| 1. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge : The importance of teacher agency
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. - Abingdon : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Critical literacy focuses on socially just readings of the world and offers space for articulating hopeful alternatives in contemporary classrooms constrained by narrowing, conservative agendas. However, critical literacy remains the object of ideological tussle and obfuscation in education policy, and teachers struggle to shift away from long-held perceptions of critical thinking with a focus on reliable sources and detecting bias. Critical literacy risks losing its transformational place in education unless it can be re-imagined in ways that educators can mobilise amid contemporary, competing demands of education. This chapter presents analysis of teachers’ agency in legitimising critical literacy. Drawing on Priestley, Biesta and Robinson’s model of teacher agency that draws attention to three interactive dimensions of agency: iterational (the teachers’ past life and professional experiences), projective (creative configurations of future goals) and practical-evaluative (present judgements amid contextual constraints), the chapter explores the agency of three school teachers in Australia and Sweden, through classroom observations, interviews and artefacts. Insights are provided into the conditions of agency that enabled the mobilisation of critical literacy within the current, neo-conservative climate. Two of the three teachers were able to exercise agency at the chalkface to promote critical literacy, offering classroom narratives of resistance and hope. Crucially, the practical-evaluative and the projective aspects of agency appear to be firmly rooted in the teachers’ iterational experiences. All elements of agency need to be considered urgently by teachers and teacher education for critical literacy to remain relevant in reimagined ways.
|
|
| 2. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge. The importance of teacher agency.
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. S. Riddle and M. W. Apple (red.). - London and New York : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Re-imagining Education for Democracy takes up the unfinished project of resisting the de-democratisation of education and growing levels of social and educational inequality. Where are the spaces for change and articulating hopeful alternatives? How might we imagine and produce different futures? What are the opportunities for affirmative interference, and how could we produce a more sustainable re-imagining and re-doing of the critical project of education?
|
|
| 3. |
- Aminoff, Christina
(författare)
-
Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna.Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet.Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.
|
|
| 4. |
- Fatheddine, Djamila, 1979, et al.
(författare)
-
Bortom horisonten: Litteraturläsandets kroppsliga och bildande dimensioner
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 12:2, s. 62-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to discuss the importance of Bildung in relation to children’s literature reading. Drawing on empirical data consisting of interviews with seven children aged 10-11, based on hermeneutical and phenomenological theoretical perspectives, the article highlights children’s experiences of reading fiction and how these are articulated. The results show that the children’s reading is intertwined with their bodily existence. This embodied reading is manifested through on the one hand, the significance of a physically comfortable place when reading fiction, and on the other hand, through the reading experience itself as a process over time. The reading of literature makes it possible for the children to reach and interpret new kinds of horizons, which they have not met before in real life. Further, the results also show the importance of highlighting other aspects of reading than reading comprehension and reading comprehension strategies.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Platserna och texterna i en hållbar läs- och skrivundervisning
- 2019
-
Ingår i: NNMF 7: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt. 23+24 oktober 2019, Trondheim.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.
|
|
| 8. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 9. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
”Att vara mellan språken” Studiehandledning för nyanlända elever Rapport från Språkcentrum, Göteborgs stad
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport handlar om den studiehandledning som riktas till nyanlända elever på högstadiet och gymnasiets språkintroduktion. De resultat som redovisas utgår från en studie där intervjuer med elever respektive lärare, studiehandledare och rektorer genomförts under 2018. Analysen av dessa intervjuer tar avstamp i forskning kring flerspråkiga hänsynstaganden tillsammans med tillgänglig nationell policy och visar på flera viktiga utvecklingsområden: a) att kartläggning genomförs på ett dialogiskt sätt med berörda elever, lärare och studiehandledare b) att studiehandledning tar avstamp i dokumenterad och fortsatt kartläggning och c) integreras med övrig undervisning. För att studiehandledning ska bli meningsfull och stötta eleven på ett effektivt sätt, krävs pedagogisk delgivning och samverkan mellan studiehandledare och berörda ämneslärare. Studiens resultat belyser rektors tydliga ansvar, när det gäller att leda verksamheten, så att dessa utvecklingsområden kan förbättras. Bortom utvecklingsområden och rutiner för dokumentation visar rapporten på det stora behovet av integration mellan nyanlända och andra jämnåriga elever på skolan och i närområdet. Det handlar om integration för att komma in i språket och för att känna sig välkommen i och delaktig i samhället.
|
|
| 10. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barn som medborgare i en värld full av texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle.
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 77-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children’s reading practices in a democratic society. This paper draws on a longitudinal study of children’s text-oriented activities in and out of school. Through the analysis of the participant children’s talk about reading and the discourses which the talk creates, this paper provides arguments for reconsidering and widening existing discourses around reading within institutional practices in diverse societies. Drawing on the result, I argue that it is crucial to productively bring together functional, critical and affective imaginative dimensions when supporting children’s reading, while at the same time consider their various experiences and positions. The obvious goal is to bring together functional, meaning-making and critical aspects of literacy in ways in which children are supported in their socialisation as readers of literature and where also multilingual considerations are made.
|
|
| 15. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.
|
|
| 16. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.
|
|
| 19. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Classroom interaction and its potential for literacy learning
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:1, s. 45-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article elaborates on classroom interaction in relation to literacy learning across the curriculum. Drawing on a study in two grade six classrooms in Sweden, we report on identified possibilities of interaction during 12 lessons in the two subject areas of Law and Rights and World Religions. The analysis focuses on the register of repertoires for interaction through organisation and teaching talk and, to some extent, learning talk (Alexander, 2008). These repertoires, and the possibilities they create, are related to Cummins’ (2001) framework. The results elucidate the important role interaction plays for students’ learning of literacy through subject content and vice versa. Drawing on the results, we argue it is necessary to consider the students to be participants with resources, who can increase their possibilities of taking active part in both the initial, intermediate and final phases of learning in various subject areas if interaction is more present. In this way the students can get access to classroom practices, drawing on various subject content, that more strongly support them to develop sustainable abilities of literacies and specific subject knowledge. The latter is necessary for the learning of all subjects across the curriculum, but also for future commitment within society and citizenship.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Classroom observations through video recordings – Methodological approaches and ethical considerations
- 2019
-
Ingår i: Classroom research. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789189081048 ; , s. 16-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the project Exploring the elusive teaching gap, qualitative methods consisting of focus group interviews, individual interviews, field notes and the collection of various teaching resources and pedagogical documents are used for the purpose of studying the ways in which curricula are enacted in classrooms and the classroom discourses this creates. In addition, video and audio recordings of classroom teaching and learning are carried out for the same purpose. In this chapter, the focus is on the methodological approaches and ethical considerations of video recording as a method of data collection carried out in classrooms among teachers and students. The chapter addresses central methodological issues regarding what is actually accomplished and gained when observing classroom interaction and communication through the lens of a video camera. In addition, issues of selection regarding which sequences to video record will be described, and the possibility of a shared and comparative analytical process will be elaborated on. Lastly, ethical considerations and the reasons for related actions will be presented and discussed.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Den medvetna reflektionens betydelse
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar på vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behöver införliva skolans demokratiska uppdrag och kunskapsmål, men också forskning kring villkor och möjligheter för elevers läs- och skrivlärande. Den medvetna reflektionen och det kollegiala lärandet utifrån dessa aspekter innebär att förutsättningar skapas för att undervisningen ständigt kan utvecklas. Det innebär en utforskande miljö där lärare och elever lär tillsammans.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Digital resources in diverse classrooms : combining digital technology with functional and critical literacy
- 2018
-
Ingår i: NERA 2018- 46th CONGRESS. Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges. ; , s. 336-337, s. 336-337
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Through the use of various digital resources, it is crucial that education support student’s subject- and literacy learning in integrated ways (Cummins, 2001; Schmidt & Skoog, 2016). Since digital literacies, compared with printed literacies, bring about other ways of producing and using texts in terms of multimodality and hybridity across time and space, this challenge the conditions for in what ways teaching and learning is carried out in classrooms (Kress & Selander, 2011; Walsh, 2008). In Sweden, new knowledge demands regarding digital competence will be implemented, among other things with regards to source criticism. To understand who has produced a text and with what purpose, and how to evaluate this information, are part of fundamental critical approaches, which includes source criticism (Janks, 2010). Drawing on a larger classroom study, this paper focuses on teachers and students use of digital resources during 24 lessons in two Grade six classrooms in the subject areas of Laws and Right and Information and Commercials. Our focus is on in what ways the digital resources and their content are introduced and drawn upon, and which approaches of source criticism that are integrated. We ask:• What digital resources are included?• In what ways are these resources introduced and used?• What approaches of source criticism emerge?• Do any differences emerge when comparing digital and printed resources?Drawing on video recordings and retrospective interviews with teachers and students, we have analysed the data in relation to the above aim and questions. The analysis reveals the multifaceted possibilities of digital resources, such as web sites, video clips, online educational portals and so on. The analysis makes it clear that interaction and dialogue in relation to the digital resources tend to be overlooked, when compared with the printed resources. Further, the result sheds light on the challenges regarding source criticism. In both subject areas, norms and values are present, but not deepened in relation to the subject content.We argue, that in order to compare and evaluate digital and online information, and to create knowledge, students need to be supported in the beginning of and throughout the learning process (Alexander, 2008; Schmidt & Skoog, 2016). In addition, we argue that critical reflections must be connected to subject specific content in relation to diversity and equality, and articulated and practiced through teachers’ and students’ own talk (Alexander, 2008; Schmidt & Skoog, 2017).ReferencesAlexander, R. (2008). Essays on Pedagogy. London & New York: Routledge.Cummins, J. (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Second Edition. Los Angeles: California Association for Bilingual Education.Janks, H. (2010). Literacy and Power. London: Routledge.Kress, G. & Selander, S. (2011). Multimodal design, learning and cultures of recognition. Internet and Higher Education 15 (2012) 265–268Schmidt, C. & Skoog, M. (2016). Classroom interaction and its potential for literacy learning. Nordic Journal of Literacy Research 3, pp. 45–60. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v3.474Walsh, M. (2008). Worlds have collided and modes have merged: classroom evidence of changed literacy practices. Literacy, 42 (2), pp. 101–108.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Enacting critical literacy at the intersection of instructional models and local policy: classroom practice in Sweden, Canada and Australia
- 2016
-
Ingår i: Australian Association for Research in Education. - : Australian Association for Research in Education (AARE).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Critical literacy education has, as one of its cornerstones, an interest in positive social change and addressing social justice. In this paper, we present data from classrooms that show how teachers enact critical literacy in three neo-liberal, Global North contexts: Sweden, Canada and Australia. Against a backdrop of proliferating instructional models of how to do critical literacy world-wide, alongside local education policy and curriculum that is at various stages of endorsing and embracing the ‘critical enterprise’ or not, teachers teach literacy critically. How they do this, within different educational jurisdictions and under the influence of different critical literacy policies and instructional models, is our interest here. Literacy teaching approaches, and the policies that inscribe or omit them institutionally, are always taken up, augmented and even resisted by teachers in differing ways. First, we present the ways in which critical literacy (CL), as a component of learning to be literate, is constructed in curriculum documents in these three contexts. In comparing the ways in which official policies represent CL, we paint a brief picture of how it is manifesting at this hierarchical level across these three contexts at this point in history – how CL in policy is being ‘done to’ teachers (Ball, Maguire & Braun, 2012). We then present a range of influential critical literacy instructional models that share synergies with each other and that have gained traction internationally. These models offer ways for teachers to interpret and enact CL, and they contribute to the professional development space that often sits between policy and curriculum on the one hand, and the day to day classroom work of teachers, on the other. Thirdly, snapshots of classroom practice on a local, contingent scale in one elementary school, one middle school and two high schools in Jönköping, Sweden; Toronto, Ontario and Brisbane, Queensland will then be explored to show the often “sophisticated, contingent, complex and unstable” (Ball, 1994, pp. 10-11) process of teachers translating policies on critical literacy, curriculum priorities (or otherwise) around critical literacy as well as best practice models of how to do critical literacy. At this nexus, stands the teacher endeavouring to negotiate, interpret and translate these ‘texts’ into everyday classroom work; undertaking complex meaning-making processes to make critical literacy fit with the multiple and complex realities of their own and their students’ lives (Morgan, Comber, Freebody & Nixon, 2014).
|
|
| 32. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bokprat är en av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn på bibliotek och skolor. Det fyller en viktig funktion när det gäller att skapa nyfikenhet och intresse för böcker och når många barn i olika åldrar. Den här rapporten undersöker på vilka sätt bokprat främjar läsning och hur det arbetet kan utvecklas och fördjupas. Vi får veta mer om hur man kan arbeta språkutvecklande med bokprat och får tips om hur man kan tänka för att öka bredden av texter och språk som man synliggör genom bokpratet. Rapporten bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/ Region Skåne och blev möjligt tack vare bidrag från Kulturrådet. Rapporten visar på den sociala gemenskap kring böcker och läsning som barn behöver få ingå i. När barn delar sina tankar med andra kring innehållet i en berättelse eller faktatext och gradvis förstår alltmer, motiveras de också att läsa. Den här skriften kan också användas som ett studiematerial för lärare och bibliotekarier inom grundskola och folkbibliotek i syfte att utveckla och fördjupa samarbete kring läsfrämjande arbete bland barn.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Glädjen i att förstå - förhållningssätt och strategier
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den dialogiska högläsningen utgör, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” där berättelser kan delas. Här kan strategier för läsförståelse introduceras och modelleras, det vill säga konkret visas. I Nya Språket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs högläsningens betydelse på följande sätt:Högläsning måste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, både av läraren och elever i små grupper. Men vare sig läsningen sker tyst eller som högläsning, behöver läsarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man läst, ställa frågor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berättelsen ska fortsätta. I samtalet ges också stora möjligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsförråd, vilket är en grundläggande aspekt av den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Lässamtalet får inte glömmas bort och läsningen får inte förpassas till stunder man får över, när annat ”viktigt” är avklarat.I förskoleklassen och i årskurs 1-3 behöver eleverna få delta i undervisningssammanhang som ovan där de använder texter funktionellt, delar och jämför varandras tolkningar samt utforskar och förändrar texter så att de genom det utvecklar lust att läsa (Luke & Freebody, 1999; Bergöö & Jönsson, 2012). Den här artikeln berör på vilka sätt som möjligheter för det kan skapas i undervisningen. Flera av de strategier och förhållningssätt som här presenteras kan du också läsa om i modulen Samtal om text.
|
|
| 36. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Undervisning där kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever förändrar sin syn på och förståelse av texter och deras innehåll. I enlighet med Lgr11 kan det innebära att elever lär sig att kritiskt värdera information och att de utvecklar förståelse för sin omvärld (Lgr 2011, del 1). I den här artikeln resoneras kring villkor och möjligheter för kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. På vilka sätt kan utrymme skapas för att stödja elever att ifrågasätta och förändra synen på texters innehåll, som exempelvis olika stereotyper eller de sätt som texter används på för att påverka och därigenom utöva makt? På vilka sätt kan elevers egna texterfarenheter användas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhördhet och förståelse inför de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebär? Det är dessa frågor som artikeln kommer att belysa och problematisera.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Literacy and Multimodality in Swedish Teacher Education: Understanding and Bringing Together Theory and Practice
- 2019
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 13:1, s. 7-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Grundlärarutbildningen för årskurs F-3 har i uppdrag att förbereda blivande lärare så att de förmår att stödja barns kommunikation och lärande genom språk och olika modaliteter. Denna artikel fokuserar på hur dessa lärarstudenter kan stöttas att utveckla kunskap kring de teoretiska begreppen literacy och multimodalitet så att de kan utgå från och ta stöd från denna kunskap när de planerar för och genomför klassrumsundervisning i årskurs F-3. Den metodologiska designen tar avstamp i en enkätundersökning, vilken visade att en majoritet inte alls kände till eller var osäkra på betydelsen av begreppet multimodalitet såväl som begreppet literacy. Den här artikeln fokuserar på de resultat som framkommer från de fyra fokusgruppintervjuer som genomfördes med 15 av studenterna ett halvår efter enkätundersökningen. Analysen av intervjuerna belyser vikten av a) undervisnings-moment som ger utrymme för lärarstudenters eget reflekterande om literacy och multimodalitet, b) deras eget praktiska ‘görande’ när det gäller hur deras förståelse av begreppen kan omsättas i klassrumspraktiker i F-3 med utgångspunkt i olika ämnesinnehåll. Med utgångspunkt i resultatet, menar vi att det är väsentligt att lärarutbildningen tillvaratar lärarstudenters praktiska och situerade lärande genom workshops och seminarier. Resultatet belyser vidare behovet av en starkare konsensus inom lärarutbildningen gällande den avgörande roll som olika modaliteter för kommunikation spelar för barns lärande.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Läsa och skriva faktatexter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan användas i undervis-ningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lust och nyfikenhet kan väckas och hur lärande kan ske när elever får läsa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaämnen. För att få fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis läsa andras texter men lika gärna observera, iaktta eller intervjua någon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser från kan utgöra grunden för deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter också utgöra grund för skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berättande texter.
|
|
| 41. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Läsa och skriva faktatexter
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Läsa, skriva och förstå texter
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka texter möter och använder barn i dag och vad kan denna erfarenhet få för betydelse för det läsande och skrivande som äger rum i skolan? Vilka förmågor behöver samspela och stödja varandra för att elever ska kunna läsa, förstå och kritiskt granska alla de texter de möter i och utanför skolan? I den här boken står dessa frågeställningar, och framförallt den undervisning som ska stödja eleverna, i centrum. Startpunkten är de texter och aktiviteter kring dem som elever i en svensk småstadsskola möter under årskurs 3–6, men också hemma och på sin fritid. Författaren resonerar om hur lärare i enlighet med grundskolans uppdrag kan arbeta med läsning och skrivande i alla ämnen samtidigt som eleverna görs delaktiga. Språkutvecklande arbetssätt samt individanpassad undervisning lyfts fram liksom lärares medvetna reflektion och kollegiala lärande. Läsa, skriva och förstå texter vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i grundskolan men också till utbildningsansvariga, skol- och barnbibliotekarier samt forskare inom ämnesområdet.
|
|
| 43. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Läsförståelse
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Medveten reflektion
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Meningsskapande undervisning
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Meningsskapande undervisningssammanhang
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- För att skapa mening genom skrift och andra uttrycksformer är förundran, tolkning och dialog av vikt. Det senare förutsätter en syn på elever som talande, medskapande och berättande inom ständigt pågående tolkningsprocesser. Tolkningsprocesser kan ta sin utgångspunkt i olika erfarenheter och upplevelser och kan gestaltas eller framställas på nytt i någon uttrycksform. I denna artikel resoneras kring villkor för meningsskapande. Därefter beskrivs ett undervisningssammanhang över två lektioner där detta prövas. I detta fall elevers måleri- och bildskapande vidare mot eget berättande i skrift.
|
|
| 47. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Popular Cultural Literacies The case of goSupermodel and a wardrobe of one’s own
- 2016
-
Ingår i: Australian Association for Research Education.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is drawing on one local case study of four female students experiences from the social network goSupermodel. In this contribution the girls’ ways with this network during two and a half year in grade 3-5, will be analysed in relation to diversity with an emphasis on gender. Just like the children in Heath’s (1983) now classic study, the students in this case study are becoming talkers, readers and writers when they are using and making meaning from ‘stuff’ that, like goSupermodel and other recourses, are available in their everyday life. The aim with this paper is to elaborate on how critical literacies might be realised in contemporary literacy education, drawing on student’s popular cultural experiences in general and the social network goSupermodel specifically. When studying and analysing the girls’ ways with this social network, my ambition was, apart from understanding their experiences and thoughts regarding this, also to seek for patterns of critical stances and approaches among themselves. Popular cultural texts are, as all texts, ideological in the sense that they set standards, withhold or create ideas and norms in societies (Street, 1993). When comparing for example how popular cultural texts are categorized and directed towards ‘boys’ and ‘girls’, a clear gender divide emerges at the same time as norms and ideas about how to behave and be as a child belonging to one of these categories, which is shown in earlier research (see for example Marsh & Millard, 2000). At the very core of this paper is how critical literacies (CL) might be realised in contemporary literacy education drawing on student’s popular cultural experiences. To remediate and represent existing texts can be seen as the goal, of CL, which encompasses the idea of agency and productive power. Janks (2010) highlights the importance of that students have to be taught how to use and select from all the semiotic resources they encounter with the goal of equity and social justice. Is that possible, one might ask, considering the case of goSupermodel? This question will be further developed and elaborated on in this paper.
|
|
| 48. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Popular Cultural Literacies Crossing Borders for Education? The case of goSupermodel and a wardrobe of one’s own
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is drawing on one local case study of four female students experiences from the social network goSupermodel. In this contribution the girls’ ways with this network during two and a half year in grade 3-5, will be analysed in relation to diversity with an emphasis on gender. Just like the children in Heath’s (1983) now classic study, the students in this case study are becoming talkers, readers and writers when they are using and making meaning from ‘stuff’ that, like goSupermodel and other recourses, are available in their everyday life. The aim with this paper is to elaborate on how critical literacies might be realised in contemporary literacy education, drawing on student’s popular cultural experiences in general and the social network goSupermodel specifically. When studying and analysing the girls’ ways with this social network, my ambition was, apart from understanding their experiences and thoughts regarding this, also to seek for patterns of critical stances and approaches among themselves. Popular cultural texts are, as all texts, ideological in the sense that they set standards, withhold or create ideas and norms in societies (Street, 1993). When comparing for example how popular cultural texts are categorized and directed towards ‘boys’ and ‘girls’, a clear gender divide emerges at the same time as norms and ideas about how to behave and be as a child belonging to one of these categories, which is shown in earlier research (see for example Marsh & Millard, 2000). At the very core of this paper is how critical literacies (CL) might be realised in contemporary literacy education drawing on student’s popular cultural experiences. To remediate and represent existing texts can be seen as the goal, of CL, which encompasses the idea of agency and productive power. Janks (2010) highlights the importance of that students have to be taught how to use and select from all the semiotic resources they encounter with the goal of equity and social justice. Is that possible, one might ask, considering the case of goSupermodel? This question will be further developed and elaborated on in this paper.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
