| 1. |
- Abelev, Betty, et al.
(author)
-
Underlying Event measurements in pp collisions at root s=0.9 and 7 TeV with the ALICE experiment at the LHC
- 2012
-
In: Journal of High Energy Physics. - 1029-8479. ; :7
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We present measurements of Underlying Event observables in pp collisions at root s = 0 : 9 and 7 TeV. The analysis is performed as a function of the highest charged-particle transverse momentum p(T),L-T in the event. Different regions are defined with respect to the azimuthal direction of the leading (highest transverse momentum) track: Toward, Transverse and Away. The Toward and Away regions collect the fragmentation products of the hardest partonic interaction. The Transverse region is expected to be most sensitive to the Underlying Event activity. The study is performed with charged particles above three different p(T) thresholds: 0.15, 0.5 and 1.0 GeV/c. In the Transverse region we observe an increase in the multiplicity of a factor 2-3 between the lower and higher collision energies, depending on the track p(T) threshold considered. Data are compared to PYTHIA 6.4, PYTHIA 8.1 and PHOJET. On average, all models considered underestimate the multiplicity and summed p(T) in the Transverse region by about 10-30%.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Ski kommun i Norge indikerar en nära neutralt eller alkaliskt vatten, vilket överensstämmer med de uppgivna pH-värdena kring 7. Kråkstadelva klassificeras som måttlig ekologisk status med en tendens till sämre status, troligtvis påverkad av övergödning, organisk förorening och även sedimenterande material. Bergerbekken placeras i klassningen hög till god ekologisk status och troligtvis finns här ingen stark påverkan av övergödning. Däremot tyder den höga andelen av Achnanthidium minutissimum på förekomsten av annan störning, oklart vilken. Finstadbekken hamnar i klassen god ekologisk status, dock tyder stödindexet TDI på en stark övergödning. Det låga taxaantalet tyder även på annan störning, oklart vilken. Tussebekken och Dalselva har högre antal taxa och diversitet än de föregående lokalerna och statusklassningen visar på god ekologisk status. I Dalselva visar dock stödparametrarna en stark tendens till måttlig status pga. både övergödning och organisk förorening, vilket borde undersökas ytterligare. Observera att klassningen baseras på en enda provtagning, och värdena kan varierar mellan säsong och år, och även på olika platser beroende på påverkan. Upprepande provtagning bör säkra resultat.
|
|
| 5. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalger i Norrbotten 2012 (regional miljöövervakning)
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Norrbottens län indikerar hög till god ekologisk status. Två lokaler var mycket näringsfattiga (Rokån och Blåmissusjöns utlopp). Kiselalgsfloran visade inte på någon förorening. Den relativt höga andelen av deformerade skal i Rosån 2012 indikerade dock någon form av störning, oklart vilken. Rokån klassificerades enligt kiselalgssamhället som den suraste lokalen av alla som ingick i undersökningen. Även Blåmissusjön utlopssbäcken, Sangisälven, Rosån och Persöfjärden klassades som sura eller på gränsen till sura. Det borde undersökas ifall dessa lokaler är naturligt sura eller försurade.
|
|
| 6. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2012
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Rååns avrinningsområde indikerar höga närsaltshalter, en påverkan från lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P40 och särskild P50 samt en saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen på höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi, som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Alla lokaler hade sämre ekologisk status än god och en lokal hade till och med otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH på alla lokaler är högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1 %, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det handlar om här.
|
|
| 7. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattningsvis indikerar kiselalgsfloran en hög närsalthalt på samtliga lokaler, en påverkan av lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P10, P25, P40 och särskilt P50 samt en möjlig saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen av höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Fyra lokaler hamnade 2013 i god ekologisk status, tre av dem var dock på gränsen till måttlig status. De resterande lokalerna hade sämre ekologisk status än god, P50 hade t.o.m. otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH i alla lokaler ligger högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1%, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det kan handla om här.
|
|
| 8. |
- Kahlert, Maria, et al.
(author)
-
Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Dalälvens avrinningsområde indikerar att tolv av de 16 undersökta lokalerna har hög ekologisk status år 2012. Lokalerna är näringsfattiga och fritt från lättnedbrytbara organiska föroreningar. Fyra lokaler (Ljusterån, Långshytteån, Broån, Årängsån) hamnade i god eller måttligt status. Ljusterån och Långshytteån är troligtvis påverkade av ganska höga närsaltshalter, Ljusterån troligtvis också av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Broån var påverkat av en sjö uppströms. Andelen deformerade skal var över gränsvärdet 1% för Årängsån vilket kan tyda på en miljögiftspåverkan. Kiselalgsfloran visar att pH-värdena är mycket olika mellan lokaler, vissa har t.o.m. alkaliskt vatten, andra ner till mycket surt vatten. Till exempel har Blålägan troligtvis mycket surt vatten vilket kan förklara att andelen deformerade skal var nära gränsvärdet 1 % och att både taxaantal och diversiteten var mycket låga. Troligtvis kan platsen vara påverkat av höga eller mycket höga halter av tungmetaller.
|
|
| 9. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Vänern - Växtplankton
- 2011
-
In: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 35-38
-
Other publication (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2012
-
In: Vänern – årsskrift 2012. ; :73, s. 40-43
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2013
-
In: Vänern - Årsskrift 2013. ; :77, s. 32-35
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 12. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2014
-
In: Vänern Årsskrift 2014. ; :84, s. 40-43
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Sonesten, Lars, et al.
(author)
-
Kolbäcksån - Recipientkontroll 2010
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammantaget visar undersökningarna 2010 på jämförelsevis normala förhållanden i de undersökta sjöarna och vattendragen inom Kolbäcksåns vattensystem. Detta gäller såväl den vattenkemiska sammansätttningen som sammansättningen och biovolymerna/biomassorna av växtplankton och bottenfaunan i sjöarna. Däremot var transporten av såväl näringsämnen som olika metaller överlag lägre än normalt i stora delar av vattensystemet. Detta beror till stor del på lågavattenflöden under årets andra hälft. Vattensystemet är i stora delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metallerna framförallt kommer från gruv- och industrirelaterade verksamheter, bl a tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsupplag.
|
|
| 15. |
- Sonesten, Lars, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2010
-
In: Vänern – Årsskrift 2010. ; :57, s. 27-30
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
