SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandberg Anders) srt2:(2020-2024)"

Sökning: WFRF:(Sandberg Anders) > (2020-2024)

  • Resultat 1-36 av 36
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Gustafsson, Torfinn, et al. (författare)
  • Authors' response
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Forensic Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0022-1198 .- 1556-4029. ; 68:3, s. 1086-1088
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
3.
  • Gustafsson, Torfinn, et al. (författare)
  • The utility of histology in assessing the cause of death in medico-legal autopsies in selected trauma deaths : suspension-, immersion-, fire-, and traffic-related
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Forensic Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0022-1198 .- 1556-4029. ; 68:2, s. 509-517
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The goal of a medico-legal autopsy is primarily to determine the cause and manner of death. To this end, the pathologist often uses auxiliary analyses, including histology. However, the utility of routine histology in all medico-legal autopsies is unknown. Earlier studies on the utility of routine histology have shown inconsistent effects, with some studies recommending it and others rejecting it. To study the degree to which histology informs on the underlying cause of death, we sent autopsy reports from suspension-, immersion-, fire-, and traffic-related deaths to senior board-certified forensic pathologists and had them assess the cause of death, first without knowledge of the histological findings and then with knowledge thereof. Fifty cases were identified in each of four subgroups: fire-, immersion-, suspension-, and traffic-related deaths. The autopsy reports were anonymized, and the histological findings and conclusions were removed. Two board-certified forensic pathologists independently reviewed the reports in each subgroup and assessed the manner and underlying cause of death (including their certainty of this assessment on a five-level scale) with and without access to histological findings. The probability of changing the underlying cause of death posthistology was low in all study groups. There was a slight increase in the degree of certainty posthistology in cases where the underlying cause of death was not changed, but only when the antehistology certainty was low. Our results suggest that histology does not meaningfully inform on the underlying cause of death in suspension-, immersion-, fire-, and traffic-related deaths except when antehistology certainty is low.
  •  
4.
  • Alanärä, Anders, et al. (författare)
  • Utsättning av djur för jakt och fiske
  • 2021
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
  •  
5.
  • Ekström, Magnus, et al. (författare)
  • Exertional breathlessness related to medical conditions in middle-aged people: the population-based SCAPIS study of more than 25,000 men and women.
  • 2024
  • Ingår i: Respiratory research. - : BioMed Central (BMC). - 1465-993X .- 1465-9921. ; 25:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Breathlessness is common in the population and can be related to a range of medical conditions. We aimed to evaluate the burden of breathlessness related to different medical conditions in a middle-aged population.Cross-sectional analysis of the population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage Study of adults aged 50-64years. Breathlessness (modified Medical Research Council [mMRC]≥2) was evaluated in relation to self-reported symptoms, stress, depression; physician-diagnosed conditions; measured body mass index (BMI), spirometry, venous haemoglobin concentration, coronary artery calcification and stenosis [computer tomography (CT) angiography], and pulmonary emphysema (high-resolution CT). For each condition, the prevalence and breathlessness population attributable fraction (PAF) were calculated, overall and by sex, smoking history, and presence/absence of self-reported cardiorespiratory disease.We included 25,948 people aged 57.5±[SD] 4.4; 51% women; 37% former and 12% current smokers; 43% overweight (BMI 25.0-29.9), 21% obese (BMI≥30); 25% with respiratory disease, 14% depression, 9% cardiac disease, and 3% anemia. Breathlessness was present in 3.7%. Medical conditions most strongly related to the breathlessness prevalence were (PAF 95%CI): overweight and obesity (59.6-66.0%), stress (31.6-76.8%), respiratory disease (20.1-37.1%), depression (17.1-26.6%), cardiac disease (6.3-12.7%), anemia (0.8-3.3%), and peripheral arterial disease (0.3-0.8%). Stress was the main factor in women and current smokers.Breathlessness mainly relates to overweight/obesity and stress and to a lesser extent to comorbidities like respiratory, depressive, and cardiac disorders among middle-aged people in a high-income setting-supporting the importance of lifestyle interventions to reduce the burden of breathlessness in the population.
  •  
6.
  • Olsson, Max, et al. (författare)
  • Factors important for health-related quality of life in men and women : The population based SCAPIS study
  • 2023
  • Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 18:11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • IntroductionHealth-related quality of life (HRQoL) is essential for human wellbeing, influenced by a complex interplay of factors, and is reported lower in women than men. We aimed to evaluate which factors were the most important for HRQoL in a middle-aged general population.MethodsThis was a cross-sectional, multi-centre study of 29,212 men (48%) and women (52%) aged 50-64 in the general population in Sweden. Physical and mental HRQoL (0-100) was assessed using the Short Form 12 questionnaire, and association was evaluated for 356 variables including demographics, lifestyle, symptoms, physiological measurements, and health conditions. Using machine learning, each variable ' s importance for HRQoL was measured by an importance score, comparable to effect size, and summarised in 54 factors, in men and women separately.ResultsMen and women had similar mean and standard deviation (SD) scores for physical HRQoL (53.4 [SD 8.1] vs 51.4 [9.7]) and mental HRQoL (37.1 [5.0] vs 37.3 [5.4]). The most important factors for physical HRQoL were (importance score) physical activity (40), employment (36), pain (33), sleep (33), and sense of control (26). The most important factors for mental HRQoL were sense of control (18), physical activity (12), depression (12), pain (6), and employment (5).ConclusionsThe factors important for HRQoL identified by this study are likely to be amenable to interventions, and our findings can support prioritising interventions. The identified factors need to be a target even before middle-age to lay the foundation for long and happy lives.
  •  
7.
  • Olsson, Max, et al. (författare)
  • Factors most strongly associated with breathlessness in a population aged 50-64 years
  • 2024
  • Ingår i: ERJ Open Research. - : European Respiratory Society. - 2312-0541. ; 10:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Breathlessness is a troublesome and prevalent symptom in the population, but knowledge of related factors is scarce. The aim of this study was to identify the factors most strongly associated with breathlessness in the general population and to describe the shapes of the associations between the main factors and breathlessness.METHODS: A cross-sectional analysis was carried out of the multicentre population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) of adults aged 50 to 64 years. Breathlessness was defined as a modified Medical Research Council breathlessness rating ≥2. The machine learning algorithm extreme gradient boosting (XGBoost) was used to classify participants as either breathless or nonbreathless using 449 factors, including physiological measurements, blood samples, computed tomography cardiac and lung measurements, lifestyle, health conditions and socioeconomics. The strength of the associations between the factors and breathlessness were measured by SHapley Additive exPlanations (SHAP), with higher scores reflecting stronger associations.RESULTS: A total of 28 730 participants (52% women) were included in the study. The strongest associated factors for breathlessness were (in order of magnitude): body mass index ( SHAP score 0.39), forced expiratory volume in 1 s (0.32), physical activity measured by accelerometery (0.27), sleep apnoea (0.22), diffusing lung capacity for carbon monoxide (0.21), self-reported physical activity (0.17), chest pain when hurrying (0.17), high-sensitivity C-reactive protein (0.17), recent weight change (0.14) and cough (0.13).CONCLUSION: This large population-based study of men and women aged 50-64 years identified the main factors related to breathlessness that may be prevented or amenable to public health interventions.
  •  
8.
  • Ahmadi, Zainab, et al. (författare)
  • Agreement of the modified Medical Research Council and New York Heart Association scales for assessing the impact of self-rated breathlessness in cardiopulmonary disease
  • 2022
  • Ingår i: ERJ Open Research. - : European Respiratory Society. - 2312-0541. ; 8:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: The functional impact of breathlessness is assessed using the modified Medical Research Council (mMRC) scale for chronic respiratory disease and with the New York Heart Association Functional Classification (NYHA) scale for heart failure. We evaluated agreement between the scales and their concurrent validity with other clinically relevant patient-reported outcomes in cardiorespiratory disease.Methods: Outpatients with stable chronic respiratory disease or heart failure were recruited. Agreement between the mMRC and NYHA scales was analysed using Cramér's V and Kendall's tau B tests. Concurrent validity was evaluated using correlations with clinically relevant measures of breathlessness, anxiety, depression, and health-related quality of life. Analyses were conducted for all participants and separately in chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and heart failure.Results: In a total of 182 participants with cardiorespiratory disease, the agreement between the mMRC and NYHA scales was moderate (Cramér's V: 0.46; Kendall's tau B: 0.57) with similar results for COPD (Cramér's V: 0.46; Kendall's tau B: 0.66) and heart failure (Cramér's V: 0.46; Kendall's tau B: 0.67). In the total population, the scales correlated in similar ways to other patient-reported outcomes.Conclusion: In outpatients with cardiorespiratory disease, the mMRC and NYHA scales show moderate to strong correlations and similar associations with other patient-reported outcomes. This supports that the scales are comparable when assessing the impact of breathlessness on function and patient-reported outcomes.
  •  
9.
  •  
10.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Bedövning vid slakt av fisk
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
  •  
11.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
  •  
12.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar i och utanför vilthägn med vildsvin, älg, björn och hare
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med detta yttrande är att sammanställa aktuell forskning kring djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar på vildsvin, älg, björn och hare i vilthägn samt hur de vilda djurens naturliga beteende tillgodoses vid mötet med ett rovdjur och hur detta påverkas av hägnets utformning. Det finns kunskapsluckor inom området då det råder brist på vetenskapliga studier av hur träning och prov i och utanför vilthägn påverkar jakthunden och de vilda djuren. Omfattningen av denna verksamhet är till stora delar okänd för Rådet och området är tämligen oreglerat i lagstiftningen.Träning och prov av jakthundar i hägn sker för att kunna utvärdera hundarnas egenskaper vid jakt. Utfallet av dessa prov används för att undersöka om hunden fungerar och är lämpad för praktisk jakt, men även i avelsarbetet. Skador från björn, vildsvin och älg kan bli allvarliga för jakthunden vid ordinarie jakt. I dagsläget tränas och testas hundar på vildsvin och hare inne i hägnet medan träning och prov av hund på björn och älg sker utanför hägnet med stängsel mellan hund och vilt. Risk för fysiska skador på hund i samband med träning och prov är därför störst i mötet med vildsvin. Djurvälfärdsriskerna för hund omfattar även psykisk påverkan, fysisk överansträngning, värmestress och vätskebrist vid höga utomhustemperaturer samt fysiska skador på grund av hägnets utformning och innehåll. Hur många hundar som skadas i samband med träning på hägnat vilt är dock oklart. Det finns rehabiliteringsanläggningar för jakthundar där hundarna kan tränas på hägnat vilt under mer kontrollerade former och därmed övervinna rädslor och oönskade beteenden. En hund som av olika orsaker blir rädd i samband med jakt, eller som uppvisar oönskade beteenden mot viltet, kan med hjälp av hägnat vilt antingen tränas ytterligare eller uteslutas från att användas vid jakt.En av grundförutsättningarna med träning och prov på vilda djur i hägn är att jaktsituationen ska efterlikna vanlig jakt. Detta innebär att det vilda djuret utsätts för ett hot, vilket i många fall sannolikt innebär stress för det vilda djuret. Hur stor stressituationen blir beror på hur djuret upplever hotet och om det lyckas kontrollera situationen. Vilda djur undviker i regel kontakt med människor och hundar. Att bli förföljd av en hund inne i hägnet är med stor sannolikhet en belastning för det vilda djuret, och även närvaro av hund utanför ett stängsel kan upplevas som ett hot. Träning och prov i hägn varierar med djurslag och anläggning och det vilda djuret har olika förutsättningar att hantera situationen, bland annat beroende på art och individuella skillnader. Förföljelse och jakt innebär sannolikt en betydande stress för vildsvin och hare. Även träning eller prov på älg och björn där hunden befinner sig utanför hägnet kan innebära stress för det vilda djuret. Situationen för det vilda djuret påverkas av faktorer som tidigare erfarenheter av hund och människor, hundens beteende, hur ofta och länge träningen eller proven pågår, hägnets storlek och utformning, samt om hägnet ger viltet möjlighet att undkomma hunden och situationen. Repetitiva moment skulle kunna vänja viltet vid hunden och situationen och för vissa individer innebära ett minskat upplevt hot och stressrespons. Negativ erfarenhet och förväntningar av hundträningen innebär dock en risk för upprepad och ackumulerad stress, vilket kan resultera i att djuret utsätts för ett upprepat och långvarigt lidande. Upplevelsen av repetitiva moment kan påverkas av individuella egenskaper, djurslagsskillnader och det sätt på vilket träningen eller proven utförs. Återkommande exponering för hund kan antingen leda till att det vilda djuret vänjer sig, habituering, eller blir mera känsligt, sensitisering.Hägnets utformning och skötsel har stor betydelse för viltets välfärd och djurskyddsproblem i hägn har noterats. Ett hägnat vilt djur som är kroniskt stressat vid undermålig djurhållning kan ha sämre förutsättningar att hantera den belastning som träning eller prov med hund kan innebära. De hägn för vilda djur som används vid träning och prov av hundar uppvisar stor variation i storlek och utformning. Gemensamt är att hägnet inskränker de vilda djurens naturliga beteenden, exempelvis möjligheten att förflytta sig längre sträckor. I de fall viltet flyttas till ett mindre hägn i samband med träning eller prov reduceras viltets möjligheter till naturliga beteenden ytterligare. Ett hägnat vilt djur som upplever en hotande fara, kan uppleva oro, rädsla och frustration. Detta kan leda till stress, främst när djuret inte kan undkomma eller bemöta hotet på samma sätt som om djuret varit frilevande. Stress uppstår när djuret inte kan kontrollera en situation, eller då kroppen utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar, som vid flyktförsök, värmestress, fysiska skador och smärta.Vildsvin i det vilda är ofta skygga och undviker en potentiell predator om de har möjlighet, men kan också försvara sig mot och även attackera sin förföljare om de blir trängda. Hur vildsvinen påverkas av att hållas instängda i hägn med begränsad möjlighet att undkomma hunden är inte studerat vetenskapligt, men i de fall hund förföljer vildsvinet innebär det troligen betydande rädsla och stress för vildsvinet. Studier har visat att jakt kan leda till att vildsvinen ändrar aktivitetsmönster och vistelseområde. Det finns också en risk att alltför aggressiva hundar tillfogar vildsvinen fysisk skada samtidigt som jakten även riskerar att vildsvin utsätts för värmestress då de har begränsade möjligheter att temperaturreglera sig. Hägn för vildsvin kan vara relativt stora, med en varierad och naturlig biotop. Eftersom hunden kan förfölja vildsvinen inne i hägnet innebär hägnet, oavsett storlek, att vildsvin har begränsade möjligheter att undkomma hunden och jakten i sig är sannolikt stressande. En studie har visat att det kan föreligga allvarliga djurskyddsproblem i vissa vildsvinshägn. Om detta även omfattar tränings- och provhägn skulle detta kunna påverka vildsvinens upplevelse och förmåga att hantera situationen vid jakt i hägn, men detta är inte studerat vetenskapligt.Älgar är flyktdjur som kan springa långa sträckor för att undkomma en angripare, men de kan också försvara sig när de känner sig trängda. Generellt kan älgar relativt lätt hållas i hägn och bli mycket vana vid människor och de förefaller ofta vara tämligen opåverkade vid möten med hundar. Vetenskapliga studier av hur älgar egentligen upplever situationen har Rådet inte funnit. En älg kan göra utfall mot en hund, men även i de fall älgen verkar lugn och opåverkad går det inte att utesluta att konfrontationen med hunden innebär stress för älgen, särskilt då hägnet kraftigt begränsar älgens naturliga flyktbeteende. Under träning eller prov hålls ofta älgen i ett mindre hägn för att hunden ska ges möjlighet att komma nära. Vid träning med hägnad älg har älgen begränsade möjligheter att avlägsna sig från eller komma undan hunden vilket skulle kunna leda till svårigheter för älgen att kontrollera situationen, vilket i sin tur kan ge upphov till stress. Eftersom älgar och hundar hålls åtskilda genom stängsel är risken för fysiska skador hos både hund och älg liten.Vilda björnar undviker normalt kontakt med människor och hundar. Att jagas av en hund har visat sig resultera i såväl beteendemässiga som fysiologiska förändringar vilket tyder på att björnen blir stressad. Exponering för en aktiv, skällande hund utanför hägnet kan upplevas som ett hot och leda till stress. Risken för stress ökar i en anläggning med litet tränings/provhägn, där björnen inte kan undkomma hunden eller kontrollera situationen. I ett litet hägn utan lämpliga biotoper eller fredad zon har björnen små möjligheter att avlägsna sig från hunden eller dölja sig. Situationen för björn vid träning eller prov med hund påverkas av faktorer som tillvänjning, tidigare erfarenheter av hundar och människor, hundens beteende, hur ofta och hur länge hundträningen/proven pågår samt hägnets storlek och utformning och om hägnet ger björnen möjligheter till naturligt beteende och att undkomma hunden. Björnens skötsel och miljö utöver prov-/träningstillfällena, liksom dess individuella förutsättningar påverkar också björnens välfärd, vilket också behöver tas hänsyn till vid bedömningen av björnens situation vid träning och prov med hund.Haren är ett bytesdjur och betraktar hunden som en predator. Haren flyr genom snabba rusher, men kan också försöka förvilla sin efterföljare genom längre hopp och blindspår. I hägn med hare tillåts jakthunden vara lös och jaga haren. Rådet har inte funnit några vetenskapliga studier av harar i den här typen av hägn men det finns studier av harars situation vid möte med hund i andra sammanhang, samt harars reaktion på predatorer generellt. Harar som utsattes för rävlukt minskade sin närvaro i dessa områden och hararnas vaksamhet ökade. Det finns skäl att anta att vilda harar kan reagera på lukt av hund på motsvarande sätt. Man kan anta att stressen för hare vid träningsjakt i hägn liknar den vid vanlig jakt. Skillnaden är att hägnet begränsar harens flyktvägar och även kan begränsa harens möjlighet till normalt flyktbeteende. Hur begränsande hägnet är beror på dess storlek, men eventuellt även dess placering, t.ex. närheten till människor och hundar som ger upphov till syn- eller luktintryck, samt dess utformning, inklusive förekomsten av naturliga förhållanden. Oavsett hägnets storlek och utformning är risken påtaglig att harens välfärd påverkas negativt av att bli jagad. Då harar har en sna
  •  
13.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande.
  •  
14.
  •  
15.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Jakt med pil och båge
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta k
  •  
16.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Minkhållning i Sverige
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
  •  
17.
  • Bonagas, Nadilly, et al. (författare)
  • Pharmacological targeting of MTHFD2 suppresses acute myeloid leukemia by inducing thymidine depletion and replication stress
  • 2022
  • Ingår i: NATURE CANCER. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2662-1347. ; 3:2, s. 156-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The folate metabolism enzyme MTHFD2 (methylenetetrahydrofolate dehydrogenase/cyclohydrolase) is consistently overexpressed in cancer but its roles are not fully characterized, and current candidate inhibitors have limited potency for clinical development. In the present study, we demonstrate a role for MTHFD2 in DNA replication and genomic stability in cancer cells, and perform a drug screen to identify potent and selective nanomolar MTHFD2 inhibitors; protein cocrystal structures demonstrated binding to the active site of MTHFD2 and target engagement. MTHFD2 inhibitors reduced replication fork speed and induced replication stress followed by S-phase arrest and apoptosis of acute myeloid leukemia cells in vitro and in vivo, with a therapeutic window spanning four orders of magnitude compared with nontumorigenic cells. Mechanistically, MTHFD2 inhibitors prevented thymidine production leading to misincorporation of uracil into DNA and replication stress. Overall, these results demonstrate a functional link between MTHFD2-dependent cancer metabolism and replication stress that can be exploited therapeutically with this new class of inhibitors. Helleday and colleagues describe a nanomolar MTHFD2 inhibitor that causes replication stress and DNA damage accumulation in cancer cells via thymidine depletion, demonstrating a potential therapeutic strategy in AML tumors in vivo.
  •  
18.
  • Cuapio, Angelica, et al. (författare)
  • NK cell frequencies, function and correlates to vaccine outcome in BNT162b2 mRNA anti-SARS-CoV-2 vaccinated healthy and immunocompromised individuals
  • 2022
  • Ingår i: Molecular Medicine. - : BioMed Central (BMC). - 1076-1551 .- 1528-3658. ; 28:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Adaptive immune responses have been studied extensively in the course of mRNA vaccination against COVID-19. Considerably fewer studies have assessed the effects on innate immune cells. Here, we characterized NK cells in healthy individuals and immunocompromised patients in the course of an anti-SARS-CoV-2 BNT162b2 mRNA prospective, open-label clinical vaccine trial. See trial registration description in notes. Results revealed preserved NK cell numbers, frequencies, subsets, phenotypes, and function as assessed through consecutive peripheral blood samplings at 0, 10, 21, and 35 days following vaccination. A positive correlation was observed between the frequency of NKG2C+ NK cells at baseline (Day 0) and anti-SARS-CoV-2 Ab titers following BNT162b2 mRNA vaccination at Day 35. The present results provide basic insights in regards to NK cells in the context of mRNA vaccination, and have relevance for future mRNA-based vaccinations against COVID-19, other viral infections, and cancer.Trial registration: The current study is based on clinical material from the COVAXID open-label, non-randomized prospective clinical trial registered at EudraCT and clinicaltrials.gov (no. 2021–000175-37). Description: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04780659?term=2021-000175-37&draw=2&rank=1.
  •  
19.
  • Ekblom Bak, Elin, 1981-, et al. (författare)
  • Accelerometer derived physical activity and subclinical coronary and carotid atherosclerosis : cross-sectional analyses in 22 703 middle-aged men and women in the SCAPIS study
  • 2023
  • Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 13:11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: The aim included investigation of the associations between sedentary (SED), low-intensity physical activity (LIPA), moderate-to-vigorous intensity PA (MVPA) and the prevalence of subclinical atherosclerosis in both coronaries and carotids and the estimated difference in prevalence by theoretical reallocation of time in different PA behaviours.DESIGN: Cross-sectional.SETTING: Multisite study at university hospitals.PARTICIPANTS: A total of 22 670 participants without cardiovascular disease (51% women, 57.4 years, SD 4.3) from the population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage study were included. SED, LIPA and MVPA were assessed by hip-worn accelerometer.PRIMARY AND SECONDARY OUTCOMES: Any and significant subclinical coronary atherosclerosis (CA), Coronary Artery Calcium Score (CACS) and carotid atherosclerosis (CarA) were derived from imaging data from coronary CT angiography and carotid ultrasound.RESULTS: High daily SED (>70% ≈10.5 hours/day) associated with a higher OR 1.44 (95% CI 1.09 to 1.91), for significant CA, and with lower OR 0.77 (95% CI 0.63 to 0.95), for significant CarA. High LIPA (>55% ≈8 hours/day) associated with lower OR for significant CA 0.70 (95% CI 0.51 to 0.96), and CACS, 0.71 (95% CI 0.51 to 0.97), but with higher OR for CarA 1.41 (95% CI 1.12 to 1.76). MVPA above reference level, >2% ≈20 min/day, associated with lower OR for significant CA (OR range 0.61-0.67), CACS (OR range 0.71-0.75) and CarA (OR range 0.72-0.79). Theoretical replacement of 30 min of SED into an equal amount of MVPA associated with lower OR for significant CA, especially in participants with high SED 0.84 (95% CI 0.76 to 0.96) or low MVPA 0.51 (0.36 to 0.73).CONCLUSIONS: MVPA was associated with a lower risk for significant atherosclerosis in both coronaries and carotids, while the association varied in strength and direction for SED and LIPA, respectively. If causal, clinical implications include avoiding high levels of daily SED and low levels of MVPA to reduce the risk of developing significant subclinical atherosclerosis.
  •  
20.
  • Ekström, Magnus, et al. (författare)
  • Minimal clinically important differences for Dyspnea-12 and MDP scores are similar at 2 weeks and 6 months : follow-up of a longitudinal clinical study
  • 2021
  • Ingår i: The European respiratory journal. - : European Respiratory Society (ERS). - 1399-3003 .- 0903-1936. ; 57:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Chronic breathlessness is a dominating symptom that restricts daily life for many people with cardiorespiratory disease [1]. Different dimensions of the symptom, such as the intensity, sensory qualities and emotional responses, can be assessed using the instruments Dyspnea-12 (D-12) [2] and the Multidimensional Dyspnea Profile (MDP) [3], which share similarities in the underlying constructs of what is measured [4] and have emerged as widely used instruments for multi-dimensional measurement of breathlessness
  •  
21.
  • Ekström, Magnus P., et al. (författare)
  • Minimal Clinically Important Differences and Feasibility of Dyspnea-12 and the Multidimensional Dyspnea Profile in Cardiorespiratory Disease
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Pain and Symptom Management. - : Elsevier. - 0885-3924 .- 1873-6513. ; 60:5, s. 968-975
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Context: Breathlessness is a cardinal symptom in cardiorespiratory disease and consists of multiple dimensions that can be measured using the instruments Dyspnea-12 (D12) and the Multidimensional Dyspnea Profile (MDP). Objectives: The objective of the study is to determine the minimal clinically important differences (MCIDs) of all D12 and MDP summary and subdomain scores as well as the instruments' feasibility in patients with cardiorespiratory disease. Methods: Prospective multicenter cohort study of outpatients with diagnosed cardiorespiratory disease and breathlessness in daily life. D12 and MDP were assessed at baseline, after 30-90 minutes and two weeks. MCIDs were calculated using anchor-based and distributional methods for summary and subdomain scores. Feasibility was assessed as rate of missing data, help required, self-reported difficulty, and completion time. Results: A total 182 outpatients (53.3% women) were included; main diagnoses were chronic obstructive pulmonary disease (COPD; 25%), asthma (21%), heart failure (19%), and idiopathic pulmonary fibrosis (19%). Anchor-based MCIDs were for D12 total score 2.83 (95% CI 1.99-3.66); D12 physical 1.81 (1.29-2.34); D12 affective 1.07 (0.64-1.49); MDP A1 unpleasantness 0.82 (0.56-1.08); MDP perception 4.63 (3.21-6.05), and MDP emotional score 2.37 (1.10-3.64). The estimates were consistent with small-to-moderate effect sizes using distributional analysis, and MCIDs were similar between COPD and non-COPD patients. The instruments were generally feasible and quick to use. Conclusion: D12 and MDP are responsive to change and feasible for use for assessing multidimensional breathlessness in outpatients with cardiorespiratory disease. MCIDs were determined for use as endpoints in clinical trials.
  •  
22.
  • Finnegan, Sarah L., et al. (författare)
  • A common model for the breathlessness experience across cardiorespiratory disease
  • 2021
  • Ingår i: ERJ Open Research. - Sheffield : European Respiratory Society. - 2312-0541. ; 7:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Chronic breathlessness occurs across many different conditions, often independently of disease severity. Yet, despite being strongly linked to adverse outcomes, the consideration of chronic breathlessness as a stand-alone therapeutic target remains limited. Here we use data-driven techniques to identify and confirm the stability of underlying features (factors) driving breathlessness across different cardiorespiratory diseases.Questionnaire data on 182 participants with main diagnoses of asthma (21.4%), COPD (24.7%), heart failure (19.2%), idiopathic pulmonary fibrosis (18.7%), other interstitial lung disease (2.7%), and "other diagnoses" (13.2%) were entered into an exploratory factor analysis (EFA). Participants were stratified based on their EFA factor scores. We then examined model stability using 6-month follow-up data and established the most compact set of measures describing the breathlessness experience.In this dataset, we have identified four stable factors that underlie the experience of breathlessness. These factors were assigned the following descriptive labels: 1) body burden, 2) affect/mood, 3) breathing burden and 4) anger/frustration. Stratifying patients by their scores across the four factors revealed two groups corresponding to high and low burden. These two groups were not related to the primary disease diagnosis and remained stable after 6 months.In this work, we identified and confirmed the stability of underlying features of breathlessness. Previous work in this domain has been largely limited to single-diagnosis patient groups without subsequent re-testing of model stability. This work provides further evidence supporting disease independent approaches to assess breathlessness.
  •  
23.
  • Füchtbauer, Anders Foller, 1984, et al. (författare)
  • Lighting Up DNA with the Environment-Sensitive Bright Adenine Analogue qAN4
  • 2020
  • Ingår i: Chempluschem. - : Wiley. - 2192-6506. ; 85:2, s. 319-326
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The fluorescent adenine analogue qAN4 was recently shown to possess promising photophysical properties, including a high brightness as a monomer. Here we report the synthesis of the phosphoramidite of qAN4 and its successful incorporation into DNA oligonucleotides using standard solid-phase synthesis. Circular dichroism and thermal melting studies indicate that the qAN4-modification has a stabilizing effect on the B-form of DNA. Moreover, qAN4 base-pairs selectively with thymine with mismatch penalties similar to those of mismatches of adenine. The low energy absorption band of qAN4 inside DNA has its peak around 358 nm and the emission in duplex DNA is partly quenched and blue-shifted (ca. 410 nm), compared to the monomeric form. The spectral properties of the fluorophore also show sensitivity to pH; a property that may find biological applications. Quantum yields in single-stranded DNA range from 1-29 % and in duplex DNA from 1-7 %. In combination with the absorptive properties, this gives an average brightness inside duplex DNA of 275 M-1 cm(-1), more than five times higher than the most used environment-sensitive fluorescent base analogue, 2-aminopurine. Finally, we show that qAN4 can be used to advantage as a donor for interbase FRET applications in combination with adenine analogue qA(nitro) as an acceptor.
  •  
24.
  • Gao, Yu, et al. (författare)
  • Immunodeficiency syndromes differentially impact the functional profile of SARS-CoV-2-specific T cells elicited by mRNA vaccination
  • 2022
  • Ingår i: Immunity. - : Elsevier. - 1074-7613 .- 1097-4180. ; 55:9, s. 1732-1746.e5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Many immunocompromised patients mount suboptimal humoral immunity after SARS-CoV-2 mRNA vaccination. Here, we assessed the single-cell profile of SARS-CoV-2-specific T cells post-mRNA vaccination in healthy individuals and patients with various forms of immunodeficiencies. Impaired vaccine-induced cell-mediated immunity was observed in many immunocompromised patients, particularly in solid-organ transplant and chronic lymphocytic leukemia patients. Notably, individuals with an inherited lack of mature B cells, i.e., X-linked agammaglobulinemia (XLA) displayed highly functional spike-specific T cell responses. Single-cell RNA-sequencing further revealed that mRNA vaccination induced a broad functional spectrum of spike-specific CD4+ and CD8+ T cells in healthy individuals and patients with XLA. These responses were founded on polyclonal repertoires of CD4+ T cells and robust expansions of oligoclonal effector-memory CD45RA+ CD8+ T cells with stem-like characteristics. Collectively, our data provide the functional continuum of SARS-CoV-2-specific T cell responses post-mRNA vaccination, highlighting that cell-mediated immunity is of variable functional quality across immunodeficiency syndromes.
  •  
25.
  •  
26.
  • Huang, Xin, et al. (författare)
  • Canonical mean-field molecular dynamics derived from quantum mechanics
  • 2022
  • Ingår i: ESAIM-MATHEMATICAL MODELLING AND NUMERICAL ANALYSIS. - : EDP Sciences. - 2822-7840 .- 2804-7214. ; 56:6, s. 2197-2238
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Canonical quantum correlation observables can be approximated by classical molecular dynamics. In the case of low temperature the ab initio molecular dynamics potential energy is based on the ground state electron eigenvalue problem and the accuracy has been proven to be O(M-1), provided the first electron eigenvalue gap is sufficiently large compared to the given temperature and M is the ratio of nuclei and electron masses. For higher temperature eigenvalues corresponding to excited electron states are required to obtain O(M-1) accuracy and the derivations assume that all electron eigenvalues are separated, which for instance excludes conical intersections. This work studies a mean-field molecular dynamics approximation where the mean-field Hamiltonian for the nuclei is the partial trace h := Tr(He-beta H)/Tr(e(-beta H)) with respect to the electron degrees of freedom and H is the Weyl symbol corresponding to a quantum many body Hamiltonian (sic). It is proved that the mean-field molecular dynamics approximates canonical quantum correlation observables with accuracy O(M-1 + t epsilon(2)), for correlation time t where epsilon(2) is related to the variance of mean value approximation h. Furthermore, the proof derives a precise asymptotic representation of the Weyl symbol of the Gibbs density operator using a path integral formulation. Numerical experiments on a model problem with one nuclei and two electron states show that the mean-field dynamics has similar or better accuracy than standard molecular dynamics based on the ground state electron eigenvalue.
  •  
27.
  •  
28.
  • Marc-Derrien, Youna, et al. (författare)
  • Acute Cardiovascular Effects of Hydrotreated Vegetable Oil Exhaust
  • 2022
  • Ingår i: Frontiers in Physiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-042X. ; 13
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ambient air pollution is recognized as a key risk factor for cardiovascular morbidity and mortality contributing to the global disease burden. The use of renewable diesel fuels, such as hydrotreated vegetable oil (HVO), have increased in recent years and its impact on human health are not completely known. The present study investigated changes in cardiovascular tone in response to exposure to diluted HVO exhaust. The study participants, 19 healthy volunteers, were exposed in a chamber on four separate occasions for 3 h and in a randomized order to: (1) HVO exhaust from a wheel loader without exhaust aftertreatment, (2) HVO exhaust from a wheel loader with an aftertreatment system, (3) clean air enriched with dry NaCl salt particles, and (4) clean air. Synchronized electrocardiogram (ECG) and photoplethysmogram (PPG) signals were recorded throughout the exposure sessions. Pulse decomposition analysis (PDA) was applied to characterize PPG pulse morphology, and heart rate variability (HRV) indexes as well as pulse transit time (PTT) indexes were computed. Relative changes of PDA features, HRV features and PTT features at 1, 2, and 3 h after onset of the exposure was obtained for each participant and exposure session. The PDA index A13, reflecting vascular compliance, increased significantly in both HVO exposure sessions but not in the clean air or NaCl exposure sessions. However, the individual variation was large and the differences between exposure sessions were not statistically significant.
  •  
29.
  • Sandberg, Magnus, et al. (författare)
  • Experiences of patients with hip fractures after discharge from hospital
  • 2022
  • Ingår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing. - : Elsevier. - 1878-1241 .- 1878-1292. ; 46
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background:  To achieve successful rehabilitation after hip fracture and meet patient needs it is important to listen to how individual patients perceive their situation.Purpose:  The aim of this study was to explore how patients with hip fractures experience the time after hospitalization.Methods:  A qualitative study was performed, data were analyzed using content analysis and included a total of 14 patients who had undergone surgery for a hip fracture.Results:  The result comprised two main themes, In the hands of others, and A new unfamiliar life. These included in total nine categories.Conclusions:  Not all patients received adequate pain management or were treated in a professional way by the health system. Interventions targeting an improved care trajectory which include all care providers, the person with the hip fracture and their significant others are needed. Further research is needed to reveal the reasons for uneven/differing care.
  •  
30.
  • Sandin, Ylva, et al. (författare)
  • Design for Deconstruction and Reuse: Case study Villa Anneberg
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The building sector accounts for a large raw material consumption and waste production. One way of diminishing these would be to reuse buildings and building components to a higher degree. To facilitate that, buildings would need to be designed with that aspect in mind. Work Package 2 of the InFutUReWood project investigates new ways to design timber-based structures. This study investigates how new design concepts can be developed to make Villa Anneberg, a two-storey light timber house from the Swedish manufacturer Derome, adapted for deconstruction and reuse. The objectives are: • To identify the inherent strengths and weaknesses of the current design of Villa Anneberg regarding deconstruction, rebuilding and reuse. • To show how the design could be improved with respect to future deconstruction and reuse and to estimate the amount of wood that could be reused in the future with the current and the improved designs. • To suggest guidelines for deconstruction and reuse. • To test and develop a method for carrying out case studies, as the study is the first in a series of case studies treating different structural systems. The study is limited to the load bearing structure of the building. Focus is on reuse rather than recycling. Methods used involve interviews, structured meetings, analyses of drawings and documents, photo documentation and design work. A reuse scenario was assumed where the building will be deconstructed after a few decades into its separate parts. It will then be transported and reassembled to an identical building in the same geographical region. It was found that the current design of Villa Anneberg is relatively well prepared for this scenario already. The building is designed for efficient transport and assembly and the process is judged to be reversible to a high degree. Many connectors are screwed, and the building can be deconstructed with common and simple tools. Several weaknesses were also identified. Among these were joining techniques that are not reversible. Modified versions were developed for three joints. The new solutions were achieved with relatively small adjustments in design and within existing technology. One of the new connections was found so economically valuable to the manufacturer Derome, that it is likely to be taken into production soon. We estimated that the proportion of wood that is reusable would be higher for the modified Villa Anneberg than for the current. The proportion wood that is reusable in the load bearing structure with current design is estimated to 82,7 %. The proportion of wood that is reusable with the modified design is estimated to 86,4 %. These figures apply to the studied scenario. Guidelines for deconstruction and reuse were suggested. The case study method was found efficient and ready to be used in further case studies.
  •  
31.
  • Sandin, Ylva, et al. (författare)
  • Design of Timber Buildings for Deconstruction and Reuse — Three methods and five case studies
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There is a need for a shift towards circular economy in the construction sector and design philosophies as Design for Deconstruction and Reuse (DfDR) and Design for Adaptability (DfA) are being developed as means to design out waste and enhance resource efficiency. However, applying these philosophies is not yet common practice. The amount of DfDR/A timber buildings described in literature is limited. This study aims at increasing and spreading knowledge on DfDR/A for timber buildings. It has four goals: 1) To suggest methods to apply DfDR/A. 2) To suggest new design solutions. 3) To collect experiences on connections in relation to DfDR. 4) To suggest how guidelines for deconstruction and reuse can be formulated. The study presents three methods that all proved valuable in applying DfDR/A: one discussion-based method to improve an already existing timber building design, one indicator system to assess the DfDR/A potential of building designs, and one matrix to guide design decisions. We used the first method to conduct five case studies in four European countries. The studied designs were judged to be well or relatively well adapted for deconstruction and reuse already today. The fact that the studied buildings are all offsite manufactured and of modular composition benefits the deconstruction process, partly because construction and deconstruction are similar processes so that the knowledge and infrastructure that companies have can be directly transferred to enable deconstruction and reuse. Where large modules can be recovered, the time and energy needed for deconstruction as well as the risk for damage will be reduced. Disadvantages to deconstruction and reuse identified were typically linked to the complexity of building modules and that individual components are not independent. This was reflected as irreversible or hidden connections, inaccessible services, interconnected layers of the structural modules and many different component sizes. One of the case study buildings, designed with mass timber panels, excelled in the simplicity and reduction of number of steps required for maximum material recovery. New designs suggested included making fasteners more accessible to deconstruction, avoiding letting sensitive materials as plastic foils and particle boards pass continuously over joints between elements, and (for cases where standard units are not already used) standardizing elements. One case suggested using solid wood components instead of engineered wood products to achieve durability. The study showed that simple changes in design can lead to an augmented reuse potential. Some of the new design solutions generated will be taken into production by the participating manufacturers. Insights on connections included recognizing the fact that the use of reversible screwed connections is not sufficient to ensure deconstructability and that although nailed or glued connections severely complicate reuse of components, they might be accepted within elements in case reuse on element level is the target. Guidelines for deconstruction and reuse were developed in all case studies. Taken as a group of studies, there are advantageous additions proposed to earlier guidance documents. Despite being based on the same source, the different plans suggested varied substantially. There was a noteworthy difference between manufacturers’ in-house plans to those proposed by architects, engineers, or researchers, which speaks to the uncertainty regarding the appropriate structure and format.
  •  
32.
  • Sund, Johan, et al. (författare)
  • The effect of process design on refiner pulp quality control performance
  • 2021
  • Ingår i: Nordic Pulp & Paper Research Journal. - : Walter de Gruyter GmbH. - 0283-2631 .- 2000-0669. ; 36:4, s. 594-607
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this study, the effect of process- and online analyser configuration on pulp quality control is explored. The following parameters were included: analyser sampling interval, time delay, measurement error magnitude, and latency chest residence time. Using different values of parameters in a process model, a range of configurations were constructed. For each configuration, the achievable control performance was evaluated using an optimization approach. PI controller settings were chosen based on minimization of the integrated absolute error (IAE) in pulp quality after an input step disturbance. The results show that reducing the sampling interval improves performance also when the interval is smaller than the chest residence time or the analyser delay. Moreover, reducing the chest residence time can reduce the IAE by up to 40 %. However, reducing the residence time to lower than 1/3 of the sampling interval does not improve performance. Further improvement is possible if the analyser delay is reduced. The compromise between reducing the IAE and avoiding creating variation by acting on measurement error has a strong influence on the results. In conclusion, pulp quality control performance can be improved significantly by making changes to the studied configuration parameters. 
  •  
33.
  • Wypijewska Del Nogal, Anna Wiktoria, 1982, et al. (författare)
  • Getting DNA and RNA out of the dark with 2CNqA: a bright adenine analogue and interbase FRET donor
  • 2020
  • Ingår i: Nucleic Acids Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0305-1048 .- 1362-4962. ; 48:14, s. 7640-7652
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With the central role of nucleic acids there is a need for development of fluorophores that facilitate the visualization of processes involving nucleic acids without perturbing their natural properties and behaviour. Here, we incorporate a new analogue of adenine, 2CNqA, into both DNA and RNA, and evaluate its nucleobase-mimicking and internal fluorophore capacities. We find that 2CNqA displays excellent photophysical properties in both nucleic acids, is highly specific for thymine/uracil, and maintains and slightly stabilises the canonical conformations of DNA and RNA duplexes. Moreover, the 2CNqA fluorophore has a quantum yield in single-stranded and duplex DNA ranging from 10% to 44% and 22% to 32%, respectively, and a slightly lower one (average 12%) inside duplex RNA. In combination with a comparatively strong molar absorptivity for this class of compounds, the resulting brightness of 2CNqA inside double-stranded DNA is the highest reported for a fluorescent base analogue. The high, relatively sequence-independent quantum yield in duplexes makes 2CNqA promising as a nucleic acid label and as an interbase Forster resonance energy transfer (FRET) donor. Finally, we report its excellent spectral overlap with the interbase FRET acceptors qA(nitro) and tC(nitro), and demonstrate that these FRET pairs enable conformation studies of DNA and RNA.
  •  
34.
  • Öberg, Sandra, 1974-, et al. (författare)
  • Experiences and management of incidents that influence sleep in patients with cardiovascular disease and insomnia
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Cardiovascular Nursing. - : Wolters Kluwer. - 0889-4655 .- 1550-5049. ; 35:4, s. 364-374
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Insomnia is a global problem and an important risk factor for patients living with cardiovascular disease (CVD), causing poor well-being and worsening disease prognosis. Yet, there is a lack of effective intervention strategies targeting sleep problems. To deliver patient-centered interventions and achieve good quality of sleep for this group, the own experiences of patients with CVD need to be understood.OBJECTIVE: The aim of this study was to describe experiences that influence the sleep situation and management of sleep problems among patients with CVD and insomnia.METHOD: A qualitative descriptive design with critical incident technique methodology was used. Twenty patients (13 men and 7 women; mean age, 73 years; range, 47-83 years) with single or multiple verified CVD diagnoses and insomnia were included.RESULTS: Four underlying categories of sleep disruptors were identified: cognitive, social, physical, and behavioral. Participants experienced distress from the heart condition at night, physically and cognitively, with high levels of concern about its consequences for themselves and their families. Participants' sleep management preferences and responses included cognitive, behavioral, and pharmacological management strategies. Participants preferred their own nonpharmacological insomnia management over professional advice.CONCLUSION: Patients with CVD and insomnia experienced both physical and cognitive distress from their heart condition and chose to adopt nonpharmacological insomnia management. Tailored professional support is needed to change precipitating behavioral factors to be able to treat insomnia, improve sleep, reduce symptom burden, and enhance quality of life.
  •  
35.
  • Öberg, Sandra, 1974-, et al. (författare)
  • Primary care patients with cardiovascular disease eligible for nurse-led internet-based cognitive behavioural therapy for insomnia : Characteristics and motives for participation
  • 2023
  • Ingår i: Nursing Open. - : Wiley. - 2054-1058. ; 10:7, s. 4676-4689
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: To describe demographic, physical and psychological characteristics associated with insomnia in patients with cardiovascular disease (CVD) participating in nurse-led Internet-based cognitive behavioural therapy for insomnia (I-CBTI), and their motives and expectations regarding participation in I-CBTI.DESIGN: A mixed method design was applied, including primary care patients with angina pectoris, myocardial infarction, heart failure, atrial fibrillation and atrial flutter or arrhythmia in southern Sweden.METHODS: Data on demographics, insomnia severity and physical and psychological characteristics were collected through self-rated validated questionnaires (n = 126). Motives and expectations were collected through interviews (n = 19) and analysed using the 'personas' model.RESULTS: Physical symptoms and psychological characteristics were associated with insomnia. Three personas were identified: the pragmatist (a curious and optimistic persona), the philosopher (a problem-solving persona) and the philanthropist (an altruistic persona). Expectations were positive among the three personas, but comorbid conditions reduced the perceived ability to make necessary behavioural changes.
  •  
36.
  • Öberg, Sandra, 1974- (författare)
  • The Hit-IT project : The development and evaluation of an internet-based complex intervention for primary healthcare patients with cardiovascular disease and insomnia
  • 2022
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There is a need to explore insomnia among patients with cardiovascular disease (CVD), since they have increased risk for disease deterioration, poor quality of life and a shorter lifetime expectancy. Cognitive behavioral therapy (CBT) is the main recommended insomnia treatment, although it is a rare treatment choice in the healthcare due to lack of certified CBT therapists.The aim of the thesis was therefore to investigate a nurse-led internet-based CBT for insomnia (I-CBTI) tailored for patients with CVD, that includes qualitative and quantitative measures to explore the patients’ characteristics and treatment motive, insomnia experience, treatment effect, adherence and the usability of a complex intervention called the Hit-IT program.The first paper had a mixed study design to investigate the participants (n=126) sleep, physical and psychological characteristics in relation to insomnia via baseline questionnaires, as well as interviews (n=19) covering their motivation and expectations when participating in the Hit-IT treatment study. The second paper was a qualitative study using a Critical incident technique, to capture the experience of the participants (n=20) with CVD and insomnia sleep situation, and determine how they managed their insomnia. The third paper included 48 participants who were randomised to test the nine-week nurse-led I-CBTI treatment, tailored for patients with CVD or a three-week of self-studies (control group) without support. Paper four was a qualitative study to explore the experience and management of the Hit-IT program.The thesis findings showed that the participants were primarily male participants of older age, and that insomnia symptoms were significantly associated with worse somatic symptom severity, reduced physical quality of life, increased levels of depressive symptoms and cardiac anxiety. The participants were motivated to engage in the Hit-IT study, but were concerned the comorbid condition would be a hindering factor for the required behavioral change if randomized to the nine-week Hit-IT program. The participants also experience physical and cognitive insomnia triggers caused by cardiac symptoms at night. However, the participants in the Hit-IT program group significantly improved their insomnia symptoms compared to the three-week self-study control group. Also, the participants adherent to the Hit-IT program significantly increased their physical quality of life compared to those not adherent to treatment. Moreover, the results showed that the participants had trust in the Hit-IT program and experienced the intervention as very interesting yet challenging. The major treatment adherence facilitator was to experience improved sleep during the course of treatment.The thesis findings conclude that nurses have the skills to deliver a nurse-led I-CBTI treatment, tailored for patients’ with CVD with a sleep improvement outcome. The findings also confirm that primary healthcare patients of older age living with CVD and insomnia, are interested in and able to use internet-based complex interventions to improve their sleep.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-36 av 36
Typ av publikation
tidskriftsartikel (24)
rapport (10)
bok (1)
doktorsavhandling (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (22)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (11)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Berg, Lotta (9)
Hultgren, Jan (9)
Herlin, Anders Henri ... (9)
Jacobson, Magdalena (9)
Keeling, Linda (9)
Sandberg, Eva (9)
visa fler...
Steen, Margareta (9)
Rydhmer, Lotta (7)
Sandberg, Jacob (7)
Blomberg, Anders, 19 ... (7)
Ekström, Magnus (6)
Jarmar, Anna (6)
Lundmark Hedman, Fri ... (6)
Åsbjer, Elina (5)
Wall, Helena (5)
Janson, Christer (4)
Hansson, Helena (4)
Sundh, Josefin, 1972 ... (4)
Sköld, Magnus (4)
Lindsjö, Johan (4)
Börjesson, Mats, 196 ... (3)
Engström, Gunnar (3)
Eriksson, Anders (3)
Malinovschi, Andrei, ... (3)
Broström, Anders (3)
Bornefalk, Hans (3)
Bornefalk Hermansson ... (3)
Österman, Sara (3)
Östgren, Carl Johan (3)
Wollmer, Per (2)
Österborg, Anders (2)
Angerås, Oskar, 1976 (2)
Nowak, Piotr (2)
Carlsson, Anders (2)
Grötli, Morten (2)
Ljungman, Per (2)
Engvall, Jan (2)
Igelström, Helena, 1 ... (2)
Wilhelmsson, Marcus, ... (2)
Bergman, Peter (2)
Jernberg, Tomas (2)
Berg, Charlotte (2)
Bogdanovic, Gordana (2)
Aleman, Soo (2)
Healy, Katie (2)
Fall, Nils (2)
De Koning, Dirk-Jan (2)
Carlhäll, Carljohan (2)
Sandberg, Mattias (2)
Wullimann, David (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (16)
Umeå universitet (12)
Karolinska Institutet (12)
Uppsala universitet (9)
Sveriges Lantbruksuniversitet (9)
Linköpings universitet (6)
visa fler...
Göteborgs universitet (5)
Örebro universitet (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Jönköping University (3)
Chalmers tekniska högskola (3)
RISE (3)
Sophiahemmet Högskola (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Stockholms universitet (1)
Malmö universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Engelska (26)
Svenska (10)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (18)
Lantbruksvetenskap (9)
Naturvetenskap (6)
Teknik (3)
Samhällsvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy