändning i autentiska situationer i naturorienterande undervisning i ett flerspråkigt klassrum på mellanstadiet. Studien beskriver hur nyanlända elever använder sina språkliga resurser genom att kodväxla mellan första- och andraspråk i växelverkan mellan en vardaglig diskurs och mer vetenskapliga diskurser som elever möter i undervisningssammanhang. Elevernas språkliga rörelse mellan och inom de olika diskurserna analyseras genom att tydliggöra de samtal eleverna för i kommunikativa undervisningssituationer. Resultatet pekar på att elevernas användning av både första- och andraspråk som en resurs i undervisningen ökar deras diskursiva rörlighet vilket i sin tur kan ha en avgörande betydelse för deras språkutveckling och lärande inom ämnesområdet. Nyckelord: kodväxling, diskursiv rörlighet, flerspråkighet, nyanlända, lärande i NO
|
|
| 2. |
- Karlsson, Annika, et al.
(författare)
-
Multilingual students' use of translanguaging in science classrooms
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Science Education. - Abingdon : Routledge. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 41:15, s. 2049-2069
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study describes multilingual students’ authentic use of their first and second languages in a translanguaging science classroom, from a sociocultural perspective. The study is ethnographic, and has followed some lessons each month in a translanguaging science classroom at a primary school for three years. The observed lessons were documented by four video cameras and four audio recorders, while field notes and different types of students’ texts and other teaching materials were also collected. In order investigate how language operates, and to realise the meaning semantically, we analysed the students’ use of both first and second language to tie paradigmatic relations, and how they move in linguistic loops between languages and discourses. The results illustrate the ways in which a translanguaging science classroom constitutes a resource in joint negotiations of the scientific content and its related language for multilingual students, and benefits the students’ ability to relate and contextualise the science content to prior experience. The creation of translanguaging science classrooms, in which students’ experiences and diverse cultural and linguistic resources interweave with school science, and in which multilingual students are enabled and encouraged to use all available language resources, has important implications for science education.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nygård Larsson, Pia, et al.
(författare)
-
Educational inclusion and social cohesion : the diversity of contemporary pedagogy
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The 2019 GEM Report (Migration, displacement and education: building bridges, not walls) underscores the opportunities of ensuring that migrants have access to quality education in inclusive societies. By law, the Swedish educational system quite strongly supports immigrant education. On the other hand, problems with implementation and processes of social and discursive exclusion are major challenges that may lead to segregation and counteract educational inclusion and social cohesion. Various intercultural and linguistic approaches are developed in order to support and empower immigrant students (Cummins, 2000). The theories of Translanguaging (García, 2009) has come to dominate academic discussions, since it emphasizes social justice, inclusive teaching and the pedagogical value of engaging students' multilingual repertoires in all school subjects. In this paper, we emphasize that content area teachers have a crucial task in promoting students’ building of identity, knowledge and language. We perceive content area learning as a complex interplay between knowledge, language and identity formations. A key issue is, how to avoid processes of exclusion, and a simplified pedagogy that, despite good intentions, contribute to social injustice (Karlsson et al 2018; Nygård Larsson, 2018; Svensson Källberg, 2018). We explore the integrated building of identities, knowledges, languages and academic discourses, mainly through concepts derived from Translanguaging theories, and Karl Maton’s sociological framework Legitimation Code Theory (Maton, 2014) that underscores the complexity of knowledge-building within various school subjects. In combining these theories in un-explored ways, we attempt to find new methodologies for understanding the diversity and complexity of contemporary pedagogy in a sustainable society.
|
|
| 5. |
- Nygård Larsson, Pia, et al.
(författare)
-
Elevers samtal om en PISA-uppgift : Naturvetenskap i olika skolkontexter
- 2019
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 28:3, s. 17-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Students’ discussions about a PISA task – science education in different school environments. In this article, we assume that discursive language aspects are highly intertwined with students’ knowledge building and learning in science. The article analyses students’ collaborative discussions about a PISA assignment in sci¬ence. We investigate the relation between students’ use of everyday and scientific discourses and analyse the extent to which the students’ use of these discourses have an impact on how they explain the scientific content and solve the tasks. The results indicate that students who are able to move between an everyday discourse and a scientific discourse seem to benefit from this, while students who entirely use a colloquial language or relate the content to everyday experiences become disadvantaged. Further, important general success factors seem to be the students’ abil¬ity to successfully discuss, explain and evaluate the science content with respect to subject-specific words, definitions and relations
|
|
| 6. |
- Nygård Larsson, Pia
(författare)
-
Kunskapsrelaterat skolspråk och lärares diskursiva undervisningsstrategier
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alla elever, oavsett val av skola och egen bakgrund, har rätt till goda möjligheter att utveckla såväl sina kunskaper som sina språkliga resurser i skolans alla ämnen. Skriftliga texter i skolan, inte minst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet, kännetecknas ofta av en hög grad av informationstäthet, abstraktion och teknikalitet. Skolans ämneslärare har en central uppgift i att utmana och stödja elevernas förståelse av och utveckling mot ett kunskapsrelaterat skolspråk, vilket kan förstås som ett komplext samspel mellan kunskapsutveckling och språkutveckling (Macnaught m.fl. 2013; Nygård Larsson, 2011). I den här presentationen utgår jag teoretiskt från framför allt systemisk funktionell lingvistik och Matons Legitimation Code Theory (LCT) (t.ex. Macnaught m.fl. 2013), vilket relateras till ett andraspråksperspektiv på lärande (se t.ex. Cummins, 2014). Resultat från ett designbaserat forskningsprojekt redovisas (Science and Literacy Teaching, SALT, Vetenskapsrådet). I synnerhet fokuseras inspelade och transkriberade helklassamtal mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning (årskurs 7) (Nygård Larsson, 2018). Läraren arbetar med att öka elevernas engagemang och medvetenhet om naturvetenskapliga uttryckssätt och synsätt. Resultaten från analyser av helklassamtal visar på en dynamisk språkanvändning där språket i vågliknande rörelser gradvis rör sig mot mer ämnesspecifika och skriftspråksliknande uttryckssätt, framförallt en mer nominaliserad naturvetenskaplig diskurs. Resultaten fördjupar förståelsen av ämneslärares diskursiva strategier för att stödja elevers kunskaps- och språkutveckling.
|
|
| 7. |
- Nygård Larsson, Pia
(författare)
-
Kunskapsrelaterat skolspråk - vad det är och inte är
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alla elever, oavsett val av skola och egen bakgrund, har rätt till goda möjligheter att utveckla såväl sina kunskaper som sina språkliga resurser inom ramen för våra svenskämnen – men också i skolans alla andra ämnen. Ytterst är det en central demokratisk fråga. Skriftliga texter i skolan, inte minst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet, kännetecknas ofta av en hög grad av informationstäthet, abstraktion och teknikalitet (t.ex. af Geijerstam, 2006). En språk- och textmedveten ämnesundervisning är därför en viktig förutsättning för elevers lärande och språkutveckling (Nygård Larsson, 2011). Skolans ämneslärare har en central uppgift i att utmana och stödja elevernas utveckling av ett kunskapsrelaterat skolspråk, vilket kan förstås som ett komplext samspel mellan kunskapsutveckling och språkutveckling (t.ex. Macnaught, Maton, Martin & Matruglio, 2013). I den här presentationen utforskar jag, ur olika perspektiv, kunskapsrelaterat språkbruk. Därefter redovisas resultat från ett större designbaserat forskningsprojekt (Science and Literacy Teaching, SALT, Vetenskapsrådet). I synnerhet fokuseras helklassamtal mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning (årskurs 7). Läraren i projektet arbetar med att öka elevernas engagemang liksom deras medvetenhet om naturvetenskapliga uttryckssätt och synsätt. Resultaten från analyser av helklassamtal visar på en dynamisk språkanvändning där språket i vågliknande rörelser gradvis rör sig mot mer ämnesspecifika och skriftspråksliknande uttryckssätt, framförallt i form av en mer nominaliserad naturvetenskaplig diskurs. Referenser: af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala Universitet. Macnaught, L., Maton, K., Martin, R. J. & Matruglio, E. (2013). Jointly Constructing Semantic Waves: Implications for Teacher Training. Linguistics and Education, 24 (1). Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Malmö högskola/Lunds universitet.
|
|
| 8. |
- Nygård Larsson, Pia, et al.
(författare)
-
Meaning-Making in Science from the Perspective of Students’ Hybrid Language Use
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Science and Mathematics Education. - : Springer. - 1571-0068 .- 1573-1774. ; 18:5, s. 811-830
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we assume that discursive language aspects of science education are highly intertwined with students’ knowledge-building and meaning-making in science. In an empirical case study, we investigate secondary students’ (ages 15 to 16) discursive language use during group interactions. The focus is on how students define and explain the content within everyday or scientific discourses and how their negotiations may influence discussion outcomes. The results suggest that students who can move between everyday and scientific languages benefit from this exchange, while students who only use colloquial language or relate the content to everyday experiences become disadvantaged. Furthermore, important general success factors are students’ abilities to establish solid relationships between words, expressions, and scientific terms to discuss, explain, and evaluate the scientific content. The results show important differences in discursive use of language within various school environments.
|
|
| 9. |
- Nygård Larsson, Pia
(författare)
-
NO-ämnenas texter och texttyper
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eleverna utvecklar kunskaper i NO med hjälp av språk och text. Eleverna lyssnar, talar, läser och skriver. Varje skolämne har sina typiska texter som är funktionella i just det ämnet. Denna del behandlar texter i NO-ämnena. Vi diskuterar frågorna: Vilka texter ska eleverna förstå och producera i NO-ämnena? Vilka syften har NO-texterna? Vilka texttyper förekommer? Vilka särdrag har texterna? Vilka olika bilder och andra resurser samspelar med texttyperna?
|
|
| 10. |
- Nygård Larsson, Pia, 1968-, et al.
(författare)
-
Semantiska vågor : elevers diskursiva rörlighet i gruppsamtal
- 2017
-
Ingår i: NorDiNa. - Oslo : University of Oslo. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 13:1, s. 17-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to use and understand a scientific language students need the ability to move between everyday and scientific discourses. This article analyses exploratory talks, and use of language when students collaboratively discuss a science assignment. The aim is to develop an analytical tool that can facilitate understanding and visualization of students' language use. The concepts of discursive mobility (Nygård Larsson, 2011) and semantic waves (Martin, 2013; Maton, 2013) constitute the starting point in the analysis and the students’ discussions are explored by using the concepts of semantic gravity and semantic density. The results display that all of the students’ conversations contain a certain degree of discursive mobility. However, there exists differences in how the conversations move between everyday and scientific languages and in terms of how successful the students are to formulate a specific subject language. In some conversations, everyday expressions become a productive resource and a bridge to a more scientific language.
|
|
| 11. |
- Nygård Larsson, Pia
(författare)
-
Semantiska vågor i elevers samtal i NO-klassrum
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den studie (Nygård Larsson & Jakobsson, under arbete) som presenteras ingår i ett större tvärvetenskapligt projekt som fokuserar språkliga perspektiv på elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. Fokus i studien är några elevgruppers utforskande samtal kring ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll. Syftet med studien är att pröva och utveckla ett analytiskt verktyg för analys och beskrivning av elevers språkanvändning när de gruppvis resonerar muntligt kring en naturvetenskaplig skoluppgift. I fokus är alltså hur eleverna resonerar kring innehållet och vilka språkliga resurser man använder i resonemanget. Begreppen diskursiv rörlighet (Nygård Larsson, 2011) och semantiska vågor (Martin, 2013; Maton, 2013) utgör därför utgångspunkt. Båda begreppen är grundade i systemiskfunktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen, 2004) och rör elevers rörelser mellan vardagliga och mer vetenskapliga diskurser. Semantiska vågor beskriver transformationen av kunskap som en vågliknande rörelse mellan mer vardaglig, konkret och kontextnära betydelse samt mer förtätad och abstrakt betydelse. Semantiska vågor avser styrkan hos två faktorer: semantisk gravitation och semantisk densitet. I studien undersöks elevsamtalen med avseende på grad av semantisk gravitation och semantisk densitet. Resultaten visar att alla elevsamtal uppvisar viss rörlighet. Det finns dock skillnader i hur samtalen rör sig fram och tillbaka, och i hur framgångsrik man är i att formulera en mer ämnesspecifik utsaga. I vissa fall blir vardagligt språk tydligt en resurs och en brygga. I andra fall gynnar det inte rörligheten på samma sätt.
|
|
| 12. |
- Nygård Larsson, Pia, 1968-
(författare)
-
Semantiska vågor i klassrumsinteraktion : Språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ofta betonar man skillnaderna mellan dels vardagsspråk och skolspråk, dels muntlig och skriftlig kommunikation. Man brukar då framhäva hur utmanande ämnesspråk och skriftliga ämnestexter är för många elever. Denna artikel betonar att det handlar om gradskillnader snarare än motsatsförhållanden, och artikeln visar hur muntlig kommunikation kan användas som en didaktisk resurs, för elevers ämneslärande och språkutveckling. Artikeln har fokus på helklassamtal och gruppsamtal och ger fördjupande exempel från undervisning. Innehållet rör alla lärare och elever eftersom utvecklingen av ett kunskapsrelaterat språk är en generell utmaning i skolan. Arbetssätten som beskrivs i artikeln är till stor del generella och exemplen som ges är möjliga att modifiera inom ramen för olika skolämnen. Artikeln är inte minst relevant för lärare som undervisar elever som ännu inte har kommit så långt i sin skolspråksutveckling på svenska språket, och därför kan behöva särskild stöttning. Detta innefattar bland annat många nyanlända elever. En av artikelns utgångspunkter är att språk- och kunskapsutveckling sker i progression genom skolåren, samtidigt som språkanvändning handlar om att i olika situationer och för olika ändamål ständigt röra sig fram och tillbaka mellan olika uttryckssätt och synsätt (Nygård Larsson, 2018). I artikeln presenteras först kortfattat några teoretiska modeller och därefter ges konkreta exempel på hur utforskande elevaktiviteter och gruppsamtal kan följas av helklassamtal, som sedan i sin tur fördjupas genom elevers läsning och skrivande av ämnesrelaterade skriftliga texter och uppgifter. I artikeln beskrivs också hur denna progression vävs samman med en ständig växling mellan innehållsliga dimensioner och uttryckssätt. Denna ständiga växling kan liknas vid vågrörelser, och artikeln illustrerar och exemplifierar hur detta kan användas som en didaktisk resurs och strategi.
|
|
| 13. |
- Nygård Larsson, Pia
(författare)
-
SO-ämnenas texter och texttyper
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eleverna utvecklar kunskaper i SO med hjälp av språk och text. Eleverna lyssnar, talar, läser och skriver. Varje skolämne har sina typiska texter som är funktionella i just det ämnet. Denna del behandlar texter i SO-ämnena.
|
|
| 14. |
- Nygård Larsson, Pia, 1968-
(författare)
-
“We’re talking about mobility” : Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts
- 2018
-
Ingår i: Linguistics and Education. - : Elsevier. - 0898-5898 .- 1873-1864. ; 48, s. 61-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Content area teachers have a crucial task in promoting students’ building of disciplinary knowledge and language. This paper explores, on an elaborated theoretical foundation, how subject-specific knowledge and discourse in educational contexts may be discerned and promoted. The study draws on data from an interdisciplinary design-based three-year research project. Teacher–student interaction in a lower secondary science classroom is examined, and findings from analyzed video-recorded data reveal the complex use of semiotic resources. The teacher seeks to promote student participation and raise awareness about scientific discourse. In this paper, the verbal teacher–student interaction is visualized and described, and the results display a dynamic language use, revealing how the discourse, in wavelike patterns, gradually moves towards dense nominalized expressions, aligned with the features of disciplinary discourse. The results contribute to the understanding of content area teachers’ discourse strategies when they seek to facilitate the development of disciplinary knowledge and language.
|
|
| 15. |
- Olander, Clas, et al.
(författare)
-
Development of scientific literacy : A multidisciplinary study in multilingual secondary schools
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Around the world, programs have been developed for science teachers’ work on literacy in multilingual settings with the assumption that science teachers need an understanding and a repertoire to move between daily and scientific discourses. This poster presentation reports from a project which aims to gain a better understanding of the development of literacy in science teaching through the study of meaning construction in multilingual secondary classrooms in which teacher, students and texts interact. To that end, leading experts in the field of text analyses, science pedagogy, second language learning and educational linguistics, join their forces in a double case study. These different perspectives on scientific literacy are starting point for small-scale interventions that analyses the interaction of teacher, student and task characteristics. Data is generated through mixed-method approach and include video recording of teachers planning meetings and classroom practice (whole class and student group work) along with questionnaires. Furthermore is students’ written work collected and interviews with teachers and focus group interviews with students. The quantitative data comprises of multiple-choice tests where three types of words chosen from students’ textbooks are probed: science concepts, homonyms and general academic words. The preliminary results indicate that time spent in the Swedish school system is decisive; it is almost a linear correlation between results on word tests and the time the students have learned Swedish. Furthermore, it seems that the general academic words raise the greatest challenges. The analysis of the teachers’ professional development make use of the interconnected model for professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002) and the results indicate that although the teachers had extensive experience in teaching multilingual students they broaden their competence with new insights an teaching strategies.
|
|
