| 1. |
- Afridi, Amjad, et al.
(författare)
-
Management of municipal street network in Sweden : results from a national survey
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 395-396
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Management of street networks is different from state roads due to its multifunctional role in society. This requires timely maintenance of the street network to improve socioeconomic development. Municipalities in Sweden are responsible for the management of about 42000 km of street network in their jurisdiction. Maintenance budget and resources vary from municipality to municipality depending on their network size, geographical location, and population density. A questionnaire was sent to all 290 municipalities across the country to investigate the street network and pavement management practices at the municipal level. An in-depth interview of 14 municipalities took place afterwards. A total of 51% of responses were officially received to highlight the frequently and infrequently occurring pavement distresses and their causes. Furthermore, the study highlights the maintenance approaches and allocation of budget to manage the street network. Lastly, the study highlights the factors which need to be addressed to improve street network management. Visual assessment of pavements is common and the use of pavement management system (PMS) is not only limited but also lacks pavement performance prediction models. Common pavement distresses are excessive formation of potholes, surface unevenness and alligator distress among the municipalities. Frequent causes of distress include the ageing of the street network, heavy vehicles, patching and high traffic flow. Furthermore, cold climate and population density are important factors in the degradation process. Allocation of maintenance and reconstruction budget is relatively high in municipalities located in the north. Densely populated municipalities have higher taxpayers’ contributions to maintenance and reconstruction. Other major issues are limited resources and maintenance of budget, which adversely affect the maintenance backlog and the choice of maintenance alternatives, ultimately the decision-making. This restricts the use of preventive maintenance among the municipalities. Municipalities are required to improve the frequency and quality of pavement data collection, enhance the sophistication of PMS by using pavement deterioration models, and increase the maintenance budget and resources. An insight into the capabilities of municipalities would help in long-term strategic planning and effective utilisation of the maintenance budget to improve the street network across the country.
|
|
| 2. |
- Afridi, Muhammad Amjad, et al.
(författare)
-
Municipal street maintenance challenges and management practices in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Frontiers in Built Environment. - : Frontiers Media S.A.. - 2297-3362. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The municipal street network acts as a multifunctional asset by providing people, vehicles and public services with a well-functioning infrastructure. To keep it in good condition, optimal maintenance measures are required which would result in an efficient use of taxpayers' money. This paper investigates the street network deterioration processes and the management practices that the municipal administrations have applied in Sweden. The study is based on a survey with Swedish municipalities using questionnaires and complementary interviews. The answers provide insight into a wide range of common pavement distresses and deterioration factors, along with pavement management practices. The study identifies that potholes, surface unevenness and alligator cracking are the most cited challenges, while pavement ageing, heavy traffic and patches are the most noted causes. Similarly, the cold climate and population density are influential factors in pavement deterioration. Allocation of the maintenance and rehabilitation and reconstruction budget is higher in the northern part of the country as well as in densely populated municipalities. Condition data collection and use of commercial Pavement Management Systems (PMS) are limited. Addressing the challenges effectively may be possible through the enhancement of the budget, feasible/clear guidelines from municipal councils/politicians, and reducing the gap between street network administrations and utility service providers.
|
|
| 3. |
- Freitas, Elisabete, et al.
(författare)
-
Tests and Surveillance on Pavement Surface Characteristics
- 2023
-
Ingår i: Advances on Testing and Experimentation in Civil Engineering. - Cham : Springer Science and Business Media Deutschland GmbH. ; , s. 135-161
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Pavement surface characteristics have been gaining relevance with the changing mobility paradigm as they greatly contribute to the degree of safety, comfort, environmental quality and long lasting pavements. The surveillance methods of pavement surface characteristics have evolved from manual to semi- and automated methods and also to more cost-effective methods. Automated condition surveys provide objective high-quality data. At network level, pavement distresses, friction, evenness and texture are currently surveilled. More rarely surveyed and related to sustainability demands are tyre-road noise and rolling resistance. They rely on dedicated pavement data collection vehicles or trailers coupled to vehicles, equipped with high-speed digital cameras, laser systems, ultrasonic sensors, accelerometers, microphones, etc. As a complementary alternative to these methods, unmanned aerial vehicles equipped with cameras as well as smartphone-based data collection methods are arising. In a design framework, the laboratory methods to survey pavement surface characteristics often use the same technology as in the field tests adapted to a much smaller scale and lower testing speed. In this chapter, the latest advances in laboratory and field tests, and surveillance methods of pavement surface characteristics are described and their performance is analyzed.
|
|
| 4. |
- Huang, Yi Shu, et al.
(författare)
-
Pharmacological modulation of T cell immunity results in long-term remission of autoimmune arthritis
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences. - 1091-6490. ; 118:19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chronic inflammatory diseases like rheumatoid arthritis are characterized by a deficit in fully functional regulatory T cells. DNA-methylation inhibitors have previously been shown to promote regulatory T cell responses and, in the present study, we evaluated their potential to ameliorate chronic and acute animal models of rheumatoid arthritis. Of the drugs tested, decitabine was the most effective, producing a sustained therapeutic effect that was dependent on indoleamine 2,3-dioxygenase (IDO) and was associated with expansion of induced regulatory T cells, particularly at the site of disease activity. Treatment with decitabine also caused apoptosis of Th1 and Th17 cells in active arthritis in a highly selective manner. The molecular basis for this selectivity was shown to be ENT1, a nucleoside transporter, which facilitates intracellular entry of the drug and is up-regulated on effector T cells during active arthritis. It was further shown that short-term treatment with decitabine resulted in the generation of a population of regulatory T cells that were able to suppress arthritis upon adoptive transfer. In summary, a therapeutic approach using an approved drug is described that treats active inflammatory disease effectively and generates robust regulatory T cells with the IDO-dependent capacity to maintain remission.
|
|
| 5. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Indikatorer för Trafikverkets uppföljning av underhåll på belagda vägar : leveranskvaliteter för de transportpolitiska målen
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett sätt för Trafikverket att följa upp effekterna av underhållet på de statliga vägarna är genom att använda sig av indikatorer. De indikatorer som beskrivs i denna rapport benämns som andra ordningens indikatorer och byggs upp av underliggande data. Indikatorerna som vi valt att arbeta med ska på ett allsidigt och transparent sätt beskriva hur Trafikverket uppfyller leveranskvaliteten för punktlighet, kapacitet, robusthet, användarbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa. I denna förstudie sammanfattar vi en kunskapsöversikt för valda indikatorer och förslag på hur de kan implementeras i Trafikverkets pavement management system. De indikatorer som vi arbetar med är Säkerhet, Komfort, Strukturellt tillstånd, Rullmotstånd, Buller, Luftkvalitet, Godsskador, Ytskador, Fordonsslitage och slutligen en indikator för Hälsa. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då en indikator introduceras. Den absolut viktigaste är, bortsett från att den är validerad, att den får acceptans och används. Det finns många sätt att använda en indikator och att enbart titta på absoluta värden är svårt för en sammansatt indikator. Relativa skillnader vid årliga uppföljningar är att föredra för att avgöra om strategier får avsedd effekt.
|
|
| 6. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(författare)
-
Infrastruktur för bilar med automatiserade funktioner : ett kunskapsunderlag om behov av nödvändiga anpassningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pågående digitalisering av transportsystemet, inklusive automatiserade fordon, innebär ett paradigmskifte. Utvecklingen av fordon med avancerat förarstöd, automatiserade funktioner och självkörande fordon är nu en självklar användning i transportsystemet. Tack vare introduktionen av nya sensorer i fordonen och uppkoppling finns ett komplement som möjliggör automationsfunktioner som kan stödja den mänskliga föraren med köruppgiften under hela eller delar av resan. Å andra sidan bör det stå klart att dagens transportsystem och infrastruktur har utformats för att manövrera fordon med hjälp av mänskliga förare och deras tillhörande begränsningar och möjligheter.Projektet syftar till, att ur ett väghållarperspektiv med fokus på det statliga vägnätet, redogöra för det aktuella kunskapsläget avseende befintliga och möjliga anpassningar av digital och fysisk infrastruktur för att ge stöd till fordon med automatiserade funktioner. Projektet syftar även till långsiktig kunskapsuppbyggnad.Underlag har samlats in via litteraturstudier och framför allt hämtats från studier av pågående och utförda relevanta projekt såväl nationella som internationella. Vidare har mycket kunskap hämtats in genom författarnas nätverk och deras deltagande i relevanta internationella och nationella grupper. En workshop med berörda kommersiella aktörer har också genomförts inom projektet.
|
|
| 7. |
- Sjögren, Leif, 1953-
(författare)
-
Kanter i cykelvägars tvärriktning : en bedömning av trafiksäkerhetsrisken för cyklister
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transportstyrelsen har sedan 2013 bemyndigande enligt Plan- och byggförordningen (Sveriges riksdag, 2011) att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator. Inom ramen för det regelutvecklingsarbete som följer av detta bemyndigande behöver krav på ”Säkerhet vid användning” kopplat till vägyta analyseras. I den här rapporten redovisas ett uppdrag som ska ge underlag till beslut för följande frågeställningar, begränsat till cykeltrafik på alla anlagda cykelbanor, både statliga som kommunala:När övergår en lokal ojämnhet (här definierat som skarp kant tvärs cykelvägens färdriktning) från att vara ett komfortproblem till att bli en trafiksäkerhetsrisk?Vilken mätmetod bör användas för att mäta och övervaka dessa lokala ojämnheter?Resultatet ska gälla vid nybyggnation av både kommunala och statliga cykel- och gångbanor.Ojämnheter på cykelbanan är alltid oönskade. Ojämnheterna finns över hela cykelbanan i alla riktningar och har många olika karaktärer, från rotuppträngning till kantsten och brunnslock. Det finns för få olyckor rapporterade för att göra en olycksstudie med autentiska fall. Utifrån resultat av utförda experiment på VTI:s cykeltestbana med tillverkade kanter av olika höjd som cyklister bedömt så görs slutsatsen att inga kanter tvärs cykelbanans riktning bör finnas om banan ska anses tillräckligt komfortabel och trafiksäker. Experimenten har visat att då en kant överstiger 1 centimeter är den obehaglig och när den överstiger 6 centimeter är den direkt trafikfarlig. Resultatet från testerna är gjorda med traditionella cyklar med stor hjulradie. Med stor sannolikhet är riskhöjden än lägre för alternativa cyklar med racerdäck, mindre hjulradie och andra fordon med mindre hjul som får färdas på cykelbanan. Det finns ingen etablerad metod att mäta kanter idag. Tills vidare föreslås att kontrollmäta detta med en 0,5 meters rätskena, antingen datorsimulerad på en maskinellt inmätt profil eller manuellt inmätt med en rätskena.
|
|
| 8. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(författare)
-
Krav på belagda väg-, cykel- och gångbanors friktionsegenskaper vid barmarksförhållanden : Underlag och rekommendationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion. I och med Transportstyrelsens utökade bemyndigande att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator behövs ett uppdaterat underlag om läget. Kravet ska gälla för nya vägar, det vill säga vid trafikpåsläpp. I vägar inbegrips alla belagda vägar inklusive gång- och cykelvägar. Även vägar som inte är statligt kontrollerade ingår, till exempel kommunala vägar.I rapporten redovisas en sammanfattning av befintliga underlag för gällande krav och gränsvärden, historisk tillbakablick, omvärldsbevakning och faktorer att ta hänsyn till samt rekommendationer för mätmetod, mått och gränsvärden med hänsyn till konsekvenser och genomförbarhet. Man kan konstatera att det ofta saknas evidensbaserat underlag för gällande regler och gränsvärden. Däckvägfriktion är en komplicerad egenskap som är svår att mäta då den beror på så många faktorer. Rekommendationerna blir därför ofta att använda gällande metoder och gränsvärden. För bilvägar föreslås att fortsatt använda skiddometerprincipen och SFT (Surface Friction Tester) med specifikationer enligt tidigare standard. För vägmarkeringar föreslås att använda SFT där det går, annars PFT (Portabel Friction Tester) och för gång- och cykelvägar föreslås att använda PFT. Som gränsvärden rekommenderas att använda 0,50 vid 70 km/h (som tidigare). Från jämförande mätningarna kan man konstatera att 0,55 vid mäthastigheten 40 km/h motsvaras av 0,50 vid 70 km/h. Vidare pekar mätningar på att PFT och SFT mätdata direkt kan ersätta varandra med vissa förbehåll. För att kontrollera väggreppet ännu bättre är det rimligt att ställa krav på makrotexturen, som ett komplement till friktionsmätningen vid högre tillåtna farter, till exempel över 70 km/h.
|
|
| 9. |
- Sjögren, Leif, 1953-
(författare)
-
Metodbeskrivning för handdragen friktionsmätare : bestämning av friktion med en dynamisk mätmetod på cykel- och gångvägar samt vägmarkeringsytor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HFT (handdragen friktionstestare) är ett instrument som mäter och beräknar friktionen när ett bromsat mäthjul skjuts för hand, framåt längs objektet. Principen kallas skiddometerprincipen och finns närmare beskriven i Trafikverket (2015). Mäthjulet ska vara ett luftfyllt mätdäck med en specifik slitbana monterad. Bredden på mätdäckets kontaktyta ska vara ca 35 mm. Andra däck kan vara tillämpliga om de kan visas likvärdiga i jämförande tester. Ett exempel på en HFT är PFT (portabel friktionstestare) som är utvecklad på VTI. PFT har använts under flera år på vägytor, cykelbanor, gångbanor och andra arbetsytor. HFT kan vara ett lämpligt instrument att användas där mäthastigheten inte kan vara hög eller vid svåråtkomliga ytor där traditionella friktionsmätare, som mäter i hög fart inte kan användas.
|
|
