| 1. |
- Gu, Xiaolian, et al.
(author)
-
Epigenetic regulation of OAS2 shows disease-specific DNA methylation profiles at individual CpG sites
- 2016
-
In: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Epigenetic modifications are essential regulators of biological processes. Decreased DNA methylation of OAS2 (2'-5'-Oligoadenylate Synthetase 2), encoding an antiviral protein, has been seen in psoriasis. To provide further insight into the epigenetic regulation of OAS2, we performed pyrosequencing to detect OAS2 DNA methylation status at 11 promoter and first exon located CpG sites in psoriasis (n = 12) and two common subtypes of squamous cell carcinoma (SCC) of the head and neck: tongue (n = 12) and tonsillar (n = 11). Compared to corresponding controls, a general hypomethylation was seen in psoriasis. In tongue and tonsillar SCC, hypomethylation was found at only two CpG sites, the same two sites that were least demethylated in psoriasis. Despite differences in the specific residues targeted for methylation/demethylation, OAS2 expression was upregulated in all conditions and correlations between methylation and expression were seen in psoriasis and tongue SCC. Distinctive methylation status at four successively located CpG sites within a genomic area of 63 bp reveals a delicately integrated epigenetic program and indicates that detailed analysis of individual CpGs provides additional information into the mechanisms of epigenetic regulation in specific disease states. Methylation analyses as clinical biomarkers need to be tailored according to disease-specific sites.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berghauser Pont, Meta, 1972, et al.
(author)
-
Tät blandstad passar inte överallt i Göteborg
- 2018
-
In: Göteborgs-Posten. - 1103-9345.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Debattartikel. Vi tror inte på att bygga med extrem täthet i alla tänkbara lägen, utan på att tålmodigt komplettera med goda stadsmiljöer där det finns utrymme och kvaliteter att vinna på att tillföra ny bebyggelse, skriver en rad stadsbyggnadsexperter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gromark, Sten, et al.
(author)
-
SRE-AIDAH : Integrative ways of residing health and quality of residence
- 2015
-
In: ARCH 14: International Conference on Research on Health Care Architecture - Conference Proceedings. - Helsinki. - 9789526062013
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Healthcare architecture has grown rapidly in recent years. However, there are still many questions remaining. The commission, therefore, is to share the existing research knowledge and latest results and to carry out research projects focusing more specifically on the health care situation in a variety of contexts. The ARCH14 conference was the third conference in the series of ARCH conferences on Research on Health Care Architecture initiated by Chalmers University. It was realized in collaboration with the Nordic Research Network for Healthcare Architecture .It was a joint event between Aalto University, Finnish Institute of Occupational Health (FIOH) and National Institute of Health and Welfare (THL International).The conference gathered together more than 70 researchers and practitioners from across disciplines and countries to discuss the current themes.
|
|
| 7. |
- Morichetto, Hanna, 1973, et al.
(author)
-
Atmosphere, wellbeing and health in residential architecture: linkages to neuroscience?
- 2016
-
In: Abstract Booklet: Connections: Bridgesynapses, ANFA Bridgesynapses, La Jolla, USA, september 2016. ; , s. 112-
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Research within healthcare architecture has indicated a relation between built environmental design and healing capacities (Sternberg 2009, Ulrich 1984). However, we still need to explore how residential architecture influence our wellbeing, in light of the growing knowledge of how spaces influence our emotions and physical reactions (Sternberg 2009). This case study recognizes this need, and investigates the architecture of the home and how it affects the residents´ sense of wellbeing and health.We use the concept of atmosphere, which has been proposed as a way to describe architectural quality (Pallasmaa, Havik et al 2014, Zumthor 2006). In a previous study, this concept was adopted to perform a semantic concept analysis and the results from that analysis form the theoretical basis of this investigation. In addition, we take a standpoint in previous research that presents attributes significant for our perception of residential architecture: Materials and detailing, Axiality, Enclosure, Movement, Spatial figure, Daylight and Organization of spaces (Nylander 1998).Furthermore we recognize the growing body of knowledge within neuroscience concerning attributes significant for our perception, and neuroscientific knowledge about “perception and spatial orientation and […] physiological, cognitive and emotional effects” (Sternberg, Wilson 2006). The aim of this case study is to explore and illuminate connections between residential architecture, well-being and health, in a small residential area, in Sweden. We have conducted semi-structured interviews with residents in order to explore and analyze connections between architecture and health. Perceived quality of architecture will be investigated using the structure developed by the semantic concept analysis of atmosphere and the additional attributes described above. Findings will be compared to neuroscientific knowledge about perception and spatial orientation (Sternberg, Wilson 2006). Health and wellbeing as perceived by the participants will be investigated by using the KASAM questionnaire developed on the basis of Antonovsky’s (1991) theory of salutogenesis.The results aim to contribute to a better understanding of the connections between residential architecture, atmosphere, wellbeing and health with an ambition to further explore the linkages between neuroscience and the experience of architecture (Tidwell, Arbib 2013). This knowledge would be applied in future residential architecture design processes.
|
|
| 8. |
- Morichetto, Hanna, 1973, et al.
(author)
-
Residential architecture and atmosphere: what is the impact on wellbeing and health?
- 2016
-
In: Book of Abstracts [Paper Presentation]', Sustainable Housing; Green Lines Institute, Porto. - 9789898734211
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Research within healthcare architecture has shown that how our built environment is designed affects our healing capacities (Sternberg 2009, Ulrich 1984). However, we still need to explore how residential architecture influence our wellbeing, in light of the growing knowledge of how spaces influence our emotions and physical reactions (Sternberg 2009). This case study recognizes this need, and investigates the architecture of the home and how it affects the residents´ sense of wellbeing and health.To understand the interplay between human being and the built environment, we use the concept of atmosphere, which has been proposed as a way to describe architectural quality (Pallasmaa, Havik et al 2014, Zumthor 2006). In a previous study, this concept was adopted to perform a semantic concept analysis in a residential architecture context, and the results from that analysis will form the theoretical basis of this investigation.The aim of this case study is to illuminate the connections between residential architecture, atmosphere, well-being and health in Norra Älvstranden which is a former harbour area in the centre of Gothenburg, Sweden. Little research has been done on residents´ own perceptions of the residential architecture of that area where development started in the 1990s. Adult residents of the selected projects will be invited to participate to semi-structured interviews, in order to explore and analyze connections between architecture and health. Perceived quality of architecture will be investigated through the semantic concept analysis of atmosphere, as described above. Health and wellbeing as perceived by the participants will be investigated by using the KASAM questionnaire developed on the basis of Antonovsky’s (1991) theory of salutogenesis. The results from the study will contribute to a better understanding of the connections between residential architecture, wellbeing and health. This knowledge can be applied in future residential architecture design processes.
|
|
| 9. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
1600-talets Göteborg
- 2016
-
In: Göteborgs Posten. - 1103-9345. ; :20160508, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Göteborg och 1600-tal handlar mycket om spadar och att gräva i lera och dy. Västlänken framstår som enkel i jämförelse med det uppdrag som 29 årige Johan Adler Salvius fick av den då 24 årige kungen Gustav II Adolf – att rita och bygga en stad på sankmarkerna mellan Kvarnberget och Otterhällan. De första spadtagen togs på hösten 1619 då arbetet med hamnen påbörjades. Drängar från intilliggande gårdar började gräva där Kronhusbodarna nu ligger. Planen då var att gräva ut en hamn från Lilla bommen till Packhusplatsen, runt Kvarnberget. Efter ett par månader stötte man på berg ett par meter ner i leran, vilket gjorde att hamnen inte skulle få tillräckligt djup. Hamnens läge fick ändras och 1620 började arbetet med det som skulle bli Stora Hamnkanalen. Det nya staden Göteborgs hamn. Kajkanterna förstärktes med över 10m långa träpålar som slogs ned i leran. 1622 var hamnen klar, men häftiga regn på hösten gjorde att kajerna rasade in och hamnen förstördes. Det gick inte att få hamnen tillräckligt djup. Större båtar fick omlastas ute på älven. Samtidigt började man gräva ut för två mindre hamnkanaler, Östra och Västra hamnen, det som senare döptes om till Östra och Västra hamngatorna. Kanalerna var viktiga för att kunna föra in och ut varor i staden, men de dränerade också effektivt den sanka och leriga platsen så det blev möjligt att bygga hus och gator.
|
|
| 10. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
1700-talets Göteborg
- 2016
-
In: Göteborgs Posten.
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Architecture and ecology as Agents and Symbols of Community Transformation
- 2016
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Abstract Architecture and ecology as Agents and Symbols of Community Transformation Professor Lars O Nylander, Chalmers department of Architecture, Sweden 1998 PhD work The Home as Architecture were presented. 2002 the thesis was rewrited and published by Wileys, London, in the book Architecture of the Home. 2002 In 2005, seven years after the dissertation, there were an opportunity to use the concepts and the theories developed in the thesis The Home as Architecture. Mikael Bengtsson, ceo of the non-profit housing corporation Viskaforshem planned to build new apartments in VIskafors city centre. The ambition was to develop Viskafors from a society with low status and with migration to an attractive place. As part of this ambition was new and attractive dwellings. The mission to draw new dwellings covered the hypothesis that the seven concept I developed in the thesis also were of the utmost importance to create an attractive housing. Combined with using ecological material and passivehouse technic. Axiality, enclosure, and circulation have given the homes a rich variety of experiences, with features such as room enfilades, circular loop circulation loops, contrasts between brightly lit, open spaces and more enclosed, intimate ones. The careful choice of materials and careful detailing has resulted in high-quality homes. Wood floors, stone windowsills, wood paneling etc, important to establishing the identity and status of the Pumpkällehagen homes. The first houses were completed in 2009, and in 2011 Pumpkällehagen was inaugurated ceremoniously by minister Maud Olofsson. With all of the attention it has received, Pumpkällehagen is becoming a symbol of the new London. The new homes are a lift for the community. Their high quality is helping to enhance the status of the neighborhood. This paper will discusse the role of the architecture in the design process and also the relation between architecture research and architecture design practice.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Brunnsparken i Göteborg
- 2016
-
In: Göteborgs Posten. ; :20151101, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vad är det för mening med Brunnsparken egentligen? Göteborgs stads trafikplanerare har gjort platsen till en kollektivtrafikens absoluta centrum. Till Brunnsparken angör alla bussar och spårvagnar i Göteborg. Det är inte förrän Västlänken är klar som en ny spårvagnslinje kan dras förbi Operan och avlasta Brunnsparken. Fram till dess får Göteborg leva med ett oerhört sårbart system där minsta problem helt stannar upp all trafik. I rusningstrafik ankommer 120 spårvagnar och 130 bussar varje timma Brunnsparken. Att jämföra med T-centralen i Stockholm och 130 tunnelbanetåg per timme. Granne med Brunnsparken ligger Nordstan som är ett av norra Europas största köpcentra. Handel är ju stadens mening och det som driver på stadsutvecklingen och Nordstan har enorma 80 000 besökare per dag. I Brunnsparken finns med andra ord en hel del av det som en attraktiv plats bör ha. Mycket folk, mycket handel och bra kommunikation. Det speciella med Brunnsparken är koncentrationen av hur folk rör sig. Axeln Fredsgatan – Brunnsparken – Nordstans huvudentré är där göteborgarna trängs som allra mest. Göteborgarna passerar Brunnsparken. Över den grusade parken genar några till spårvagnarna, eller står i grupper och diskuterar. Men förvånansvärt få viker av huvudstråket, eller stannar till.
|
|
| 14. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Bygg ett bostadshus med dina vänner
- 2016
-
In: Göteborgs Posetn. ; :20160127, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Kooperativt byggande utvecklades under 1920-talet och bygger på insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak. Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Behovet menade man var att ”moderna bekvämligheter inte var en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete.”1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök sina bostäder. 2016 är Byggemenskaper en motsvarighet till HSBs bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet. I en byggemenskap går ett par familjer samman och bygger gemensamt ett flerbostadshus. De boende har kontrollen över projektets alla delar. Byggemenskaper innebär att vinsten inte tillfaller ett byggbolag utan istället till största delen kommer de boende tillgodo i form av lägre hyror. Då vinsterna i dagens bostadsbyggande ligger på 30% finns det gott om marginaler.
|
|
| 15. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
En ny stad växer fram
- 2016
-
In: Göteborgs posten. ; :20160619, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- 1806 upphörde Göteborg att vara en fästning. De 7-8meter höga murarna hade tagit 100 år att bygga och skyddade sen staden i ytterligare 100 år. Mot slutet av 1700-talen blev fästningen allt med omodern och underhållet kostade stora summor. 1807 började rivningsarbetet. Fästningen var enorm och arbetet tog drygt 50 år. Fästningen upptog 1,5 gånger så stor yta som själva staden den skulle skydda och rivningen av innebar att Göteborg fick yta att växa på. Rivningarna började vid Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Fästningen revs ned till gatunivå. De murar som nu är vallgravskaj var basen i de höga fästningsmurarna. I många andra städer med fästningar och vallgravar fyllde man bara igen vallgraven och byggde hus och vägar på marken. I Wien finns exempelvis den berömda gatan Ringstrasse som sträcker sig runt gamla stan och som anlades på den gamla fästningen. I Göteborg tog man istället ett unikt beslut att spara både vallgrav och skyddszon. 1809 anlades Alléparken där det förut var äng för fritt skotthåll. I parken anlades en parkgata ”3000 alnar lång”, vilket är knappt 2km. Den nya gatan döptes till Nya Allén då det redan fanns en Gamla Allén, ungefär på samma plats som dagens Södra Vägen. 1000 träd planterades längs Nya Allén, som var klar 1820. Inledningen av 1800-talet var bra år för Göteborg. Ostindiska kompaniet och det rika sillfisket var viktiga för utvecklingen. Ytterligare skjuts i ekonomin fick Göteborg genom Napoleons blockad mot England. Via Göteborgs hamn kunde England fortsätta bedriva handel vilket driftiga göteborgska köpmän gjorde stora vinster på. Under inledningen av 1800-talet fanns också en livlig byggverksamhet. Men det var inte enbart den ekonomiska blomstringen som var orsaken. 1800-talet inleddes med tre stora stadsbränder, 1802, 1804 och 1813. Inräknat bränderna under 1790-talet förstördes 750hus och nästan hela Göteborg innanför vallgraven drabbades. 1803 förbjöds trähus att byggas och efter branden 1813, då 100 hus i Östra Nordstaden brann ned, har Göteborg varit förskonat från stora bränder. Det Göteborg som växte fram efter bränderna var en stad med hus i klassisk stil. Stenhus i två till tre våningar, med ljusa putsade fasader eller gult tegel, och flackt lutande tak. Stadsarkitekten C W Carlberg ritade ett tvåvånings typhus som blev ett vanligt hus för hantverkare och handelsmän. I huset fanns ett magasin i en källarvåning, salubod i gatuplan och bostad på våning två. Inne på en djup och smal gård fanns bostäder för drängar, lärlingar, men också stall och olika förråd. Ett av få kvarvarande exempel finns på Kaserntorget 8 som byggdes 1805 alldeles efter stadsbranden, som bostad och verkstad för skräddaren N Carlsson. Många av de vackra tvåvåningshusen längs Korsgatan är byggda efter de stora bränderna. Exempelvis Korsgatan 22 som målarmästaren J Hedberg lät bygga 1813. Längre ned, på Korsgatan 15, byggde handelsmannen O Åberg sitt hus 1803. På Korsgatan 17 flyttade kopparslagaren P Klinkow in i ett nybyggt tvåvåningshus 1807. Mot hamngatorna byggdes större hus i tre våningar. Ett exempel är William Chalmers hus på Södra hamngatan 11. Det ritades av Carlberg och stod klart efter branden 1805. Huset med paradvåningen med fyra stora rum i fil mot Hamnkanalen är idag det enda kvarvarande gamla huset på Stora Hamnens södra sida. Chalmers var en av de skotska familjer som bosatte sig i Göteborg under 1700-talet. William Chalmers 1748-1811 var en ledande person i Ostindiska kompaniet och donerade pengar till Chalmers slöjdskola som startade 1829. Idag bor Chalmers rektor i det Chalmerska huset. 1808 slutade sillen att gå till. 1813 upplöstes Ostindiska kompaniet och nästan samtidigt upphörde Napoleons blockad. Det var hårda slag för Göteborgs ekonomi och landshövdingen, tillsammans med riksdagsmän från Göteborg bad om 1818 om statliga lån för att få ordning på den ”förlägenhet” staden hamnat i. Dom närmsta decennierna befann sig Göteborg i en djup svacka. Utvecklingen avstannade. Ytterligare en svår motgång var den koleraepidemi slog till 1834, då en tiondel av befolkningen dog, drygt 2000 personer.
|
|
| 16. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(author)
-
Förtätning på Främlingsvägen
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Boken handlar om bostadsundersökningen av Främlingsvägen. Bostadsområdet ligger i stadsdelen Aspudden i Stockholm. Bebyggelsen består av den äldre delen som tillkom i början av 1940-talet. Området kompletterades och stod inflyttningsklart 2014. Anpassningen mellan gammalt och nytt stod i centrum för undersökningen. Men även de boendes åsikter om lägenheter, fasaduttrycket, de stora balkongerna var aktuella frågeställningar i undersökning.
|
|
| 17. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Göteborg behöver fler boulevarder
- 2016
-
In: Göteborgs-Posten (GP). - 1103-9345. ; :20160124, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Göteborg ska växa genom förtätning. Det är politiker och planerare överens om. Göteborg måste också utvecklas från bilstad till gångstad. Då Göteborg är glest bebyggt finns gott om byggbar mark. En sådan resurs ligger dold i en enormt överdimensionerad trafikapparat. Ett arv från 1960-talets trafikplanering.Under 1950-talet fick många råd att köpa bil. Trafiken ökade och så gjorde även trafikolyckorna. 1968 började nya trafikregler SCAFT gälla. SCAFT är en förkortning av Stadsbyggnad Chalmers Arkitektur Forskningsgruppen för Trafiksäkerhet. Riktlinjerna i SCAFT gick ut på att skapa säker trafik och effektiva trafikflöden. Säkerhet skapades genom att skilja olika trafiktyper åt. Gående och cyklister på egna vägar och biltrafiken för sig. Viktigt var också att så lite som möjligt skulle störa bilförarens uppmärksamhet. Vägarna skulle vara raka och inga hus fick byggas nära trafiklederna. Noga uträknade skyddszoner vid sidan av gjorde att bullret inte skulle nå fram till bostäderna och störa. Trafikleder för snabb trafik byggdes från förorterna in till Göteborgs centrum. För att buller och avgaser inte skulle störa intilliggande bostadsområden omgärdades trafiklederna av breda grönområden. Med SCAFT minskade olyckorna snabbt. 2015 dog 275 personer i trafiken., vilket kan jämföras med 1313 omkomna 1966.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Mer dialog med fler
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten MER DIALOG MED FLER har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur. 2016 och det är bostadsbrist i Sverige. En vanlig åsikt i bostadsdebatten är att förenklade byggregler kommer få fart på byggandet. Vi talar då om det regelverk som en gång kom till stånd för att säkra kvalitet i bostadens mått och funktioner. I februari föreslog Centerpartiet förenkling av plan- och bygglovsprocesser och förenklade regler för byggande. Skanska skriver – Den låga nyproduktionen beror på att regelverken och processerna kring byggande är många, långa och krångliga. Boverket har utarbetat förenklade regler för tillfälliga anläggningsboenden, som kommer gälla från 1 juli. Allt för att kunna bygga mer och fortare. Nya Hovås, en ny stadsdel växer fram i södra Göteborg, visar på motsatsen. HSB och den lokala entreprenören NSG, Next Step Group hade en vision om att bygga nya flerbostadshus i Hovås. Kollegor i branschen varnade för att försöka bygga i Hovås, som var känt för sina många och långdragna överklaganden. Men istället för att som vanligt komma med ett färdigt förslag bestämde sig HSB och NSG att först fråga medborgarna om deras åsikter. Några av de förslag som fördes fram av de boende i grannskapet var bättre och fler affärer, fikamöjligheter, bättre lekmöjligheter för barnen, smartare och säkrare trafiksituation. När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta hänsyn till synpunkter och arbeta om i flera omgångar fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Dialogprocesserna i Nya Hovås och Fixfabriken visar de möjligheter som finns inom gällande planeringsprocesser och regelverk. Genom att fråga först och agera sen, i dialogform, skapas möjligheter till en snabbare byggprocess med få som överklagar.
|
|
| 20. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
OM stadsplanen för Frihamnen
- 2016
-
In: Tidningen Arkitekten. ; :20161026, s. 1-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- 20160930Frihamnen i GöteborgFrihamnen kommer att bli Göteborgs stora utbyggnadsområde närmaste 10årsperiod. Det handlar om 10 000 bostäder och 15000 arbetsplatser, det vill säga storleken av en mindre svensk stad. Förutsättningarna är dom allra bästa. I Frihamnen kombineras läge och stadsbyggnadshistoria på ett sätt som få städer kan matcha. Nu är en första etapp planerad och den omfattar den mellersta av pirarna och österut området fram till Hjalmar Brantingsgatan. 3750 bostäder och 2500 arbetsplatser. Även en del av en kommande stadspark ingår. Det är en tät kvartersstad med hög exploatering. Många av husen kommer vara 12-16 våningar höga. Tyvärr övertygar inte stadsplanen. Mest iögonfallande är att närheten till hamnen och vattnet inte utnyttjas bättre. Många av kvarteren i Frihamnen ligger inklämda utan någon visuell kontakt med vattnet. Älven, havet och hamnen var förutsättningen för Göteborgs grundande på 1600-talet. I Frihamnen finns ett gyllene tillfälle att låta vattnet återigen spela huvudrollen. En idémässig koppling mellan Frihamnen och Stora Hamnkanalen och de forna kanalerna i Östra och Västra Hamngatorna, hade varit en spännande historisk referens och förebild.Ett fint exempel på den typen av hamnförnyelse är Sluseholmen i Köpenhamn där vatten i form av nygrävda kanaler ger en ny stadsdel en unik kvalitet. I Sluseholmen motionssimmar invånarna runt det egna kvarteret. Det finns båt- och badmöjlighet direkt från den egna bostaden, mitt inne i Köpenhamn. Enastående kvaliteter. Ett liknande kanalsystem i Frihamnen skulle ge alla lägenheter och verksamheter utsikt och vattenkontakt, mot en hamnbassäng eller ut mot en kanal. För höga hus, trångt mellan husen och en rörig struktur av kvarter och platser är ett annat problem i stadsplanen för nya Frihamnen. När ett nytt sjukhus planeras vet man att mängden solljus in i ett vårdrum främjar patienternas tillfrisknande. Den typen av kunskap måste finnas med även i stadsplaneringen. Mörka kvarter med för lite solljus duger inte om Frihamnen ska vara hållbart och framåtblickande. Kungsladugård, med stadsplan av Lilienberg, är en bra referens och historisk förebild. Bostäder och verksamheter blandas. Det finns en tydlig struktur med gator av olika typer och en lika tydlig idé om hur gatorna förbinder stora och små platser. Husen är låga vilket ger ljusa och solbelysta gårdar. Det är stadsbyggnadskonst. I planen för nya Frihamnen saknas allt det där. Etapp 1 i Frihamnen kommer utgöra en isolerad ö av bebyggelse omgiven av gammal infrastruktur med järnvägar och trafikleder. Först en bit in på 2020-talet när nya Hisingsbron står klar kan det förändras. Det hade självfallet varit bättre att som etapp 1 först bygga länken, stråket, mellan Backaplan eller Kvillestan och gamla Göteborg innanför vallgraven. Ett stråk i form av en attraktiv boulevardlik gata, på ömse sidor av en kanal. Det hade blivit en tydlig ryggrad i nya Frihamnen. I väntan på nya bron kunde färjor knyta samman stråket till Göteborgssidan. Ibland är det enkelt att vara arkitekt. Man ser något bra och kopierar det. I Göteborg finns kanalerna och kajerna, boulevarderna, vackra gårdar och mycket mer. Historiska referenser från stadens historia, som rätt tolkade och använda kunde varit förebilder för nya fantastiska stadsmiljöer i Frihamnen.Att stå på Kämpebron i Göteborgs allra äldsta delar och blicka ut över Hamnkanalen är stort. Det spelar mindre roll med lite vind och regn, husen, kajerna, broarna, gatorna frambringar känslan ”jag älskar Göteborg” alla dagar i veckan. I stadsplanen för Frihamnen saknas sådana platser eller gator. Det är helt enkelt för lite Göteborg.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Rivning av kv Röda Bryggan
- 2016
-
In: Göteborgs posten.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Riv inte kvarteret Röda brygganKvarteret Röda Bryggan, vid Pustervik, är ännu ett kvarter i Göteborg med unika gamla hus som är rivningshotat. Strax före sommaren presenterade Göteborgs stadsbyggnadskontor en plan som innebär rivning av nästan hela kvarteret. Anledning till att riva är att fastighetsägarna vill bygga högre hus än de gamla två- till tre våningar höga husen Det är svårt att förstå hur vanligtvis kunniga politiker i byggnadsnämnden funderat när de har godkänt förslaget till rivning av nästan hela kvarteret. Ännu svårare att förstå att fastighetsägarna inte tar ansvar för stadens historia och kulturvärden.Göteborg har en skatt av gamla hus och kvarter. Trots att det revs mycket under 1960-talet finns unika delar av kvar i byggnader, torg och gator som berättar om stadens utveckling och historia. Att ha historian närvarande och samtidigt blicka framåt och våga förändringar är en fin men nödvändig balansgång. Numera borde vi självfallet veta bättre och vara varsamma om de få hus som ändå står kvar. Men för kvarteret Röda bryggan blir det istället tvärtom. Namnet kommer från att det en gång var den plats i hamnen där tegel lassades och lossades. Kvarteret var det första som bebyggdes utanför vallgraven när fästningsmurarna revs i början av 1800-talet. Röda bryggan är med på 1862 års Göteborgskarta. Det är samtida med att Stora teatern stod klar längre norrut i Allén. Men innan stadsplanen för Vasastan var klar. Tre av husen i kvarteret är från 1860-talet och tidstypiska representanter för Göteborg i mitten av 1800-talet. En tät och låg kvartersstad och en epok varifrån mycket redan är rivet. Kvarteret Röda bryggan har en fin stadsbyggnadsskala och samverkar med Esperantoplatsen, Fiskekyrkan och fästningsmurarna från 1600-talet på andra sidan vallgraven. Det är låga hus i 2-3 våningar. Murade med det typiska gula göteborgsteglet som idag 150 år senare har blivit mörkt murrigt gult. På äldre foto är samtliga hus mot Brogatan i två våningar. Hörnhuset mot Pusterviksbron har byggts på med en våning och fått en slät putsad fasad. Tyvärr har många av de spännande detaljer kring fönster, takfot och listverk som kan ses på äldre foton, knackats ned i fumliga moderniseringsförsök under 1930- och 40-tal. Men på tegelhuset mot Brogatan finns alla eleganta detaljer kvar. I början av 1980-talet revs de norra delarna av kvarteret där krogen och spelstället Röva låg. Ett nytt kontorshus byggdes. Inte lika fint som sina äldre grannar, men ändå med viss respekt för volym, material och höjder.Arkitekterna på stadsbyggnadskontoret har tagit fram en ny stadsplan där de gamla unika husen föreslås ersättas av höga och anonymt slätstrukna hus. Arkitekter och planerare talar om att bygga blandstad, fast i kvarteret Röda bryggan blir det tvärtom. Blandstaden rivs och förslaget och ersätts med blandstadens motsats, bara dyra bostäder och ett fåtal lokaler och kontor. Men kanske det finns en mycket enkel förklaring till hur rivningsplanerna för kv Röda Bryggan kommit till. En kollega som bytt bransch och nu börjat jobba inom byggsektorn satte fingret på fenomenet då han berättade om den girighet han överraskats av i sitt nya jobb. Kanske min kollega stött på de fastighetsägare som äger husen i Röda Bryggan? De har sedan länge drivit en motbjudande kampanj för att kunna höja exploateringen i kvarteret. Det är en lika enkel som vanlig affärsidé i fastighetsbranschen att köpa ett gammalt hus, 2-3våningar och sedan sälja det dyrt. Det hela utgår från att ett gammalt hus i två våningar är relativt lågt värderat. Men om du som fastighetsägare kan få en ändring gjord i stadsplanen som tillåter dig att bygga ett högre hus kan du sälja samma fastighet till ett mycket högre pris. Det kallas fastighetsutveckling och ger en busenkel jackpot. Det svåra är att få myndigheterna att ändra i stadsplanen. Det gäller att övertyga stadsplanearkitekter och politiker. Ett vanligt argument i samtalet med stadsplanearkitekten är att ett högt hus blir ett stiligt landmärke för Göteborg. Något unikt som Göteborg inte får gå miste om. Om stadsplanearkitekten ändå inte ger med sig är politikerna nästa måltavla. Då brukar argumenteringen istället handla om att lösa bostadsbristen. Med ett högt hus blir det många nya bostäder och man är med och hjälper till i bostadsbristens Göteborg. Vilken politiker kan säga nej till det? Dessbättre brukar politiker och stadsarkitekten inte låta sig luras, man har hört argumenten många gånger. Men i fallet Röda bryggan lyckades fastighetsägarna med sina argument och övertalningsmetoder. Om planen som nu har presenterats godkänns blir det stora vinster. Det pris man en gång gav för det gamla låga huset var satt efter antal våningar och kvadratmetrar. Med tillstånd att bygga ett högt hus höjs prislappen avsevärt.
|
|
| 23. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Rummet gör patienterna friskare
- 2016
-
In: Göteborgs Posten. ; :20151127, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Arkitektur som medicin, eller Healing architecture som är det engelska namnet, håller på och förändrar utformningen av sjukhus runt om i världen. Genom att undersöka kopplingen mellan arkitektur och hälsa har forskare konstaterat att sjukhusrummets form, material och färg påverkar patienternas hälsa. Tillsammans med dagsljus, konst och inte minst vacker utsikt är det faktorer som ger positiva effekter såsom snabbare tillfrisknande och mindre medicinering. I Östras psykiatriska klinik som öppnades 2009 har de nya forskningsrönen varit viktiga. Arkitekterna har utformat en sjukhusmiljö med enskilda rum, vacker utsikt ut mot naturen, naturmaterial såsom trä i golv och snickerier, trädgårdar och mycket dagsljus. På en psykiatrisk klinik är aggressiva patienter och våld stora problem. På Östras psykiatriska klinik har våldshandlingarna minskat med 21% och bältningar av våldsamma patienter minskat med 44%. Återkopplingen till den här typen av forskningsbaserade fakta kallas för evidensbaserad arkitektur. Det vill säga arkitektur som prövats på olika sätt i vårdsammanhang.
|
|
| 24. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Rör inte mitt Heden
- 2016
-
In: Tidskriften Arkitekten. ; :1-2016, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- 16 december förra året antog Göteborgs Byggnadsnämnd en plan för Heden där ny bebyggelse föreslås på den östra delen, längs Sten Sturegatan, plus en stor underjordisk parkeringsanläggning. Förslaget innebär att Hedens yta minskas radikalt och därmed förstörs. Att göra något liknande med Kungsträdgården i Stockholm, Esplanadplatsen i Helsinki eller Eidsvoll Plass i Oslo vore otänkbart. La Place Bellecour i Lyon har många likheter med Heden. Men till skillnad från Heden, vars existens är hotad, är La Place Bellecour med på Unescos världsarvslista, det vill säga en plats så viktig att den anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten. Heden är klassisk Göteborgsk historia. Exercisheden, som var det tidiga namnet, var ett övningsfält för Göteborgs garnison som började användas i början av 1700-talet. Kring 1870 började kvarteren kring Avenyn att bebyggas och 1892 köptes Heden av Göteborgs stad. Samma år spelades Sveriges första fotbollsmatch på Heden mellan Öis och Lyckans Soldater, 1-0. 1923 var Heden en del av det stora utställningsområdet för jubileumsutställningen.
|
|
| 25. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Sverige är världsbäst på bostadsbrist
- 2016
-
In: Tidskriften PLAN. ; :2-2016, s. 5-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I Sverige råder bostadsbrist sedan tidigare vilket ytterligare har aktualiserats med anledning av en snabb befolkningsökning. Ola Nylander, professor vid Chalmers i Göteborg, blickar tillbaka för att se vad som krävs för att verkligen få fart på bostadsbyggandet, inte bara på kort sikt utan också i ett mer långsiktigt perspektiv. Nylander pekar på tre beprövade lösningar; Kooperativt bostadsbyggande, riktat bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet.
|
|
| 26. |
- Nylander, Ola, 1957
(author)
-
Växtväggar
- 2016
-
In: Göteborgs posten. ; :20161120, s. 2-
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Den gröna väggenGröna väggar är ett snabbt växande fenomen världen över. Men inte den traditionella fasaden av murgröna i första hand utan höga vertikala växtväggar där möjligheterna finns till odling av grönsaker. I Frankrike har botanisten Patrick Blanc utformat växtväggar i nästan 30 år. Hans första vägg stod klar 1988 och var inspirerad av den tropiska skogens nyanser av grönska. 2001 skapade Blanc en 30meter hög växtvägg i hotell Pershing Hall i Paris och den, tillsammans med växtväggarna som klär in Etnografiska museet i Paris, från 2004, är Blancs mest kända verk. När ett av världens största konstmuseum MOMA i San Francisco öppnades i våras, efter en stor om- och tillbyggnad, var ett av tillskotten en enorm växtvägg utformad av David Brenner där strukturen bakom växtväggen var gjord i återvunnen plast. Ett konstverk utomhus, som en del av alla de verk som visas på museet. En av de som framgångsrikt låtit sig inspireras av Patrick Blanc är landskapsarkitekten Mikael Hellgren som formgivit växtväggar på bland på restaurang Taste i Göteborg 2008. Hellgrens växtväggar finns även på hotell och kontor i Stockholm.Till skillnad från gröna tak har den gröna väggen inte samma naturliga bevattning. Gröna väggar och ett bistert svenskt klimat är en mer problematisk kombination. Att vertikalt tillföra rätt mängd vatten och på rätt tid kräver en teknik som ska fungera heta soliga dagar såväl som nätter med minusgrader. Uttorkning och för lite näring är problem som löses med sensorer och växtbäddar där näring tillförs med vattnet. Solpaneler är en teknik som används för uppvärmning av växtväggen under kalla dagar.Gröna väggar i kombination med gröna tak gör skillnad för klimatet. Växter har luftrenande egenskaper då bladen fungerar som ett filter som fångar upp smuts och skadliga partiklar. Då bladen reflekterar solljuset avdunstar vatten, vilket bidrar till en fuktigare och svalare stadsmiljö. Även ljudmässigt finns fördelar med växtväggar då de kan reducera upp till 6 dB buller i en fasad.I Malmö finns stadsodlingsföreningen ”Odla i Stan” som ingår i en ambition om ett ekologiskt grönt Malmö 2020. I deras regi skapades 2013 en 50 kvadratmeter stor växtvägg i Malmöstadsdelen Seved. Växtväggen är unik då den producerar grönsaker som kan skördas året om. Under vintern växer grönkålsplantor och perenna örter. På sommaren växer sallad, lök, mangold, tomater, kikärter, smultron och olika örter som persilja, mynta, citronmeliss, oregano och timjan. 2014 invigdes en ätbar växtvägg i Nya Malmö Latins skolrestaurang. Eleverna kan året runt skörda färska örter till sin mat.Byggföretag och arkitektkontor, tillsammans med högskolan i Malmö, driver sedan ett par år tillbaka ett utvecklingsprojekt kring gröna väggar i stadsdelen Varvsstaden. Ett material som ofta används är butong, perforerade betongskivor där växter kan gro och växa. I Göteborg finns också ett antal växtväggar. På Kyrkogatan 60 finns en stor växtvägg med 2000 plantor från 17 olika växtarter som skapar ett eget ekosystem mitt inne i Göteborgs mest urbana miljöer. Inomhus finns växtväggar i Nordstan, på ett par av de konsultkontoren och på Göteborg Energis kontor.Förutom estetiska och klimatmässiga kvaliteterna så finns det en enorm och outnyttjad potential i växtväggar i form av möjligheter till odling. Enligt beräkningar som gjorts på högskolan i Gävle kan det i en vanlig villaträdgård odlas drygt 300 kg potatis, 100 kg rotfrukter och 200 kg grönsaker på ett år. Det motsvarar en vanlig tvåbarnsfamilj konsumtion.Om arean av en villaträdgård ställs i relation till antal kvm södervända fasader i Göteborg skapas en oerhörd resurs för att odla mat på växtväggar. Grovt räknat finns det drygt 1,5 kvadratkilometer söderfasad i Göteborg som har potential att utvecklas till växtväggar. Allt kan inte användas för odling men det rör sig om ytor motsvarande många tusentals villaträdgårdar. Att odla i städerna är inget nytt fenomen. 1910-talets trädgårdsstäder och odlingslotter är ett exempel på stadsodling, ofta i städernas utkanter. På 1970-talet odlades det grönsaker och annat på rivningstomterna i Haga, i centrala Göteborg. Det var gröna vågen idealister som satte potatis och odlade morötter. Det är oklart hur det gick, men de var rätt ute. Idag är stadsodlingar något som hela tiden utvecklas. Att allt fler väljer grön diet gör att stadsodlingen får en växande betydelse för livsmedelsförsörjningen.
|
|
| 27. |
-
Repenser L'habitat
- 2015
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Rethinking habitats, making sense of Housing. How to use evidence based housing design in a housing project.
|
|
| 28. |
|
|
