| 1. |
- Sandström, Gabriella, 1970-, et al.
(författare)
-
Kan en myndighet vara rolig? [poddavsnitt]
- 2020
-
Annan publikation (ljud/tal) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Är det okej för myndigheter att skoja till det i sociala medier? Eller är det rent av olämpligt? Det här avsnittet av Svenskan i samhället handlar om att kombinera klarspråk med humor i myndighetskommunikation.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
-
Klarspråk 2018:1 : Bulletin från Språkrådet
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk. Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.Varför saknas information på minoritetsspråken i många kommuner? Regeringens utredare Lennart Rohdin menar att bristerna beror på stor okunnighet om de nationella minoriteterna. Nu måste de synliggöras, skriver han.Jennie Spetz ger råd om hur kommuner och myndigheter ska tänka kring språkval. Vilka språk behöver man översätta sina texter till? Vad säger lagstiftningen?Försäkringskassan vill ge god tillgänglighet till information och erbjuder därför kundservice på tretton språk. Nu har de öppnat särskilda telefonlinjer för personer som talar arabiska och polska.Hur används egentligen semikolon? Språkfrågan handlar om detta mångsidiga men svåranvända skiljetecken.
|
|
| 4. |
-
Klarspråk 2018:2 : Bulletin från Språkrådet
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Årets andra nummer av Klarspråk har temat klarspråk inom vård och omsorg.1177 Vårdguiden vann Klarspråkskristallen 2018 för sitt arbete med att göra hälsoinformation begriplig. Det är viktigt att utgå från läsarnas perspektiv och att skriva inkluderande, berättar redaktören Ida Friedmann.Kan en app bidra till att minska riskerna under graviditet och förlossning för gravida som inte talar svenska? På Linnéuniversitetet utvecklar forskare en tvåspråkig app som ska underlätta kommunikationen i mödrahälsovården.Föräldrar till barn med hjärtfel är ofta hjälpta av andra föräldrars kompetens och erfarenheter. I forum på nätet kan de diskutera handfasta frågor och ta del av varandras berättelser, som komplement till vårdens information.I kampanjen Skydda antibiotikan spelar klarspråk en stor roll. Experter och kommunikatörer från 25 myndigheter och organisationer samarbetar för att öka kunskapen om antibiotikaresistens.Hur används termen brukare? Språkfrågan reder ut saken med hjälp av Socialstyrelsens terminolog Carl Strömbäck.
|
|
| 5. |
-
Klarspråk 2018:3 : Bulletin från Språkrådet
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lagom till valet kommer ett nytt nummer av Klarspråk, med temat politiskt språk.Bilder bär upp en stor del av budskapet i politisk kommunikation, skriver Orla Vigsø i sin artikel om valaffischer. Men även texten och mottagarens kunskaper om avsändaren och situationen används för att bygga upp argumentationen.På många sätt har det politiska språket blivit klarspråkigare de senaste årtiondena, skriver Anna-Malin Karlsson. Ett enklare politiskt språk verkar leda till större engagemang hos talaren, med fler ord som hävdar, måste och tycker.Men fortfarande använder politiker ett språk som många väljare har svårt att förstå. Vad betyder till exempel ”Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”? Ylva Bjelle ger konkreta råd om hur man skriver lättläst om politik.Jack Werner tipsar om vad man ska tänka på inför valet när det gäller källkritik. Ett av råden går ut på att man ska ”obestämma sig”. Läs i intervjun vad han menar med det.Den 12 oktober anordnar Språkrådet ett seminarium om inkluderande språk. Bland annat får vi höra 1177 Vårdguiden berätta om hur de gör för att skriva tillgängliga och inkluderande texter.
|
|
| 6. |
-
Klarspråk 2018:4 : Bulletin från Språkrådet
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk.Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han.Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras.I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem.Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för?Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet!
|
|
| 7. |
-
Klarspråk 2019:1 : Bulletin från Språkrådet
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Årets första nummer av Klarspråk handlar om det talade språket.Hur kan en myndighet använda poddradio för att kommunicera med sina målgrupper? Och vad är det viktigaste att tänka på när man gör en myndighetspodd?Klarspråk i tal handlar främst om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet, skriver Riksbankens språkvårdare. Annars verkar allt lika viktigt – eller lika oviktigt.Intresset för berättelser och storytelling är stort i många organisationer. Berättelser av olika slag kan användas för att förklara komplexa saker eller förmedla värderingar som organisationerna vill associeras med. För en myndighet kan en berättelse bidra till att göra en film om komplicerade regler mer pedagogisk.Typ, liksom, ju och ba. Småorden vi använder i samtal – är de onödiga eller oumbärliga? Språkfrågan reder ut saken.Boka in den 26 april i kalendern! Då är det dags för Språkrådsdagen, som i år har temat språkliga rättigheter. Klarspråkskristallen kommer att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern.Vi tipsar om nya böcker om skiljetecken, språklig stil och om hur hjärnan påverkas av den digitala livsstilen.
|
|
| 8. |
-
Klarspråk 2019:2 : Bulletin från Språkrådet
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Goda exempel på klarspråksarbeteI det nya numret av Klarspråk delar vi med oss av goda exempel. Läs och låt dig inspireras!Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2019 för sitt framgångsrika arbete med skrivarstugor. Läs om hur de gjort för att gemensamt skriva texter som alla inblandade blir nöjda med.Hur kan man göra statistik mer tillgänglig för fler? Statistikmyndigheten SCB har prövat ett nytt grepp i sociala medier.Sundbybergs stad har frågat personer med nedsatt läsförmåga om stadens information är tillgänglig. Man har också frågat om i vilken form som läsarna helst vill ha informationen.Anne Isberg, klarspråksansvarig på Kronofogden, berättar om användningen av termen kund på svenska myndigheter.Hur gör man för att nå ut med viktig information till så många som möjligt? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog fram en broschyr om krisberedskap som delades ut till 4,8 miljoner hushåll. Broschyren finns på många språk och i olika format.I höst startar Norges första språkkonsultutbildning vid Universitetet i Oslo.Till sist tipsar vi om nyutkomna böcker och kommande konferenser med klarspråksanknytning.
|
|
| 9. |
-
Klarspråk 2019:3 : Bulletin från Språkrådet
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lär dig mer om tillgänglighetDet nya numret av Klarspråk handlar om projektet Begriplig text och den nya lagen om digital tillgänglighet.Vad är viktigast att tänka på när man utformar texter för personer med lässvårigheter? Vi berättar om resultaten från projektet Begriplig text.Den 1 januari 2019 började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att gälla. Vad innebär den nya lagen och hur ser tidplanen ut? Tommy Olsson, specialist på webbtillgänglighet, reder ut vad som gäller.Språkfrågan handlar om facktermer: Förstår läsaren termen eller går det att välja ett ord i allmänspråket som står för samma sak? Eller kan man använda termen och förklara den?Handboken Sveriges språkflora vänder sig till alla som arbetar i det flerspråkiga Sverige, främst till dig som anlitar tolk eller översättare, eller som planerar informationsinsatser på flera språk.
|
|
| 10. |
-
Klarspråk 2019:4 : Bulletin från Språkrådet
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tio år med språklagenDet nya numret av Klarspråk handlar om språklagen, som trädde i kraft för tio år sedan. Hur ser läget ut nu?Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilket stöd önskar de från oss på Språkrådet? Resultaten från årets undersökning presenteras av Karin Hansson, som analyserat enkätsvaren och intervjuat klarspråksansvariga.Fem myndigheter berättar om vad språklagen har betytt för deras klarspråksarbete.Jennie Spetz förklarar varför språklagen kan vara krånglig är förstå, trots att den är språkligt enkel.Hemsida, webbplats, webb eller sajt – vilket ord passar bäst i ett visst sammanhang?En krångelombudsman har anställts i Helsingborgs stad för att ”avkrånglifiera” staden.Blir din organisation vinnare av Klarspråkskristallen 2020? Snart är det dags att nominera!
|
|
| 11. |
-
Klarspråk 2020:1 : Bulletin från Språkrådet
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla har vi attityder till språkDecenniets första nummer av Klarspråk har temat attityder till språk. Dessutom uppmärksammar vi en nybliven 25-åring!Människors sätt att tala påverkar vår uppfattning om dem, skriver Ellen Bijvoet. Men det är inte bara den som talar som har ett ansvar för kommunikationen utan också den som lyssnar.Lotta Ederth berättar om radiolyssnarnas och tv-tittarnas synpunkter på språket i public service. Språkengagemanget är stort, och synpunkterna handlar ofta om uttal, engelska inslag och grammatikfel.Maria Bylins artikel handlar om hur svårt det kan vara att benämna grupper av människor på ett sätt som fungerar bra för alla inblandade. Henning Årman skriver om hur ”förortsslang” kan användas som identitetsmarkör på en gymnasieskola.Klarspråk fyller 25 år! Det första numret av ”Bullen” kom ut i början av 1995. Vi har pratat med Barbro Ehrenberg-Sundin som då var redaktör.Språkfrågan handlar om hur benämningen på det nya coronaviruset och sjukdomen som den sprider bör skrivas.
|
|
| 12. |
-
Klarspråk 2020:2 : Bulletin från Språkrådet
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nya metoder och nya kanalerDet nya numret av Klarspråk ger exempel på hur man kan använda nya metoder och kanaler i klarspråksarbetet.Vinnarna av Klarspråkskristallen 2020 berättar om sina metoder för att kommunicera begripligt med medborgarna. Bland annat arbetar de med klarspråksutbildning för alla medarbetare, e-postcoachning och klarspråkgranskning av politiska beslutsunderlag.Hur vet vi att en tjänst verkligen är till nytta för användarna? För att veta det måste vi involvera dem i processen när vi utvecklar nya tjänster, skriver Emelie Risberg Hellström från Innovationsguiden.Gör texten och den handling som du vill att läsaren ska göra tydligare, tipsar Niklas Laninge, expert på beteendedesign. Det gäller att göra det lätt för användaren att göra rätt, och att göra det önskade beteendet mer attraktivt än alternativen.Språkfrågan handlar om hur myndighetsnamn och förkortningar för dem bör utformas för att vara enkla att komma ihåg, förstå, skriva och uttala.Vi på Språkrådet har sammanställt några praktiska råd om översättningar och tillgänglig samhällsinformation under kriser.
|
|
| 13. |
-
Klarspråk 2020:3 : Bulletin från Språkrådet
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kriskommunikation och klarspråkHur kommunicerar man begripligt under en kris? Temat för det nya numret av Klarspråk är kriskommunikation och hur man kan förbereda sig inför nästa kris.Kommuner och andra myndigheter har ansvar för att ta fram lättillgänglig och användbar information om hur privatpersoner ska förbereda sig inför kriser. Christina Andersson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om riskkommunikation och om hur man kan planera sådan information i förväg.När en kris väl inträffar kan myndigheter snabbt behöva översätta information till många olika språk. Men till vilka språk och hur bör grundtexten vara utformad? Översättaren Sofia Malmgård tipsar om hur kommunikatörer kan vara bättre förberedda inför nästa kris.Folkhälsomyndighetens kommunikationschef berättar om presskonferenserna under pandemin och om arbetet bakom kulisserna. Hur ser förberedelserna ut och vilka är de största språkliga utmaningarna?Hur långt är två meter? Susanna Karlsson skriver om kommuners och regioners ofta kreativa sätt att konkretisera – och visualisera – avståndet som krävs för att förhindra smittspridning. Humor och lokal anknytning är två faktorer som gör att kampanjerna når ut.Nu kan du anmäla dig till den nordiska klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. Det går att delta antingen på plats i Stockholm eller på distans. Lägre deltagaravgift om du anmäler dig senast 30 september!Vi tipsar också om andra konferenser och kurser och om nyutgivna böcker om språk.
|
|
| 14. |
-
Klarspråk 2020:4 : Bulletin från Språkrådet
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Klarspråk utanför Sveriges gränserI det nya numret av Klarspråk hämtar vi inspiration från andra länder. Som alltid när det gäller goda exempel är det tillåtet att låna av varandra!Genom att skriva empatiskt ökar både läsarnas förtroende och chanserna för din text att nå fram. Stacy Robison från USA berättar om hur viktigt det är att visa empati, särskilt inom hälsokommunikation.Ifall jag vill testa min text på läsare innan jag publicerar – hur gör jag då? Andrea Othilie Rognan från Norge visar hur du enkelt kan testa texter från hemmakontoret med hjälp av digitala verktyg.Är digitalt alltid bäst? Kresten Bjerg från Danmark presenterar överraskande resultat från en undersökning om vad läsare föredrar vid olika slags läsning: att läsa på skärm eller på papper.Att arbeta med klarspråk på svenska i Finland har särskilda utmaningar, berättar Maria Fremer. Både målgrupperna och förutsättningarna är annorlunda än i det finska klarspråksarbetet.I numret skriver vi också om nyutkomna böcker och tipsar om en ny podd, Svenskan i samhället.
|
|
| 15. |
-
Klarspråk 2021:1 : Bulletin från Språkrådet
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Visst hör fackspråk och klarspråk ihop!I det nya numret av Klarspråk tar vi oss en titt på termer och fackspråk. Bland annat avlivar vi myten om att termer inte hör hemma i klarspråk.Hur gör terminologer när de arbetar fram nya termer tillsammans med experter på olika fackområden? Alma Soltancharkari Hjertén från Socialstyrelsen berättar om terminologiarbete och om hur det kan gå till när flera myndigheter ska synka sitt språkbruk.Emil Molander från Umeå universitet skriver om svårigheten att lära sig ett fackspråk på ett annat språk än sitt förstaspråk. En av utmaningarna är att skilja facktermer från allmänspråk, och även informella uttryck är svåra att få grepp om.Signalord som psykisk ohälsa och klimatet kan vara effektiva för att uppmärksamma en företeelse och skapa samhörighet, men de är ofta luddiga och svåra att definiera, skriver Karin Webjörn.Marko Marjomaa från det samiska språksekretariatet Sámi Giellagáldu berättar om hur det går till att utarbeta termer på de samiska språken.Till sist tipsar vi om att det nu går att ta del av föredragen och samtalen från den nordiska klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. Du kan också lyssna på ett poddavsnitt om humor i myndighetskommunikation.
|
|
| 16. |
-
Klarspråk 2021:2 : Bulletin från Språkrådet
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi delar med oss av framgångsreceptenGoda exempel går det inte få för mycket av. I det nya numret av Klarspråk får du ta del av framgångsrecept från olika håll.Skatteverket gjorde det igen! De är vinnarna av Klarspråkskristallen 2021 och belönades på Språkrådsdagen för sitt framgångsrika arbete med klarspråk under kristider. Språksamordnaren Camilla Lindholm berättar om utmaningarna under pandemin och om hur Skatteverket med stöd i sitt systematiska klarspråksarbete snabbt kunde ta fram begripliga webbtexter. Samarbete och användartestning var två viktiga ingredienser.Håller du utbildningar på distans? Missa då inte tipsen från Agneta Häggström, språkvårdare på Försäkringskassan. Det gäller bland annat att hålla deltagarna aktiva och låta alla komma till tals.Torunn Reksten svarar på frågor om den nya norska språklagen och vad den säger om ett begripligt offentligt språk.Visst ska vi samarbeta och dela med oss av kunskaper och erfarenheter till varandra? I höst drar vi på Språkrådet igång ett mentorsprogram för klarspråksansvariga. Hör av dig till oss redan nu om du vill vara med från start.Vi minns Barbro Ehrenberg-Sundin, en av klarspråksvärldens pionjärer och initiativtagare till bland annat Klarspråksbulletinen och Klarspråkskristallen.Till sist tipsar vi om en ny finländsk klarspråkskurs på nätet. Den är helt på svenska och gratis för alla att använda.
|
|
| 17. |
-
Klarspråk 2023:3 : Bulletin från Språkrådet
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Viktigt med klarspråk i kommuner och regionerDet nya numret av tidningen Klarspråk handlar om hur kommuner och regioner jobbar med klarspråk. Här finns både konkreta råd och inblickar i deras klarspråksvardag.Palle Lundberg, vd för Sveriges Kommuner och Regioner, skriver om digitaliseringens möjligheter för välfärden. Digitalisering och klarspråk hänger tätt ihop och bidrar till att förenkla för invånarna genom att skapa tillgängliga och lättanvända tjänster. Vad gör egentligen en krångelombudsman? I Helsingborg satsar kommunen sedan några år på att ”avkrånglifiera” sina system, rutiner och texter. I kommuner och regioner finns det sällan resurser att låta en person arbeta heltid med klarspråk. Ofta ingår det i exempelvis en kommunikatörstjänst. Men det finns sådant man kan göra utan att det krävs så mycket tid – som att nätverka med andra och använda intranätet för språktips.I Norge har ekonomer mätt effekterna av klarspråksbearbetade texter och kommit fram till att för varje investerad krona får kommunen 1,3 till 4 kronor tillbaka. En minst sagt lönsam investering!Språkfrågan handlar om namnbytet från Twitter till X och hur vi nu kan benämna inläggen och det vi gör när vi skriver och återpublicerar notiser där.
|
|
| 18. |
-
Klarspråk 2023:4 : Bulletin från Språkrådet
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Funkar AI som klarspråkskollega?Det nya numret av Klarspråk handlar om årets mesta snackis, nämligen AI (artificiell intelligens). Vad är AI egentligen och hur kan vi ta hjälp av den nya tekniken?Jakob Pettersson Svärd har undersökt hur några kommunikatörer använder AI i sitt arbete och hur de tycker att ”samarbetet” påverkar deras skrivprocess. En tydlig fördel är att AI kan hjälpa till i uppstarten genom att snabbt ge förslag till utkast. Man behöver inte längre börja med ett blankt blad.Ulrika Gotthardsson visar hur man med hjälp av Chat GPT kan förbättra en text. Hon konstaterar att man kan få god hjälp, men att skribenten alltid behöver hålla noggrann koll under processen.Vi lät Chat GPT själv svara på frågor om varför AI är så hett just nu och vad hen har för brister. ”Jag kan ibland ge oprecisa svar och behöver användas med omsorg för att undvika vilseledande eller olämpliga svar,” svarar hen.Språkrådets nya chef Lena Lind Palicki berättar i en intervju om sig själv och hur hon ser på uppdraget och framtiden. På frågan om vad hon tror att språkvårdare på myndigheter kommer att jobba med om fem år svarar hon att vi kommer att behöva förhålla oss till flerspråkighet på olika sätt, till vad som är god svenska och till AI-frågor och annan teknikutveckling.
|
|
| 19. |
-
Klarspråk 2024:1 : Bulletin från Språkrådet
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svåra konsten att vara roligI det nya numret av Klarspråk tar vi ett grepp om den svåra kombon humor och myndighetskommunikation. När fungerar det att använda humor för att nå ut?Rätt använt kan humor vara ett effektivt sätt att fånga människors uppmärksamhet och göra information mer tillgänglig, skriver Caroline Thunved från Sveriges Kommunikatörer. Men humor uppfattas olika av olika människor, så det är klokt att testa om det fungerar i olika målgrupper.Degerfors bibliotek når en stor publik med sina sketcher på Instagram. Robin Karlsson tar oss med bakom kulisserna och berättar om hur filmerna kommer till. Allt är noga förberett i manus, avslöjar han.Myndigheter måste vara lite försiktiga när de använder humor, eftersom de alltid kommunicerar från en position med makt. Annars riskerar de att uppfattas som nedlåtande. Det skriver Hanna Söderlund, som forskar om humor och makt. Men humor i myndighetstexter är också användbart, exempelvis för att engagera människor.Komikern och programledaren Annika Lantz svarar på vad hon tycker är rolig myndighetskommunikation och varnar för konsekvenserna av ”dåligt skoj”.Språkfrågan handlar denna gång om varför språk inte alltid är logiskt. Vad menas med tredubbelt egentligen?Mycket nöje!
|
|
| 20. |
- Olsson, Ingrid, 1960-, et al.
(författare)
-
Mentorship made life more fun for plain language workers
- 2023
-
Ingår i: PLAIN E-journal. ; 5:2, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- With a mentorship program, the Language Council of Sweden connected plain language workers just starting their work with experienced plain language experts. The program created interesting meetings and made the plain language work evenmore fun and a bit less lonely.One of the tasks for the Language Council is to monitor how the plain language section of the Language Act is obeyed by the public agencies. The plain language section requires public language to be simple and comprehensible. To find out more about this, we at the Language Council conduct a national survey every five years. According to our last survey,in 2019, as many as 81% of Swedish public agencies answered that they hadworked with plain languageduring the last two years. This is a great result.
|
|
| 21. |
- Sandström, Gabriella, 1970-
(författare)
-
Kristallklara e-tjänster : arbetet bakom kulisserna
- 2018
-
Ingår i: Klart språk i Norden. - Köpenhamn : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2246-8919 .- 2323-4113. ; , s. 49-63
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Språkrådet i Sverige delar varje år ut Klarspråkskristallen till en myndighet eller annan offentlig verksamhet som arbetat framgångsrikt med klarspråk. År 2016 var temat för priset klarspråk i e-tjänster. Jag har undersökt arbetsprocessen bakom tre av de nominerade bidragen. Trots att de skiljer sig åt när det gäller typ av tjänst, målgrupp och syfte har de mycket gemensamt. Exempelvis har alla e-tjänsterna utvecklats utifrån tidigare erfarenheter av och kunskaper om vad användarna tycker är svårt. Här följer några av de gemensamma framgångsfaktorerna:noggrann analys av användarnas behov utifrån exempelvis användartester och intervjuertydliga effektmålnära samarbete mellan olika kompetenserenhetlig terminologikontinuerliga utvärderingar och revideringar under projektets gång.
|
|
| 22. |
- Sandström, Gabriella, 1970-
(författare)
-
Norénorden i svenskan
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En Norénpjäs är en pjäs av Lars Norén, men i många andra sammansättningar används förledet Norén- i överförd betydelse och står för något helt annat, ofta med psykologisk koppling.
|
|
| 23. |
- Sandström, Gabriella, 1970-
(författare)
-
Poesin blir fri när normer bryts
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I skönlitteraturen, särskilt poesin, har författare ofta brutit mot skriftspråkets konventioner för att uppnå stilistiska syften. Men någon total frizon från språklig normering är inte litteraturen.
|
|
| 24. |
- Sandström, Gabriella, 1970-
(författare)
-
Uppdraget: vaccininformation till alla
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vintern 2020/21 ställdes Folkhälsomyndigheten inför ett svårt uppdrag: Se till att hela den svenska allmänheten får tillgång till samlad och lättillgänglig information om vaccination mot covid-19. För att lyckas med det krävdes klarspråkssatsningar och översatt information på många språk.
|
|
| 25. |
-
Språk i Norden 2019 : Tema: Språket i sociala medier
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk i Norden är en årsbok som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den har kommit ut sedan 1970 under detta namn och redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.Det 64:e nordiska språkmötet arrangerades i Tórshavn, Färöarna, den 30–31 augusti 2018 av Málráðið och Nätverket för språknämnderna i Norden. Temat för språkmötet var Språket i sociala medier. Tio forskare från de nordiska länderna höll föredrag på temat, och flertalet av dem medverkar också med artiklar i denna årsbok.Flera av artiklarna handlar specifikt om språkbruket i sociala medier. Tina Thode Hougaard och Lasse Balleby undersöker användningen av olika dialogiska drag och turtagning i digitala dialoger. Eva Skafte Jensen beskriver hur språkbrukare anpassar sitt språk beroende på situationen när de skriver digitalt på nätet och i sms och hur de förhåller sig till standardnormen. Øystein A. Vangsnes skriver om användningen av norska dialekter i sociala medier och om hur bruket varierar mellan olika delar av Norge och i olika åldersgrupper.Emma Sköldbergs och Lena Wenners artikel handlar om den svenska internetbaserade ordboken Folkmun.se och beskriver vilka slags ord den innehåller och hur användarna själva bidrar till innehållet. Andreas Nord utforskar hur interaktionen ser ut i en svensk kommuns digitala frågeforum.Jóhannes B. Sigtryggsson skriver om de nya isländska skrivreglerna och reglerna för interpunktion och ger även exempel på sociala mediers och engelskans inflytande på språkbruket. Henna Makkonen-Craig diskuterar hur den finska språkvården använder sig av sociala medier, vilka möjligheter och utmaningar de innebär för språkvården och hur språket kan påverkas av dem.Utöver dessa artiklar finns här också en artikel om kalaallisut (grönländska) – det officiella språket på Grönland – med en presentation av språkets historia och grammatik och en beskrivning av grönländsk språkpolitik. Artikeln är skriven av Tikaajaat Kristensen.I den sista delen av Språk i Norden finns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsboken innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.
|
|
| 26. |
-
Språk i Norden 2020
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FörordSpråk i Norden är en årsskrift som ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Den publiceras numera enbart elektroniskt på publikationsportalen Tidsskrift.dk, som Det Kongelige Bibliotek i Danmark tillhandahåller. Den är tillgänglig på webbadressen https://tidsskrift.dk/sin.Språk i Norden har kommit ut sedan 1970 under detta namn och frar därmed sitt 50-årsjubileum i år. Den redigeras av de nordiska sekreterarna på språknämnderna (eller motsvarande) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Huvudredaktör för denna utgåva är från Sverige.I denna utgåva av Språk i Norden fnns en översikt över publikationer och ordböcker som givits ut i de nordiska länderna under det gångna året. Årsskriften innehåller dessutom en aktuell adresslista till språknämnderna (eller motsvarande) i Norden.Redaktionen för Språk i Norden 2020 har bestått av Ágústa Þorbergsdóttir (Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum), Anna Maria Gustafsson (Institutet för de inhemska språken, Finland), Marianne Rathje (Dansk Sprognævn), Dagfnn Rødningen (Språkrådet, Norge) och Gabriella Sandström (Språkrådet, Sverige).Stockholm i maj 2020Gabriella SandströmHuvudredaktör
|
|
