| 1. |
|
|
| 2. |
- Bringmark, Ewa, et al.
(författare)
-
Long-term monitoring of scots pine litter decomposition rates throughout sweden indicates formation of a more recalcitrant litter in the south
- 2011
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40:8, s. 878-890
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Decomposition studies were carried out at sites throughout Sweden, including the four Integrated Monitoring sites. Scots pine needle litterbag weight loss measurements over 3 or 5 years were determined at 26 sites and repeated up to 27 times, depending on the site. Humus layer respiration rates were determined for 20 sites in 1987-1989 and repeated in 2007-2008. Partial Least Squares (PLS) regression was used to elucidate the relative importance of climatic and soil factors. Annual needle weight losses decreased only slowly (20-10%) over 3-5 years for all northern (> 60A degrees N) sites but decreased sharply from 30 to 10% in the third year in southern (< 60A degrees N) sites. Respiration rates of southern sites were less (40% on average) than those of northern sites. Humus layer N was positively correlated to needle weight loss during the first and the second years, but negatively correlated in the third year and to respiration rates. The results indicated that litter formed in southern Sweden became more recalcitrant in later stages of decomposition compared to litter produced in northern Sweden.
|
|
| 3. |
- Eklöf, Karin, et al.
(författare)
-
Spatial and temporal variation of THg concentrations in run-off water from 19 boreal catchments, 2000-2010
- 2012
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 164, s. 102-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Total mercury concentrations are presented for 19 Swedish watercourses 2000-2010, together with an analysis of factors affecting these concentrations in space and time. Organic matter (OM) measured as absorbance at 420 nm (Abs(420)) and total organic carbon (TOC) were the variables most strongly correlated with THg concentrations in the pooled dataset from all 19 watercourses, explaining 66% and 61% of the variance respectively. The correlation between THg and OM indicates that OM is the main controlling factor independent of geographical variation in Hg deposition, geology, or any other factor evaluated in this study. Despite an increase in TOC concentrations at most sites during the study period, THg increased in only one of the watercourses, and the THg/TOC ratio decreased significantly at six sites. The Abs(420) did not increase like TOC. We suggest that OM-fractions absorbing at 420 nm are more important for Hg mobilization than other OM-fractions.
|
|
| 4. |
- Fölster, Jens, et al.
(författare)
-
Åtgärder ger effekt
- 2012
-
Ingår i: Havet 2012. - 9789198064612 ; , s. 33-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Vänern - Växtplankton
- 2011
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 35-38
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2012
-
Ingår i: Vänern – årsskrift 2012. ; :73, s. 40-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2013
-
Ingår i: Vänern - Årsskrift 2013. ; :77, s. 32-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2014
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2014. ; :84, s. 40-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Belastning på havet
- 2010
-
Ingår i: Havet 2010. - 9789162012816 ; , s. 17-18
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Belastning på havet
- 2011
-
Ingår i: Havet 2011. - 9789163397639 ; , s. 20-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Belastning på havet
- 2012
-
Ingår i: Havet 2012. - 9789198064612 ; , s. 35-36
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 12. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Belastning på havet
- 2014
-
Ingår i: Havet : om miljötillståndet i i svenska havsområden. 2013/14. - 9789163757372 ; , s. 42-43
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 13. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Beräkningar av belastningen på havet från landområden : Genomgång av dagens beräkningar och jämförelser med recipientkontrolldata och PLC5-data, samt förslag till förbättringar
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlö-pande inom den nationella miljöövervakningen, samt genom undersökningar av mer regional och lokal karaktär. Resultaten från den nationella miljöövervakningen av våra större vattendrag används, tillsammans med uppgifter på punktkällor med direktutsläpp till havet, till att beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Be-räkningarna används nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål och internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ.Basen för de nationella belastningsberäkningarna är det s.k. flodmynningsnätet som är ett stationsnät för vattenkemisk övervakning i mynningarna till havet av våra största vattendrag. Övervakningen växte fram under 1960– och 1970–talen framförallt för att beräkna belastningen av olika eutrofierande ämnen. Nätet täcker ca 82% av Sveriges landyta och omfattar det mesta av det avrinnande vattnet (ca 85-90%). Täckningsgraden är således inte fullständig, utan det finns vissa kustnära områden, som saknar kontinuerlig nationell övervakning. I dagsläget uppskattas belastningen från dessa oövervakade områden1 med hjälp av belastningen från de övervakade områdena.1 Benämns här som oövervakade områden även om det kan finnas regional och/eller lokal övervakning i vissa områden.2 PLC (Pollution Load Compilation) är de modellerade källfördelnings- och belastningsberäkningar som rapporteras till HELCOM vart sjätte är. PLC5 var den femte rapporteringen som gäller för belastningen 2006.Tidigare arbeten med att gå igenom belastningsberäkningarna har omfattat att do-kumentera de områden som övervakas inom den nationella övervakningen och de områden för vilka sådan övervakning saknas och belastningen därför måste upp-skattas (Sonesten m.fl. 2006). För de oövervakade områdena har även jämförelser med andra belastningsberäkningar utförts. I första hand har jämförelser gjorts med olika regionala och lokala övervakningsprogram. Dessa jämförelser har även kom-pletterats med modellerad belastning från PLC5-data2. Samtliga arbeten har kon-centrerats på näringsämnen främst på grund av bristen på jämförelsedata för t ex organiskt material och metaller.Vid jämförelser mellan de nationella beräkningarna och de arealspecifika belast-ningarna framtagna ur underlaget till PLC5-rapporteringen, samt mellan detta un-derlag och recipientkontrolldata finns det i vissa fall stora skillnader. Orsakerna till dessa skillnader är inte helt klarlagda utan bör undersökas vidare. Flodmynnings-data användes vid framtagandet av PLC5-underlaget i regel till att validera mo-dellsimuleringarna. PLC5-analysen visar att den arealspecifika belastningen varie-rar relativt mycket även mellan områden inom samma region som till synes har likartad markanvändning. Bland annat kan några procents ökning i jordbruksmark få ett relativt stort genomslag på grund av högre läckagehalter jämfört med skog. 7De största förbättringspotentialerna förefaller finnas utefter delar av Östersjökusten och Skagerrak, där det i vissa fall förefaller vara stora skillnader mellan uppskatt-ningarna av de oövervakade områdena. I dessa fall är det motiverat att se över beräkningsrutinerna och antingen förändra själva beräkningssättet (t ex genom en områdesspecifik faktor) eller beräkningsunderlaget, eller genom att kontinuerligt komplettera belastningsberäkningarna med "nya" regionala underlag.En känslighetsanalys av effekterna av osäkerheten i uppskattningarna av när-saltsbelastningen från de oövervakade områdena visar att de största procentuella effekterna ligger på Öresund och Skagerrak, där belastningen från de oövervakade områdena är störst i förhållande till den totala belastningen. Om man däremot ser till de faktiska mängderna av närsalter så är belastningsmängderna från de oöver-vakade områdena störst för Egentliga Östersjön och Kattegatt, vilket således har störst inverkan på osäkerheten för de totala belastningsuppskattningarna av kväve och fosfor på havet och därigenom först och främst borde vara föremål för ett ut-vecklingsarbete.Belastningsberäkningarnas kvalitet skulle kunna ökas genom att öka provtagnings-frekvensen, men detta skulle sannolikt bli mycket dyrbart och det finns mer kost-nadseffektiva lösningar för att utveckla uppskattningarna. Likaså bedöms det som svårt att införa automatiska flödesproportionerliga provtagare framförallt i områden där isproblem är vanliga.För att utveckla belastningsberäkningarna vidare ges följande kostnadseffektiva förslag med två olika ambitionsnivåer:1) I samband med att datavärdskapet för sjöar och vattendrag byggs om från grunden föreslås att samtliga sju nationella trendvattendragsstation-er 3 som ligger kustnära inkluderas i belastningsberäkningarna.2) För de områden som tidigare pekats ut som känsliga områden där be-lastningsuppskattningarna behöver utvecklas görs en översyn med hjälp av underlag från det samordnade delprojekt som styrs av Länsstyrelsen i Östergötland (Årnfelt 2010). Urvalet av objekt som kan inkluderas dis-kuteras med respektive länsstyrelse för att få en uppfattning om mätstat-ionernas stabilitet över tiden.3 Trendvattendragen är ett nationellt delprogram inom Naturvårdsverkets sötvattensprogram. Delpro-grammet syftar till att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. För mer information se: http://www.slu.se/vatten-miljo/trendvattendragMer konkret skulle dessa förslag koncentreras på att förbättra dataunderlaget för beräkningarna av belastningen på främst Egentliga Östersjön och Skagerrak, vilket är de områden som pekas ut som viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet. Därut-över kan organiskt material med fördel ingå tillsammans med näringsämnena i en eventuell utveckling av belastningsberäkningarna om dessa skall kompletteras med data av mer regional och lokal karaktär.3 Trendvattendragen är ett nationellt delprogram inom Naturvårdsverkets sötvattensprogram. Delpro-grammet syftar till att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. För mer information se: http://www.slu.se/vatten-miljo/trendvattendrag
|
|
| 14. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2010
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2010. ; :57, s. 33-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2011
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2011. ; :66, s. 42-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2012
-
Ingår i: Vänern - Årsskrift 2012. ; :73, s. 47-49
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2013
-
Ingår i: Vänern - Årsskrift 2013. ; :77, s. 39-41
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Bottendjur i Storvänern
- 2014
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2014. ; :84, s. 47-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Brunifieringen av våra vatten
- 2010
-
Ingår i: Havet 2010. - 9789162012816 ; , s. 15-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Deformiteter hos oligochaeter i Vänern
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bottenlevande slamrörmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typerav vatten. I en retrospektiv studie har deformiteter hos oligochaeter från treolika nordliga Vänervikar jämförts under en period med minskad antropogen belastningmed avseende på näringsämnen och olika metaller. Stora mängder av miljöfarligaämnen finns dock lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta deformitetsformerna,dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har minskat i omfattning.Det finns däremot inga tecken på att lättare deformiteter har minskatnämnvärt annat än lokalt. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vidtidigare undersökningar så noterades i denna undersökning även att deformiteterhos både dorsala och ventrala borst har tillkommit hos arten Potamothrix hammoniensisi samtliga tre fjärdar. Deformiteterna spänner mellan lättare och mergrava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endastundantagsvis setts i tidigare material från Vänern.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultatenpå att de lättare skadorna inte har minskat noterbart under den undersöktaperioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeternafortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten.
|
|
| 21. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2010
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 31-32
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2011
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 39-41
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2012
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 44-46
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 24. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2013
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 36-38
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 25. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2014
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2014. ; :84, s. 44-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Klimat och vattenstånd i Vänern
- 2010
-
Ingår i: Vänern – Årsskrift 2010. ; :57, s. 21-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Klimat och vattenstånd under 2010
- 2011
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 28-29
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Klimat och vattenstånd under 2012
- 2013
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 26-27
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Kolbäcksån - Recipientkontroll 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammantaget visar undersökningarna 2010 på jämförelsevis normala förhållanden i de undersökta sjöarna och vattendragen inom Kolbäcksåns vattensystem. Detta gäller såväl den vattenkemiska sammansätttningen som sammansättningen och biovolymerna/biomassorna av växtplankton och bottenfaunan i sjöarna. Däremot var transporten av såväl näringsämnen som olika metaller överlag lägre än normalt i stora delar av vattensystemet. Detta beror till stor del på lågavattenflöden under årets andra hälft. Vattensystemet är i stora delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metallerna framförallt kommer från gruv- och industrirelaterade verksamheter, bl a tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsupplag.
|
|
| 34. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Kolbäcksån : sammanfattning av av recipientkontroll 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under årets undersökningar påvisades inga större avvikelser från de förhållanden som är normala i vattensystemet. Den vattenkemiska sammansättningen var överlag på normala nivåer. Växtplanktonbiomassan var överlag på nivåer som varit vanliga under senare år, förutom att biomassan i Trättens södra bassäng var den hittills högst noterade. Flagellaten Gubbslem, Gonyostomum semen, utgjorde ett mycket betydande inslag i sjöarna från Haggen och neråt i systemet. Antalet taxa som hittades i strandzonerna var förhållandevis normala, även om de var lägre än fjolårets taxa-antal. Bottendjurssammansättningen var normal på sjöarnas djupa och grunda bottnar. Transporterna av såväl närsalter som metaller var i större delen av systemet högre än vad som har varit vanligt under senare år, vilket beror på ett högt vattenflöde genom systemet under årets andra hälft. Vattensystemet är i stora delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metaller som framförallt kommer från gruv- och industrirelaterade verksamheter, bland annat tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsdepåer. Den ekologiska statusen i sjöarna uppvisade sammantaget med avseende på vattenkemi, växtplankton och bottenfauna på överlag hög eller god status, speciellt i sjöarna i den övre delen av vattensystemet (ner till och med Norra Barken). I den södra delen är statusen däremot något sämre, vanligen måttlig eller otillfredställande status, och indikerar på viss närsaltspåverkan och därtill kopplade problem med låga syrgashalter. I den övre delen av systemet är det främst Saxen som uppvisar indikationer på påverkan. Där tyder sammansättningarna av såväl växtplankton som bottenfauna på en viss surhetspåverkan och/eller påverkan av metaller. Bedömningsgrunderna är dock tyvärr inte utvecklade för att påvisa metallpåverkan, varför detta är i viss mån osäkert. Indikationer på surhetspåverkan finns även i den vattenkemiska sammansättningen i Saxens utlopp, i Bysjön, samt i Pellabäcken.
|
|
| 35. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Kolbäcksån - Sammanfattning av recipientkontroll 2010
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under årets undersökningar påvisades inga större avvikelser från de förhållanden som är normala i vattensystemet. Den vattenkemiska sammansättningen var överlag på normala nivåer. Växtplanktonbiomassan var överlag på nivåer som varit vanliga under senare år. Växtplanktonssamhället dominerades i år av kiselalger, tillsammans med rekyl- och guldalger. Antalet bottenfaunataxa som hittades i strandzonerna låg överlag på normala nivåer och artsammansättningen var normal för sjöarnas djupa och grunda bottnar. Transporterna av såväl närsalter som metaller var generellt sett under det normala eller på normala nivåer för vad som har varit vanligt under senare år. De jämförelsevis låga transporterna beror främst på ett lågt vattenflöde genom systemet under årets andra hälft. Vattensystemet är i stora delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metaller som framförallt kommer från gruv- och industrirelaterade verksamheter, bland annat tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsdepåer. Den ekologiska statusen i sjöarna uppvisade sammantaget med avseende på vattenkemi, växtplankton och bottenfauna på överlag hög eller god status, speciellt i sjöarna i den övre delen av vattensystemet (ner till och med Norra Barken). I den södra delen är statusen däremot något sämre, ofta måttlig eller otillfredställande status, och indikerar på viss närsaltspåverkan och därtill kopplade problem med låga syrgashalter. I den övre delen av systemet är det främst Saxen som uppvisar indikationer på påverkan. Där tyder sammansättningarna av såväl växtplankton som bottenfauna på en viss surhetspåverkan och/eller påverkan av metaller. Bedömningsgrunderna är dock tyvärr inte utvecklade för att påvisa metallpåverkan, varför detta är i viss mån osäkert. Indikationer på surhetspåverkan finns även i den vattenkemiska sammansättningen i Saxens utlopp, i Pellabäcken, samt i Bysjön.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Ny metod för kväveanalyser
- 2011
-
Ingår i: Havet 2011. - 9789163397639 ; , s. 18-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkemi och mjukbottenfauna i Mariestadsfjärden 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vattenkvaliteten i Mariestadsfjärden är i högre grad påverkad av omgivningen än vattnet i Storvänern, vilket återspeglas i fjärdens vattenkemiska sammansättning, samt artsammansättningen och tätheterna av bottendjur på fjärdens djupbottnar. Lokalt påverkas vattnet bl.a. av Tidans utlopp i fjärden, samt vattnet från Mariestads avloppsreningsverk. Fjärdens jämförelsevis ringa vattendjup och långsamma vattenomsättning bidrar till skillnaderna mellan fjärden och det öppna vattnet i Storvänern. Totalfosforhalten i Mariestadsfjärden har, liksom i Storvänern, i genomsnitt varit låg de senaste åren. Totalkvävehalterna har överlag uppvisat sjunkande nivåer de senaste åren. De totala individtätheterna av bottendjur var höga, vilket har varit vanligt under senare år. Bottendjursammansättningen var förhållandevis normal med avseende på både individantal och biomassor. Artsammansättningen under 2009 tyder på en hög ekologisk status baserat på det s k BQI-indexet, men mellanårsvariationen kan vara mycket stor, vilket gör det vanskligt att dra slutsatser på resultat från enstaka år. Bottenfaunabiomassan dominerades vid årets provtagning i den sydvästa delen av fjärden till 94% av några jämförelsevis stora exemplar av större dammussla.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern
- 2010
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; 57, s. 23-26
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern
- 2011
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; 66, s. 30-34
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 50. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern
- 2012
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; 73, s. 36-39
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
