| 1. |
|
|
| 2. |
- Ek, Simon, et al.
(författare)
-
"Inte enkelt att få enkla jobb för flyktinginvandrare"
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; :2020-10-03
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tre forskare: Det som behövs är flexiblare löner för enkla jobb, generösa utbildningsmöjligheter och bättre kvalitet i sfi-utbildningen.I en ny SNS-rapport föreslår vi en flexibel lönebildning som tillåter lägre löner för enkla jobb, generösa möjligheter till utbildning för att undvika att flyktingar fastnar i lågkvalificerade jobb samt höjd kvalitet på sfi så att arbetsgivare kan lita på att utbildningen ger tillräckliga kunskaper.
|
|
| 3. |
- Ek, Simon, et al.
(författare)
-
"Jobbskapande i offentlig sektor fungerar sämst"
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm. - 1101-2447. ; :2020-10-09
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLUTREPLIK 4/10.Tre forskare: Forskningen visar att jobbskapande åtgärder i offentlig sektor tillhör de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som fungerat sämst.
|
|
| 4. |
- Skedinger, Per, Adjungerad professor, 1956-
(författare)
-
”Ogenomtänkt förslag om minimilön i EU”
- 2020
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2020-01-06
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En klåfingrig reglering av löner inom EU riskerar att leda till ökad politisk splittring. Det är antagligen det sista som EU-projektet behöver för närvarande, skriver Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
|
|
| 5. |
- Skedinger, Per, Adjungerad professor, 1956-
(författare)
-
Reglering av minimilöner på EU-nivå - rätt väg att gå?
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Europeiska kommissionen har nyligen lanserat ett förslag om gemensam EU-reglering av minimilöner. De övergripande målen är att skydda lågavlönade och minska fattigdomen, och samtidigt upprätthålla sysselsättningsmöjligheterna. Det finns dock inga tecken på en utveckling mot allt lägre minimilönenivåer inom unionen. Snarare pekar utvecklingen på att nivåerna i de nya medlemsstaterna närmar sig nivåerna i de gamla. Visserligen bidrar minimilöner till att minska löneskillnaderna, men någon kraftig ökning av andelen lågavlönade överlag i EU kan inte påvisas. Forskningen på området ger inte heller stöd för att minimilöner är ett effektivt instrument för fattigdomsbekämpning, eftersom de mest utsatta ofta saknar arbete och många med minimilön inte lever i fattiga hushåll. Sysselsättningseffekterna av minimilöner är vidare mycket olika inom unionen och avgörs av nationella förhållanden. De enskilda medlemsstaterna har därför ett informationsöverläge gentemot EU. Risken finns också att en gemensam reglering används för protektionistiska syften – vissa medlemsstater kan driva frågan som ett sätt att minska lönekostnadskonkurrensen från särskilt de nya medlemsstaterna i Östeuropa. Sammantaget talar dessa förhållanden mot en övernationell reglering av minimilöner. Systematisk information om minimilöner i samtliga medlemsstater kan dock öka förståelsen för hur väl olika system fungerar inom EU. När det gäller informationsutbyte har därför både kommissionen och medlemsstaterna en viktig funktion att fylla.
|
|
