| 1. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu ochZn på TRK-områden : Slutrapport januari 2005
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanställer lokala bruttoutsläpp av diffusa källor , punktkällor samt totalt utsläpp av metallerna kadmium, koppar, kvicksilver och zink geografiskt fördelat till rapporteringsområden för att ge underlag till rapportering enligt ramdirektivet för vatten. Ingen beräkning av avskiljning av metaller till mark eller sediment under transporten genom vattensystemet har genomförts.Utsläpp av diffusa källor har beräknats baserat på inom projektet nya framtagna typhalter och samband för utlakning av metaller för olika markanvändning samt sammanställningar av kända typhalter för utlakning av typhalter där de bedömts vara trovärdiga. De nya typhalterna baseras på uppmätta halter från miljöövervakningsprogram för sjöar och vattendrag samt typområden för jordbruksmark. Deposition av metallerna på öppen sjöyta har tagits fram baserat på uppmätta depositionsvärden kopplat till nederbörd för området samt för metallerna kadmium, koppar och zink baserat på ett omfattande nätverk av uppmätta halter i husmossa och väggmossa. Typhalterna har multiplicerats markanvändning som till stor del tagits fram inom TRK-projektet förutom vägmark som tagits fram för det statliga vägnätet inom detta projekt. Typhalterna har också multiplicerats med avrinningen för området som togs fram inom TRK-projektet som ett långtidsmedel för perioden 1985-2000. Stora punktutsläpp har framför allt inhämtats från Länsstyrelsens databas EMIR med efterföljande omfattande kvalitetssäkring av data. Data har inhämtats för år 2003 eller senast registrerat data, nedlagd verksamhet exkluderad utom avseende deponier och avfallsupplag. Utöver denna databas har data inhämtats från enskilda Statistiska meddelanden avseende utsläpp från reningsverk och miljörapporter och uppgifter från Länsstyrelser och Naturvårdsverks rapporter avseende gruvverksamhet samt SMED rapport avseende avfallsanläggningar. Små punktkällor har ansatts schabloner för utsläpp baserat på resultat i enskilda referenser och SMED rapporter och avseende små reningsverk baserat på medelvärde för reningsgrad och föroreningsmängd redovisat för stora reningsverk.Resultaten redovisas i tabeller summerat per vattendistrikt och i kartbilder över utsläppen per rapporteringsområde och havsområde. Kartorna läggs till rapporten i separata filer med numrering enligt rapportens avsnitt kartbilder. Kartorna presenterar klassade data enligt percentil indelning av utsläpp i kg i 25:e, 50:e, 75:e och 90:e percentilen för att visa fördelningen av utsläppen så tydligt som möjligt samt kartor över omräknat utsläpp vid källan med hjälp av avrinning och områdets areal till mg/l med klassning enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag för att visa utsläppen i förhållande till gränser för biologisk effekt. Resultaten presenteras även för tillförseln till havsområden klassade enligt 25:e, 50:e, 75:e samt 95:e percentilen av diffusa utsläpp och totalt utsläpp i enheten g/ha för att skillnader i tillrinningsområdets areal inte skulle dominera resultatet. Tillförseln av punktkällor till havsområdena presenteras totalt summerat i kg eftersom dessa källor inte är relaterade till arealen. Jämförelser mellan beräknat resultat och beräknade transporter baserat på uppmätta halter i flodmynningarna visar att beräkningarna är av rätt storleksordning. Vissa områden har större transport baserat på uppmätta data än beräknat resultat och kan bero på brister i de ingående utsläppen eller avsaknad av utsläppskällor som till exempel återcirkulation av metaller från sediment.Osäkerheter i markläckagens storlek vilka står för en stor del av utsläppen kan också vara en orsak till skillnad i resultat och transporterad mängd i flodmynningarna. Resultaten för jordbruksmarkens utlakning av kadmium jämfördes dessutom med en beräkning av kadmiumbalansen baserat på tillförsel i form av gödsel, kalkning, utsäde, deposition samt slam och bortförsel i form av upptag i gröda till jordbruksmarken.Skillnader mellan resultat i denna rapport och tidigare totala sammanställningar av utsläpp av metaller till vatten beskrivs översiktligt i avsnittet diskussion. Brister i indata redovisas delvis i delrapporter avseende typhalter för de diffusa markläckagen i appendix till rapporten och delvis i avsnittet bristanalys. Estimerat bortfall av utsläpp för olika typer av större punktkällor på grund av saknade data har beräknats och visar att stora enskilda utsläpp troligen saknas i rapportens resultat.
|
|
| 2. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern
- 2009
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2009. ; :51, s. 34-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Rönnback, Pernilla, et al.
(författare)
-
Ämnestransporter under vårflöden i Ume älv och Kalix älv : Effekter på transportberäkningarna av en utökad provtagningsfrekvens
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora mängder av olika ämnen transporteras i våra vattendrag i samband med de vattenflödestoppar som sker i anknytning till avsmältningen av snö och is under våren. I denna rapport har vattenkemidata undersökts och utvärderats från intensifierade provtagningar under vårfloderna 2008 och 2009 i de nedre delarna av Kalix och Ume älv. De båda norrländska älvarna tillhör delprogrammet Flodmynningar där målet är att ta fram dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste större vattendragen, samt beräkna hur mycket olika ämnen transporteras med dessa ut till havet. I detta arbete har belastningsberäkningar uträknade från dygnsvattenprovtagningen jämförts med beräkningar gjorda från den ordinarie månatliga vattenprovtagningen där syftet har varit att granska hur en utökad provtagningsfrekvens påverkar belastningsberäkningarnas kvalitet. – – – – – – A large quantity of different elements is transported in our water courses as the discharge reach its maximum which happen in connection to snow and ice melting in spring. In this report, water chemistry data from intensified water samplings during spring flood 2008 and 2009 in the lower parts of Kalix and Ume River is examined and interpreted. Both rivers belong to the programme - monitoring of the river mouths of large rivers, where the aim is to deliver data that describes the status of the most important large water courses, and calculate how much of different elements are reaching the seas. In this work, calculation of loads, which are calculated from daily water samplings, have been compared with loads calculated from the ordinary monthly water sampling programme. The aim was to examine how an increased sampling frequency will affect the quality of the calculation of loads
|
|
| 4. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2009
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2009.. ; :51, s. 41-43
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2009
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 38-40
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Fyra år med fiskevattendirektivet
- 2009
-
Ingår i: Sötvatten – årsskrift från miljöövervakningen 2009. - 9789162084066 ; , s. 2-3
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data,OSPAR RID och PLC ANNUAL : Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringarav närsaltsbelastningenLars Sonesten
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningÖvervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpandeinom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av merregional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen avvåra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till attberäkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna användssedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men äveninternationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa användersedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvalitetenpå de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarnautförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifternaskall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se överberäkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka omhänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningenbehandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierandegrad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapenom belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningenfrån olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på allaämnen som efterfrågas.En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatsernasom vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningenså bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna avmätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätettäcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfalltäcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totalabelastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning avden uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakadevattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifikabelastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandetanses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissamätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionalaSRK-program.Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap somfinns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. Idessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på deoövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktningsker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslagvid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandetinnebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellandet oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med dettaförfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan varasvåra att få fram för många små kustområden.För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endaststörre kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för bådatyperna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som liggerkustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöaroch vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan dennår havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionenkan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områdentas fram.För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havethar fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:•Inkludera fler kustnära punktutsläpp•Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)•Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen•Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkluderaregional miljöövervakning typ SRK-data1.Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarnaförläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen harfärdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllasinom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sistaförslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för flerområden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data frånregionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdelmed att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindrekonsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammenskall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbeteav vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” fördessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättraeller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, såförefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialetoch göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.
|
|
| 8. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL : Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringar av närsaltsbelastningen
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpandeinom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av merregional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen avvåra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till attberäkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna användssedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men äveninternationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa användersedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvalitetenpå de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarnautförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifternaskall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se överberäkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka omhänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningenbehandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierandegrad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapenom belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningenfrån olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på allaämnen som efterfrågas.En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatsernasom vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningenså bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna avmätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätettäcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfalltäcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totalabelastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning avden uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakadevattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifikabelastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandetanses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissamätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionalaSRK-program.Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap somfinns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. Idessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på deoövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktningsker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslagvid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandetinnebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,5vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellandet oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med dettaförfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan varasvåra att få fram för många små kustområden.För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endaststörre kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för bådatyperna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som liggerkustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöaroch vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan dennår havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionenkan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områdentas fram.För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havethar fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:• Inkludera fler kustnära punktutsläpp• Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)• Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen• Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkluderaregional miljöövervakning typ SRK-data1.Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarnaförläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen harfärdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllasinom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sistaförslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för flerområden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data frånregionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdelmed att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindrekonsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammenskall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbeteav vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” fördessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättraeller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, såförefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialetoch göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.1 SRK = samordnad recipientkontroll
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkemi och mjukbottenfauna i Mariestadsfjärden 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vattenkvaliteten i Mariestadsfjärden är i högre grad påverkad av omgivningen än vattnet i Storvänern, vilket återspeglas i fjärdens vattenkemiska sammansättning, samt artsammansättningen och tätheterna av bottendjur på fjärdens djupbottnar. Lokalt påverkas vattnet bl.a. av Tidans utlopp i fjärden, samt vattnet från Mariestads avloppsreningsverk. Fjärdens jämförelsevis ringa vattendjup och långsamma vattenomsättning bidrar till skillnaderna mellan fjärden och det öppna vattnet i Storvänern. Totalfosforhalten i Mariestadsfjärden har, liksom i Storvänern, i genomsnitt varit låg de senaste åren, medan totalkvävehalterna har varit höga i båda områdena. Kiselhalten var i år på en ovanligt hög nivå, vilket beror på stor tillförsel via Tidan som i sin tur orsakades av höga vattenflöden under delar av året. De totala individtätheterna av bottendjur var höga, vilket har varit vanligt under senare år. Bottendjursammansättningen var förhållandevis normal med avseende på både individantal och biomassor. Artsammansättningen under 2008 tyder på en hög ekologisk status, men mellanårsvariationen kan vara mycket stor, vilket gör det vanskligt att dra slutsatser på resultat från enstaka år. Bottenfaunabiomassan dominerades vid årets provtagningar till 95% av enstaka jämförelsevis stora exemplar av dammusslor.
|
|
| 14. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern
- 2009
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; 51, s. 29-33
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Analys av nickel med ICP-MS : Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid en granskning av nickelhalter för perioden 1985-2007 upptäcktes ett nivåskifte i tidsserierna på flera stationer mellan 2001 och 2002. Skiftet visade sig bero på att prover innan 2002 inte korrigerades för kalciuminterferens, medan prover under åren 2002-2007 korrigerades. Syftet med denna rapport är att utreda om resultaten före 2002 i efterhand kan korrigeras för kalciuminterferensen. Från 2002 finns ett antal prover (N=347) med resultat som både är kalciumkorrigerade och som inte är det. Skillnaden mellan dessa resultat korrelerar bra mot kalciumhalten i provet. Om den erhållna omräkningsformeln NiCa-korr (μg/l) = Niej Ca-korr (μg/l) – 0,495 * Ca (mekv/l) används för att räkna om värdena innan 2002 så försvinner det tydliga nivåskiftet i tidsserierna (se exempel figur A). Det certifierade referensmaterialet som analyserades styrker dessutom att omräkningen är korrekt genom att de omräknade värdena av SLRS-4 stämmer överens med det certifierade värdet
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Totalkväveanalyser vid Institutionen för vatten och miljö - En genomgång av olika analysmetoder och deras betydelse för tidsserierna
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vattenkemiska laboratoriet vid Institutionen för vatten och miljö vid SLU har sedan 1987 bestämt halten totalkväve parallellt på två olika sätt för ett stort antal prover. Ett av sätten, som benämns Tot-N_sum, är att totalkvävehalten beräknas genom att summera Kjeldahlkvävet och summan av nitrit- och nitratkväve. Det andra sättet var att analysera totalhalten av kväve spektrofotometriskt efter persulfatuppslutning (Tot-N_ps). Den senare metoden ersattes 2007 med en bestämning av totalhalten kväve med en kemiluminiscensdetektor efter katalytisk oxidation till kväveoxider (Tot-N_TNb). Syftet med arbete har varit att jämföra resultaten mellan de olika bestämningssätten och utreda eventuella skillnader
|
|
