| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Adiels, Emil, 1989, et al.
(författare)
-
The use of virtual work for the formfinding of fabric, shell and gridshell structures
- 2018
-
Ingår i: Proceedings of the Advances in Architectural Geometry conference 2018. - 9783903015135 ; , s. 286-315
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The use of the virtual work theorem enables one to derive the equations of static equilibrium of fabric, shell and gridshell structures from the compatibility equations linking the rate of deformation of a surface to variations in its velocity. If the structure is treated as a continuum there is no need to consider its micro-structure provided that the grid is fine compared to the overall geometry. Thus we can include fabrics, ribbed shells, corrugated shells and gridshells with a fine grid, such as the Mannheim Multihalle. The equilibrium equations are almost identical to those obtained by assuming that a shell is thin and of uniform thickness, but are more general in their application. Our formulation introduces the concept of geodesic bending moments which are relevant to gridshell structures with continuous laths. The virtual work theorem is more general than the energy theorems, which it in- cludes as a special case. Hence it can be applied to surfaces which admit some form of potential, including minimal surfaces and hanging fabrics. We can then use the calculus of variations for the minimization of a surface integral to define the form of a structure. Many existing formfinding techniques can be rewritten in this way, but we concen- trate on surfaces which minimize the surface integral of the mean curvature subject to a constraint on the enclosed volume, producing a surface of constant Gaussian curvature. This naturally leads to the more general study of conjugate stress and curvature directions, and hence to quadrilateral mesh gridshells with flat cladding panels and no bending moments in the structural members under own weight.
|
|
| 3. |
- Christiansen, Evald H, et al.
(författare)
-
Instantaneous Wave-free Ratio versus Fractional Flow Reserve to Guide PCI.
- 2017
-
Ingår i: The New England journal of medicine. - : Massachussetts Medical Society. - 1533-4406 .- 0028-4793. ; 376:19, s. 1813-1823
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The instantaneous wave-free ratio (iFR) is an index used to assess the severity of coronary-artery stenosis. The index has been tested against fractional flow reserve (FFR) in small trials, and the two measures have been found to have similar diagnostic accuracy. However, studies of clinical outcomes associated with the use of iFR are lacking. We aimed to evaluate whether iFR is noninferior to FFR with respect to the rate of subsequent major adverse cardiac events.We conducted a multicenter, randomized, controlled, open-label clinical trial using the Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry for enrollment. A total of 2037 participants with stable angina or an acute coronary syndrome who had an indication for physiologically guided assessment of coronary-artery stenosis were randomly assigned to undergo revascularization guided by either iFR or FFR. The primary end point was the rate of a composite of death from any cause, nonfatal myocardial infarction, or unplanned revascularization within 12 months after the procedure.A primary end-point event occurred in 68 of 1012 patients (6.7%) in the iFR group and in 61 of 1007 (6.1%) in the FFR group (difference in event rates, 0.7 percentage points; 95% confidence interval [CI], -1.5 to 2.8; P=0.007 for noninferiority; hazard ratio, 1.12; 95% CI, 0.79 to 1.58; P=0.53); the upper limit of the 95% confidence interval for the difference in event rates fell within the prespecified noninferiority margin of 3.2 percentage points. The results were similar among major subgroups. The rates of myocardial infarction, target-lesion revascularization, restenosis, and stent thrombosis did not differ significantly between the two groups. A significantly higher proportion of patients in the FFR group than in the iFR group reported chest discomfort during the procedure.Among patients with stable angina or an acute coronary syndrome, an iFR-guided revascularization strategy was noninferior to an FFR-guided revascularization strategy with respect to the rate of major adverse cardiac events at 12 months. (Funded by Philips Volcano; iFR SWEDEHEART ClinicalTrials.gov number, NCT02166736 .).
|
|
| 4. |
- Escaned, Javier, et al.
(författare)
-
Safety of the Deferral of Coronary Revascularization on the Basis of Instantaneous Wave-Free Ratio and Fractional Flow Reserve Measurements in Stable Coronary Artery Disease and Acute Coronary Syndromes
- 2018
-
Ingår i: JACC. - : Elsevier. - 1936-8798 .- 1876-7605. ; 11:15, s. 1437-1449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES The aim of this study was to investigate the clinical outcomes of patients deferred from coronary revascularization on the basis of instantaneous wave-free ratio (iFR) or fractional flow reserve (FFR) measurements in stable angina pectoris (SAP) and acute coronary syndromes (ACS). BACKGROUND Assessment of coronary stenosis severity with pressure guidewires is recommended to determine the need for myocardial revascularization. METHODS The safety of deferral of coronary revascularization in the pooled per-protocol population (n = 4,486) of the DEFINE-FLAIR (Functional Lesion Assessment of Intermediate Stenosis to Guide Revascularisation) and iFR-SWEDEHEART (Instantaneous Wave-Free Ratio Versus Fractional Flow Reserve in Patients With Stable Angina Pectoris or Acute Coronary Syndrome) randomized clinical trials was investigated. Patients were stratified according to revascularization decision making on the basis of iFR or FFR and to clinical presentation (SAP or ACS). The primary endpoint was major adverse cardiac events (MACE), defined as the composite of all-cause death, nonfatal myocardial infarction, or unplanned revascularization at 1 year. RESULTS Coronary revascularization was deferred in 2,130 patients. Deferral was performed in 1,117 patients (50%) in the iFR group and 1,013 patients (45%) in the FFR group (p < 0.01). At 1 year, the MACE rate in the deferred population was similar between the iFR and FFR groups (4.12% vs. 4.05%; fully adjusted hazard ratio: 1.13; 95% confidence interval: 0.72 to 1.79; p = 0.60). A clinical presentation with ACS was associated with a higher MACE rate compared with SAP in deferred patients (5.91% vs. 3.64% in ACS and SAP, respectively; fully adjusted hazard ratio: 0.61 in favor of SAP; 95% confidence interval: 0.38 to 0.99; p = 0.04). CONCLUSIONS Overall, deferral of revascularization is equally safe with both iFR and FFR, with a low MACE rate of about 4%. Lesions were more frequently deferred when iFR was used to assess physiological significance. In deferred patients presenting with ACS, the event rate was significantly increased compared with SAP at 1 year. (C) 2018 The Authors. Published by Elsevier on behalf of the American College of Cardiology Foundation.
|
|
| 5. |
- Allwood, Jens, 1947, et al.
(författare)
-
On the need for an ethical understanding of health-care accountability
- 2015
-
Ingår i: Journal of Organisational Transformation and Social Change. - 1477-9633. ; 12:2, s. 121-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, as in many other Western countries, public health care is challenged by increasing demands for care and continuing budget deficits. Person-centred care (PCC) has been introduced as a new strategy to ameliorate the perceived fragmentation in care and is expected to decrease treatment time, reduce the need for return visits, as well as increase patient satisfaction. However, the changing clinical practices necessary for the PCC approach are assumed to require new accountability practices. This article is primarily an attempt to provide a conceptual analysis of ethical accountability, i.e. a type of accountability that takes into account the human relational responsibility, partial incoherence, and power of reflection. On the grounds of this characterisation, the article aims to provide a basis, among other things, for a discussion of the possibilities of identifying and empirically studying the multimodal expressions in communication that are relevant for this type of accountability. After an initial discussion of the debate on the limits of viewing accountability as transparency, we then turn to our methodological approach and introduce a conceptual analysis of accountability. Next, we discuss some additional features of accountability. Finally, we discuss the possibilities of empirically studying the institutionalisation of ethically informed accountability within person-centred health care.
|
|
| 6. |
- Ander, Mats, 1964, et al.
(författare)
-
A building of unlimited height
- 2019
-
Ingår i: IASS Symposium 2019 - 60th Anniversary Symposium of the International Association for Shell and Spatial Structures; Structural Membranes 2019 - 9th International Conference on Textile Composites and Inflatable Structures, FORM and FORCE. - 9788412110104 ; , s. 1465-1472
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We consider the overall buckling under own weight of a thin-walled column of circular cross-section and a radius that is a hyperbolic sine function of distance from the top of the column. The maximum stress is limited to a given value, but there is no limit to the height of the column. The wall thickness is determined by consideration of local buckling. It can be made to represent a building by adjusting the own weight of the column to include the weight of the floors, finishes, cladding and imposed load.
|
|
| 7. |
- Angelin, Bo, et al.
(författare)
-
Reductions in serum levels of LDL cholesterol, apolipoprotein B, triglycerides and lipoprotein(a) in hypercholesterolaemic patients treated with the liver-selective thyroid hormone receptor agonist eprotirome
- 2015
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley: 12 months. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 277:3, s. 331-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundLiver-selective thyromimetic agents could provide a new approach for treating dyslipidaemia. MethodsWe performed a multicentre, randomized, placebo-controlled, double-blind study to evaluate the efficacy and safety of eprotirome, a liver-selective thyroid hormone receptor agonist, in 98 patients with primary hypercholesterolaemia. After previous drug wash-out and dietary run-in, patients received 100 or 200gday(-1) eprotirome or placebo for 12weeks. The primary end-point was change in serum LDL cholesterol; secondary end-points included changes in other lipid parameters and safety measures. ResultsEprotirome treatment at 100 and 200g daily reduced serum LDL cholesterol levels by 235% and 31 +/- 4%, respectively, compared with 2 +/- 6% for placebo (Pless than0.0001). Similar reductions were seen in non-HDL cholesterol and apolipoprotein (apo) B, whereas serum levels of HDL cholesterol and apo A-I were unchanged. There were also considerable reductions in serum triglycerides and lipoprotein(a), in particular in patients with elevated levels at baseline. There was no evidence of adverse effects on heart or bone and no changes in serum thyrotropin or triiodothyronine, although the thyroxine level decreased. Low-grade increases in liver enzymes were evident in most patients. ConclusionIn hypercholesterolaemic patients, the liver-selective thyromimetic eprotirome decreased serum levels of atherogenic lipoproteins without signs of extra-hepatic side effects. Selective stimulation of hepatic thyroid hormone receptors may be an attractive way to modulate lipid metabolism in hyperlipidaemia.
|
|
| 8. |
- Arnling Bååth, Jenny, 1987, et al.
(författare)
-
Biochemical and structural features of diverse bacterial glucuronoyl esterases facilitating recalcitrant biomass conversion
- 2018
-
Ingår i: Biotechnology for Biofuels. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1754-6834 .- 1754-6834. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Lignocellulose is highly recalcitrant to enzymatic deconstruction, where the recalcitrance primarily results from chemical linkages between lignin and carbohydrates. Glucuronoyl esterases (GEs) from carbohydrate esterase family 15 (CE15) have been suggested to play key roles in reducing lignocellulose recalcitrance by cleaving covalent ester bonds found between lignin and glucuronoxylan. However, only a limited number of GEs have been biochemically characterized and structurally determined to date, limiting our understanding of these enzymes and their potential exploration. Results Ten CE15 enzymes from three bacterial species, sharing as little as 20% sequence identity, were characterized on a range of model substrates; two protein structures were solved, and insights into their regulation and biological roles were gained through gene expression analysis and enzymatic assays on complex biomass. Several enzymes with higher catalytic efficiencies on a wider range of model substrates than previously characterized fungal GEs were identified. Similarities and differences regarding substrate specificity between the investigated GEs were observed and putatively linked to their positioning in the CE15 phylogenetic tree. The bacterial GEs were able to utilize substrates lacking 4-OH methyl substitutions, known to be important for fungal enzymes. In addition, certain bacterial GEs were able to efficiently cleave esters of galacturonate, a functionality not previously described within the family. The two solved structures revealed similar overall folds to known structures, but also indicated active site regions allowing for more promiscuous substrate specificities. The gene expression analysis demonstrated that bacterial GE-encoding genes were differentially expressed as response to different carbon sources. Further, improved enzymatic saccharification of milled corn cob by a commercial lignocellulolytic enzyme cocktail when supplemented with GEs showcased their synergistic potential with other enzyme types on native biomass. Conclusions Bacterial GEs exhibit much larger diversity than fungal counterparts. In this study, we significantly expanded the existing knowledge on CE15 with the in-depth characterization of ten bacterial GEs broadly spanning the phylogenetic tree, and also presented two novel enzyme structures. Variations in transcriptional responses of CE15-encoding genes under different growth conditions suggest nonredundant functions for enzymes found in species with multiple CE15 genes and further illuminate the importance of GEs in native lignin–carbohydrate disassembly.
|
|
| 9. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Coastal fish community indicators in Sweden - variation along environmental gradients
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Coastal fish communities have a central role in both environmental and fisheries management. The following report summarizes the current state (2014) of indicator-based approaches in Sweden, to assess the status of coastal fish communities in relation to internationally agreed directives. Coastal fish is not included as a biological quality element in the European Water Framework Directive (WFD), with the exception of transitional waters, but they are included in the European Marine Strategy Framework Directive (MSFD). The report is particularly focused on potential connection points between the MSFD and WFD, in order to facilitate the harmonisation of assessments of different ecosystem components and geographical areas. One important aspect would be to develop geographically based assessment methods, to make better use of data from inventory studies. Key aspects for this development are explored in an example case study, which is based on data with wide geographical coverage. The study addresses general patterns in the distribution of species and indicators among geographical areas in the Baltic Sea, and explores the relationship between indicators and environmental variables. Changes in the indicators were to a large extent attributed to gradients in natural environmental variables, such as temperature, salinity and wave exposure. The results indicate that all these variables should be included in a geographically based assessment. Variables attributed to eutrophication were important for five of the eight studied indicators. This was mainly coupled to a gradient in water transparency. Variables attributed to the mortality of fish were less influential. Possibly, the indicators assessed were not sensitive enough, or the studied gradient was not strong enough for evaluating this pressure. Potentially, also, the explanatory variables that were used were not quantified in an adequate way. A need was seen to update information on the geographical distribution of recreational fisheries and top predators (cormorants, seals), in order to support the assessment of pressure-state relationship, and identify connection points to management measures. All these aspects need to be considered further in the continued indicator development. The environmental variables explained a reasonable part of the observed variation in the data set, although a relatively large part of the variation was left unexplained. The unexplained variability may potentially be reduced by more refined quantitative analyses, which can also explain variation at different geographical scales. The study was also limited by available environmental data. In terms of additional explanatory variables, habitat quality is often expected to have high influence on species abundances, and hence on indicators. However, this variable could not be included, due to a lack of data with sufficient geographical coverage.
|
|
| 10. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Coastal fish indicators response to natural and anthropogenic drivers-variability at temporal and different spatial scales
- 2016
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 183, s. 62-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological indicators are increasingly used in marine and freshwater management but only few are developed towards full operationalization with known patterns of variability and documented responses to natural and anthropogenic environmental drivers. Here, we evaluate potential sources of indicator variability at two different spatial scales in three coastal fish-based indicators of environmental status in the Baltic Sea; abundance of cyprinids, abundance of perch and the proportion of larger perch. The study was performed on a data set covering 41 monitoring areas subject to different levels of anthropogenic impact, at a latitudinal range of 56-66 degrees N and a salinity range of 2-8. Interannual variation was clearly minor relative to spatial variation. Small-scale spatial variation was related to water depth, wave exposure and water temperature. The remaining variation was assessed in relation to differences in natural and anthropogenic drivers between monitoring areas. Cyprinids showed a clear inverse relationship to water transparency, which was used as a proxy for eutrophication, indicating increased abundances in nutrient enriched areas. None of the indicators showed an expected negative relationship to the level of coastal commercial fisheries catches. Rather, a positive relationship for Perch suggested that the coastal fisheries were concentrated to areas with strong perch populations in the studied areas. The effect of salinity and climate (temperature during the growth season) among monitoring areas were small. The results emphasize the importance of assigning area-specific boundary levels to define good environmental status in the coastal fish indicators, in order to account for natural sources of variability. Further, although long-term monitoring in reference areas is crucial for obtaining a historical baseline, our results suggest that the status assessment of coastal fish would generally gain precision by increasingly including spatially based assessments. We propose that similar analytical approaches could be applied to other ecosystem components, especially in naturally heterogenic environments, in order to separate indicator variability attributed to potential anthropogenic impact. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
|
|
| 11. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Long term changes in the status of coastal fish in the Baltic Sea
- 2016
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 169, s. 74-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Management for sustainable coastal ecosystems is benefited by coherent large scale status assessments to support the identification of measures, but these efforts may be challenged by both data availability and natural biogeographical variation. Coastal fish are a resource for commercial and recreational fisheries as well as significant contributors to coastal ecosystem functioning, by linking lower and higher levels of the food web. This study addresses long term changes in coastal fish communities at Baltic Sea regional scale, in order to identify overall trends and support the operationalization of large scale status assessments of marine biota. The study was focused on two indicators representing the functional groups of Piscivores, which are attributed to changes in food web processes including predation/fisheries, and Cyprinids, which are associated with eutrophication. The indicators were assessed for trends within ten-year intervals, using data combined from national monitoring programs during 1991-2013. The results showed predominantly declining trends in Piscivores and of increases in Cyprinids during the studied three decades, both indicative of a deteriorating status. The pattern was however reversed in the most recent years. Similar results among adjacent areas were identified in some cases, but overall differences at local scale were high, indicating strong influence of local processes. The results suggest that coordinated local measures in order to abate cumulative effects are a preferred way of improving the overall status of coastal fish. The latest studied time intervals were the overall most stable and could be considered as potential baseline years for upcoming regional assessments. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 12. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Report of the ICES/HELCOM Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea (WGIAB)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ICES/HELCOM Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea(WGIAB) was established in 2007 as a forum for developing and combining ecosystembasedmanagement efforts for the Baltic Sea. The group intends to serve as a scientificcounterpart and support for the ICES Baltic Fisheries Assessment Working Group(WGBFAS) as well as for efforts and projects related to Integrated Ecosystem Assessments(IEA) within ICES and HELCOM. The group works in cooperation with similargroups within the ACOM/SCICOM Steering Group on Integrated Ecosystem Assessments(SSGIEA).The 2015 WGIAB meeting was held in Cádiz, Spain, from 9–13 March, back-to-backwith the meeting of its counterpart in the Working Group on Ecosystem Assessmentof Western European Shelf Seas (WGEAWESS). The meetings had joint sessions as wellas WG specific work, and some participants effectively participated in both meetings.The WGIAB meeting was attended by 27 participants from nine countries. The meetingwas chaired by Christian Möllmann, Germany, Laura Uusitalo, Finland and Lena Bergström,Sweden.This was the last year of the ongoing three-year Terms of Reference (ToR) for WGIAB.The main working activities in 2015 were to i) conduct studies on Baltic Sea ecosystemfunctioning with the goal to publish case studies from different parts of the Baltic Seain peer-reviewed journals, ii) work on the demonstration exercise to develop ecosystem-based assessment and advice for Baltic fish stocks focusing on cod (DEMO) withmultiple approaches, iii) plan further how to integrate the social and economic aspectsmore tightly in the WGIAB work, and iv) discuss the future focus and format of theWGIAB work.The Baltic ecosystem functioning activity focused on identifying and exploring keytrends and linkages in the Baltic Sea foodweb. This was pursued by presentation andfurther discussion of ongoing intersessional work on foodweb modelling and integratedanalyses, and by exercises to develop conceptual models Baltic Sea foodwebsand the links to ecosystem function. Long-term monitoring datasets on the abiotic andbiotic parts of the Baltic Sea Proper ecosystem were updated for use in the continuedwork to develop environmental indicators for fisheries and marine management.The focus of the DEMO 3 (DEMOnstration exercise for Integrated Ecosystem Assessmentand Advice of Baltic Sea cod) was on finding a way to use the results from theDEMO1 and DEMO2 workshops in short and midterm projections/scenarios of Balticcod dynamics based on different types of modelling, as well as designing methodologyand modelling data for practical implementation of Integrated Advice for Baltic cod.The WGIAB was positively inclined towards including social and economic aspectsinto the integrated assessment. Openings to this path were provided by presentationon ongoing project work, and discussing their linkages to ecological aspects. It wasseen as crucial that experts on social and economic analysis should be included andtake an active part in the future work of the group.The group concluded that its upcoming work should focus more closely on functionaldiversity, which was identified as a recurring issue in the Baltic Sea. This approach wasalso identified as a useful connection point between scientific and management aspectsin order for the group to continue serving as a forum for developing ecosystem-basedmanagement efforts in the Baltic Sea. A focus on functional diversity was also seen as2 | ICES WGIAB REPORT 2015a potentially feasible way of bringing together management aspects for different sectors,by linking to ecosystem services concepts.The group proposed Saskia Otto, Germany and Martin Lindegren, Denmark as newincoming Chairs, together with Lena Bergström, Sweden and Laura Uusitalo, Finland.Having four Chairs is justified due to the wide scope of the group's work, as well asthe increased work load due to the planned new foci.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
Skydda och vårda våra viktiga vikar
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. De har ofta en rik bottenvegetation och är viktiga uppväxtmiljöer för flera fiskarter i Östersjön. Samtidigt är exploateringstrycket på dessa miljöer stort. Vi människor vistas gärna nära havet och det är många som vill nyttja kusten. Genom strandexploatering och hög näringsbelastning påverkas dessa miljöer negativt, vilket kan få långtgående effekter på kustens ekosystem och ekosystemtjänster. Naturvärden nära kusten behöver därför inkluderas i planering och förvaltning, i större utsträckning än idag. För att långsiktigt trygga värdena kan områdesskydd och restaurering vara aktuella. Här presenteras några förslag på hur vi kan vårda dessa grunda havsvikar
|
|
| 16. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
Stickleback increase in the Baltic Sea - A thorny issue for coastal predatory fish
- 2015
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 163, s. 134-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the Baltic Sea, the mesopredator three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) spends a large part of its life cycle in the open sea, but reproduces in shallow coastal habitats. In coastal waters, it may occur in high abundances, is a potent predator on eggs and larvae of fish, and has been shown to induce trophic cascades with resulting eutrophication symptoms through regulation of invertebrate grazers. Despite its potential significance for the coastal food web, little is known about its life history and population ecology. This paper provides a description of life history traits, migration patterns and spatiotemporal development of the species in the Baltic Sea during the past decades, and tests the hypothesis that stickleback may have a negative impact on populations of coastal predatory fish. Offshore and coastal data during the last 30 years show that stickleback has increased fourfold in the Bothnian Sea, 45-fold in the Central Baltic Sea and sevenfold in the Southern Baltic Sea. The abundances are similar in the two northern basins, and two orders of magnitude lower in the Southern Baltic Sea. The coastward spawning migration of sticklebacks from offshore areas peaks in early May, with most spawners being two years of age at a mean length of 65 mm. The early juvenile stage is spent at the coast, whereafter sticklebacks perform a seaward feeding migration in early autumn at a size of around 35 mm. A negative spatial relation between the abundance of stickleback and early life stages of perch and pike at coastal spawning areas was observed in spatial survey data, indicating strong interactions between the species. A negative temporal relationship was observed also between adult perch and stickleback in coastal fish monitoring programmes supporting the hypothesis that stickleback may have negative population level effects on coastal fish predators. The recent increase in stickleback populations in different basins of the Baltic Sea in combination with negative spatiotemporal patterns and previously observed interactions between stickleback and coastal predatory fish suggests that this species may have gained a key role in the coastal food webs of the Baltic Sea. Through its migrations, stickleback may also constitute an important vector linking coastal and open sea ecosystem dynamics. (c) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 17. |
- Bridel, Claire, et al.
(författare)
-
Diagnostic Value of Cerebrospinal Fluid Neurofilament Light Protein in Neurology : A Systematic Review and Meta-analysis
- 2019
-
Ingår i: JAMA Neurology. - : American Medical Association (AMA). - 2168-6149 .- 2168-6157. ; 76:9, s. 1035-1048
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Importance Neurofilament light protein (NfL) is elevated in cerebrospinal fluid (CSF) of a number of neurological conditions compared with healthy controls (HC) and is a candidate biomarker for neuroaxonal damage. The influence of age and sex is largely unknown, and levels across neurological disorders have not been compared systematically to date.Objectives To assess the associations of age, sex, and diagnosis with NfL in CSF (cNfL) and to evaluate its potential in discriminating clinically similar conditions.Data Sources PubMed was searched for studies published between January 1, 2006, and January 1, 2016, reporting cNfL levels (using the search terms neurofilament light and cerebrospinal fluid) in neurological or psychiatric conditions and/or in HC.Study Selection Studies reporting NfL levels measured in lumbar CSF using a commercially available immunoassay, as well as age and sex.Data Extraction and Synthesis Individual-level data were requested from study authors. Generalized linear mixed-effects models were used to estimate the fixed effects of age, sex, and diagnosis on log-transformed NfL levels, with cohort of origin modeled as a random intercept.Main Outcome and Measure The cNfL levels adjusted for age and sex across diagnoses.Results Data were collected for 10 059 individuals (mean [SD] age, 59.7 [18.8] years; 54.1% female). Thirty-five diagnoses were identified, including inflammatory diseases of the central nervous system (n = 2795), dementias and predementia stages (n = 4284), parkinsonian disorders (n = 984), and HC (n = 1332). The cNfL was elevated compared with HC in a majority of neurological conditions studied. Highest levels were observed in cognitively impaired HIV-positive individuals (iHIV), amyotrophic lateral sclerosis, frontotemporal dementia (FTD), and Huntington disease. In 33.3% of diagnoses, including HC, multiple sclerosis, Alzheimer disease (AD), and Parkinson disease (PD), cNfL was higher in men than women. The cNfL increased with age in HC and a majority of neurological conditions, although the association was strongest in HC. The cNfL overlapped in most clinically similar diagnoses except for FTD and iHIV, which segregated from other dementias, and PD, which segregated from atypical parkinsonian syndromes.Conclusions and Relevance These data support the use of cNfL as a biomarker of neuroaxonal damage and indicate that age-specific and sex-specific (and in some cases disease-specific) reference values may be needed. The cNfL has potential to assist the differentiation of FTD from AD and PD from atypical parkinsonian syndromes.
|
|
| 18. |
- Byström, Pär, et al.
(författare)
-
Declining coastal piscivore populations in the Baltic Sea : where and when do sticklebacks matter?
- 2015
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 44:Suppl 3, s. S462-S471
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intraguild predation interactions make fish communities prone to exhibit alternative stable states with either piscivore or prey fish dominance. In the Baltic Sea, local declines of coastal piscivores like perch (Perca fluviatilis) have been observed to coincide with high densities of sticklebacks (Gasterosteus aculeatus). Mechanisms behind this shift between piscivore and stickleback dominance were studied both experimentally and in field. Results showed that predation by sticklebacks has a strong negative effect on perch larvae survival, but this effect rapidly decreases with increasing perch size, likely due to gape limitations and digestion constraints in sticklebacks. Large spatial and temporal variations in patterns of stickleback migration into perch spawning sites were observed. Whether or not high density of sticklebacks will cause declines in coastal piscivore populations is suggested to depend on the availability of spawning sites in which sticklebacks do not migrate into or arrive late in the reproduction season of coastal piscivores.
|
|
| 19. |
- Casini, Michele, et al.
(författare)
-
Seasonal dynamics in the diet of pelagic fish species in the southwest Baltic Proper
- 2017
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 74, s. 750-758
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is accumulating evidence of the significant role of three-spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) for ecosystem structure and functioning in coastal areas of the Baltic Sea, but little is known about the role of the species in the pelagic foodwebs of the Baltic and its interaction with other planktivorous fish species. In this study, we assess the feeding niche, diet overlap, and prey selectivity of sticklebacks, herring (Clupea harengus), and sprat (Sprattus sprattus) in an area of the southwest Baltic Sea (Kalmar Sound) in relation to the seasonal abundance of zooplanktonic prey during 2009-2011. The main prey items for all fish species studied were the calanoid copepods Eurytemora affinis, Temora longicornis, and Acartia spp. during spring and summer, and the cladoceran Bosmina spp in autumn. The diet of all the three fish species overlapped considerably, especially during summer and autumn. A substantial diet overlap was even present between sticklebacks and larger (> 10 cm) herring and sprat. We also found evidence for an overlap in feeding preferences, i.e. certain zooplankton species were selected by all the three fish species in each given season. Overall, these results indicate potential resource competition between sticklebacks and clupeids. With an increasing abundance of sticklebacks in the Baltic Sea, their role should not be neglected when investigating pelagic foodweb dynamics, and management of herring and sprat may have to account for sticklebacks by considering that sticklebacks, via food competition, might affect clupeid stocks.
|
|
| 20. |
- Cirenajwis, Helena, et al.
(författare)
-
Molecular stratification of metastatic melanoma using gene expression profiling: prediction of survival outcome and benefit from molecular targeted therapy.
- 2015
-
Ingår i: Oncotarget. - : Impact Journals, LLC. - 1949-2553. ; 6:14, s. 12297-12309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Melanoma is currently divided on a genetic level according to mutational status. However, this classification does not optimally predict prognosis. In prior studies, we have defined gene expression phenotypes (high-immune, pigmentation, proliferative and normal-like), which are predictive of survival outcome as well as informative of biology. Herein, we employed a population-based metastatic melanoma cohort and external cohorts to determine the prognostic and predictive significance of the gene expression phenotypes. We performed expression profiling on 214 cutaneous melanoma tumors and found an increased risk of developing distant metastases in the pigmentation (HR, 1.9; 95% CI, 1.05-3.28; P=0.03) and proliferative (HR, 2.8; 95% CI, 1.43-5.57; P=0.003) groups as compared to the high-immune response group. Further genetic characterization of melanomas using targeted deep-sequencing revealed similar mutational patterns across these phenotypes. We also used publicly available expression profiling data from melanoma patients treated with targeted or vaccine therapy in order to determine if our signatures predicted therapeutic response. In patients receiving targeted therapy, melanomas resistant to targeted therapy were enriched in the MITF-low proliferative subtype as compared to pre-treatment biopsies (P=0.02). In summary, the melanoma gene expression phenotypes are highly predictive of survival outcome and can further help to discriminate patients responding to targeted therapy.
|
|
| 21. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Fisk som miljöindikator
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här presenteras en kort genomgång av hur fisk används som miljöindikator i vårt arbete med miljöövervakning vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporten behandlar både sötvatten, kust och hav. I rapporten går vi igenom de undersökningsmetoder vi använder och hur och varför fisk reagerar på olika typer av miljöpåverkan. Vi berör närmare effekter av försurning, övergödning, klimatförändringar, miljögifter, främmande arter, vattenkraft och annan fysisk påverkan på miljön. Effekten av för hårt fiske kan naturligtvis också tydligt ses på drabbade fiskbestånd, till exempel genom en förändrad storleksoch åldersstruktur, svag föryngring eller få lekfiskar. Fisken indikerar således både resursutnyttjandet och miljötillståndet. Fisk är en bra indikator, till stor del därför att vi väl känner till vad som är normalt - hur mycket och vilka arter som bör förekomma, hur de tillväxer, vilken variation i arvsmassan de har, hur gamla de brukar bli, vart de vandrar och vilka mängder av miljögifter de brukar innehålla. Dessutom är det organismer som allmänheten känner till och därför kan man enkelt kommunicera miljöproblem med hjälp av fisk, samtidigt som allmänheten genom sitt intresse kan rapportera in sina egna observationer. En viktig komponent är också att vi på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och flera av våra länsstyrelser genomför omfattande provfisken över hela landet med standardiserade metoder. Kunskapen om vad som är normalt och vad som händer när ett vatten påverkas ökar därför hela tiden.
|
|
| 22. |
- Engfeldt, Andreas, et al.
(författare)
-
RG 2000 – the New Gravity Reference Frame of Sweden
- 2019
-
Ingår i: Geophysica. - : Geophysical Society of Finland. - 0367-4231 .- 2324-0741. ; 54:1, s. 69-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The increased need for improved geoid models for Global Navigation Satellite Systems (GNSS) height determination calls for additional gravity observations and quality assurance of existing data. In this perspective, a modern gravity system and the renovation of an already existing high order gravity network is considered as a moderate strategic investment which provides a firm foundation for further activities. Here the new gravity reference frame RG 2000 for Sweden is presented. RG 2000 is realized by absolute gravity observations at 109 stations. The absolute points are connected via old and new relative gravity observations, including another 216 points. Points and observations have been chosen so that good overlap with the older Swedish reference frames, RG 62 and RG 82, is achieved, allowing to evaluate the older frames and transformations between them. RG 2000 is based on a zero permanent tide system with epoch 2000.
|
|
| 23. |
- Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
|
|
| 24. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 : Holmön (Bottniska viken)1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.• Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 25. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:• Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.• Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 26. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.• Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken
|
|
| 27. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.
|
|
| 28. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.• Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 29. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 30. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 31. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering. 3Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 32. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 : Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:Temperatur och siktdjup• Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.• Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet. 3• Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren• Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmöarnaDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.4Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 33. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:Temperatur och siktdjup• En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden 3pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 34. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga 3nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 35. |
- Fahnestock, Jesse, 1974-, et al.
(författare)
-
RISEnergy: Roadmaps for energy innovation in Sweden through 2030
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RISE Research Institutes of Sweden is a group of research and technology organisations. RISE is a leading innovation partner working global cooperation with academia, enterprise and society to create value, growth and competitiveness through research excellence and innovation.In the area of Energy, RISE has developed innovation Roadmaps covering:Energy Efficient TransportElectric Power SystemEnergy Efficient and Smart BuildingsSustainable Thermal ProcessesEfficient Energy Use in IndustryDecarbonisation of Basic IndustriesThese Roadmaps describe development pathways for technologies, non-technical elements (market design, user behaviours, policies, etc.) and key actors that deliver on a plausible, desirable vision for each respective innovation area in 2030. These Roadmaps are intended to support RISE’s strategic planning and development, but should be relevant reading for anyone interested in energy innovation in Sweden.
|
|
| 36. |
- Flodén, Liselott, et al.
(författare)
-
Homogenization of a Hyperbolic-Parabolic Problem with Three Spatial Scales
- 2017
-
Ingår i: Progress in Industrial Mathematics at ECMI 2016. - Cham : Springer. - 9783319630816 ; , s. 617-623
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We study the homogenization of a certain linear hyperbolic-parabolic problem exhibiting two rapid spatial scales {ε; ε2}. The homogenization is performed by means of evolution multiscale convergence, a generalization of the concept of two-scale convergence to include any number of scales in both space and time. In particular we apply a compactness result for gradients. The outcome of the homogenization procedure is that we obtain a homogenized problem of hyperbolic-parabolic type together with two elliptic local problems, one for each rapid scale, for the correctors.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Griffiths, Jennifer R., et al.
(författare)
-
The importance of benthic-pelagic coupling for marine ecosystem functioning in a changing world
- 2017
-
Ingår i: Global Change Biology. - : Wiley. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 23:6, s. 2179-2196
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Benthic-pelagic coupling is manifested as the exchange of energy, mass, or nutrients between benthic and pelagic habitats. It plays a prominent role in aquatic ecosystems, and it is crucial to functions from nutrient cycling to energy transfer in food webs. Coastal and estuarine ecosystem structure and function are strongly affected by anthropogenic pressures; however, there are large gaps in our understanding of the responses of inorganic nutrient and organic matter fluxes between benthic habitats and the water column. We illustrate the varied nature of physical and biological benthic-pelagic coupling processes and their potential sensitivity to three anthropogenic pressures - climate change, nutrient loading, and fishing - using the Baltic Sea as a case study and summarize current knowledge on the exchange of inorganic nutrients and organic material between habitats. Traditionally measured benthic-pelagic coupling processes (e.g., nutrient exchange and sedimentation of organic material) are to some extent quantifiable, but the magnitude and variability of biological processes are rarely assessed, preventing quantitative comparisons. Changing oxygen conditions will continue to have widespread effects on the processes that govern inorganic and organic matter exchange among habitats while climate change and nutrient load reductions may have large effects on organic matter sedimentation. Many biological processes (predation, bioturbation) are expected to be sensitive to anthropogenic drivers, but the outcomes for ecosystem function are largely unknown. We emphasize how improved empirical and experimental understanding of benthic-pelagic coupling processes and their variability are necessary to inform models that can quantify the feedbacks among processes and ecosystem responses to a changing world.
|
|
| 42. |
- Guo, Zhongpeng, 1983, et al.
(författare)
-
Changes in lipid metabolism convey acid tolerance in Saccharomyces cerevisiae
- 2018
-
Ingår i: Biotechnology for Biofuels. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1754-6834 .- 1754-6834. ; 11:Issue 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The yeast Saccharomyces cerevisiae plays an essential role in the fermentation of lignocellulosic hydrolysates. Weak organic acids in lignocellulosic hydrolysate can hamper the use of this renewable resource for fuel and chemical production. Plasma-membrane remodeling has recently been found to be involved in acquiring tolerance to organic acids, but the mechanisms responsible remain largely unknown. Therefore, it is essential to understand the underlying mechanisms of acid tolerance of S. cerevisiae for developing robust industrial strains. Results: We have performed a comparative analysis of lipids and fatty acids in S. cerevisiae grown in the presence of four different weak acids. The general response of the yeast to acid stress was found to be the accumulation of triacylglycerols and the degradation of steryl esters. In addition, a decrease in phosphatidic acid, phosphatidylcholine, phosphatidylserine and phosphatidylethanolamine, and an increase in phosphatidylinositol were observed. Loss of cardiolipin in the mitochondria membrane may be responsible for the dysfunction of mitochondria and the dramatic decrease in the rate of respiration of S. cerevisiae under acid stress. Interestingly, the accumulation of ergosterol was found to be a protective mechanism of yeast exposed to organic acids, and the ERG1 gene in ergosterol biosynthesis played a key in ergosterol-mediated acid tolerance, as perturbing the expression of this gene caused rapid loss of viability. Interestingly, overexpressing OLE1 resulted in the increased levels of oleic acid (18:1n-9) and an increase in the unsaturation index of fatty acids in the plasma membrane, resulting in higher tolerance to acetic, formic and levulinic acid, while this change was found to be detrimental to cells exposed to lipophilic cinnamic acid.Conclusions: Comparison of lipid profiles revealed different remodeling of lipids, FAs and the unsaturation index of the FAs in the cell membrane in response of S. cerevisiae to acetic, formic, levulinic and cinnamic acid, depending on the properties of the acid. In future work, it will be necessary to combine lipidome and transcriptome analysis to gain a better understanding of the underlying regulation network and interactions between central carbon metabolism (e.g., glycolysis, TCA cycle) and lipid biosynthesis.
|
|
| 43. |
- Henrysson, Erica, 1987, et al.
(författare)
-
Conceptual Design and Analysis of Membrane Structures
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of 29th Nordic Seminar on Computational Mechanics – NSCM29.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this work one approach for formfinding and analysing tension membranestructures is described. Focus has been on the conceptual stage. For this the computersoftware SMART Form has been further developed, enabling the possibility to do real-timeformfinding and analysis of fabric structures. The software is based on a method where theorthotropic membrane is modeled with a triangular mesh, where the mass is lumped on thenodes. As a computational tool dynamic relaxation is used to find the static equilibriumconfiguration for the structure. The advantage with this is that there is no need for formulationand manipulation of matrices common in the finite element method.
|
|
| 44. |
- Hilmersson, Joel, 1992, et al.
(författare)
-
Isogeometric analysis and form finding for thin elastic shells
- 2019
-
Ingår i: IASS Symposium 2019 - 60th Anniversary Symposium of the International Association for Shell and Spatial Structures; Structural Membranes 2019 - 9th International Conference on Textile Composites and Inflatable Structures, FORM and FORCE. - 9788412110104 ; , s. 153-160
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recent developments within the design of shells have seen an increased interest in utilizing active bending as form giving procedure [1]. This enables complex structures to be built from simple off-the-shelf materials. However, forming bending-active structures is highly dependent on the material properties, which makes the design process reliant on either physical testing or digital simulations. An associated problem with the simulation of this behavior is the lack of integration between modeling and analysis in conventional simulation techniques, a crucial concern since the final design is always an equilibrium shape with requirements on both structural and spatial integrity. IsoGeometric analysis (IGA) is a method that aims to bridge precisely that gap between analysis and design, making it a suitable method for bending active structural design. This paper suggests an approach to the modeling and digital design of actively bent shells using the implementation of nonlinear IGA. Further on, two different ways of controlling the geometry, either by tracing the process forwards or backwards during the construction procedure are proposed. Tracing the process forwards returns an implicitly controlled shell geometry through stepwise displacement of the boundaries of a at sheet. However, as a design approach, one is often interested in explicitly controlling the final geometry by a backwards tracing. This allows the designer to start from a desired outcome and instead tailor the material to approximate this desired form. The procedure is tested in a case study where a combination of both forwards and backwards tracing is included. Both processes apply the Kirchhoff-Love shell theory [6] and uses the total Lagrangian formulation for the nonlinear computations.
|
|
| 45. |
- Jackson, Jennie A, et al.
(författare)
-
Occupational biomechanical risk factors for surgically treated ulnar nerve entrapment in a prospective study of male construction workers
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Nordic Association of Occupational Safety and Health (NOROSH). - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 45:1, s. 63-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The aim of this study was to determine the association between occupational biomechanical exposures and occurrence of surgically treated ulnar nerve entrapment (UNE).Methods: A cohort of 229 689 male construction workers who participated in a national occupational health surveillance program (1971–1993) were examined prospectively over a 13-year case ascertainment period (2001–2013) for surgically treated UNE. Job title (construction trade), smoking status, height, weight and age were recorded on examination. Job titles were merged into occupational groups of workers performing similar work tasks and having similar training. Occupational biomechanical exposure estimates were assigned to each occupational group with a job exposure matrix (JEM) developed for the study. Negative binomial models were used to assess the relative risks for each biomechanical exposure and the sums of highly correlated biomechanical exposures. Surgical treatment of UNE was determined via a linkage with the Swedish Hospital Outpatient Surgery Register.Results: There were 555 cases of surgically treated UNE within the cohort. Workers exposed to forceful hand-grip factors had a 1.4-fold higher relative risk (95% CI 1.18–1.63) of undergoing surgical treatment for UNE compared to unexposed workers. Occupational groups comprising workers exposed to forceful hand-grip work showed the highest risks for UNE and included concrete workers, floor layers, ground preparatory workers, rock blasters, and sheet-metal workers.Conclusion: Forceful hand-grip work increases the risk for surgically treated ulnar nerve entrapment.
|
|
| 46. |
- Jackson, Jennie, et al.
(författare)
-
Biomechanical risk factors for surgically treated ulnar nerve entrapment in a cohort of Swedish male construction workers
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: The literature on occupational risk factors for ulnar nerve entrapment (UNE), also called cubital tunnel syndrome is sparse.Objectives: The aim was study the association between occupational biomechanical exposures and UNE.Methods: The occurrence of UNE was examined prospectively in a cohort of 229 689 Swedish male construction workers who participated in a nation-wide occupational health surveillance program between 1971 and 1996. UNE case status was defined on the basis of a surgical release of ulnar nerve entrapment; case data were obtained from a national outpatient database for a 13 year observation period (2001-2013). Individual risk factors considered were smoking status, BMI and age. Biomechanical exposure estimates were assigned at the occupational group level using a job exposure matrix developed specifically for the study and included 10 ergonomic (force/posture/repetition) and 2 hand-arm vibration exposure parameters determined a priori to be relevant to UNE. Relative risks (RR) for all biomechanical factors were modelled using negative binomial regression analyses and adjusted for age, smoking habits and BMI.Results: There were 555 cases of surgically treated UNE in the cohort and the average annual incidence was 19.2 cases per 100,000 person-years. Smoking status (ever vs. never smoker RR=1.28, 95% CI=1.07-1.54) and BMI (≥25 kg/m2 vs. < 25 kg/m2 RR=1.60 , 95% CI=1.34-1.91) were associated with increased risk of UNE. Increased grip force (RR=1.54, 95% CI =1.24-1.92), hand-Arm-vibration (RR=1.35, 95% CI=1.07-1.71) upper extremity load (RR=1.63, 95% CI=1.30-1.92), and increased frequency of hand tool use (RR =1.37, 95% CI=1.09-1.71), elbow flexion and extension (RR=1.36, 95% CI=1.10-1.68), and static work (RR=1.36, 95% CI=1.12-1.65) were also associated with increased risk of UNE.Discussion and Conclusions: Our findings demonstrate that multiple biomechanical factors were associated with increased risk of UNE. Many of the identified risk factors involved elevated hand grip force (grip force, upper extremity load, and frequency of hand tool use and hand-arm vibration) which may indicate it is a key etiological aspect of UNE.
|
|
| 47. |
- Jackson, Jennie, et al.
(författare)
-
Occupational biomechanical risk factors for radial nerve entrapment in a 13-year prospective study among male construction workers
- 2019
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ Publishing Group. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 76:5, s. 326-331
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives The aim was to assess the association between occupational biomechanical exposure and the occurrence of radial nerve entrapment (RNE) in construction workers over a 13-year follow-up period. Methods A cohort of 229 707 male construction workers who participated in a national occupational health surveillance programme (1971-1993) was examined prospectively (2001-2013) for RNE. Height, weight, age, smoking status and job title (construction trade) were obtained on health examination. RNE case status was defined by surgical release of RNE, with data from the Swedish national registry for out-patient surgery records. A job exposure matrix was developed, and biomechanical exposure estimates were assigned according to job title. Highly correlated exposures were summed into biomechanical exposure scores. Negative binomial models were used to estimate the relative risks (RR) (incidence rate ratios) of RNE surgical release for the biomechanical factors and exposure sum scores. Predicted incidence was assessed for each exposure score modelled as a continuous variable to assess exposure-response relationships. Results The total incidence rate of surgically treated RNE over the 13-year observation period was 3.53 cases per 100 000 person-years. There were 92 cases with occupational information. Increased risk for RNE was seen in workers with elevated hand-grip forces (RR=1.79, 95% CI 0.97 to 3.28) and exposure to hand-arm vibration (RR=1.47, 95% CI 1.08 to 2.00). Conclusions Occupational exposure to forceful handgrip work and vibration increased the risk for surgical treatment of RNE.
|
|
| 48. |
- Jonsson, Anna-Li, et al.
(författare)
-
Hanöbukten 2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Kraufvelin, Patrik, et al.
(författare)
-
Essential coastal habitats for fish in the Baltic Sea
- 2018
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 204, s. 14-30
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Many coastal and offshore fish species are highly dependent on specific habitat types for population maintenance. In the Baltic Sea, shallow productive habitats in the coastal zone such as wetlands, vegetated flads/lagoons and sheltered bays as well as more exposed rocky and sandy areas are utilized by fish across many life history stages including spawning, juvenile development, feeding and migration. Although there is general consensus about the critical importance of these essential fish habitats (EFH) for fish production along the coast, direct quantitative evidence for their specific roles in population growth and maintenance is still scarce. Nevertheless, for some coastal species, indirect evidence exists, and in many cases, sufficient data are also available to carry out further quantitative analyses. As coastal EFH in the Baltic Sea are often found in areas that are highly utilized and valued by humans, they are subjected to many different pressures. While cumulative pressures, such as eutrophication, coastal construction and development, climate change, invasive species and fisheries, impact fish in coastal areas, the conservation coverage for EFH in these areas remains poor. This is mainly due to the fact that historically, fisheries management and nature conservation are not integrated neither in research nor in management in Baltic Sea countries. Setting joint objectives for fisheries management and nature conservation would hence be pivotal for improved protection of EFH in the Baltic Sea. To properly inform management, improvements in the development of monitoring strategies and mapping methodology for EFH are also needed. Stronger international cooperation between Baltic Sea states will facilitate improved management outcomes across ecologically arbitrary boundaries. This is especially important for successful implementation of international agreements and legislative directives such as the Baltic Sea Action Plan, the Marine Strategy Framework Directive, the Habitats Directive, and the Maritime Spatial Planning Directive, but also for improving the communication of information related to coastal EFH among researchers, stakeholders, managers and decision makers. In this paper, efforts are made to characterize coastal EFH in the Baltic Sea, their importance and the threats/pressures they face, as well as their current conservation status, while highlighting knowledge gaps and outlining perspectives for future work in an ecosystem-based management framework. (C) 2018 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
