SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Romson Åsa) "

Sökning: WFRF:(Romson Åsa)

  • Resultat 1-50 av 54
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bahr, Jenny von, et al. (författare)
  • Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.
  •  
2.
  • Bjerkesjö, Peter, et al. (författare)
  • Styrmedel för minskad klimatpåverkan från plast
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Plast står för större delen av de fossila utsläppen från Sveriges avfallsförbränning, som idag ger stora utsläppav koldioxid. Om Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver förbränningen av fossil plast minska samtidigtsom materialåtervinningen av plast behöver öka.Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning avmöjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastensvärdekedja. I denna rapport analyseras klimatavgift, klimatskatt eller moms på fossilbaserade produkter, klimattullar på fossilbaserade plaster och plastprodukter samt avgift eller skatt på fossil plastråvara och plastprodukter. Rapporten innehåller en djupare analys av skatt på fossilplastråvara och plastprodukter.
  •  
3.
  • Anderson, Sara, et al. (författare)
  • Internationell omvärlds- och nulägesanalys för godstransporter
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Trafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp den nationella godstransportstrategins genomförande och att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag åt Trafikanalys genomfört en nuläges- och omvärldsanalys samt tagit fram förslag på indikatorer som ett led i utvärderingen av godstransportstrategin. Syftet är att belysa utvecklingen i Sverige genom internationella jämförelser, med fokus på EU-länder, länder i Sveriges närhet och länder som Sverige har ett stort utbyte med.
  •  
4.
  • Bahr, Jenny von, et al. (författare)
  • Materialåtervinningscertifikat för plast
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kan ett certifikatsystem för återvunnen plast öka efterfrågan och bidra till ökad plaståtervinning i Sverige? I en förstudie finansierad av RE:Source har IVL och Chalmers Industriteknik undersökt legala förutsättningar och effekter för aktörer i värdekedjan om ett system liknande det för gröna elcertifikat skulle införas för plast. Förhoppningen är att erfarenheterna kan ligga till grund för vidare utredning av styrmedlet, exempelvis i en statlig offentlig utredning.
  •  
5.
  •  
6.
  • Boberg, Nils, et al. (författare)
  • Development of Combined Nomenclature codes within plastics area
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In order to be able to classify products and materials that you want to map or affect using policy instruments, they need to be clearly defined. The Combined Nomenclature (CN) is used by companies in all EU Member States to declare products for import and export. The CN code has an eight-digit level of detail and is based on the Harmonized System (HS) which is designed by the World Customs Organization (WCO) and used to describe trade statistics in several countries within and outside Europe.The purpose of this project was to create a desired structure, where the mapping of plastic products becomes as simple and clear as possible and then identify which CN codes need to be improved to give authorities and other actors a better opportunity to continuously map plastic flows and see changes over time. Lastly, the project would produce suggested changes and include these with relevant Nordic and European parties before submitting them to the HS-Committee in order to enable better mapping of plastic products in Sweden and the EU. The process of changing CN codes has been documented in a separate memorandum to preserve knowledge and experience for future proposed changes.The project resulted in six types of suggested changes that affect Flexible Intermediate Bulk Container (FIBC), insulation, seals, moldings, and roofing sheets for building and construction, tubes, pipes, and hoses for various usages, products made of expanded polystyrene (EPS) and extruded polystyrene foam (XPS), equipment for sports, physical exercise, and leisure, and lastly Single-Use plastics. The changes have been developed together with Statistics Sweden, the Swedish Customs and the Swedish Environmental Protection Agency and are designed to distinguish products made of plastic prioritized by the project. The proposals are ready to be sent to the HS Committee for deliberation.
  •  
7.
  • Fridell, Erik, et al. (författare)
  • Studie på sjöfartsområdet : Styrmedel och scenarier för sjöfartens omställning
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sjöfarten står inför en stor omställning mot fossilfri drift av fartygen. Denna rapport beskriver styrmedel, tekniska frågor, hinder och scenarier för framtiden relaterat till denna utveckling. Inom IMO (International Maritime Organization) finns mål uppsatta för en minskning av utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, styrmedel för kortsiktiga åtgärder finns på plats, främst avseende energieffektivisering, och mer långsiktiga ”market based measures” diskuteras. Inom EU finns ett antal förslag som när de implementeras kommer att få stor inverkan på sjöfarten och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns bland annat miljödifferentierade farledsavgifter och ecobonus, men ytterligare kraftfulla styrmedel krävs för att nå de mål om minskning av växthusgasutsläpp som satts upp.Det finns ett stort antal möjliga framtida hållbara marina bränslen som diskuteras t.ex. ammoniak, metan, metanol, vätgas och syntetisk diesel. I tillägg fortgår utvecklingen med ökad användning av eldrift.Ett antal scenarier presenteras i rapporten för utvecklingen av bränslemix och utsläpp av växthusgaser för svensk sjöfart, med syftet att analysera olika tänkbara styrmedel. Resultaten visar att el- och gasdrift kan bidra till att minska ökningen av emissioner av växthusgaser, men att ytterligare åtgärder behövs för att åstadkomma en sänkning av emissionerna. I ett scenario analyseras effekterna av de styrmedel som föreslås inom EU:s ”Fit for 55”.Det finns ett antal hinder som kan försena en utveckling mot ökad hållbarhet inom svensk sjöfart, både för eldrift och förnybara bränslen. Vidare diskuteras styrmedel som kan införas på nationell nivå. Här analyseras styrmedel för ökad användning av el, om en reduktionsplikt kan införas även för marina bränslen, en potentiell CO2-fond, investeringsstöd till ny teknik och bränsleinfrastruktur, klimatkrav på statens flotta, breddad ekobonus samt en vidareutveckling av miljödifferentierade farledsavgifter.
  •  
8.
  • Gråd, Erik, et al. (författare)
  • Sammanställning och analys av styrmedel för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten har en kartläggning över den lagstiftning som berör plastförpackningar idag gjorts samt en analys av vilka hinder som föreligger för önskad utveckling och till sist rekommendationer för effektivare styrmedel. Förslag på förändringar av befintliga styrmedel har tagits fram, med syfte att bättre uppfylla målen inom Naturvårdsverkets plastarbete, återvinningsmål i förpackningsförordningen och etappmål för återanvändbara förpackningar. Som utgångspunkt för den gemensamma problembilden har fyra problem diskuterats och förankrats med Naturvårdsverket:• bristande utsortering/insamling av återvinningsbara förpackningar, • för stor andel plastförpackningar går till energiåtervinning, • för liten andel återanvändbara förpackningar samt • för mycket plastförpackningar på marknaden. Att det är för mycket plastförpackningar på marknaden kan bland annat skyllas att det saknas effektiva styrmedel riktade mot de tidiga faserna i livscykeln för plastförpackningar, inte minst design av plastförpackningar. Dessutom är det hög omsättningstakt på marknaden. Rörande materialåtervinning av plastförpackningar finns det tydliga nationella mål och mål på EU-nivå, men otillräcklig infrastruktur för materialåtervinning, vilket gör att insamling och utsortering i olika fraktioner brister. Detta styr istället flödet mot energiåtervinning. I de nyligen beslutade etappmålen kring återanvändbara förpackningar så ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030 för de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången. Det finns idag ingen tydlig incitamentsstruktur och kunskap hos den aktör där förpackningsavfallet uppstår. Dessutom är det en utmaning med friåkare, där producenter av förpackningar inte finns med i insamlingssystemet som tillhandahålls och därmed inte uppfyller producentansvaret. Vad gäller materialåtervinning har plast generell en låg materialåtervinningsgrad – endast 9 procent av all plast uppskattas materialåtervinnas. För plastförpackningar är det svårt att beräkna materialåtervinningsgrad men baserat på bland annat kartläggningar och rapporteringar till EU finns uppgifter om att 30-45 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden materialåtervinns. Problemet är att design för återvinning inte tas med i tillräcklig stor utsträckning då förpackningarna utformas utifrån unika förutsättningar för att skydda varan. Dessutom är nytillverkad plast ofta billigt. Sammanställningen från kartläggningen visar på att det finns tydliga utmaningar att nå de framtida målen för materialåtervinning av plastförpackningar; 55 procent till 2025. I Sveriges största återvinningsanläggning så uppskattas materialåtervinningsgraden vara 10–20procent. Flera av utmaningarna går genom hela värdekedjan och de olika aktörerna behöver arbeta gemensamt om Sverige ska kunna uppnå de uppsatta målen.Studien visar även på tydliga utmaningar och brister vad gäller att uppnå ambitionerna i linje med avfallshierarkin och för att uppnå en cirkulär ekonomi. Kartläggningen har kunnat konstatera flera marknadsmisslyckanden som förhindrar en övergång till en cirkulär ekonomi. Det saknas incitament eller information för produktdesign som möjliggör återvinning eller återanvändning, för att använda återvunnet eller återanvända produkter eller material i tillverkningsprocesser, för att köpa produkter som är mer återvinningsbara eller återanvändbara samt för att ta hänsyn till externa effekter av att bortskaffa en uttjänt produkt. Dessa fyra typer av marknadsmisslyckanden ligger som grund för att motivera de styrmedel som föreslås för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vidare har de EU-direktiv och nationella styrmedel som berör förpackningar kartlagts. Det finns både styrmedel som är juridiskt bindande och tillämpas enligt lag och även styrmedel av frivillig karaktär. På EU nivå är det EU:s Avfallsdirektiv, Förpackningsdirektivet och Engångsplastdirektivet som är styrande. För nationella styrmedel är producentansvaret det centrala styrmedlet för plastförpackningar och styrs genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Producentansvarssystem utgör det centrala styrmedlet för cirkularitet på förpackningsområdet. Syftet med producentansvaret är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återanvända eller materialåtervinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Baserat på kartläggningen över befintlig lagstiftning och marknadsmisslyckanden utifrån måluppfyllelserna, har åtta styrmedelsförslag tagits fram. Förslagen består dels av en anpassning av befintliga styrmedel, dels av nya kompletterande styrmedel. Förslagen riktas mot de fyra hinder som identifierades i början av utredningen. Det förväntas inte att ett styrmedel ensamt kan lösa ett hinder, men förslagen kan sammantaget på olika sätt bidra till att lösa de problem som identifierats. Av de åtta förslagen har sedan fem valts ut som bäst lämpade för att nå måluppfyllelserna:• Stödja utvecklingen av fler frivilliga pant- och retursystem• Ändring av avgiftsramverk för producentansvaret • Tydligare information och branschdialog (inom producentansvaret)• Ökad tillsyn inom producentansvaret • Andel återvunnen plast i plastförpackningarVarje förslag har analyserats utifrån syfte, incitamentsstruktur och genomförbarhet, vilken effekt de förväntas ha på måluppfyllelserna samt vilka aktörer som kan förväntas beröras av ändringen och om det innebär någon kostnad. Dessa styrmedel har en begränsad påverkan isolerat, men kombinerat kan de förväntas ge ökad effekt. Exempelvis informationsbaserade styrmedel kan ha begränsad effekt isolerat, men kan spela en viktig roll i att öka förutsättningarna för att andra styrmedel, såsom producentansvaret, ska lyckas. Till exempel föreslås att en kombination av finansiella incitament tillsammans med ökad information om ansvar kring producentansvaret samt förbättrad tillsyn, skulle kunna ta ett bättre helhetsgrepp om problemen och bättre uppfylla målen.
  •  
9.
  • Hammar, Maria, et al. (författare)
  • Ekonomiskt stöd för omställning genom utbyte av fossil jungfrulig plast : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Som ett led i att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, måste den fossila plasten bytas ut mot material med lägre klimatpåverkan samtidigt som materialåtervinningen måste öka. Det är flera utmaningar på vägen dit som måste lösas, bland annat att få upp efterfrågan på återvunnen och biobaserad råvara. Plastproduktionen har ökat ända sedan 1960-talet och förväntas fördubblas bara inom de närmsta 20 åren. Det är därmed ett väl utbrett och använt material som gör det utmanande att ersätta med nya. Men en omställning har påbörjats där privata aktörer tagit egna initiativ för att främja biobaserad eller återvunnen plast. För att stimulera små och medelstora företag att öka takten i omställningen från jungfrulig fossil plast behövs både stöd till företagen men även till hela branschen.Ett flertal intervjuer har genomförts med aktörer inom plastbranschen, såsom dagligvaruhandel, möbelindustrin och fordonsindustrin, som ger en aktuell bild över Sveriges plastanvändning och hantering. Från intervjuerna framkom det att; sortering, bearbetning och förädling idag saknas i Sverige, lagstiftningen ligger efter och utgör därmed ett hinder för företagen, biobaserad och återvunnen plast uppnår ännu inte likvärdig kvalitet som jungfrulig plast samtidigt som ett av de stora problemen fortfarande är att jungfrulig plast utgör det billigaste alternativet.Det krävs dels stöd i form av pengar dels informations- och kunskapshöjande åtgärder. Utifrån exemplen i rapporten kan konstateras att det behövs stora stöd över lång tid för att åstadkomma en omställning samtidigt som det är viktigt med kontinuitet och långsiktighet för att marknaden ska ha tillit. Utifrån intervjuerna framkom att behoven på marknaden idag är;fler anläggningar för återvinning,ökad efterfrågan på återvunnet materialstöd till produktutveckling,ökad tillgång till återvunnen och biobaserad råvara samtspårbarhet för materialet.För att överkomma dessa marknadsbrister som identifierats i uppdraget föreslås det att det krävs investeringar i såväl nya som befintliga företag som kan ta emot många olika typer av plaster och materialåtervinna dessa så att en återvinningsindustri byggs upp i Sverige.Rapporten går igenom olika case för att analysera kostnaderna för investeringar i produktionen av återvunnen plast samt potentialen av klimatnyttan. Resultaten gällande klimat visar att klimatpåverkan för produktion av återvunnen plast påverkas av mängden rejekt från processen och därför beräknas tre olika scenarier.Klimatpåverkan från tillverkningen av 53 000 ton fossil jungfrulig plast är 254 400 ton CO2-ekv. medan klimatpåverkan från motsvarande 53 000 ton återvunnen plast där utbytet är 50 procent sortering och 70 procent tvätt är 189 750 ton CO2-ekv.,klimatpåverkan från återvunnen plast där utbytet är 70 procent sortering och 90 procent tvätt är 63 110 ton CO2-ekv. ochtill sist visar resultaten att klimatpåverkan från högsta andelen återvunnen plast där utbytet är 90 procent sortering och 90 procent tvätt är 27 976 ton CO2-ekv.Alla tre scenarier för tillverkning av återvunnen plast har lägre klimatpåverkan än den totala klimatpåverkan från jungfrulig plast. Resultatet bygger på att det producerade återvunna plastgranulatet kan ersätta jungfruligt granulat med 100 procent och därmed uppnår samma kvalitet som jungfruligt plastgranluat.En typ av investering som identifierats som en potentiellt viktig åtgärd är i utrustning och maskiner för tvättning och malning för återvinning. En sådan investering i en större anläggning bedöms kosta minst 20 MSEK och en mindre anläggning bedöms kosta minst 350 000 SEK.Styrmedel för att främja dessa typer av investeringar som kan bidra till en omställning kan gynna både teknikutvecklingen såväl som vara marknadsdrivande. Exempel på marknadsdrivande styrmedel är skatt på plast eller plastprodukter med möjlighet för avdrag för återvunnen och biobaserad råvara, system med kvotplikt för återvunnen råvara i kombination med återvinningscertifikat för att säkerställa efterfrågan på marknaden samt offentlig upphandling med krav på eller mervärdeskriterier för andel återvunnen råvara. Exempel på systemövergripande styrmedel är stöd till kompetenshöjande åtgärder i industrin, skapa incitament för och anta en koordineringsroll kopplat till etablerandet av starkare aktörsnätverk kring teknologier, utveckla och implementera standarder som stödjer utvecklingen samt utforma visioner, mål och färdplaner baserat på ny teknologi.De förändringar av Klimatklivet som vi föreslår som prioriterade för Naturvårdsverket att gå vidare med, bedömer vi ger goda förutsättningar för branschen att ställa om från användning av fossil jungfrulig plast i små och medelstora företag. Förändringarna är sammanfattningsvis 1) ökad information om möjlighet att söka stöd till företag inom plast- och återvinningsindustrin; 2) överväg förändringar i gällande förordning som tydliggör att cirkulär ekonomi och effektiv materialanvändning ges prioritet vid likvärdig klimatnytta; 3) se över tolkningen av artikel 47 som vi menar inte utesluter stöd till investeringar som leder till en miljömässigt bättre eller effektivare återvinning jämfört med den bästa konventionella återvinningsprocessen som skulle kunna byggas utan stöd; 4) om möjlig förstärkning av budgeten inom Klimatklivet. De investeringar vi ser ett behov av ger också enligt beräkningar en låg kostnad per kg minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter i jämförelse med andra åtgärder inom Klimatklivet. Vi bedömer också att stödet kan stärka en uppbyggnad av inhemsk produktion av återvunnen råvara som kan förbättra spårbarhet och därigenom stärka möjligheten till högre andel återvunnen råvara i produkter inom den svenska plastindustrin.Ett effektivt kunskapsstöd till företagen skulle kunna ges via den Nationella Plastsamordningen. Här föreslås även en möjlig uppbyggnad av en miljödatabas som kan fungera som en erfarenhetsbank där företagen kan ta del av erfarenheter från olika material och blandningar för att snabbare bygga upp kompetens.Kartläggningen har dessutom visat att det finns potential att bygga upp en svensk marknad för främst återvunnet material, då detta inte finns idag utan all råvara importeras. Det finns en stor potential för offentlig sektor inom upphandlingar att främja icke fossil jungfrulig plast. Ett stort arbete pågår hos Upphandlingsmyndigheten med guider för krav för att kunna driva marknaden.Utredningen menar avslutningsvis att plastindustrin generellt sett är duktiga på intern återvinning, så inom detta område finns ytterligare potential till att öka utbytet och kunskapen om andras produkter och material som kan bidra till att öka den egna andelen i sin produktion. Till sist nämns branschmål och plastpakter som effektiva medel till att stimulera branschen och främja att fler aktivt arbetar med omställningen.
  •  
10.
  • Hassler, John, et al. (författare)
  • SNS Economic Policy Council Report 2020 : Swedish Policy for Global Climate
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Climate policy is a complex area that requires input from many different perspectives. The sns Economic Policy Council 2020 comprises nine researchers from a range of disciplines, with different backgrounds and with varied opinions on the debate surrounding climate policy. They analyse Swedish climate policy in a global context, describing the causes and consequences of climate change and focusing on how policy can achieve the desired reductions in carbon emissions. The report also provides answers to questions that are frequently discussed in the Swedish debate, such as the effectiveness of climate aid and whether Sweden should generate a larger surplus of fossil-free electricity for export.
  •  
11.
  • Hassler, John, et al. (författare)
  • Svensk politik för globalt klimat
  • 2020
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Nio forskare från olika discipliner ingår i SNS Konjunkturråd 2020. Forskarna har bred bakgrund inom nationalekonomi, juridik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. Tillsammans har de skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat, där de fokuserar på hur politiken ska utformas för att bromsa och till slut stoppa klimatförändringarna. Några av deras viktigaste förslag och rekommendationer: Låt kolet stanna i marken. Det är kolet, inte konventionell olja, som är det centrala hotet mot klimatet. Om klimatförändringarna ska hejdas måste Kina bli av med sitt kolberoende. Indien och Afrika kan inte heller följa Kinas kolkraftsbaserade utvecklingsstrategi. Merparten av världens kolreserver måste stanna i marken.Inför globalt minimipris på koldioxidutsläpp och slopa fossilsubventioner. Det är två nödvändiga ingredienser i klimatpolitiken som måste diskuteras på FN:s nästa stora klimatkonferens COP26 i Glasgow.Gröna subventioner räcker inte för att minska utsläppen. Billig grön energi leder till ökad användning av sådan men inte automatiskt till att fossila bränslen utkonkurreras.Bidra till rätt global inriktning. Den svenska klimatpolitiken bör ha som överordnat mål att minska de globala utsläppen.Bidra finansiellt till andra länders omställning. Klokt och välavvägt klimatbistånd är både möjligt och önskvärt. Inom ramen för EU:s klimatpolitik finns fungerande sätt att finansera mindre rika medlemsländers utsläppsminskningar. Men eftersom även Sverige måste bli klimatneutralt bör ett ökat klimatbistånd inte minska de svenska klimatambitionerna.Klimatklubbar. Sverige bör driva frågan om att det ska vara tillåtet att införa klimattullar mot länder som inte har en acceptabel nivå på utsläppspriset. En modell är så kallade klimatklubbar där länder går ihop och sätter ett enhetligt utsläppspris. Import från länder som inte deltar i klubben beläggs med en tull.Fossilfri elexport kan ge betydande minskningar av utsläppen inom EU genom att pressa undan kolkraft där sådan fortfarande används.Finansiera insamling och lagring av koldioxid (CCS-teknik) med lagringspeng. Vi kan ta hand om koldioxid motsvarande hälften av Sveriges utsläpp till en kostnad motsvarande det som dras in till staten via koldioxidskatten. Det krävs dock en statlig finansiering som bör utformas som ett bidrag per ton insamlad och säkert lagrad koldioxid:– Motsvarande runt hälften av Sveriges koldioxidutsläpp kan tas bort om CCS-tekniken införs på de 27 industrianläggningar som släpper ut mest i Sverige. Detta är mer än utsläppen från hela den svenska vägtrafiken. Tekniken fungerar också i resten av världen och Sverige kan här bli ett föregångsland, säger John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd 2020. 
  •  
12.
  • Hellsten, Sofie, et al. (författare)
  • Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives
  • 2023
  • Ingår i: Environmental impact assessment review. - : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 0195-9255 .- 1873-6432. ; 99, s. 106985-106985
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.
  •  
13.
  • Junestedt, Christian, et al. (författare)
  • Förutsättningar för en ökad återvinning av kritiska råmaterial i Sverige
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom ramen för denna studie har förutsättningarna för en ökad återvinning i Sverige av råmaterialen grafit, kobolt, litium, dysprosium, neodym och kisel studerats.Dessa råmaterial behövs för produktionen av tekniker (litiumjonbatterier till elbilar, solcellspaneler och vindkraftverk) till den gröna omställningen och benämns därför också som innovationskritiska.I studien har fokus varit att undersöka ifall det finns hinder för en ökad återvinning av dessa råmaterial, vad dessa hinder beror på och vad som skulle kunna vara möjliga åtgärder till dessa. En litteraturstudie samt intervjuer med ett antal återvinningsföretag har utgjort grunden för de förslag som presenteras i denna rapport.  Det kan konstateras att återvinningen av de kritiska råmaterial från de produktkategorier som undersökts i denna studie inte är särskilt omfattande idag. Det handlar nästan uteslutande om att volymerna av råmaterialen inom de produktgrupper som undersökts ännu är för små, vilket gör att det generellt sett inte finns incitament att satsa på dessa flöden.Återvinningsföretagen uppger att de kan anpassa sig, men först då krav ställs utifrån och/eller då det finns tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar. Det finns idag aktörer som arbetar proaktivt och i dessa fall handlar det om en återvinning av produkter där flödena förväntas öka i stor omfattning inom de närmaste åren. Ett antal förslag till åtgärder har tagits fram inom ramen för studien vilka kan bidra till en ökad återvinning av de studerade råmaterialen, dessa sammanfattas i nedanstående punkter:•    Fortsatt utveckling av pågående EU-reformer och svenska stödmöjligheter till dessa reformer.•    Satsa på åtgärder som ger återvinnare tillgång till sekundära material.•    Ställ krav på design för återvinning, på spårbarhet av material och på införandet av kvotplikter (andel återvunnet material i nya produkter).•    Ta fram stödinsatser för en bättre dialog mellan aktörer (särskilt mellan producenter och återvinnare) genom att öka möjligheterna till nätverkande för dessa grupperingar.
  •  
14.
  • Karlsson, Maria, et al. (författare)
  • Lignin Structure and Reactivity in the Organosolv Process Studied by NMR Spectroscopy, Mass Spectrometry, and Density Functional Theory
  • 2023
  • Ingår i: Biomacromolecules. - : American Chemical Society (ACS). - 1525-7797 .- 1526-4602. ; 24:5, s. 2314-2326
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is need for well-defined lignin macromolecules for research related to their use in biomaterial and biochemical applications. Lignin biorefining efforts are therefore under investigation to meet these needs. The detailed knowledge of the molecular structure of the native lignin and of the biorefinery lignins is essential for understanding the extraction mechanisms as well as chemical properties of the molecules. The objective of this work was to study the reactivity of lignin during a cyclic organosolv extraction process adopting physical protection strategies. As references, synthetic lignins obtained by mimicking the chemistry of lignin polymerization were used. State-of-the-art nuclear magnetic resonance (NMR) analysis, a powerful tool for the elucidation of lignin inter-unit linkages and functionalities, is complemented with matrix-assisted laser desorption/ionization-time-of-flight-mass spectrometry (MALDI-TOF MS), to gain insights into linkage sequences and structural populations. The study unraveled interesting fundamental aspects on lignin polymerization processes, such as identifications of molecular populations with high degrees of structural homogeneity and the emergence of branching points in lignin structure. Furthermore, a previously proposed intramolecular condensation reaction is substantiated and new insights into the selectivity of this reaction are introduced and supported by density functional theory (DFT) calculations, where the important role of intramolecular π-π stacking is emphasized. The combined NMR and MALDI-TOF MS analytical approach, together with computational modeling, is important for deeper fundamental lignin studies and will be further exploited.
  •  
15.
  • Kloo, Henrik, et al. (författare)
  • Parkeringsskatt som styrmedel : Respons från svenska kommuner och en rättslig analys
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En parkeringsskatt är en skatt som tas ut av organisationer som tillhandahåller parkeringsplatser inom ett visst område, till exempel en stadskärna. Skatten används som ett styrmedel för att begränsa biltrafiken till förmån för andra transportsätt I konceptet ingår också att de intäkter skatten ger ska återinvesteras i alternativ mobilitet och stadsutveckling. I dagsläget finns inte de juridiska förutsättningarna att införa en sådan skatt i Sverige på samma sätt som gjorts i t.ex. Storbritannien eller Australien.I denna rapport redovisas respons från svenska kommuner om hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna anser att frågan är värd att utreda vidare, samt att syftet i så fall skulle kunna vara att nå klimatmål, minska trängsel och effektivisera ytanvändning. Intäkter skulle främst gå till förbättringar i kollektivtrafik och gång och cykelsatsningar. Flera kan också tänka sig att den kan vara en del i ett stadsmiljöavtal med delvis statlig finansiering. Styrmedel som riktar sig mot parkering ses av flertalet som effektiva. Som hinder anges främst problem att skapa acceptans och att utforma ett system som upplevs rättvist.I rapporten redovisas också en rättslig analys av hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Tre alternativ analyseras, som ger olika förutsättning för flexibel utformning av parkeringsskatten. Alla modeller har problem med måluppfyllnad, men en ny statlig punktskatt på vissa parkeringsupplåtelser bedöms ha bäst förutsättningar att bygga på lokala förutsättningar och samtidigt ge tydligt ramverk.
  •  
16.
  • Lassesson, Henric, et al. (författare)
  • Practical guide to distinguish certain plastic waste
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • As of 1 January 2021, plastic waste is categorized according to the three new codes Y48, A3210 and B3011. The new codes are implemented in the Waste Shipment Regulation (WSR).Plastic waste, including mixtures of such waste, with the exception of A3210 and B3011, will be categorized as Y48. Hazardous plastic waste should be categorized in class A3210. Plastic waste destined for immediate recycling will be in the new entry B3011, provided it fulfills the criteria, which still needs some clarification regarding quality limits and more.Guidance how to properly distinguish between the plastic waste codes is important to implement the COP-decision and to gain sufficient global control of plastic waste exports, yet the difference is hard to tell. This project presents a guide that can serve as support in the efforts to guide waste actors and authorities managing plastic waste in export/import situations, with a focus on distinguishing between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48/A3210).The guide is a step-by-step process, which will hopefully help to distinguish between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48 or A3210). It is not intended to distinguish between Y48 and A3210. The guide describes how a few plastic types could be recognized with relatively simple means, such as density and the help of four basic senses – sight, smell, hearing and touch. 
  •  
17.
  • Löfblad, Ebba, et al. (författare)
  • Samverkan kring infrastruktur för transport och lagring av koldioxid
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Negativa utsläpp kommer sannolikt att krävas för att för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Det här projektet har utrett möjligheterna för fjärrvärmebranschen att bidra med negativa utsläpp genom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid från kraft‐ och fjärrvärmeanläggningar inklusive avfallsförbränningsanläggningar. Uppvärmningssektorn har som vision att år 2045 vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Inom sektorn finns stor potential för bio‐CCS eftersom en betydande andel av Sveriges biogena utsläpp kan härledas till punktutsläpp inom sektorn. Men för att realisera potentialen och uppvärmningssektorns vision om att bli en kolsänka krävs konkreta insatser. Målet med projektet har varit att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur fjärrvärmesektorn kan bli en kolsänka till år 2045 genom avskiljning och lagring av biogen koldioxid från förbränning av biobränslen och avfall. Underlaget har legat till grund för fjärrvärmesektorns arbete med att utveckla en strategi för bio‐CCS vid kraft‐ och värmeproduktion inklusive förbränning av avfall. Projektet ger konkret vägledning till fjärrvärmeföretagen när det gäller implementering av bio‐CCS. I arbetet har ingått att visa på robusta utvecklingsvägar för utbyggnaden av bio‐CCS och hur bio‐CCS från år 2030 kan drivas på affärsmässiga grunder. Arbetet har omfattat sex arbetspaket samt en sammanfattande syntes kring ekonomi, teknik, infrastruktur, policy, regelverk och hållbarhetsaspekter för storskalig introduktion och användning av bio‐CCS i fjärrvärmebranschen. En mindre kunskapssammanställning kring CCU har också genomförts inom projektet.
  •  
18.
  • Malmaeus, Mikael, et al. (författare)
  • Miljömålen i miljöbedömning och tillståndsprövning : Utmaningar och möjligheter
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken står för en betydande del av den miljöpåverkan som äventyrar uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen. Bland de tillståndspliktiga verksamheterna ingår bland annat industrier, energi- och avfallsanläggningar, vattenreningsverk, vattenverksamheter, vägar och järnvägar. Dessa verksamheter påverkar miljön exempelvis genom utsläpp av växthusgaser, näringsämnen och farliga ämnen, och genom exploatering av naturmiljöer. När en enskild verksamhet orsakar eller riskerar att orsaka direkta och omfattande negativa effekter på miljön, och därmed på miljökvalitetsmålen, uppmärksammas och hanteras detta i regel i tillståndsprocesserna. Men att hantera den samlade påverkan från många olika verksamheter som var och en endast orsakar relativt liten miljöpåverkan – så kallade kumulativa effekter – är betydligt svårare inom ramen för enskilda prövningar.Denna slutrapport från MERIT-projektet presenterar inledningsvis en kartläggning som visar att tillståndspliktiga verksamheter tillsammans utövar en signifikant påverkan på uppfyllandet av 20 av 34 undersökta preciseringar (inom 12 miljökvalitetsmål). Med detta menar vi att dessa verksamheter utövar minst tio procent av det påverkanstryck som förhindrar att preciseringen ifråga bedöms uppfyllas. Det gäller till exempel miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö och Grundvatten av god kvalitet. För spridningen av oavsiktligt bildade ämnen och användningen av särskilt farliga ämnen (Giftfri miljö) liksom för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan står de tillståndspliktiga verksamheterna för så mycket som 50 procent av den totala påverkan enligt vår kartläggning. En dokumentstudie visar att miljökvalitetsmålen visserligen ofta tas upp i de miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som är underlag för miljöbedömningen inom tillståndsprocessen, men inte på ett sådant sätt att den miljöpåverkan som verksamheterna orsakar går att koppla till miljömålsuppfyllelsen. I intervjuer med olika aktörer framkommer att miljökvalitetsmålen inte upplevs som ett fungerande eller viktigt verktyg i MKB-arbetet. Det finns uppenbarligen ett glapp mellan å ena sidan tillståndsprövningen för det enskilda projektet och å andra sidan den kumulativa miljöpåverkan från olika tillståndspliktiga verksamheter, med följden att miljökvalitetsmålen äventyras med lagliga tillstånd.Utifrån resultaten av denna kartläggning har MERIT-projektet föreslagit vägar framåt i syfte att bättre utnyttja möjligheten att bidra till uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen med hjälp av tillståndsprocesserna. Detta har gjorts genom att undersöka såväl miljömålssystemet som tillståndsprocesserna, praktiskt och juridiskt, och baserat på identifierade förutsättningar arbeta fram ett antal rekommendationer.Projektet konstaterar att miljömålssystemet som sådant skulle kunna utformas mer konsekvent, och att systemet för uppföljning skulle kunna vara mer transparent samt ge tydligare underlag för miljöbedömningar i tillståndsprocesser. Det finns stöd bland aktörer för att miljökvalitetsmålen på en övergripande nivå bör vara visionära, samtidigt som de behöver bli mer konkreta för att kunna spela en mer aktiv roll i tillståndsprövningar. Medan tillståndsprocesserna försöker fastställa en acceptabel miljöbelastning så uttrycker miljökvalitetsmålen för det mesta ett önskat miljötillstånd. Det finns ett behov av vägledning för tillståndsprocessens aktörer, exempelvis i form av bedömningsgrunder, för att kunna tillämpa miljökvalitetsmålen i enskilda prövningar.Det finns flera miljörättsliga instrument som kan användas för att stärka miljökvalitetsmålens betydelse i tillståndsprocesser och bidra till ökad måluppfyllelse. En möjlighet är att fastställa miljökvalitetsnormer utifrån preciseringar i miljömålssystemet där detta är särskilt relevant. Åtgärdsprogram kan också användas för att samordna regleringen för flera tillståndspliktiga verksamheter som tillsammans påverkar en precisering av ett miljökvalitetsmål. Det kan också finnas skäl att tidsbegränsa tillstånden för att ha möjlighet att skärpa dessa i syfte att uppnå miljökvalitetsmålen. Tillståndsgivningen kan också utnyttja möjligheterna att begära ekologisk kompensation samt reglera transporter till och från verksamheterna i villkoren.Miljökvalitetsmålens betydelse kan också lyftas i tillståndsprocesser genom mer aktiv processledning från centrala aktörer. Naturvårdsverket och andra myndigheter kan bidra med råd och riktlinjer i dessa frågor, och länsstyrelserna kan i högre utsträckning ställa krav på beaktande av miljökvalitetsmålen i MKB. I detta projekt föreslås en miljömålsnyckel som kan användas för att avgränsa analysen av påverkan på miljökvalitetsmålen till de situationer där detta är relevant utgående ifrån olika verksamhetstypers dokumenterade miljöpåverkan och den regionala måluppfyllelsen.I slutet av rapporten lämnas ett antal rekommendationer för hur miljökvalitetsmålen mer specifikt kan lyftas så att tillståndsprocesserna i högre grad kan utnyttjas för att bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen.MERIT-projektet har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) under 2017–2020 med medel från Naturvårdsverkets forskningsanslag. Förutom rapportens författare har Antoienette Wärnbäck (SLU) samt Åsa Nyblom, Liisa Perjo och Eskil Mattsson (alla IVL) medverkat i projektet. Under arbetets gång har en referensgrupp varit knuten till projektet. Den har bestått av: Ulf Bjällås (jurist, tidigare Svea Hovrätt och Miljööverdomstolen), Maria Wetterstrand (tidigare ordförande Miljömålsrådet), Cecilia Kjellander (Trafikverket), Åsa Engman Ölund (Länsstyrelsen i Västerbotten), Magnus Blücher (Miljödepartementet, deltog 2017), Anna Isberg (Miljödepartementet, deltog 2018–2020), Egon Enocksson (Naturvårdsverket) och Torunn Hofset (Naturvårdsverket). Referensgruppen har sammanträtt vid tre tillfällen och varit rådgivande såväl i inledningsskedet när projektets frågeställningar preciserades som löpande under projektet, och i en granskande roll i slutskedet. Författarna ansvarar dock för rapportens innehåll.
  •  
19.
  • Mata, Erika, et al. (författare)
  • Översikt av indikatorer för hållbart boende - Del av förstudie om användbara kriterier för hållbart boende i Stockholms län
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport gör en översiktlig inventering över indikatorer för miljömässig och social hållbarhet för byggande och boende. Meningen med inventeringen är att ge kunskapsunderlag för diskussioner kring hur hållbarhetskriterier kan konstrueras och användas av kommunerna i Storstockholm för att driva på hållbarhetsarbetet i stadsutvecklingen. Det finns många indikatorsystem utarbetade av olika aktörer. Indikatorer finns på olika nivåer, från byggnader till hela städer. Rapporten går igenom åtta miljöcertifieringssystem som finns på den svenska marknaden, sex uppföljningssystem som används bland kommuner i Storstockholm och 14 internationella indikatorsystem för hållbara städer. Sammanfattningsvis listas 189 indikatorer inom social-, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt inom förvaltning och styrning. Att välja lämpliga indikatorer beror till stor del på vilka mål man vill styra mot, samt arbetsbördan som krävs för att ta fram underlagsdata, redovisa resultat och eventuellet låter verifiera detta. Datatillgänglighet är en viktig aspekt för att välja lämpligt indikatorsystem. Uppföljnings- och rankingsystem för städer kan även handla om att redovisa strategier och planer för att uppnå mål kopplade till Agenda 2030 och nationella miljökvalitetsmål. Då jämförs inte nyckeltal utan en bedömning görs till vilken grad utvalda områden uppfylls. Rapporten ger på så vis underlag för en diskussion kring vilka hållbarhetskriterier som bäst skulle driva på stadsutvecklingen i Storstockholm.
  •  
20.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • An automated system for CE-MALDI and on-target digestion under a fluorocarbon lid applied on spermatophore proteins from Pieris napi
  • Ingår i: Journal of chromatography. B. - 1570-0232 .- 1873-376X.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A method for off-line CE‑MALDI‑TOF-MS and MS2, and on-target digestion under a fluorocarbon lid was developed and applied for the analysis of proteins in the spermatophore of the butterfly Pieris napi. Fractionation revealed many peptides otherwise not detected or resolved. Automated fractionation was performed with an in-lab developed robotic system, and automated on-target tryptic digestion under a fluorocarbon lid was demonstrated with the same system. Fractionation onto a pre-structured MALDI-concentration plate facilitated aligned deposition of trypsin and MALDI-matrix with the deposited sample, also under the fluorocarbon lid. Some indications of indigenous proteolysis of spermatophore proteins were seen, and searching MS2 spectra suggested three tentative sequence homologies to P. rapae. The study demonstrates the functionality of the lab-made robot. Detailed manufacturing instructions and code are provided. The feasibility of automated on-target digestion under a fluorocarbon lid, and the usefulness of a structured concentration plate in CE-MALDI fractionation was shown. Further, it constitutes a preliminary study of P. napi spermatophore proteins.
  •  
21.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • An automated system for CE-MALDI and on-target digestion under a fluorocarbon lid applied on spermatophore proteins from Pieris napi
  • 2019
  • Ingår i: Journal of chromatography. B. - : ELSEVIER SCIENCE BV. - 1570-0232 .- 1873-376X. ; 1104, s. 228-233
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A method for off-line CE-MALDI-TOF-MS and MS2, and on-target digestion under a fluorocarbon lid was developed and applied for the analysis of proteins in the spermatophore of the butterfly Pieris napi. Fractionation revealed many peptides otherwise not detected or resolved. Automated fractionation was performed with an in-lab developed robotic system, and automated on-target tryptic digestion under a fluorocarbon lid was demonstrated with the same system. Fractionation onto a pre-structured MALDI-concentration plate facilitated aligned deposition of trypsin and MALDI-matrix with the deposited sample, also under the fluorocarbon lid. Some indications of indigenous proteolysis of spermatophore proteins were seen, and searching MS2 spectra suggested three tentative sequence homologies to P. rapae. The study demonstrates the functionality of the lab-made robot. Detailed manufacturing instructions and code are provided. The feasibility of automated on-target digestion under a fluorocarbon lid, and the usefulness of a structured concentration plate in CE-MALDI fractionation was shown. Further, it constitutes a preliminary study of P. napi spermatophore proteins.
  •  
22.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • Chemical mass shifts of cluster ions and adduct ions in quadrupolar ion traps revisited and extended
  • 2023
  • Ingår i: Rapid Communications in Mass Spectrometry. - : Wiley. - 0951-4198 .- 1097-0231. ; 37:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • RationaleChemical mass shifts in quadrupolar ion traps have been studied previously but only for a limited number of analytes and mass ranges. Here, mass shifts of cluster ions, commonly used as calibrants, and other analytes are qualitatively evaluated on the Bruker amaZon spherical ion trap (QIT) and the Finnigan LXQ linear ion trap (LIT). To extend the mass range from previous experiments m/z up to 4000 are investigated. MethodsChemical mass shifts of CsI, Y(HCOO)(3), and NaCF3COO cluster ions, CF3COO-, Na+, and Cs+ adduct ions, protonated commercial calibration solutions and peptides, and deprotonated peptides were investigated on the Bruker amaZon speed QIT and some of these were also investigated on the Finnigan LXQ LIT. ResultsOn both instruments, peak distortions and mass shifts toward lower m/z became apparent as m/z approached 1000. To some extent, the issues were more severe at slower scans. Peak distortions included loss of resolution, tailing, or fronting and were different between the amaZon QIT and the LXQ LIT. The noncluster and nonadduct ions analyzed showed no obvious mass shifts or peak distortions under the same analysis conditions. ConclusionsAs expected, the ion traps investigated here showed mass shift and peak distortion issues, and such issues persisted at m/z up to 4000 on both instruments. Peak distortions were different between the amaZon QIT and the LXQ LIT, and were not always visible despite mass shifts. Both mass shifts and peak distortions make cluster ions and some adduct ions unsuitable for ion trap calibration.
  •  
23.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • Chemical mass shifts of cluster ions and adduct ions in spherical and linear ion traps
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    •  Rationale Chemical mass shifts in spherical ion traps (quadrupole ion traps, QIT) have been studiedpreviously but the full scope of these shifts is not certain, and linear ion traps (LIT) have not beenextensively evaluated. Here, mass shifts of cluster ions, commonly used as calibrants, and otheranalytes, are evaluated on a QIT and a LIT. As mass shifts at higher m/z have not been studiedpreviously, and as few analytes other than clusters reach m/z over 3000, dendrimers ranging m/z 2000- 4000 were investigated.Methods Chemical mass shifts of CsI, Y(HCOO)3, and NaCF3COO cluster ions, and CF3COO--, Na+-, andCs+-adduct ions, protonated commercial calibration solutions and peptides, and deprotonatedpeptides were investigated on a Bruker amaZon speed QIT, and some of them on a Finnigan LXQ LIT.Results On both instruments, cluster ions and some adduct ions showed peak distortion, mass shiftstoward lower m/z that tended to increase at higher m/z, and, to limited extent, larger at slower scans.Unexpectedly, the slowest scans on both instruments improved peak shapes and mass shifts. Peakdistortions included loss of resolution, tailing, or fronting, and were different for the LIT and QIT. Noncluster and non-adduct ions showed no mass shifts or peak distortions under the same analysisconditions. Analysis without He-buffer gas showed decreased relative mass shifts and decreased peakdistortion for peaks showing shifts and distortion under normal conditions.Conclusions Mass shifts in both the QIT and the LIT corresponded reasonably well to collision induceddissociation during ion ejection. Peak distortions were different for the QIT and the LIT, and not alwaysvisible despite mass shifts. Both mass shifts and peak distortion make cluster ions and some adductions unsuitable for ion trap calibration. Na+-adducts of high-mass dendrimers showed small signs ofmass shifts and further studies on high-mass dendrimers is suggested. 
  •  
24.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • ESI-MSn Analysis of Recombinant Human Osteopontin
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The low-abundance protein osteopontin is implicated in several serious diseases, where its concentration andglycosylation patterns might be analyzed for its use as a biomarker. The glycosylation has previously been studied andcharacterized mainly on digested protein. Allowing analysis of glycosylation using the intact protein would reduce theworkload and analysis time, as well as introducing less potential sources of error and bias. Here, the detection of intactosteopontin by ESI-MS is presented. By using a matrix with a high proportion of isopropanol, osteopontin could be detectedand fragmented in tandem MS at 10 µg/mL by direct infusion. A lower osteopontin mass was also present in the sample. Theresults open the possibilities of further analysis of osteopontin by tandem MS and suggests a reporter ion.
  •  
25.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • Mass Calibration Options for Accurate Electrospray Ionization Mass Spectrometry
  • 2021
  • Ingår i: International Journal of Mass Spectrometry. - : Elsevier BV. - 1387-3806 .- 1873-2798. ; 467
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Calibration is vital for accurate m/z measurements. This review informs on calibration and possible calibrants for ESI-MS, highlighting analytical considerations important for high accuracy and precision. External calibration is often easier to perform, but the best accuracies are obtained with internal calibration, especially with calibrants close to and bracketing the analyte(s). Clusters of CsI allow the highest m/z calibration points, but other clusters give more closely spaced signals (clusters are unsuitable for ion trap calibration). Polymers such as PEG and PPG give closely spaced signals over a limited mass range, but suffer from memory effects. Commercial calibration solutions are easy to use and good for general calibration, but may be expensive and hard to modify. Proteins, peptides, small organic molecules, and some other calibrants offer high customization and may be preferred for more specific analyses, often for analysis of similar molecules. Because both accuracy and precision need to be known before measuring unknowns, the instrument should be evaluated. To avoid interferences, such as overlapping signals, it is important to keep the instrument and solutions free from contamination. Overlapping signals that cause shifts can, but may not, result in peak asymmetry, and smoothing can further obscure partially resolved interferences. Although increased resolution may resolve interfering signals, increased resolution can lead to lower sensitivity, potentially leading to loss of precision and accuracy due to poor ion statistics. Low intensity can to some extent be compensated by averaging more spectra. Trapping instruments suffer from space charge effects, so for the best results the number of ions needs to be limited but still high enough for sufficient ion statistics, and matching between calibration and analysis.
  •  
26.
  • Romson, Joakim, 1991- (författare)
  • Methods for protein analysis by capillary electrophoresis and mass spectrometry
  • 2018
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Protein analysis is important to understanding biological systems, but sample diversity necessitates a multitude of analysis techniques and methods. Challenges that are addressed include analysis of low abundance samples, fractionation to reduce sample complexity, and automation to reduce time and cost.Matrix assisted laser desorption/ionization mass spectrometry (MALDI-MS) is an important technique for protein characterization. In Paper I, the sensitivity of MALDI-MS was enhanced through the fabrication of a hydrophobic coating for the MALDI target plate, yielding analyte concentration. The plate outperformed a commercial concentration plate.Capillary electrophoresis (CE) separation offers low sample consumption and high efficiency, and in Paper II, offline CE-MALDI-MS fractionation was employed. A robot system for automation was constructed and used in analysis of spermatophore proteins from the butterfly Pieris napi. The robot was also used in automated on-target trypsin digestion under a lid of liquid fluorocarbons, a simpler and cheaper alternative to controlled humidity chambers. An indication of indigenous proteolysis of the sample was seen.Electrospray ionization (ESI) is the other technique for protein analysis in MS. In Paper III, the biomarker protein osteopontin (OPN) was analyzed by ESI-MS in order to find suitable conditions for its detection. A preliminary optimization of solvents and ionization conditions was done, and tandem MS (MSn) performed to increase the reliability of identification.
  •  
27.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • Simple and environmentally friendly fabrication of superhydrophobic alkyl ketene dimer coated MALDI concentration plates
  • 2017
  • Ingår i: Journal of the American Society for Mass Spectrometry. - : Springer. - 1044-0305 .- 1879-1123. ; 28:8, s. 1733-1736
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Here we present a method to manufacture peptide-concentrating MALDI-plates with alkyl ketene dimer (AKD) as a new superhydrophobic coating. The fabrication of the hydrophobic plates included application of AKD by airbrush, and negative contact printing to generate the concentration sites. Deposited sample droplets were contained within the prestructured sites, and self-adjusted onto the site if slightly misplaced. No AKD contamination was observed, and the plates could easily be cleaned and regenerated. The S/N values for four model peptides was about twice as high compared with a standard steel plate and a commercial concentration plate.
  •  
28.
  • Romson, Joakim, et al. (författare)
  • SpheriCal(R)-ESI : A dendrimer-based nine-point calibration solution ranging from m/z 273 to 1716 for electrospray ionization mass spectrometry peptide analysis
  • 2021
  • Ingår i: Rapid Communications in Mass Spectrometry. - : Wiley. - 0951-4198 .- 1097-0231. ; 35:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Rationale A calibration solution for mass spectrometry needs to cover the range of interest with intense and sufficiently narrowly spaced peaks. Limited options fulfilling this may lead to compromises between performance and ease of use. SpheriCal(R)-ESI was designed to combine high calibration performance for electrospray ionization (ESI) mass spectrometric analysis of peptides in positive mode with quick and easy use. Methods The developed calibration solution was tested using three mass spectrometers: two ion traps and one tandem quadrupole. The m/z errors of SpheriCal(R)-ESI itself and of a tryptic digest of cytochrome C were measured after calibration. The results were compared with those achieved with ESI Tuning Mix. The memory effects of the dendrimers, and contamination from Na+ in the calibration solution, were evaluated. Results SpheriCal(R)-ESI showed good shelf life as powder and was quickly reconstituted for use. Achieving intense and stable signals was straightforward. The accuracies and precisions were as expected for the instruments. SpheriCal(R)-ESI was more precise and at least as accurate as ESI Tuning Mix. The memory effects and Na+ contamination were found to be negligible in typical peptide solvents. In addition, the dendrimers showed predictable dissociations with product ions common to collision-induced dissociation in both ion trap and tandem quadrupole mass spectrometers. Conclusions SpheriCal(R)-ESI provided easily accessible calibration by showing intense signals at low infusion rates and at source settings equal or similar to those used in peptide analysis. Nine calibration points in the range of interest gave precise and accurate results. Memory effects and contamination were negligible even without rinsing.
  •  
29.
  • Romson, Joakim (författare)
  • Tools for applied soft ionization mass spectrometry
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    •  Mass spectrometry (MS) is an important analytical tool. Its most importantadvantages are sensitivity, resolution, and accurate and precise m/zmeasurements. To get the best results from an instrument, the user musthave knowledge of its limitation and requirements.The sensitivity of matrix assisted laser desorption/ionization (MALDI)-MSis dependent on the surface concentration of the sample. In Paper I, ahighly hydrophobic surface coating was developed and applied to MALDItarget plates. This allowed applied sample droplets to dry down ontosmaller areas. Compared to untreated and commercial concentrationplates, the surface treated plates gave on average twice the signal to noisefor peptide analysis.Signal suppression and signal overlap in MS can obscure analyte signals.In Paper II, an automated system for coupling capillary electrophoresis toMALDI-MS was developed. Separation of butterfly spermatophoreproteins into 32 fractions revealed some otherwise not detected oroverlapping MS signals.Calibration is vital for accurate MS measurements. In Paper III, adendrimer-based calibration solution for electrospray ionization (ESI)-MSwas developed, intended for peptide analysis. With a larger number ofsignals in the m/z range of interest, precision, and probably accuracy,improved compared to a commercial calibration solution.In Paper IV, calibration options for ESI-MS were reviewed. Factorsaffecting accuracy and precision, in general and for different instruments,were summarized, and a comprehensive list of calibrants was compiled.Paper V further investigated accuracy and precision in MS, specificallyregarding chemical mass shifts in ion traps. It was shown that clusters andsome adduct ions would be unsuitable for calibration of ion traps, and thatlinear ion traps showed mass shifts similar to spherical ion traps. 
  •  
30.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Administrativa förutsättningar för skatt på plastprodukter
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Den här studien analyserar och kartlägger administrativa förutsättningar för en punktskatt på vissa plastprodukter. Studien består av en analys av administrativa bördor; en kartläggning av administrativa krav, redovisningssystem och rutiner som finns kring plastprodukter, samt en bedömning av hur den administrativa bördan kan lättas vid utformning och införande av en sådan skatt. Plast inom byggbranschen och gruppen sport-, fritids och hushållsartiklar studeras särskilt.Den administrativa bördan för aktörer med en skatt på plastprodukter avgörs av tre frågor:1. Hur enkelt det är att för aktörerna att förstå vilka produkter som ärskattebelagda?2. Finns det redovisningssystem hos aktörerna som enkelt sammanställer deuppgifter som ska redovisas?3. Om skatten är lägre för återvunnen och biogen plast, kan aktörerna visa att de har rätt till lägre skatt?Kartläggningen visade att en kategorisering av vilka produkter som skattebeläggs genom systemet med KN-koder (tullnomenklaturen) är tydligt och hanterbart för aktörerna. Detta system begränsar dock hur stor del av alla plastprodukter som kan skattebeläggas då en del varukategorier inte särskiljs på material. Kartläggningen visade också att det finns redovisningssystem som troligtvis kan utvecklas för att hantera redovisningen för aktörerna på ett rimligt sätt. Dessa system behöver klaraockså andra miljö- och säkerhetskrav på produkter varför hänsyn till sådanutveckling bör tas vid införandet. Slutligen visade kartläggningen att det saknas fungerande metoder att påvisa om plasten i en produkt är återvunnen eller biogen. För detta krävs utveckling av metoder, samt internationella standarder och robusta certifieringar.Studien ger avslutningsvis åtta rekommendationer på hur den administrativabördan för aktörer kan underlättas vid utformning och införande av en punktskatt på vissa plastprodukter.
  •  
31.
  •  
32.
  • Romson, Åsa (författare)
  • Att styra mot minskad bilparkering - om plan- och bygglagen, p-tal och mobilitetsåtgärder
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta är ett kunskapsunderlag i forskningsprojektet ”Kompark” som finansieras av Energimyndigheten. Projektet rör potentialer och barriärer för olika parkeringsstyrmedel i större städer. Denna delrapport belyser rättsliga förutsättningar i plan – och bygglagen (PBL), och diskuterar aktörers syn på lagens hinder och möjligheter.
  •  
33.
  • Romson, Åsa (författare)
  • Dags för modernare parkeringsregler! : Styrning av gatuparkering i städer
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten gör en rättslig analys av regelverket för gatuparkering kopplat till problem med överflyttning från tomtmark samt kommuners behov av att styra mot lokala trafikmiljömål. Analysen visar att det krävs lagändringar för en effektivare avgiftssättning och processer där kommunerna lättare kan genomföra områdesövergripande parkeringsregler. Rapporten ger en skiss på en ny lag som möjliggör för en kommunal skatt på gatuparkering.
  •  
34.
  • Romson, Åsa, 1972- (författare)
  • Environmental Policy Space and International Investment Law
  • 2012
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This dissertation analyses the implications of international investment law on host states’ legal ability to protect the environment, regulate sustainable use of natural resources, and develop new approaches to manage environmental risks and uncertainties. ‘Environmental policy space’ is found to be a useful term when exploring the regulatory autonomy in this context.On one hand, investment law aims to ensure stability of the investment environment. On the other hand, environmental law needs flexibility to react to the degradation of the environment. It is found that those different aims do not have to be in conflict. There are useful mechanisms in national environmental law which provide for accessible, transparent and predictable decisions for the private actor. These mechanisms can fulfill the aim of stability in investment law.It is, however, concluded that core provisions of international investment treaties risk to put constraints to environmental law in a variety of ways. To diminish these risks, states, when concluding investment treaties, should make clear that constraining environmental regulation is not compatible with the overarching aim of sustainable development. Furthermore, the interpretation of provisions of investment protection must respect principles and instruments of environmental law not to continue being unbalanced towards investor interests. It is also concluded that allowing for investor – state arbitration, without the investor exhausting local remedies, will ignore the important national administrative review system of public environmental measures.
  •  
35.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Förslag till färdplan: Stärk möjligheterna att återvinna verksamhetsförpackningar av plast i egna loopar
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna färdplan är utvecklad av aktörer kring återvinning av verksamhetsförpackningar av plast inom ett innovationsprojekt kallat Sluta cirkeln för industriell plast. Färdplanen beskriver hur det pågår en stark utveckling av regler som rör plastförpackningar och att detta innebär både utmaningar och möjligheter för enskilda loopar. Den beskriver frågor kring vikten av att perspektiv från enskilda loopar tas med vid följdreglering, att lokal upphandling och tillsyn kan spela roll samt föreslår en nationell strategi för att säkra infrastruktur för materialåtervinning. Färdplanen riktar sig främst till beslutsfattarei återvinningsbranschen, myndigheter ochkommuner som alla har viktiga roller för att förbättraförutsättningarna för enskilda förpackningsloopar.
  •  
36.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Försäljningseffekter av skatt på plastpåsar
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten redovisar resultaten av ett uppdrag att utvärdera försäljningseffekter av skatten på tunna plastbärkassar (härefter plastpåsar) som infördes i Sverige i maj 2020. Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar. Till följd av skatten höjdes i många mataffärer priset för en vanlig plastpåse från runt tre kronor till runt sju kronor.Frågeställningen om vilken effekt som just skatten har på förändringar i försäljningen kräver att denna effekt på något vis kan urskiljas från andra kända och okända faktorer som påverkar butiksförsäljningen. En regressionsanalys genomfördes därför av de för projektet tillgängliga försäljningssiffrorna för plastpåsar respektive papperskassar i ett antal svenska butiker. Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar. Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten. Resultatet gäller enbart för de 43 butiker som utgjorde dataunderlaget.Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning utan skatt på plastpåsarna, sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter.Det saknas tillgängliga data för den sammantagna försäljningen av plast- och pappersbärkassar i svensk dagligvaruhandel. Den data som projektet haft direkt tillgång till, som inte är ett representativt urval av butiker, visar att försäljningen av plastpåsar i dessa butiker har minskat med drygt 20 procent mellan första kvartalet 2020 (före skatten) och samma kvartal 2021 (efter skatten). Uppgifter inom Sveriges tredje största dagligvarukedja visar att minskningen i deras butiker har varit ännu kraftigare. Den data som projektet haft tillgång till indikerar också att försäljningen av papperskassar gått ifrån att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs, till att utgöra knappt 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären vilket är omvänt scenario från före skatten.Projektet lät i februari 2022 Sifo-Kantar göra en undersökning av användningen av medhavd bärkasse i ett representativt urval av den svenska befolkningen. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Det finns ingen jämförbar undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes. Därför ger inte denna undersökning något svar om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats p.g.a. plastpåseskatten.Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast i svensk dagligvaruhandel steg tydligt under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering.
  •  
37.
  •  
38.
  •  
39.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Policy brief: Högvärdig plaståtervinning - vad är nyttan och hur kommer vi dit?
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna policy brief sammanfattar aktuell expertkunskap om högvärdig plaståtervinning i Sverige. Underlaget bygger på expertsamtal organiserade av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Plaståtervinning sommaren 2022. Utifrån en analys som visar att klimatnyttan med plaståtervinning grundar sig på att återvunnen plast kan ersätta jungfrulig plast diskuteras vikten av policyförändringar bland annat för design för återvinning och måluppföljning för att nå en högvärdig plaståtervinning.
  •  
40.
  •  
41.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Politiskt svängrum eller rättsliga ramar - vad styr EU:s befogenheter? Straffrättsliga aspekter
  • 2019
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den 10 oktober 2019 anordnade Sieps ett seminarium om vad som styr EU:s befogenheter. Talare var Åsa Romson, forskare i miljörätt och miljöpolitiska styrmedel vid IVL Svenska miljöinstitutet, Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt vid Institutet för socialforskning, Stockholms universitet och Annika Suominen, universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet. Kommentator var Sverker Gustavsson, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och moderatorer var Anna Wetter Ryde och Maria Wiberg, båda forskare i juridik vid Sieps.
  •  
42.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • The Swedish Climate Policy Framework Including the Climate Act
  • 2020
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • To conclude, the Swedish CPF with the Climate Act, indicative and long-termclimate targets, and the Climate Policy Council have been in force since 2018. Th eyaim to structure the government’ s work on Swedish climate policies and requestsby law so that the government acts to fulfi l national targets on climate mitigation.Sweden has decided to reach net-zero emissions by 2045 at the latest and has alsoset a series of interim targets. Th is ambition is well ahead of the present EU climatetargets and Sweden has intentions as a country to take a leading role in combatingclimate change.Th e Climate Act is general in nature and only includes fi ve sections, with afocus on the government’ s planning, monitoring and reporting to Parliament.Th e specifi c climate policy measures are regulated separately. Th e role of theClimate Policy Council, which mainly consists of scientists from a broad range ofdisciplines, is to evaluate the government’ s progress towards the climate targets.Regular and transparent reporting on policies and their effects on greenhousegas emissions is seen to contribute to the clarity, continuity and long-term natureof the climate policy. Th e Climate Act does not provide for a legal review of thegovernment’ s actions or inactions. However, there is a constitutional obligationfor Parliament to control the work of the government and this obligation washighlighted when preparing the Act.Th e CPF is based on a broad political agreement that was negotiated in anAll-Party Committee, in which experts from both environmental NGOs and thebusiness sector also participated. 84 Th e CPF had as its models both the UK ClimateChange Act 2008 and a Swedish Fiscal Policy Framework which has been in placesince the mid-1990s. Another inspiration was the Paris Agreement, as negotiationson the Swedish framework were held in parallel with the process for the globalagreement.To legislate for climate issues with a Climate Act is a novelty in Sweden. Th elegal form of the Climate Act, which gives the government a general instructionto ensure that climate action is taken, is a new form of legislation, and thusthe implications for climate policies and for climate regulation in the SwedishEnvironmental Code are not yet clear. Th e Climate Policy Council has alreadypointed out the need for additional legal climate regulation for the governmentand the legal system in order to have suffi cient tools to ensure that the Swedishclimate targets are achieved. Going forward, it is clear that legal researchers havean important role to play in order to deepen the understanding of the legal systemin the context of national and global climate governance.
  •  
43.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Tillståndsvillkor för klimatutsläpp rörande transporter till och från hamnar och flygplatser – rättsligt olämpligt eller rimlig styrning mot klimatmålen?
  • 2021
  • Ingår i: Nordisk miljörättslig tidskrift. ; 1, s. 33-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Climate issues has in recent years been raised in relation to different parts of the legal system. This article asks the question whether it would be legally appropriate for environmental permits for transport-intensive facilities in Sweden to include conditions which aims to limit the climate impact from transports. In examining case law both barriers and support for the use of such conditions is found. In this regard a mapping is conducted of the largest ports and airports in Sweden and their permits including the conditions. This revealed the use of ‘soft-transport conditions’ and difficulties in the permit process to fully assess possible transport measures. The article discusses whether conditions can be set based on transport efficient measures that are highlighted in transport research.A conclusion is that permit conditions on transports based on climate considerations could be a complement to general climate policy instruments in the transport sector such as fuel taxes and vehicle requirements. Permit conditions have the advantage that they can be adapted to a specific situation and directly affect the transport choices possible in that situation, which would support transport efficiency as a main strategy to reduce climate emissions.
  •  
44.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Underlag till Klimaträttskommittén - om tillståndsprocessen och EU-ETS
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten är ett återgivande av det underlag som Klimaträttsutredningen mottog under arbetet med delbetänkandet En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden, SOU 2021:21. Frågorna som analyseras gäller dels skisserade förslag om ändringar i miljöbalken för tillstånd av miljöfarlig verksamhet avseende klimatutsläpp, dels regleringen för EU-ETS i sådana tillstånd.En slutsats som dras är att Sverige behöver ha rådighet över Sveriges framtida territoriella utsläpp och därför en möjlighet att införa extra styrning för att nå de svenska målen, även för verksamheter som ingår i EU ETS. En internationell utblick visar att det är vanligt att prissättande styrmedel (till exempel utsläppshandel och skatter) kompletteras med regleringar. Orsaken är ofta politisk. Det kan vara lättare att införa utsläppskrav eftersom prissignalen inte är lika tydlig, för att därefter införa prissättning. Men det finns även ekonomiska skäl, till exempel för att hjälpa införandet av ny teknik eller skapa en infrastruktur som till exempel laddningsstationer för elfordon.
  •  
45.
  • Romson, Åsa, 1972- (författare)
  • Utvecklingshänsyn i internationella investeringsregler – Norge kan gå före
  • 2008
  • Ingår i: OmVärlden. - Stockholm : Sida. - 1400-4569. ; :juni
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Norska regeringen förbereder ett förslag på nytt modellavtal för främjande och skydd av investeringar. Förslaget uppvisar en mycket tydligare hänsyn till utvecklingsfrågor än vanligt i denna typ av avtal. Sverige har ett stort antal investeringsavtal med utvecklingsländer och borde ta lärdom av norrmännen, menar Åsa Romson som forskar kring internationella investeringsavtal och miljöfrågor på Stockholms universitet.
  •  
46.
  • Romson, Åsa, et al. (författare)
  • Översyn av rapportering av plastdata
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med denna studie var att undersöka hur tillgången till data om olika plastflöden kan förbättras, och beskriva den nytta som kan komma med bättre plaststatistik. Rapporten redovisar en översyn av hur data om plast genereras och sammanställs till den plaststatistik som finns idag.Redovisningen följer i stort de plastflöden som identifieras i rapporten Kartläggning av plastflöden i Sverige (SMED 2019). Rapporten diskuterar plastdata och plaststatistik som olika aktörer tar fram och analyserar i vilken utsträckning som det finns ett reglerat ansvar att rapportera plastdata så att det blir allmänt tillgängligt.Rapporten identifierar fyra huvudsakliga grunder som styr vilken plastdata som rapporteras: KN-systemet, producentansvaret, kommunernas redovisning och miljörapporter från tillståndspliktig verksamhet. 
  •  
47.
  • Roth, Anders, et al. (författare)
  • Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.
  •  
48.
  • Roth, Anders, et al. (författare)
  • Transporteffektvitet - i lagens namn
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL har på uppdrag av regeringskansliet/Klimaträttsutredningen analyserat och föreslagit som kan ha betydelse för för att kunna leda till ett mer transporteffektivt samhälle.  De åtgärder som valts bedöms har stor potential  och är dessutom relevanta ur ett lagstiftningsperspektiv. Rekommenderade åtgärder är:- mål och utgångspunkter för transportpolitiken- skärpta regelkrav på transportintensiva verksamheter och dess etablering genom ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen- justerade hastighetsgränser- stadsmiljöavtal- infrastrukturplanering- parkeringI rapporten görs också en genomång och analys av begreppet transporteffektivt samhälle.
  •  
49.
  • Sanne, Johan M., et al. (författare)
  • Målstyrd planering - Processer, metoder, styrmedel och åtgärder för ett transporteffektivt samhälle
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten beskriver resultatet av en förstudie som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic AB, med finansiering från Trafikverket (TRV 2020/119125). Förstudiens syfte var att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och olika hållbarhetsmål såsom till hälsa, socialt hållbara lokalsamhällen och klimatmål. Med tidigt skede menas innan konkreta styrmedel, åtgärder och infrastrukturer diskuteras och utformas. Vi har analyserat vetenskaplig litteratur och grå litteratur inom två områden:Styrmedelspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för olika hållbarhetsmålProcesser och arenor för att nå samsyn kring utformning av gemensamma målbilder, styrmedel, åtgärder och metoder för att nå transport-effektivitet och olika hållbarhetsmål.
  •  
50.
  • Sköldberg, Håkan, et al. (författare)
  • BIO-CCS I FJÄRRVÄRMESEKTORN – SYNTES
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den svenska fjärrvärmesektorn har stor potential att bidra med negativa koldioxidutsläpp genom bio-CCS, minst 10 Mton per år. Den största osäkerheten beträffande möjligheterna för bio-CCS gäller marknads förutsättningarna. Uppvärmningsbranschen har en vision om att år 2045 utgöra en kolsänka. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att avskilja och lagra koldioxidutsläpp med biogent ursprung. Ett antal fjärrvärmeföretag har redan olika långt gångna planer på att satsa på bio-CCS. De har sett ett värde i att samarbeta kring hur detta kan åstadkommas. Ett led i detta är projektet Bio-CCS i fjärrvärmesektorn som består av ett gediget underlag baserat på forskning kring olika aspekter av frågan samt en strategi baserad på det underlaget. I denna rapport redovisas en syntes av detta forskningsarbete. Projektet visar att fjärrvärmesektorn har stor teoretisk potential att bidra med negativa koldioxidutsläpp, minst 10 Mton per år. I huvudsak är avskiljning, transport och lagring av koldioxid beprövad teknik även om tillämpningen i detta fall är ny. Även om bio-CCS är förknippad med energianvändning så bidrar tekniken sett ur ett systemperspektiv med stor nytta för att minska koldioxid[1]utsläppen. Bio-CCS är en relativt dyr teknik och det är angeläget att utnyttja samverkan och kluster för att exempelvis skapa ökad kostnadseffektivitet i transport och mellanlagring. Tillgång till lagringsplatser är en förutsättning för framgång och flera alternativ bedöms bli tillgängliga. Det kan dock uppstå konkurrens om tillgången till lagringsplatserna. De regelmässiga förutsättningarna för bio-CCS i Sverige har förbättrats avsevärt de senaste dryga decenniet. Flera regelmässiga hinder kvarstår dock. En del utgör mindre barriärer, andra är av mer betydande karaktär. Den största osäkerheten beträffande möjligheterna för bio-CCS gäller ekonomin. Flera potentiella finansieringsmetoder har studerats, både stöd, regleringar och frivilligmarknader. Det finns fortfarande oklarheter kring syftet med planerade stöd och det framtida ägandet av de negativa utsläppen. Det genomförda projektet har skapat ett forum för kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och nätverkande, vilket de deltagande företagen bedömt vara mycket värdefullt.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 54
Typ av publikation
rapport (32)
tidskriftsartikel (12)
bok (2)
annan publikation (2)
doktorsavhandling (2)
bokkapitel (2)
visa fler...
konferensbidrag (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (39)
refereegranskat (12)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Romson, Åsa (36)
Emmer, Åsa (12)
Boberg, Nils (4)
Sköld, Sara (4)
Bahr, Jenny von (4)
Hellsten, Sofie (3)
visa fler...
Nielsen, Tobias (2)
Dinér, Peter (2)
Nycander, Jonas (2)
Källmark, Lovisa (2)
Stenmarck, Åsa (2)
Hassler, John (2)
Krusell, Per (2)
Lindahl, Therese (2)
Holm, Johan (2)
Gode, Jenny (2)
Sterner, Thomas (2)
Johansson, Håkan (1)
Lund, Emma (1)
Käll, Lukas, 1969- (1)
Sterner, Thomas, 195 ... (1)
Junestedt, Christian (1)
Miliute-Plepiene, Ju ... (1)
Malkoch, Michael, 19 ... (1)
Eliasson, Jonas (1)
Eliasson, Jonas, 196 ... (1)
Johnsson, Filip, 196 ... (1)
Unger, Thomas (1)
Karlsson, Maria (1)
Malmaeus, J. Mikael (1)
Malmaeus, Mikael (1)
Nellström, Maja (1)
Johannesson, Cecilia (1)
Anderson, Sara (1)
Andersson, Sara (1)
Gonzalez-Aregall, Ma ... (1)
Karlsson, R (1)
Sörme, Louise (1)
Mellin, Anna (1)
Gustafsson, Tomas (1)
Lihammar, Richard (1)
Matschke Ekholm, Han ... (1)
Guban, Peter (1)
Wolf, Jens (1)
Lawoko, Martin (1)
Suominen, Annika, 19 ... (1)
Balfors, Berit (1)
Kloo, Henrik (1)
Möllersten, Kenneth (1)
Fråne, Anna (1)
visa färre...
Lärosäte
IVL Svenska Miljöinstitutet (22)
Kungliga Tekniska Högskolan (12)
Naturvårdsverket (9)
Stockholms universitet (8)
Chalmers tekniska högskola (2)
Göteborgs universitet (1)
visa fler...
Linköpings universitet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (33)
Engelska (21)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (26)
Samhällsvetenskap (19)
Teknik (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy