| 1. |
- Dahm, Christina C., et al.
(författare)
-
Fatty acid patterns and risk of prostate cancer in a case-control study nested within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2012
-
Ingår i: American Journal of Clinical Nutrition. - : Elsevier BV. - 0002-9165 .- 1938-3207. ; 96:6, s. 1354-1361
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Fatty acids in blood may be related to the risk of prostate cancer, but epidemiologic evidence is inconsistent. Blood fatty acids are correlated through shared food sources and common endogenous desaturation and elongation pathways. Studies of individual fatty acids cannot take this into account, but pattern analysis can. Treelet transform (TT) is a novel method that uses data correlation structures to derive sparse factors that explain variation. Objective: The objective was to gain further insight in the association between plasma fatty acids and risk of prostate cancer by applying TT to take data correlations into account. Design: We reanalyzed previously published data from a case-control study of prostate cancer nested within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. TT was used to derive factors explaining the variation in 26 plasma phospholipid fatty acids of 962 incident prostate cancer cases matched to 1061 controls. Multiple imputation was used to deal with missing data in covariates. ORs of prostate cancer according to factor scores were determined by using multivariable conditional logistic regression. Results: Four simple factors explained 38% of the variation in plasma fatty acids. A high score on a factor reflecting a long-chain n-3 PUFA pattern was associated with greater risk of prostate cancer (OR for highest compared with lowest quintile: 1.36; 95% CI: 0.99, 1.86; P-trend = 0.041). Conclusion: Pattern analyses using TT groupings of correlated fatty acids indicate that intake or metabolism of long-chain n-3 PUFAs may be relevant to prostate cancer etiology. Am J Clin Nutr 2012;96:1354-61.
|
|
| 2. |
- Fallbjörk, Ulrika, 1967-, et al.
(författare)
-
Aspects of body image after mastectomy due to breast cancer : a two-year follow up study
- 2013
-
Ingår i: European Journal of Oncology Nursing. - : Elsevier. - 1462-3889 .- 1532-2122. ; 17:3, s. 340-345
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This 2-year follow-up study explores aspects of body image after mastectomy due to breast cancer.Materials and Methods: This population-based study included 76 women living in northern Sweden who, during November 2006 to October 2007, underwent mastectomy due to breast cancer. The women completed a questionnaire entitled “Life After Mastectomy (LAM)” 10 months after the mastectomy and again 2 years later. We used SPSS version 18.0 for data processing and analysis.Results:The findings indicate that few significant changes in body image had taken place during the 2-year interval between the first and second completion of the questionnaire. An exception was a significant decrease in feelings of sexual attractiveness and comfort during sexual intimacy. At follow-up, 21% of the women had undergone breast reconstruction (BR). They were significantly younger than the women who had not had BR (53 v. 63 years). Besides being younger, no other significant differences could be found between those women who had undergone BR and those who had not. The fact that the decrease in sexual attractiveness and feelings of comfort during sexual intimacy also applied to the subgroup of women who had had BR may therefore be surprising. A better understanding of issues related to breast cancer treatment and sexual function is vital.Conclusion: It is important for health care professionals to be aware of problems related to sexual intimacy and to be prepared not just to provide information about these, but also to reflect on expectations v. reality together with the women.
|
|
| 3. |
- Fallbjörk, Ulrika, 1967-, et al.
(författare)
-
Differences between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy due to breast cancer
- 2010
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : Taylor & Francis. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 49:2, s. 174-179
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: This study compares potential differences between women with breast cancer who after mastectomy had undergone breast reconstruction with those who had not. Material and methods: All women (N=149) in the northern medical region of Sweden who had undergone mastectomy in 2003 received a self-reported questionnaire entitled “Life After Mastectomy (LAM)” that included standardized measures of sociodemographic, decision-making process, breast reconstruction (BR) yes or no, sexuality, and body image. SPSS was used for data processing. Results: In total 85% of the women returned the questionnaire and of these 25% had undergone BR. In accordance with previous studies, we found that the mean age of the women in the BR group was significantly lower (52 vs. 64 years), they had a higher education, and a higher proportion were employed, influenced by the physician's opinion regarding BR, sexually active, and rated a negative impact concerning the factors attractiveness and body disclosure. A multiple regression analysis, however, showed that the choice to undergo breast reconstruction or not was only independently associated with age, feeling of attractiveness and sexual interest. Discussion: Age explained most differences found between the two groups. When researchers try to identify what differentiates the groups of women who undergo reconstruction between those who do not undergo reconstruction after mastectomy, it is thus necessary to take into consideration that the meanings of mastectomy, body image, attractiveness and similar variables may vary due to the phase of a woman's life. In conclusion, considering the impact of age is of paramount importance in future studies for our understanding of women's experiences.
|
|
| 4. |
- Fallbjörk, Ulrika, 1967-, et al.
(författare)
-
From "no big deal" to "losing oneself" : different meanings of mastectomy
- 2012
-
Ingår i: Cancer Nursing. - Philadelphia : Lippincott Williams & Wilkins. - 0162-220X .- 1538-9804. ; 35:5, s. E41-E48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Because of early detection and advanced treatment options, more women with breast cancer survive after mastectomy and thus have to face the choice of living with or without a reconstructed breast for many years to come. Objective: This article investigates these women’s narratives about the impact of mastectomy on their lives, as well as their reflections on breast reconstruction.Methods: Fifteen women were strategically chosen from a previous population-based study on mastectomy. They were contacted for further exploration in thematic narrative-inspired interviews 4.5 years after mastectomy.Results: Three types of storylines were identified. In the first storyline, the mastectomy was described as ‘‘no big deal’’; losing a breast did not disturb the women’s view of themselves as women, and breast reconstruction was not even worth consideration. In the second storyline, the women described the mastectomy as shattering their identity. Losing a breast implied losing oneself as a sexual being, a woman, and a person. The third storyline fell in between the other two; the sense of femininity was wounded, but not to the extent that they felt lost as women.Conclusion: Our findings suggest that the experience of mastectomy due to breast cancer is very much individual and contextual. Losing a breast may be of minor or major importance.Implications for Practice: Healthcare practitioners should be attentive to how the women themselves experience the personal meaning of losing a breast and guard against vague preconceptions based on the breast-sexuality-femininity discourse and its connection to what the patient needs.
|
|
| 5. |
- Fallbjörk, Ulrika, 1967-
(författare)
-
I spåren av bröstcancer : att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste formen av kvinnlig cancer och utgör nära en tredjedel av kvinnlig cancer. I behandlingen av bröstcancer har kirurgi en betydande roll. Nära hälften av kvinnorna genomgår mastektomi, men det finns en stor variation inom landet. Att förlora ett bröst efter mastektomi har såväl en kroppslig som psykologisk innebörd. Avhandlingen omfattar fyra delstudier som beskriver detta på olika sätt.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera betydelsen av att förlora ett bröst på grund av cancersjukdom samt motiv och beslutsprocess i ställningstagande till att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst.Metod: Avhandlingen baseras på två populationer av kvinnor boende i norra Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer: de kvinnor som genomgått mastektomi under 2003 (delstudie I–III) samt de kvinnor som genomgått mastektomi mellan oktober 2006 och september 2007 (delstudie IV). Dessa kvinnor identifierades via det regionala cancerregistret, onkologiskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. Statistiska analyser genomfördes i delstudie I och IV och tematisk narrativ analys har tillämpats i delstudie II och III.Resultat: Delstudie I: År 2007 skickades ett nykonstruerat självskattningsformulär ”Life After Mastectomy” (LAM) ut till 149 kvinnor varav 85% (n=126) besvarades. Av dessa kvinnor hade 25% genomgått bröstrekonstruktion. Resultaten av en multipel regressionsanalys visade att bröstrekonstruktion var signifikant relaterat till lägre ålder, känsla av att vara attraktiv och sexuellt intresse. För att få en djupare och mer nyanserad förståelse kring innebörder av att förlora ett bröst efter mastektomi och motiv till att avstå från eller genomgå bröstrekonstruktion gjordes ett strategiskt urval av 15 kvinnor från delstudie I som deltog i en forskningsintervju(delstudie II). I den tematiska narrativa analysen identifierades tre typberättelser. I den första typberättelsen beskrevs mastektomin som ”no big deal” och att genomgå en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. I den andra typberättelsen beskrevs mastektomin som ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett sätt att återställa sig som person, kvinna och sexuell varelse. Den tredje typberättelsen intog en position mellan ”no big deal” och ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett välkommet erbjudande vilket gjorde det enklare att se och känna sig som kvinna. I delstudie III undersöktes sex kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstruktion. Samtliga kvinnor var oförberedda på den krävande procedur som de genomgick. De beskrev processen som svår och smärtsam med upprepade operationer och en oväntat lång konvalescenstid. Även om kvinnorna var oförberedda på hur tufft det skulle komma att bli både fysiskt och emotionellt beskrevs bröstrekonstruktionen som betydelsefull för dem. Delstudie IV: I denna uppföljningsstudie inkluderades kvinnorna 10 månader efter mastektomin då självskattningsformuläret LAM skickades ut. Datainsamlingen med samma formulär upprepades två år senare (tre år efter mastektomin). Kvinnornas (n=76) känsla av attraktivitet och kvinnlighet hade inte förändrats mellan de två mättillfällena, med undantag för vissa aspekter av sexualitet som hade försämrats. Vid uppföljningen hade 21% av kvinnorna genomgått bröstrekonstruktion och dessa kvinnor var yngre. I övrigt kundeinga signifikanta skillnader ses mellan de kvinnor som genomgått respektiveej genomgått bröstrekonstruktion.Slutsats: Denna avhandling ger en inblick i betydelsen av att förlora ett bröst efter mastektomi. Att förlora ett bröst efter mastektomi kan vara av mindre eller större betydelse. För de kvinnor som upplevde bröstförlusten som en förlust av sig själva, kom en bröstrekonstruktion att betraktas som en livsnödvändighet (delstudie II). De flesta av kvinnorna 75% i delstudie I och 79% i delstudie IV genomgick inte någon bröstrekonstruktion. De kvinnor som genomgick rekonstruktiv kirurgi beskrev proceduren som svår fysiskt och emotionellt, men trots detta sågs den som viktig för dem (delstudie III). Vid uppföljningen i delstudie IV, var kvinnornas upplevelse av attraktivitet och kvinnlighet oförändrade, men upplevelsen av att känna sig bekväm vid sexuell intimitet utvecklades negativt. Detta var oberoende av om kvinnan genomgått bröstrekonstruktion eller inte, vilket kan ses som överraskande. Det är viktigt att som sjukvårdpersonal uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst för att inte låta sig styras av vaga schabloner kring relationen bröst–sexualitet–kvinnlighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Anita, 1960-
(författare)
-
Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer : attityder, processer, innebörder
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer.Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser.Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritetSlutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre.
|
|
| 8. |
- Näppä, Ulla, 1960-, et al.
(författare)
-
Challenging situations when administering palliative chemotherapy : a nursing perspective
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Oncology Nursing. - : Elsevier. - 1462-3889 .- 1532-2122. ; 18:6, s. 591-597
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Palliative chemotherapy treatments (PCT) are becoming more common for patients with incurable cancer; a basic challenge is to optimize tumour response while minimizing side-effects and harm. As registered nurses most often administer PCT, they are most likely to be confronted with difficult situations during PCT administration. This study explores challenging situations experienced by nurses when administering PCT to patients with incurable cancer.Methods: Registered nurses experienced in administering PCT were asked in interviews to recall PCT situations they found challenging. Inspired by the narrative tradition, stories were elicited and analysed using a structural and thematic narrative analysis.Results: A total of twenty-eight stories were narrated by seventeen nurses. Twenty of these were dilemmas that could be sorted into three storylines containing one to three dilemmatic situations each. The six dilemmatic situations broadly related to three interwoven areas: the uncertainty of the outcome when giving potent drugs to vulnerable patients; the difficulty of resisting giving PCT to patients who want it; and insufficient communication between nurses and physician.Conclusion: Nurses who administer PCT are engaged in a complex task that can give rise to a number of dilemmatic situations. The findings may be interpreted as meaning that at least some situations might be preventable if the knowledge and insight of all team members – nurses, physicians, patients, and relatives – are jointly communicated and taken into account when deciding whether or not to give PCT. Forming palliative care teams early in the PCT trajectory, could be beneficial for staff and patients.
|
|
| 9. |
- Näppä, Ulla, 1960-
(författare)
-
Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background When cure is no longer possible, medical care should aim for a transition to palliative care regardless of disease. Patients with incurable cancer are often treated with palliative chemotherapy (PCT), starting with the intent to prolong life and increase quality of life. Eventually, in the late stages of the disease, the patient reaches a transition phase when further PCT neither prolongs life nor adds any predominantly positive effects.Aim of the thesisStudy I: To analyse the proportion of patients with incurable cancer who received palliative chemotherapy during the last month of life, and to identify their discriminative characteristics.Study II: To develop a questionnaire assessing performance status in palliative chemotherapy, and to test its psychometric properties.Study III: To explore challenging situations experienced by registered nurses when administering palliative chemotherapy to patients with incurable cancer.Study IV: To investigate whether routine use of the Performance Status in Palliative Chemotherapy (PSPC) questionnaire in PCT would affect the proportion of patients receiving PCT during the last month of life, hospital admissions, notifications of performance status, documented decisions of ceasing PCT in the medical records, and/or place of death. A secondary aim was to gather registered nurses’ experiences of PSPC in clinical use.Methods In Studies I and IV, information from the medical records of deceased patients with epithelial cancers was used in descriptive analyses of the proportions of patients receiving PCT in counties in northernmost Sweden. A quantitative design was chosen, using non-parametric statistical methods. In Study II, a brief patient-completed questionnaire assessing performance status was developed and psychometrically tested. In Study III, data from research interviews with registered nurses were analysed qualitatively with a narrative thematic approach.Results Studies I and IV showed that about 25% of patients receiving PCT were treated during the last month of life. This group of patients had more hospital admissions, were less likely to die at home, and had fewer instances of documentation of the decision to cease PCT. The questionnaire developed in Study II was shown to have acceptable psychometric qualities such as reliability, validity, and sensitivity to detect deterioration in performance status. Study IV showed that the questionnaire gave nurses valuable information about patients’ performance status. The results also showed that 97% of nurses and 48% of physicians documented their patients’ performance status in the medical records. Study III demonstrated that when nurses administered PCT they considered futile, they could experience dilemmas created by the unforeseeable outcomes of PCT or stemming from insufficient communication between nurses, patients, next-of-kin, and physicians.Conclusions Administration of PCT can create dilemmatic situations for both the patient and medical staff when approaching end-of-life. This is underlined by the finding that some 25% of treated patients received their last round of PCT as late as during the last month of life. The decisions to cease PCT were less likely to be documented for patients who had received PCT within a month before death. Nurses described situations where they felt they were in the middle of the decision-making process regarding whether or not to continue PCT. They found the treatments were given on the authority of someone else; the physician’s recommendation or the patient’s and/or relatives’ request.The unpredictability of PCT was a continuous theme in the work described in this thesis, emphasizing the necessity of individually assessing every patient before PCT in order to minimize the risk of futile treatments. The attempt to develop a reliable and valid questionnaire for systematic assessment of performance status has increased future possibilities to monitor this parameter in PCT when approaching end-of-life. The questionnaire developed as part of this thesis has provided nurses with increased knowledge of patients’ performance status. If routinely used, it may help decrease the proportion of patients receiving PCT during the last month of life, though this remains to be rigorously proven. Further research efforts are needed to progress in the task of optimizing rather than maximizing the use of PCT when approaching end-of-life.
|
|
| 10. |
|
|
