| 1. |
- Ohlsson, Björn, 1962
(författare)
-
"Det räcker nu" - om Volvoarbetares syn på arbetet i olika faser i livet
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; Årgång 16:Nr 1, s. 59-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetet har stor inverkan på de flesta människors liv, men arbetets olika betydelser kan variera under livsloppets olika faser. Denna artikel handlar om ett antal äldre Volvoarbetare och deras upplevelser av sitt arbetsliv, från 1960- och 70-talen då de började förvärvsarbeta, till 2005, när de flesta av dem ser fram emot pensionering inom några år. Analysen berör vad arbetet har betytt för dem, hur det har påverkat dem och hur viktiga olika aspekter – som inkomst, social gemenskap, arbetsuppgifter och trygghet – har varit under de första åren, mellanperioden och avslutningen av arbetslivet.
|
|
| 2. |
- Ohlsson, Björn, 1962
(författare)
-
Seniorbalanser och resursarbetsplatser – två exempel gällande rehabilitering och arbetsanpassning på Volvo 1990-2007
- 2010
-
Ingår i: Arbetsliv i förändring, nationell arbetslivsforskningskonferens, Malmö högskola, 19-21 maj 2010.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att arbeta som montör i bilindustrin har alltid varit ett fysiskt påfrestande arbete. En del arbetare klarar bara några år innan de får besvär i handleder, axlar eller ben, medan ganska många får arbetsrelaterade besvär efter 25-30 år. Att arbeta med rehabilitering och att skapa arbetsplatser för anställda med någon form fysiska besvär på ett stort företag som Volvo Torslandaverken i Göteborg är en självklarhet. Tillvägagångssättet kan dock variera. I min avhandling Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner, som bygger på intervjuer med äldre arbetare samt annan personal, och handlar om hur arbetarna hade påverkats av ett långt arbetsliv i industrin. En av utgångspunkterna för studien var de svårigheter som fanns i början av 2000-talet att hitta passande arbetsuppgifter för äldre arbetare och andra som behövde ett anpassat arbete. Det fanns också en ambition att effektivisera rehabiliteringsarbetet. Här beskriver jag två olika försök att arbeta med rehabilitering och skapa anpassade arbetsplatser på Volvo Torslandaverken. Det ena exemplet, som påbörjades i början av 1990-talet, innebar att företaget inrättade särskilda avdelningar med lägre prestationskrav. Det andra exemplet, som prövades 2006, innebar att särskilda arbetsplatser för rehabilitering skapades inom ordinarie avdelningar. Det första försöket skedde under lågkonjunktur, då det rådde anställningsstopp. Samtidigt var det en viss personalomsättning, vilket skapade brist på personal inom vissa delar av fabriken. Det fanns också fanns en övertalighet, framför allt med äldre arbetare som inte klarade av att arbeta i moneringsfabriken, där det hade uppstått en brist. Lösningen blev att företaget skapade särskilda avdelningar, där arbetare med arbetshinder fick arbeta med 75 procents prestationkrav fast med bibehållen lön. Under 1990-talet skapades allt fler sådana avdelningar i monteringsfabriken, men under början av 2000-talet började de avvecklas när kraven på effektiviseringar och rationaliseringar av produktionen ökade. Den sista så kallade seniorbalanserade avdelningen upphörde 2006. Samma år, 2006, gjordes ett försök att effektivisera rehabiliteringsarbetet genom att införa så kallade resursarbetsplatser på olika avdelningar i fabriken. Det innebar att en avdelning i fabriken med cirka 15-20 arebtsplatser skulle avsätta 1-2 platser där personer i behov av rehabilitering skulle kunna få pröva att arbeta. Det var i huvudsak någon av de mindre fysiskt belastande balanserna inom avdelningen skulle undantas den ordinarie rotationen som avdelningens anställda arbetade efter. Eftersom avdelningen inte heller fick ekonomiska kompensation för att hålla med resursarbetsplatser kunde försöket aldrig implementeras på grund av motstånd från produktionsledare och deras chefer. Även den fackliga organisationen, Volvo Verkstadsklubb, motsatte sig modellen som den var konstruerad. De här båda försöken visar hur svårt det här att arbeta med rehabilitering och anpassade arbetsplatser enligt arbetsmiljölagen inom en internationellt konkurrensutsatt bransch som bilindustrin, och att det kan vara svårt att förena målen om en effektiv produktion och hänsyn och anpassning av arbesplatsen för anställda med särskilda behov.
|
|
| 3. |
- Sandström, Ulf, 1953-, et al.
(författare)
-
Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En rapport skriven på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan som syftar till att granska satsningar på excellens och starka forskningsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten bygger på bibliometriska och statistiska analyser av medicinska, naturvetenskapliga och tekniska miljöer och visar att kvinnor har missgynnats på flera sätt. Kvalificerade kvinnor känner sig mindre manade att söka och beviljandegraden för kvinnor är lägre trots att de i flera fall är lika väl meriterade.
|
|
| 4. |
- Thång, Per-Olof, 1948, et al.
(författare)
-
Förundersökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av kompetensförsörjning inom Västra Götalandsregionen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar utfallet av en förundersökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av arbetslivets kompetensförsörjning inom Västra Götaland. Den huvudfråga som finns i förgrunden är hur en återkommande och aktuell kunskap om kompetensförsörjningen ska kunna inhämtas som har ett prognostiskt värde inom en förhållandevis näraliggande framtid. Rapporten redovisar en genomgång och analys av de mest betydelsefulla prognosinstrumenten för såväl arbetskraft som utbildning som samhället erbjuder. Som framgår av texten har de befintliga instrumenten såväl förtjänster som brister. En betydande genomgående svaghet hos samtliga prognosinstrument är att de inte förmår att fånga in dynamiken i arbets- och samhällslivet, det som omvandlar, förändrar och driver utvecklingen i arbetslivet i stort, och inom enskilda typer av branscher, organisationer och verksamheter.
|
|
